MILJÖREDOVISIIIIG 1995

1995

MILJÖREDOVISIIIIG

U H NEMALl

VD-ord

Vattenfall och miljön • --.trmlllillilm • Miljöarbetet i Vattenfall

Livscykelanalyser ger helhetsuyn Våra miljöinsatser ikundledet

Långsikti~ utveckling Elproduktion - Vattenkraft - Kamkraft - Vmdkraft - Kraftvarme

- Fos~ilba&er<i.d reservkraft

Chedbring och

dis.tributioo

^'NV etknft ViUme

nuw pw

T»lon~

"t'flU

~~~~

n~ mer r il f ntmliU n

""'-•• k s -l t Il l fUt1.

ti

8

l l

~.

u

l(,

KORT OM VATTENFALL OCH MILJÖ·

REDOVISNINGEN

V

^attenfall AB, som ägs av den svenska staten, är en av N ordens största energi- koncerner. 1995 producerade vi 73,8 TWh el och 2,8 TWh värme. Vi svarar för el-.

distribution till 680 000 kunder i Sverige och 175 000 i Finland. Vi importerade och sålde 8,8 TWh naturgas i Sverige.

Vi äger 65 vattenkraftverk, hela Ring- hals och tre fjärdedelar av Forsmarks kärn- kraftverk, ett tjugotal värmekraftverk samt 175 värmeanläggningar. Vi är också energi- konsulter och elentreprenörer.

År 1995 var våra intäkter 27,2 Mdr (25,2), resultatet efter finansnetto 5,1 Mdr (5,1) och balansomslutningen per den 31 december 74, l Mdr (70,5). Medelantalet anställda var 8 460 (9 071).

Syftet med denna miljöredovisning är att redogöra för Vattenfalls miljöarbete under 1995, att visa hur vår verksamhet och våra produkter påverkar miljön samt visa riktningen i vårt miljöarbete.

Andra svenska

Valtenfall 20,1

Andra nol1islat prodMC81118r

79,8

Vattenfalls andel av N ordens elproduk1ion 1995

VatllnfaU producenter

51,6 48,4

Vattenfalls andel av Sveriges el produklian 1 995

J

Vattenkraft 33,4 TWh

/

Kraftvärma 0,07 TWh

/

Reservkraft 0,015 TWh VIndkraft 0,01 TWh

Kärnkraft 40,3TWh

1995 producerade Vattenfall 73,8 TWh el, huvudparten med

kärnkraft och vatten kraft.

ÖRNKRAFT 40,31Wh

Ringhal8 och Vatter.falls • • andel av For~mark

Mtljöfrågor:

Strålning Avfall

VINDKRAFT 0,01 TWh

12 luaftverk

Miljöfrågor:

Buller

Land~kap~blld

VATTENKRAFT 33,4 TWh

65 kraftverk. varav 5 i Finland Miljöfrågor:

Bmlogtsk mångfald Landskap'lbild

FOSSIL RESERVKRAFT 0,015 TWh

17 kraft\erk

MilJöfrågor:

V åxthu seffekt Försurning

ELDISl

30000 Miljoft

Kemi~.

Elektrr magneJ

H IBUTION

El, ,·änne och energitjänNter till små och stora kunder

l mtl ledning .1gor:

Jlier

1 k a

och

18ka fält

KRAFTViRME 0,07 TWh fl.

0,46 TWb ViRME 5

kraftverk Miljöfrågor:

Växthuseffekt Forsurning

VÄRME 2,3 TWh

Vattenfalls mål är att tillgodose kun- dernas behov av effektiva och miljöan·

passade energilösningar.

Vattenfall levererar el, värme och naturgas till olika kundkategorler. l den hir bilden anges produktlon och leve·

rans av de olika energibärarna samt de viktigaste miljöfrågorna.

IMPORTOCH DISTRIBUTION AV NATURGAS,

8,8TWh MilJ o frågor;

V åxthuseffekt

ca 175 anläggningar M1lj0frågor:

V äxthuSietlckt För<>urning

)

VARA E

2

RGI OSNINGAR ••

SKA KLARA DAGENS BEHOV UTAN ATT ÄVENTYRA KOMMANDE GENERATIONERs FÖRMAGA ATT KLARA SINA

V

attenfalls affårside har en mycket tydlig miljöambition: "Med Sverige och Norden som hemmamarknad identifi- erar och tillgodoser Vattenfall kundernas behov av effektiva och miljöanpassade energilösningar."

I detta sammanhang är hållbar utveck- ling en ledstjärna, som jag tycker är cen- tral för vårt miljöarbete och för hur vi successivt utvecklar vår verksamhet. För mig betyder hållbar utveckling en strävan mot energilösningar som tillgodoser dagens behov utan att äventyra komman- de generationers möjligheter att klara sina.

Det finns i det här sammanhanget också skäl att framhäva den kultur vi har inom Vattenfall. V är nästan hundraåriga tradition av säkerhetstänkande har succes- sivt breddats till ett stort engagemang för både inre och yttre miljö.

1987 utvecklade vi vår första miljöpo- licy. Ett viktigt steg i förändringen av vårt miljöarbete tog vi 1992 då viranslöt oss till Internationella Handelskammarens Näringslivsprogram för varaktigt hållbar utveckling. I vår nya miljöpolicy, från mars 1996, ger vi på ett tydligare sätt än tidigare uttryck för vår vilja att förbättra miljön.

Vårt miljöarbete var tidigare koncent- rerat till utsläppsfrågor och lokala miljö- frågor kring våra anläggningar. Det har lett till att vi har anläggningar med myck- et goda miljöprestanda. Kombinationen vattenkraft och kärnkraft ger inte bara kostnadseffektiv elproduktion utan också en elförsörjning med mycket små utsläpp av försurande ämnen och växthusgaser.

Vi är nu inne i ett förändringsskede där vi successivt tar ett helhetsgrepp på all vår miljöpåverkan. Vårt mål är att integrera miljöaspekter i all verksamhet. Det stora engagemang som finns bland Vattenfalls medarbetare bildar en mycket bra bas för att nå detta mål.

El har varit en viktig förutsättning för industrisamhällets utveckling och är i konsumentledet en miljömässigt oöver- träffad energibärare.

Marknaden efterfrågar miljöanpassade energilösningar. Vår ambition är att till- godose denna efterfrågan inom hela energi- området med el, fjärrvärme och naturgas som energibärare. Miljöanpassning av våra energilösningar omfattar både vårt eget miljöarbete och de energilösningar vi utvecklar för framtiden.

Vi strävar efter att ständigt utveckla och förbättra vårt miljöarbete. Det vill vi göra i dialog med olika intressenter - kun- der, ägare, myndigheter, miljöorganisatio- ner och underleverantörer.

Den här miljöredovisningen är en för- sta sammanställning av vårt miljöarbete och vi vill med den inbjuda till en vidgad diskussion - och ett vidgat samarbete - för en hållbar utveckling inom energiområdet.

Carl-Erik Nyquist, VD och koncernchef Stockholm den 26 mars 1996

MILJÖPOLICY FÖR VATTENFALLKONCERNEN

Av affärsiden fram g dr att " .... Vattenfall tillgodoser kundernas behov av effektiva och miljöanpassade energilösningar. ... ".

Detta synsätt har varit centralt för Vattenfall under många år. I elproduktion- en och i produktionen av andra varor och tjänster tar vi naturresurser i anspråk.

