pandemin
En netnografisk studie av vaccinmotstånd på Flashback forum
Rebecka Gezelius
Sociologi, kandidat 2021
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle
Sammanfattning
Covid-19-pandemin, eller Coronapandemin som den kallas i folkmun har påverkat människors liv i över ett år med diverse restriktioner samt att 3,5 miljoner människor har avlidit med viruset Covid-19. Trots detta vill många inte vaccinera sig mot Covid-19 nu när olika vaccin har tagits fram. En undersökning som genomfördes i januari 2021 visar att 63% av Sveriges befolkning vill vaccinera sig mot Covid-19. Detta är beklagligt mot bakgrund av att World Health Organization (WHO) angav vaccinmotstånd som ett av tio globala hot mot hälsan år 2019. Det är av intresse att undersöka vaccinmotståndet riktat mot Covid-19-vaccinet eftersom det är ett relativt outforskat område. Syftet med denna studie är att undersöka hur vaccinationsmotståndare uttrycker sig om Covid-19-vaccinet på internetforumet Flashback.
Detta har undersökts genom en kvalitativ netnografisk studie där innehållet i 9 olika diskussionstrådar på Flashback rörande ämnet har studerats. Resultatet av undersökningen har analyserats med hjälp av Ulrich Becks begrepp “risk”, Anthony Giddens definition av begreppen
“tillit” och “expertsystem”, samt tidigare forskning om vaccinmotstånd på sociala medier. Studiens resultat indikerar på att personer som är negativt inställda till Covid-19-vaccinet tenderar att se vaccinet som en stor risk. De uttryckte rädsla för diverse olika biverkningar och tenderade att värdera vaccinet som en större hälsorisk än Covid-19-viruset. En vanlig tendens bland vaccinmotståndare på Flashback var att de förefaller hysa misstro till vetenskapen bakom vaccin och ofta föredrog alternativa metoder istället för vaccin. De tenderade anse att Covid-19 inte är en farlig sjukdom eller att helasjukdomen är påhittad av läkemedelsbolag, media, myndigheter och regering tillsammans. Vaccinmotståndarna på Flashback hade ofta en föreställning om att vaccinen mot Covid-19 antingen ska döda eller sterilisera människor i syfte att utrota jordens befolkning, eller att läkemedelsbolagen vill tjäna pengar på vaccin. Detta indikerar på att vaccinmotståndare hyste mycket misstro mot dels Covid-19-vaccin men även mot läkemedelsbolag, regering, myndigheter och media.
Nyckelord: Vaccinmotstånd, Covid-19, vaccin, risk, tillit, expertsystem, Flashback
Abstract
The Covid-19-pandemic, or Coronapandemic as it is popularly called, has affected