Vår målsättning är att utnyttja dessa på ett sd skonsamt sätt som möjligt. Miljö- policyn uttrycker vår vilja att ta ansvar för att förbättra miljön, ta hänsyn till

kommande generationer och medverka till en varaktigt hdllbar utveckling.

Vi vill genom öppenhet och engage-: mang för miljöfrågorna i hela vår organi- sation skapa förtroende för vår verksam- het hos kunder, ägare, anställda, allmän- het och myndigheter.

Miljöfrågorna skall integreras i alla delar av vår verksamhet. Genom hög kompetens hos våra medarbetare och genom att ständigt utveckla vårt kunnan-

de om energisystemets effekter på hälsa och miljö kan vi ha en helhetssyn på miljöfrågorna. Vi följer Internationella Handelskammarens Näringslivsprogram för varaktigt Milbar utveckling, till vilket vi anslöt oss 1992.

Nedanstående tio punkter konkretise- rar vår inställning:

1. Vi ska varo ledande i utvecklingen av mil- jöanpassade och effektiva energilösningar.

2. Vi skall med en helhetssyn, ständig för- bättring och mätbara miljömål efte/sträva låg påverkan på miljön.

3. Vi skall i all verksamhet hushålla med naturresurser och energi.

4. Vi skall slltta människors hälsa och säkerhet i centrum.

5. Vi skall på svensk, nordisk och interna- tionell marknad med god marginal upp- fylla kraven i lagar och förordningar på miljöområdet.

6. Vi skall på förhand analysera miljöpå-

verkan av alla nya verksamheter.

7. Vi skall utbilda, informera och stimule- ra vår personal till engagemang, delak- tighet och ansvar i miljöarbetet.

8. Vi skall ställa lika höga miljökrav på leverantörer, entreprenörer och samar- betspartners som vi ställer på vår egen verksamhet.

9. Vi skall kunna diskutera miljöfrågorna ur ett helhetsperspektiv med våra kunder samtidigt som vi verkar för att elens mil- jöfördelar tas tillvara.

10. Vi skall öppet redovisa vårt miljöarbe- te och vår miljöpåverkan och föra en nära dialog med olika intressenter kring miljö- frågor av betydelse för verksamheten.

Respel.:tive verksamhetsansvarig skall till- se att miljöpolicyn tillämpas och efter- levs. Egna tillligg eller anpassningar kan göras för att förstärka policyn.

3

v~ T FALL DC

l SAMMANDRAG

V

attenfalls miljöarbete har tidigare koncentrerats till traditionella mil- jöfrågor såsom vännekraftens utsläpp och effekter i närområde och regioner, vattenkraftens påverkan på fiske och renskötsel, strålskyddsfrågor inom kärnkraften samt miljöfarliga kemikali- er, t ex PCB och kreosot. Samtliga utsläpp har begränsats effektivt.

Viktiga utgångspunkter för vårt miljöarbete är de miljömål som sätts upp på regional, nationell och interna- tionell nivå. Naturvårdsverkets "13 miljöhot" är en sådan bas.

Under senare år har vi allt mer foku- serat på resurshushållning. Det innebär många små skilda åtgärder i alla delar av vår verksamhet.

I utvecklingen av energisystemet mot ett hållbart samhälle är effektivise- ring och introduktion av hållbara ener- gilösningar väsentliga. Ett redskap i detta arbete är livscykelanalyser, dvs analys av resursförbrukning och miljö- påverkan i hela kedjan från utvinning och framställning av bränsle till energi- produktion och användning.

Genom att lägga detta bredare per- spektiv på vårt miljöarbete - väl med- vetna om att vi inte kan tillgodoräkna oss våra kunders miljöförbättringar- vill vi med följande sammanställning visa miljöpåverkan från våra egna anläggningar och de möjligheter våra produkter ger att minska miljöbelast- ningen inom några områden.

KOLDIDXIDUTSlÄPP (CIIz) FRAN FOSSILA BRÄNSLEII BIDRAR TILL VÄXTHUS·

EFFEKTEN

KVÄVEOXID· (N0₁₎ OCH SVAVEL·

UTSLÄPP (S) BIDRAR TILL FÖRSURNING

CFC-UTSLÄPP PA·

VERKAR DZDNSKIKTET SAMT GER VISS VÄXTHUSEFFEKT

UTSLÄPPAV FLYKTilA ORGANISI(A ÄMNEN {VDC) OCH KVÄVEOXIDER KAN BILDA MARKlÄRA OZON SOM PAVERKAR VÄXTER

BIOLDGISK MAIIGFALD

JUNISERANDE SlRALNING

ORGANISKA MIWÖBIFTER

VATTENFALLs INVERKAN

1995 1995

VetrenfaRs Valterilalis andel utslapp kton aY Svangas

utslåpp

elprod 26 0,04%

11armeprod 276 0,4%

1995 1995

Vattenfalls Vattanlalls andel

NOx ^{utslapp ton av} utslapp ^Sv~:mges

81prod 36 0,01%

varmeprod S24 0,2%

s

elprod 9 0,02%

varmeprod

1995 VattenfaJts ulslapp ton

1,5

73 0,2%

1995 Vallenfalls andel av SvMges utslapp

o, t "lo

VOC·halten har m1nskats genom

• kolvaterenmg från oljelagren 1 Stenungsund med 95% sedan 1992

• optomenng av forbraonmgs·

anlaggnrngar

• mtnskn1ng av naftalenhalt 1 kreosot med 30%

Vattl'nkraften har en VISS påverkan på den b1olog1ska mångfalden Av totitlt 1 936 hotade svenSka djurar- ter mgår vattenkraft&n 1 hotbilden for 86 Motsvarande Siffror for vaxler

ar 1 396 respektive 83

Utslappen av rad108kl1va ilmnen från Forsmark och Rmghals mot- svarar 1%. respektl~ 30.0 av den natur1iga bakgrundsstrålnmgen

PCB och kreosot har dommerat Våra PCB-fyllda kondensatorer

ar

nu avvecklade lmpregnenngs·

medel och -metoder har utveck- lats sA att kreosotförbrukningen m1nskar med 25%

ILJO ••

vARA PRODUKTERs INVERKAN

Ener:~1effekttv1sering, användning av el, naturgas och biobränsleba- serad vårrna gör det mOJhgt för våra Jo.under att mmska srna utsläpp av koldioxrd.

Anvandntng av el och natur(;as gor det moJiigt for våra kunder att mmska sma utsläpp av för- surande ämnen

Vattenfall har utvecklat en CFC·fn va1mepump for villabruk

Oenom att anvanda el toll t ex motorvarmare, elbilar, elgrås·

klippare och låta el ersatta ved for uppvarmntng sommartid kan våra kunder m1nska s1na utsiäpp av NOx och VOC

Ingen rnverkan

Ingen mverkan

Ingen inverkan

Twh 150 125 100 75 50 25

Övrig Värmskralt Kärnkratt VaHenkralt

1970 1975 1980 1985 1990

% 100 80 60 40

z o

l

1970 1975 1980 1985 1990 Hälften av koldioxidminskningen och en fjärdedel av svavelminskningen förklaras av ökad 1illgång till el som inte baseras på fossila bränslen.

·--- · ·--- ·: _..- Energl-

----1_..-' effektivisering mm

i i

/Användning

['"···---~/ av COz-lri el

ri _{l l/.~.}

^.Verkligt

1970 1990

Utan energieffektivisering och ökad tillgång till "C02-fri" el skulle Sveriges C0₂-utsläpp idag varit väsentligt högre, som de prickade linjerna visar.

EL HAR BIDRAGIT TILL

MINSKADE LUFTFÖRORENINGAR

"Om Sverige behållit 1970 års energisystem så skulle utsläppen av koldioxid och svavel år 1990 ha ökat med 20% på grund av befolk- nings- och standardökningen. I själva verket har koldioxidutsläppen sjunkit med 40% och svavelutsläppen med 85%.

Detta har flera orsaker såsom energieffekti- visering, ökad e/användning, minskad svavel- halt i bränsle, bättre rening och utbyggnad av kärnkraft.

Hälften av koldioxidminskningen och en fjärdedel av svavelminskningen förklaras av - att kärnkraft och till viss del vattenkraft ersatte fossil kondenskraft på 70-talet samt - att el ersatte fossila bränslen för uppvärm- ning under 80-talet.

Vad gäller kväveoxider har elen haft liten påverkan, eftersom de utsläppen domineras av transportsektorn-idag lika väl som 1970."

Gun Lövblad och Curt-Åke Boström,

IVL, Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning.

5

MILJDAR •• ^ET

l VATTENFALL

V

attenfalls långsiktiga mål är att inte- grera miljöfrågorna i all verksamhet.

Att ta hänsyn till miljöaspekter är lika viktigt som att värdera andra faktorer vid olika typer av beslut.

Vår miljöpolicy är vägledande. Vi föl- jer också Internationella Handelskamma- rens (ICCs) Näringslivsprogram för varak- tigt hållbar utveckling samt Unipedes mil- jöpolicy, som uttrycker den internationella kraftindustrins gemensamma inriktning.

För att följa upp hur vi arbetar med ICCs 16 principer och förbättrar vårt mil- jöarbete har vi gjort en intern självanalys.

Vi har också under 1995 rapporterat till ICC hur vi arbetar med de 16 principerna.

Redovisning av miljöarbetet är t ex ett område som behöver utvecklas. Årets miljöredovisning är ett första steg.

MILJÖORGANISATION OCH MILJÖKOMPETENs

Miljöansvaret är ett linjeansvar och det yttersta ansvaret vilar på styrelsen och koncernchefen.

Affärsområdeschefer och bolagsche- fer har ansvar för att utveckla miljöarbe- tet så att alla involveras. Som stöd finns miljösamordnare utsedda - sammanlagt ett fyrtiotal personer. Dessa deltar såväl i det operativa arbetet som i affårsutveck-

ling och strategiarbete.

Koncernens miljöfrågor samordnas i en rniljösamordningsgrupp. Där ingår koncernens rniljöchef, affårsområdenas miljösamordnare, koncernens miljörevi- sor samt koncernens miljöspecialist Miljöchefen ingår i enheten Koncern- utveckling, som rapporterar direkt till koncernchefen.

Inom Vattenfall finns miljökompetens dels inom affärsområden och bolag, dels inom konsultbolagen Vattenfall Energi- system AB och Vattenfall Hydropower AB samt inom Vattenfall Utveckling AB.

Dessa bolag är ett stöd i affärsområdenas miljöarbete och strategiska resurser i utvecklingen av miljöarbetet

MILJÖSTYRNINGSSYSTEM

I början av 1995 beslutade företagsled- ningen att samtliga affärsområden och bolag senast 1996 skall börja införa mil- jöstyrningssystem som möter kraven i EMAS (EUs Eco Management and Audit Scheme) och ISO 14001. Under 1995 har ett koncerngemensamt miljöstyrnings- system utvecklats, som är anpassat för Vattenfall. Systemet är en del i det totala kvalitetsarbetet och avses integreras i affärsplane-och budgetprocesserna samt i den ordinarie resultatuppföljningen.

Vattenfalls miljöstyrningssystem ska säkerställa att miljöarbetet får en tydlig struktur, tydligt ansvar och ti liräcklig bredd.

Miljöstyrningssystemet skall under våren 1996 testas vid några olika enheter. Där- efter införs det successivt i övriga delar av koncernen.

På koncernnivå uttrycks miljöarbetets inriktning i form av riktlinjer och övergri- pande miljömål. Under året har sådana tagits fram för kemikalieanvändningen och lagts fast av företagsledningen. För att samordna och effektivisera kemikalie- arbetet har ett koncerngemensamt kemi- kalieprojekt initierats (se s 34).

Andra områden där koncerngemen- samma riktlinjer och miljömål ska tas fram under 1996 är

- upphandling och inköp - avfallshantering

- egen energianvändning. . Vattenfall har också en policy för elektriska och magnetiska fålt, EMF.

Under året har ett koncerngemensamt EMF-projekt startat (se s 34).

P~ ~tom, lt'il,osam ordrlöllrt EloroUJklloo

Beng: Haru!ll. mlijO&am- ordnaru, EtiOrslll(ttlnq

MoiiOJ Si.indllom m'rljo·

&emordnara. Elruu

Aru!Uo Ki!•JD•·AI'\'oo~ol'l, miUoeamGrtmare. Energi

Roland Carlsson, miljö- revisor, Koncernrevision

Sven-Olov Ericson, koncernens miljöspecialist, Vattenfall Utveckling AB

Erik Setzman, miljösam·

ordnare, Engineering

Anders Boeryd, miljösam- ordnare, International

När det gäller transporter är målet att under 1996 kartlägga vilka typer av trans- porter vi har inom koncernen.

Under 1996 avser vi också att påbörja utvecklingen av miljöindikatorer och miljöredovisningssystem.

MILJÖIIEVISION

Intern miljörevision infördes 1992. Paral- lellt med miljörevisionen finns en arbets- miljörevision.

Under 1995 har en instruktion för mil- jörevisionen tagits fram. Den baseras på relevanta delar av utkastet till miljöstan- darden ISO 14000. Miljörevisionerna genomförs främst av interna miljöreviso- rer på uppdrag av Koncernrevision, som rapporterar direkt till koncernchefen.

Miljörevisionen ska rapportera efter- levnaden av lagar, miljöpolicy och ICCs 16 principer för att ansvariga chefer stän- digt ska kunna förbättra miljöarbetet

Mål for Vattenfalls m11Jorev1s1on

• M1n1mera risken t6r mii)Ostommgar

• M1n1mera nsken for overskndande av da·

gens miiJObeetammelser och bedOma forut- sattmngen att upplyfla forvarnade mrtJ(Ikrav

• Ge Impulser till att torbattra miljöarbetet

• Bedoma effektlvrteten l m1l16arbet&t och orgamsahonens mOJhghet att nå formutem- de rrniJomål

• Ge koncernledmngen overbltck over mil- JOarbetet

• Oka de anstalldas miiJomedvetande

• Aktivt b1dre 1111 att Vattenfalls affarsmOJhQ·

heter bibehålls och utvecklas

Ett fyrtiotal anläggningar har granskats sedan 1992. Revisioner har gjorts inom kärnkraft, vattenkraft, värmekraft samt energibolag. Erfarenheterna från revision av en typanläggning sprids till liknande, ej reviderade anläggningar, så att dessa kan förstärka sitt miljöarbete.

Revisionerna har visat att gällande driftvillkor efterlevs. De områden där för- bättringar föreslagits är främst delegering/

befogenheter, utbildning och kemikalie- hantering. De reviderade enheterna upp- rättar och redovisar tidssatta åtgärdsplaner för de brister som påpekats.

"Temarevisioner" har genomförts i hela koncernen, t ex för innehav och han- tering av CFC, HCFC, halon och kvick- silver. Detta ledde bland annat till bildan- det av kemikalieprojektet

Under 1995 miljöreviderades inköp och upphandling på olika nivåer inom koncernen. Detta har lett till att Vattenfall

börjit ta fram inköpsriktlinjer som beak- tar miljöaspekterna.

MILJÖUTBILDNING

Ett framgängsrikt miljöarbete kräver insikt och kunskap i hela organisationen.

Sedan 1989 har vi bedrivit olika former av miljöutbildning och seminarier. Vi går nu vidare med en miljöutbildning för samtliga anställda i koncernen. Målet är att alla anställda skall ha fått en grundut- bildning i miljöfrågor anpassad till deras verksamhet under 1996 och 1997.

Miljöfrågorna har under 1995 börjat integreras i chefsutvecklingsprograrnmen.

MILJÖINFORMATION OCH KOMMUNIKATION För att sprida kunskap om goda exempel och stimulera utvecklingen av ett aktivt miljöarbete presenteras olika typer av mil- jöaktiviteter och miljöprojekt regelbundet i Vattenfalls interntidningar, vid internse- minarier och i ett särskilt nyhetsblad, Miljönytt, som sprids till ca 1300 perso- ner i koncernen.

Vattenfalls miljöarbete och miljöfrå- gor i vår verksamhet har presenterats externt i olika sammanhang, bl a vid miljömässorna Eco 95 i Sollentuna och Ecology i Göteborg, samt i vår kundtid- ning, Energitidningen. 1995 års Vattenfall- symposium hade miljöfrågorna som huvudtema.

SAMARBETE OCH SAMVERKAN MED OLIKA INTRESSENTER

I utvecklingen av vårt miljöarbete och i utvecklingen av miljöanpassade energilös- ningar samarbetar och samverkar vi med olika aktörer - kommuner, länsstyrelser, forskningsinstitutioner, andra industrier, nationella myndigheter -samt på europe- isk och global nivå.

Vattenfall deltar t ex på flera håll i kom- munernas Agenda 21-arbete, i projekt och aktiviteter kring lokala miljöfrågor, förny- bara energikällor och energieffektivisering.

Vi deltar i den svenska delen av standardi- seringsarbetet inom ISO kring livscykel- analyser, miljömärkning och miljöprestanda.

Internationellt samarbetar vi med kraft- industrins organ på BU-nivå respektive global nivå. Vattenfall är på olika sätt engagerat i forskning kring energiproduk- tionens och -användningens miljöeffekter.

Vi är delägare i IVL, Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning, och finansierar tillsammans med den övriga kraftindustrin forskningen kring bl a försurningsfrågor.

MER INFORMATION

Britt Sahleström, Koncernu1Veckling

!el 08-739 52 19 lax 08-87 57 73

Miljörevision: Roland Carlsson, Koncernrevision tel 08-739 67 50

lax 08-739 52 83

Vattenfall deltar l studler kring energiproduklionens miljöeffekter. Vi stödjer bl a ett IVL-projekt i Bohuslän där ett plasttak på 6 300 m' har byggts upp i skogen. Det förorenade regnvattnet leds bort och rent vatten tillförs marken. Syftet är att studera hur yl- och grundvatten förändras när svavel-, kväve- och kvicksilvernedfallet minskar.

VSCYK

GER HELHETSSYN

I

nsikten om miljöproblemens komplexi- tet har vuxit. Tidigare uppmärksamma- des främst lokala utsläppskällor, men nu ser vi att miljöproblemen också är kopp- lade till vårt konsumtions-och levnads- mönster.

Miljöproblemen har på så vis blivit svärare att överblicka, då kunskapen om produkters miljöpåverkan i många fall är dålig. Miljöbelastningen kan i vissa fall vara större vid transporter, användning och kvittblivning av produkten än vid själva tillverkningen.

Behovet är därför stort att systema- tiskt belysa en produkts miljöpåverkan genom hela dess livscykel.

Livscykelanalyser (LCA) har snabbt utvecklats till ett användbart verktyg för att genomföra sådana bedömningar.

Hösten 1993 initierade vi arbetet med livscykelanalyser för Vattenfalls elproduk- tion. Syftet var:

- Att ge våra kunder underlag för miljö- bedömningar och livscykelanalyser.

Genom LCA får kunderna uppgifter om resursförbrukning och utsläpp i alla led för vår elproduktion.

Kraftverksbygge

Transport

Oljeutvinning

8

- Att bättre prioritera vårt eget miljö- arbete. LCA hjälper oss att välja de effektivaste alternativen för att minska resursförbrukning och utsläpp i befint- liga produktionssystem.

- Att ge underlag för val av framtida elproduktionsteknik.

Förutom LCA för vattenkraft och kärnkraft har vi under 1994 och 1995 genomfört analyser för oljekondens, gas- turbiner, biobränsleeldad kraftvänne, vindkraft och naturgaskombi. Vi har nu underlag för att presentera resursåtgång och utsläpp från såväl dagens elproduk- tion som från tänkbara framtida elproduk- tionssystem.

KVALITETSSÄKRING l SAMARBETE Livscykelanalysarbetet grundar sig på etablerade metoder och de riktlinjer som framtagits i ett gemensamt nordiskt projekt (Nordic Guidelines on Life Cycle Assessment).

Chalmers Industriteknik och Institutet för Vatten-och Luftvärdsforskning (IVL) har kvalitetssäkrat och granskat vårt LCA-arbete.

Elproduktion

Byggstenar i en LCA för ett oljeeldat kraftverk. Med LCA beaktas hela kedjan från bränsle- utvinning och byggande av kraft- verk, via driften av kraftverket till omhändertagande av restproduk- ter samt rivning av kraftverket.

Likaså ingår transporter i alla led.

RESULTAT FRAN VART LCA·ARBETE Vattenfalls livscykelanalyser för olika kraftslag ger en betydligt mer komplett bild än tidigare underlag av elproduktio- nens miljöpåverkan.

Så långt det är möjligt har vi redovisat miljöpåverkan i kvantitativa termer i rela- tion till produktion av l kWh el. Den mil- jöpåverkan som är svår att kvantifiera - t ex vattenkraftens påverkan på biotoper eller landskapsförändringar på grund av vindkraft - har vi valt att redovisa verbalt.

Resursförbrukning och utsläpp för de olika produktionsslagen visar att utsläp- pen från Vattenfalls produktionssystem fortfarande är låga, även med den helhets- syn som LCA utgör. Se diagrammen i nästa spalt.

Ibland påstås att energibehovet för att utvinna, bereda och transportera bränslet är nästan lika stort som elproduktionen i kraftverket. Livscykelanalyserna visar att det energibehovet endast uppgår till några få procent av Vattenfalls elproduktion.

Detta åskådliggörs i diagrammet nederst i nästa spalt.

Rivning av kraftverket

Transport

Hantering av restprodukter

Ton COfiTWh el 25000 20000 15000

10000 5000

Sverloe

Ton NOx/TWh el 80

70 60 50 40 30 20 10

o Sverige

Ton SOfiTWh el 90

60

30

o

Sverige

Vath:nfall

r - - l

~-- Vallenfall

c=J

Vallenfall

Bränsle Bygg Rivning Res1produk1er bränsle Drift

Även med hånsyn till hela livscykeln är Vattenfalls utsläpp små jämfört med hela Sveriges elproduktion.

%av elproduk1ionen 15

12

9

^.

^l

n ^l

^l

cD U

Vanan- Klrn· Biobränsle Olja·

kraft kraft 100 km kondans- transport verk

BrAnsle Bygg RiYlling Restprodukter bränsle

Energibehov för bränsleförsörjning, byggna- tion, rivning och hantering av restprodukter.

Nästan all energiförbrukning för vattenkraften härrör från byggskedet Kärnkraftens energi- behov kommer främst från anrikningen av uran. För biobränsle är det flisning och trans- port av bränslet som kräver mest energi.

För olja år det framför allt raffineringen som kräver energi. Energibehoven för rivning och hantering av restprodukter utgör så små andelar, att de inte syns l diagrammet.

LCA SOM UNDERLAG VID VAL AV FRAMTIDA ELPRDDUKTION

LCA kan ge underlag för val av energilös- ningar som är resurssnåla och ger små ut- släpp av C0_2, NOx och 50₂. De tre bilderna i spalten till höger jämför utsläpp från olika typer av kraftproduktion. De jämför också utsläppen från Vattenfalls och Sveriges produktionsmixer med utsläppen från den samlade elproduktionen i Västeuropa, vil- ken ger mer luftföroreningar på grund av en större andel fossilbaserad kondenskraft.

FORTSATT LCA·ARBETE

Under 1996 korruner LCA för elproduk- tion att vidareutvecklas samt genomföras för överföring och distribution av el.

Vattenfall kommer också att medverka i det kompetenscentrum för produktrelate- rad miljöanalys som nyligen etablerats vid Chalmers Tekniska Högskola. Syftet är att utarbeta en gemensam databas för LCA samt metoder för miljödeklaration av pro- dukter. Detta arbete kommer att förbättra våra möjligheter att genomföra LCA för

J

olika typer av elanvändning men också att redovisa miljöprofilen för våra produkter.

MER UtiFORMATION

Roland Johansson, Vattenfall Energisystem AB tel 0155-22 25 36 lax 0155-21 03 84

Kolkond. dagans Kolkon d. ny

Naturgas L -_ _ _ __J

Blokraftvilrme l

VIndkraft l

Klmk~j~ft l

Vallenkraft l

Vattenfall l

Sverige O

r:----~

Ton CO:/TWh el

Utsläpp från olika produktions- alternativ. LCA kan ge underlag tör val av energilösningar som är re- surssnåla och ger små utsläpp.

9

o ••

VARA MI JO ^SATSER

l KUNDLEDET

D

et finns flera miljöaspekter på användningen av el:

- Miljöfördelar hos kund och samhälle när el används för att ersätta t ex fossila bränslen för uppvärmning eller i industri- processer.

- Effektiv el- och energianvändning.

- Elsäkerhet och eventuella hälsoeffekter av elektriska och magnetiska fält, EMF.

Vattenfall erbjuder olika typer av tilläggs-

~änster och -produkter kring effektiv och miljöanpassad energianvändning.

MILJÖDEKLARERAD EL

Vi märker ett ökat intresse för produk- tionsspecificerad el. Detta kan avse allt från C0₂-fri el, vindkraftsel och vattenkraftsel till el som passar in på Naturskyddsför- eningens definition på "Bra miljöval".

Sedan hösten 1995 har Vattenfall erbjudit miljödeklaration av elleveranser, baserat på livscykelanalyser, LCA. Ett arbete har påbörjats för att utveckla miljömärkning av våra produkter enligt s k Eco-profile, baserad på LCA.

hos kunder, lösningar som även är miljö- mässigt positiva i ett helhetsperspektiv.

Under 1995 har vi installerat energi- styrning och reglering vid ett tiotal isbane- anläggningar, vilket minskat energianvänd- ningen med 20-30%. Vid flera anlägg- ningar har samtidigt köldmediet bytts till ammoniak. Dessutom har oftast andra fördelar uppnåtts, t ex bättre isk:valitet.

Inom projektet Vattenfall i Industrin utvecklar vi tillsammans med våra indu- strikunder tekniska lösningar, där el kan användas på ett effektivt sätt, så att miljö- fördelama utnyttjas.

Vid Vattenfall Utveckling AB i Älv- karleby utvecklas och testas teknik för effektivare energianvändning i bostäder.

I ett femårigt projekt (1993-98) studeras olika system för uppvärmning och elan- vändning. I projektet deltar branschens forskningsorgan Elforsk och Byggforsk- ningsrådet

VÄRMEPUMPAR

En stor del av Sveriges bebyggelse värms med olja och andra bränslen. Med värme- ENERGIEFFEKTIVISERING MED HELHETSSYN pumpar kan energianvändningen effekti- Resultaten från livscykelanalyserna med-

för att vi kan informera våra kunder om vad el från Vattenfall innebär miljömäs- sigt i alla led. Det ger oss underlag att föreslå de effektiviseringar, som ger bäst resultat för både ekonomi och miljö.

Vattenfall har ett 30-tal ingenjörer som arbetar med energieffektiva lösningar

Tillsammans med Högskolan i Härnösand och Eufor AB har vanenfall utvecklat Markus 2500, en högeffektiv värmepump för villabruk. Den använder ett köldmedium som inte påverkar ozonskiktet eller växthuseffekten. KOktmediet cirkulerar i ett herme- tiskt slutet system. Markus 2500 Kombi var en av två segrare i Nuteks tävling om bästa värmepump- system för direktelvärmda småhus våren 1 995.

10

viseras och utsläppen begränsas.

Under året har Vattenfalllanserat vär- mepumpen Markus. Den är ett miljömäs- sigt bra alternativ till förbränning av olja och andra bränslen i småhus. Den kan också spara el för kunder med el värme.

I början av 1995 beslutade vi köpa tillbaka ett större antal värmepumpar - av tidigare Marirus-typ - från våra återförsäl- jare. Detta eftersom värmepumparna innehöll R22 som köldmedium. Något strikt förbud mot att sälja värmepumpar innehållande R22 finns inte, men succes- sivt har Markus utvecklats för att kunna utnyttja köldmedier som varken påverkar ozonskiktet eller ger växthuseffekt. Fort- satt försäljning av värmepumpar med R22 skulle därför kunna uppfattas stå i strid med substitutionsprincipen i kemikalie- lagstiftningen. Beslutet innebar en kost- nad av ca 3 Mkr för Vattenfall.

Om elgräsklipparen skulle bh stttim!ö- rande så bryter jordfelsbryte!ml _ _ _ _ strömmen på bråkdelen av

en sekund och awä~er där- med risken för elolyckor.

Kg so,, NOx/hus oclllr ton co,t•us ocn h 14

12 10 8

NOx co,

Emissioner från olika sätt att värma ett småhus.

Eldrivna värmepumpar leder till små utsläpp även med naturgasbaserad elproduktion.

o

MOT ORVARMARSTYRNING

Vid kallstart är utsläppen av koloxid och kolväten betydligt större än vid körning med en varm bil. Med motorvärmare kan utsläppen reduceras avsevärt. Dessutom spar man i genomsnitt 0,2 liter bensin per start. Om denna bensin eldas i ett oljeel- dat kraftverk, så producerar den 40% mer el än vad motorvärmaren kräver, förutsatt att inkopplingstiden för motorvärmaren begränsas.

Mo torvärmarstyrningen "El of', som utvecklats med stöd av Vattenfall, styr inkopplingen av motorvärmaren med hän- syn till utetemperaturen, vilket spar el.

Vattenfall har i kampanjer under hös- ten 1995 visat på fördelama med använd- ning av motorvärmare och motorvärmar- styrningen Elof. Vi har också lämnat rabatter vid installation av motorvärmare.

Kallstarter tördubblar utsläppen av kolväten och femdubblar utsläppen av koloxid på korta körsträckor.

Motorvärmare ger avsevärda miljövinster-även om elen produceras med fossil kraft.

Motorvärmarstyrningen Elof spar el genom att den styr inkopplingstiden efter utomhustemperaturen.

Elof är resultatet av ett utvecklingsarbete som har initierats av Vattenfall.

ELBILAR

Transportsektorn är den största källan till utsläpp av NOx och en av de större när det gäller C0_2. En ökad andel elbilar kan därför bidra till en renare miljö. Elfordon ger också möjligheter till ett mer energi- effektivt transportsystem.

Tillsammans med Göteborgs stad har Vattenfall sedan 1993 introducerat ett 50- tal Renaultbilar med högprestandabatteri- er. En snabbladdningsstation för elfordon finns i Göteborgs centrum.

Tillsammans med svenska och utländ- ska partners utvecklas och testas ett helt nytt batterisystem för elfordon. Detta bat- terisystem med zinkluft tillåter körsträck- or på drygt 30 mil. Batterierna regenere- ras och återanvänds.

ELSAKERHET

Elsäkerhet har alltid varit viktigt för Vattenfall. Tillsammans med elbranschen

J

informerar vi kontinuerligt anställda och allmänhet. Vår kundtjänst arbetar med information och rådgivning.

Felaktiga elinstallationer eller f elak- tigt handhavande av el leder emellertid fortfarande till onödiga olyckor. Med s k jordfelsbrytare kan i många fall elsäker-

Med båltre styrning och regi e ring kan isbanans energiförbrukning sänkas med 20-30%

beten ökas. Våra distributörer har under 1995 lämnat erbjudanden om förmånliga köp av jordfelsbrytare.

ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT På senare tid har frågan om hälsoeffekter till följd av elektriska och magnetiska fålt, EMF, i hem och på arbetsplatser upp- märksammats. Vattenfall har via Elforsk medverkat till att studera och värdera inverkan av EMF. Vattenfalllämnar råd och informerar allmänt om frågan.

MER INFORMATION

Bengt Haneli Vattenfall Elförsälj ni ng tal 08-739 58 96 lax 08-739 74 00

I I

1 :

>'

il

Ii' i

r

UTVECKLING

G

enom Rio-konferensen 1992 sattes befolkningstillväxt, resursanvänd- ning, energianvändning och miljöfrågor i fokus. En rad aktiviteter på såväl lokal, nationell som global nivå har därefter ini- tierats för att möta kraven på modern lev- nadsstandard och en uthållig utveckling.

Två viktiga händelser för energifrå- gorna på global nivå under 1995 var upp- följningsmötet om Klimatkonventionen i Berlin och Världsenergikonferensen i Tokyo på temat "Energy for our common world- what will the future ask of us?".

Vattenfall var representerat vid den sist- nämnda konferensen. Miljöfrågor behand- las också inom kraftindustrins internatio- nella samarbetsorgan Unipede och Eur- electric, inom vilka Vattenfall är aktivt.

Ton CO.JCapita USA 11,5

ÖS!Sialtma 11.1 El/1.2

SWI!gt&,2 Valideau

1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 För att de globala utsläppen av C02 ska kunna stabiliseras samtidigt som u-ländernas ekonomier växer, så måste i-länderna sänka sina utsläpp.

Växthuseffekten och koldioxidutsläppen är den dominerande miljöfrågan på det inter- nationella planet. Kärnkraftens miljöför- delar, men ej fullständiga acceptans, är en annan. I Europa är försurningsfrågorna vik- tiga. Dessa prioriteringar hänger samman med att den dominerande andelen av värl- dens elproduktion är, och under lång tid kommer att vara, baserad på fossila bränslen.

INTEGRERADE ELPRODUKTJONSSYSTEM För miljön och resurshushållningen är det viktigt att utveckla elproduktionssystemet så att det utnyttjas effektivt. Detta har his- toriskt skett genom sammankoppling av de nationella elsystemen mellan de nor- diska länderna.

I2

Med den nya politiska situationen i Öst- europa fokuseras intresset nu på hur elnä- ten i länderna runt Östersjön kan integre- ras ytterligare för att därigenom bidra till en bättre miljö.

Tillsammans med Preussen Elektra i Tyskland, Imatran Voima i Finland och Sjrellandske Kraftvrerker i Danmark stu- derar vi förutsättningarna för detta i Baltic Ring-projektet. Projektet delfinan- sieras av EU.

UTVECKLING AV NY ELPRODUKTION Elproduktionsanläggningar är vanligen kapitalintensiva investeringar med lång livslängd, ofta 40 är eller längre. Detta gäller oavsett storlek.

Framtida elproduktionsanläggningar måste kunna möta de krav som ställs på ett uthålligt system. Därför måste vi i den industrialiserade delen av världen inrikta våra FoU-insatser på uthålliga energilös- Dingar. Det innebär bl a att vi måste göra avvägningar mellan små-och storskaliga energilösningar.

Vår bedömning är att vi måste se ut- vecklingen av Vattenfalls elproduktions- system i ett globalt perspektiv, där vi även bör ta hänsyn till de miljöeffekter som kan uppstä i andra länder när vi förändrar vårt system.

Viktiga förutsättningar för takten i denna utveckling är marknadens behov och betalningsförmåga. utformningen av de politiska styrmedlen samt olika tekni- kers utvecklingsnivå och bränsletillgång.

En betydande del av Vattenfalls FoU- program inriktas mot effektivisering och miljöanpassning av vårt nuvarande elpro- duktionssystem samt tester och demon- stration av elproduktionssystem för fram- tiden. Viktiga kriterier för nya system är effektivt resursutnyttjande och minimal miljöpåverkan.

MER INFORMATION

Britt Sahleström, Koncernutveckling tel 08-739 52 19 tax 08-87 57 73

Solcellstekniken är fortfarande dyr och förknippas normalt inte med svenskt klimat. Men teknikutveck- lingen och kostnadsreduktionen går snabbt.

Vattenfalls arbete inriktas på utvärdering av olika systemlösningar och på tillämpningar där alternativ- kostnaderna är höga, t ex i fjällvärlden och på skärgårdsöar.

MILJÖSTIFTELSEN ELVIRA För att påskynda utvecklingen av ett lång- siktigt hållbart energisystem introducerade Vattenfall i slutet av 1995 Miljöstiftelsen Elvira. Företag och hushåll kan bidra med valfritt belopp till stiftelsen. För varje krona som sätts in kommer Vattenfall at1 sätta in lika mycket. Exempel på projekt kan vara solceller, energieffektivisering och miljöpro- jekt i Baltikum.

Enet~~iöverfDrtng 9% \

Ny al·

och varme·

produllllon 21%

strategisk baskompetens 12%

l

Energianvändning ---- 14%

Under 1995 har Vattenfall satsat ca 450 Mkr på forskning och utveckling. Forskningsområdet Ny el-och värmeproduktion domineras av satsning på förnybara energikällor. Miljön är en viktig fråga i hela Vattenfalls FoU-program. ·

l E PRODUKT O

E

l produceras i samma stund som den konsumeras. Konsumtionen varierar över såväl dygnet som året. Det ställer krav på ett flexibelt elproduktionssystem.

Genom att kombinera driften av våra olika anläggningar kan vi driva vårt sys- tem resurs- och kostnadseffektivt.

Vattenfalls baskraft är vattenkraft, kärnkraft och i någon mån kraftvärme (huvudsakligen bioenergi och naturgas) - de två senare kraftslagen bör köras med jämn belastning för att nå bästa produk- tionsekonomi och miljöprestanda.

1Wh/vecka 2,0

/ F0$S1Ikran 1,6

1,2 Vetlellknllt

0,8

Kar n kraft 0,4

10 20 30 40 Vecka

Behove1 av elkraft varierar över året. Den lättreg- lerade vattenkraften möter tillfälliga svängningar i efterfrågan. Reservkraften kompletterar under vin1ern.

Vattenkraften används också som regler- kraft - tappningen ur vattenmagasinen kan regleras för att möta variationer i elförbrukningen från den korta (sekunder) till den långa tidsskalan (årsvariationer).

Vindkraften har liten kapacitet och ger el bara när det blåser. Därför krävs komplettering med reglerkraft

~ Kalla vinterdagar, när bas-, regler- och importkraft inte räcker, vid överför- ingsproblem eller vid bortfall i annan elproduktion, krävs ytterligare kraftpro- duktion. I sådana lägen används våra reservkraftanläggningar som drivs med olja och jetbränsle. Dessa anläggningar har normalt bara några timmars drifttid per år. Den lösningen har främst valts för att ge snabbstartad, lättreglerad kraft med hög tillgänglighet.

Ett flexibelt kraftsystem som Vatten- falls ger bättre möjligheter att optimera kraftproduktionen även från miljösynpunkt än ett som saknar variationsmöjligheter.

Ringhals fyra reaktorer producerade 22,9 TWh under 1995.

MER INFORMATION

Per Sjöström

Vattenfall Elproduktion tel 08-739 70 85 tax 08-37 77 95

GWh.

160 120 80 40

180 150

100 50 Q

1600 1400 1200 1000 800 600 400 200

1991 1992

Västeuropa

Produkhoa

MOx ton COt klon

s ton 1993 1994 1995

El produktion i kraftvärme- och reservkraftve rk.

Emissioner av C02, NOx och S från Vattenfalls samlade el- produktion 1991-95.

Nordel Sverige Vanenfall

NOx ton/TWh el

so, ton/1Wh et

c o, kton/1Wh et

Utsläpp från el p ro du kli on i Västeuropa jämförda med Nordal, Sverigemix respektive Vattenfall.

I3

l

l j

J.

l VAT ^{NKRA T}

U

nder 1995 var Vattenfalls nettopro- duktion i vattenkraftverken 33,4 1Wh, vilket motsvarar hälften av landets vattenkraftsel.

Vattenkraft är en förnybar energikälla.

Dess miljöpåverkan är huvudsakligen lokal.

Miljöarbetet inom vattenkraften base- ras på ett miljöprogram som antogs 1995.

Produktionen ska präglas av kretslopps- tänkande. Införandet av ett miljöstyrsystem

Torrfåror påverkar såvällandskapsbilden som den biologiska mångfalden. Med den teknik vi utveck·

lar inom projektet Miljöanpassad Vattenkraft kan påverkan reduceras.

påbörjas under 1996 och skall vara genom- fört 1997. För att få en bas för att formulera konkreta miljömål ute på de enskilda kraft- stationerna genomförs under 1996 en mil- jöutredning inom hela vattenkraften.

REGLERING OCH VATTEN·

STANDSVARIATIONER

Vår-och höstfloden lagras i reglerings- magasin - detta för att kunna utnyttja

magasin varierar under året. Dessa varia- tioner kan påverka strandzonerna och landskapsbilden.

Snösmältningen 1995 var sen och snabb. Flödena nådde periodvis extremt höga nivåer, i några älvar med översväm- ningar som följd.

En utvärdering av 1995 års höga flö- den visar att reglerade älvar har drabbats av översvämningar i betydligt mindre grad är oreglerade. Det beror framförallt på att man i de reglerade älvarna till stör- sta delen kan magasinera tillrinningen.

DAMMSÄKERHET

Vattenfall har i varje älv studerat höga flöden för att kontrollera säkerheten i dammarna. Det har lett fram till åtgärder för att ytterligare höja dammsäkerheten.

Åtgärderna innebär investeringar på mer än 500 Mkr fram till sekelskiftet.

PAVERKAN PA VÄXT· OCH DJURLIV Modem utbyggnad av vattenkraft sker med stor hänsyn till miljön. Inför utbygg- naden av Klippen, Vattenfalls senast byggda vattenkraftstation, gjordes omfat- tande studier av vattenkemi, temperatur, vegetation och djurliv. På basis av dessa studier genomfördes ett samlat åtgärds- program som innefattade bl a grunddam- mar, minirnitappning, fiskutsättningar och åtgärder för att främja rennäring och turism. När nu kraftverket tagits i drift genomförs nya studier under flera år för att kontrollera att miljöåtgärderna har avsedd effekt.

vattnet under vintern när elbehovet är som Tidigare utbyggd vattenkraft medför- störst. Följden blir att vattennivån i våra de ingrepp i livsvillkoren för växter och djur genom fördämningar, torrläggning av älvfåror och vägdragning. De problem

Elllthaw

/

/

/

Mai Sep Det

Vattentillrinningen är störst på sommaren och elbehovet är störst på vintern.

14

som uppmärksammades mest, gällde ren- näring och fiske. Men även risker för sär- skilt hotade arter av växter och djur, t ex utter och flodpärlmussla.

Av rennäringens vinterbetesmark på 55 000 km² har ca 250 km' under åren tagits i anspråk för vattenkraften.

Torrläggning och dammbyggnader hindrar vandringsfisk, främst lax och havsöring, att nä sina lekplatser. Detta har

vi skyldighet att kompensera genom att odla och sätta ut lax och öring.

Utsättningsskyldigheten är ca l mil- jon laxar och öringar perår-under 1995 satte vi ut ca 1,5 miljoner. Överskottet fördelades till olika platser i landet för att förstärka fiskevården och för att medge ett utökat sportfiske (bl a i Stockholms ström).

Vattenkraftens påverkan på ekosyste-

men har ännu inte klarlagts helt, men

fl)

kunskapen är idag så god att man kan för- utsäga förändringar och vidta åtgärder för att minska negativa effekter.

Med denna kunskap vill vi kunna skapa bättre förutsättningar för att bibe- hålla och förstärka den biologiska mång- falden i samband med renoveringar och omprövningar av vattendomar. Vår ambi- tion är att uppnå detta med andra åtgärder än ökad vattentappning, vilket är en dyr och inte helt problemfri metod. (Se vidare Miljöanpassad vattenkraft, s 16.)

EMISSIONER

Drift av vattenkraftsanläggningar ger mycket små utsläpp av föroreningar till luft och vatten. Hydrauliska lyftanord-

ningar och turbiner kan läcka olja. För att förhindra att dessa utsläpp når naturen finns en kombination av larm och oljeav- skilj are installerade.

För att minska skador av eventuella utsläpp använder vi högraffinerad, svavel- och aramatfri mineralolja. Vi testar också oljor med än bättre rniljöegenskaper, men har ännu inte kommit fram till någon olja med tillräckligt goda långtidsegenskaper.

Under 1996 kommer en åtgärdsplan för oljehanteringen vid samtliga vatten- kraftstationer att tas fram.

UPPFÖLJNING OCH KONTROLL

Länsstyrelserna och SMHI är tillsyns- myndigheter för dammanläggningar respektive vattenhushållning. Fiskeriver- ket bevakar att fastställda fiskevårdande åtgärder genomförs.

Ett stort antallagar reglerar vatten- kraften. Den centrala lagen är Vattenlagen som stadgar att Vattendomstolen ska pröva byggnation i vatten. Ett tillstånd för vattenkraftverk gäller i princip för all framtid men villkoren, som ofta innehål- ler krav på miljöåtgärder, kan omprövas.

Tiden mellan omprövningarna kan variera

Under 1995 satte Vattenfall ut 1,5 miljoner laxar och öringar.

från tio till trettio år. Det är myndigheter- na som ansöker till Vattendomstolen att få ompröva tillståndet för en anläggning. En stor del av våra kraftstationer byggdes under 60- och 70-talen och kan nu bli föremål för omprövning.

Under 1993/94 miljöreviderade vi kraftstationerna i Motala ström och Söderfors. Slutsatsen var att dessa statio- ner i allt väsentligt sköts kunnigt och ansvarsfullt.

MER INFORMATION

Hans Lindström Vattenfall Vattenkraft te l 0920· 770 23 fax 0920-772 81

Göta älv 1,8

Lule älv 13,9 Skellefte älv 2,3.

Ume älv 5,3 Angermanälven 4,1 lndaldlven 4,0 Dalälven 0,8

Vattenfalls nettoproduktion i några större älvar, TWh.

Under den tid Juktån vid Umeälven användes till flottning rensades ån från olika hinder. Därmed försvann också fiskens naturliga miljöer. För 3 Mkr har vi försökt återskapa naturliga biotoper på en sträcka av sammanlagt tre mil. Arbetet har slutförts under 1995. En del uppföljnings- och forskningsar- bete kommer även fortsättningsvis att bedrivas.

Eftersom åtgärderna minskar behovet av extra tappning är detta en bra affär för både naturen och oss.

Valt8flkrafl 4%

Ovnga hot 96%

Hotade djur. För 86 av totalt 1 936 hotade svenska arter ingår vattenkraften i hotbilden.

Vallttllcraft

~"~•

Ovriga hot 84%

Hotade växter. För 83 av totalt 1 396 hotade svenska arter ingår vattenkraften i hotbilden.

I5

'l 'l

·l

', l l

l

MILJÖANPASSAD VATTENKRAFT

"1991 inledde vi projektet Miljöan- passad vattenkraft. Syftet var att klara ut hur den befintliga vattenkraften skul- le kunna göras mindre miljöstörande med minsta möjliga produktionsförluster.

Projektet löper under fem år och den totala projektbudgeten är ca 25 Mkr.

Under 1995 har en stor del ay projektet slutförts.

Med Naturvårdsverket och Fiskeri- verket som samarbetspartners försöker vi skilja ut de naturvärden (miljötyper, arter, genetiska variationer) som är särskilt angelägna att ta hänsyn till i utbyggda älvar. Vi ämnar därefter ta reda på i vilken omfattning dessa natur- värden måste finnas för att kunna bestå på lång sikt.

För att bestämma sambandet mel- lan vattenflöde och fiske har vi utveck- lat en datorbaserad modell. Med den kan vi simulera olika vattenföringar på en älvsträcka och se hur lämpligheten för laxöringar ökar eller minskar.

Sådana modeller har fått en allt större betydelse runt om i världen när man vill förena fiske med andra sätt att utnyttja vattenresurser.

Vi

skapar också en "verktygslåda", fYlld med olika åtgärder för miljöför-

bättring. Med hjälp av dessa kan man t ex göra så kallade biotopåtgärder, när ökade vattentappningar är för kostsam- ma eller inte skulle ge önskad effekt.

Många vattendrag är rejält rensade och

r6

Björn Svensson, Vanenfall Utveckling AB, vetenskaplig ledare för Miljöanpassad Vattenkraft.

kanaliserade för att underlätta den tidi- gare timmerflottningen - vilket medför att hög vattenföring blir förödande för fisken.

Genom att bygga "trösklar" av sten ökar man vattenvolymen och skapar skydd för ström.fisken. I andra samman- hang kan man öka avkastningen genom fiskutsättningar och kontrollerad när-

ingstillförsel.

Vattenfalls bedömning är nu, att vi genom dessa typer av åtgärder kan behålla samtliga ursprungliga arter inom ett avrinningsomr åde. Och detta utan att vår produktionsförmåga eller ekonomi påverkas negativt."

Björn Svensson

Med miljöanpassad valtenkraft bör man kunna behålla samtiiga ursprungliga arter inom ett avrinningsområde.

I7

·! '

.l

_{~ l}

l l

KAHNKRAFT ••

V

attenfall äger Ringhals samt 74,5 o/o av Forsmarks kärnkraftverk. Vår produktion i dessa verk var 40,3 TWh el år 1995. Det var 60% av all kärnkraftsel som producerades i Sverige.

Driften av våra kärnkraftverk har låga utsläpp av miljöstörande ämnen samt god marginal till myndighetemas gränser. Den radiologiska miljön, liksom reaktorsäker- heten och arbetsmiljön, har under alla år ägnats stor uppmärksamhet och ständigt förbättrats. Detta gäller även hanteringen av det radioaktiva avfallet.

Vattenfall har sedan länge en väl ut- vecklad och mälmedveten säkerhetskultur för driften av kärnkraftverken. Under de senaste åren har fokus ökat på de icke- radiologiska frågorna. Arbete har inletts för att integrera miljöfrågor i styrsyste- met. Miljömål och förbättringsprogram har formulerats utifrån en helhetssyn.

Utbildning pågår för att miljöfrågorna ska beaktas som en naturlig del i det dagliga arbetet.

Kärnbränslet kommer från geo- sfären och ska återvända dit.

Under hela sin livscykel hålls bränslet noga skilt från bio- sfären.

Bransletdlverkn1ng

Konver·•mng. annkn1ng

•••

r8

Kärnkraftverk

SÄKERHET

Den övergripande säkerhetsambitionen är att minimera radiologisk påverkan på omgivning och anställda såväl vid normal drift som vid störning och haveri.

Gränsvärden för tillåtna utsläpp vid normaldrift är satta så, att stråldosen även för de mest utsatta personerna i omgiv- ningen ska vara mycket lägre än doserna från naturlig bakgrundsstrålning.

Kraftverken är försedda med flerfaldi- ga barriärer för att säkert innesluta de radioaktiva ämnena. Barriärerna är kon- struerade för att fungera även vid mycket osannolika händelser och haverier (härd- smälta), så att stora utsläpp förhindras.

De svenska utsläppsbegränsande sys- temen, som bl a omfattar haverifilter, är byggda för att uppfylla de kriterier som regeringen beslutade år 1985. Dessa inne- bär, att även om en härdsmälta inträffar, så ska den inte orsaka några dödsfall eller leda till markbeläggning som långvarigt hindrar utnyttjande av större markområden.

Mellanlager

Sanering av kontaminerad utrustning. Avlopps- vattnet renas l jon bytartllter.

BRÄNSLEFÖRSÖRJNING

Vattenfalls policy är att endast köpa uran och övriga tjänster från företag som följer internationella standards med avseende på miljöpåverkan och strålskydd. Vi ställer krav med denna innebörd i försörjnings- avtalen och verifierar att kraven uppfylls genom besök på plats och granskning av miljöpolicy, miljöprogram och uppnådda resultat. Vi har på detta sätt samlat under- lag för bedömning av de uranproducenter som vi har långtidsavtal med - Cameco i Kanada och Olympic Dam i Australien.

Vi har ett program för att kvalificera även andra uranproducenter samt konver- terings-, anriknings- och tillverkningsle- verantörer under 1996 och 1997. Vi kon- trollerar t ex att uranproducenterna har rniljöprogram, övervakas av myndigheter och kan visa att utsläpp av radon, tung- metaller och kemikalier är acceptabla, rapporteras och dokumenteras. Ä ven kon- vertering, anrikning och tillverkning av bränsle är noga kontrollerat av respektive myndighet och ger normalt en mycket liten miljöpåverkan.

Under de senaste åren har vi effektivi- serat bränsleanvändningen så att vi nu förbrukar 25% mindre uran per produce- rad kWh än vi gjorde för 15 år sedan.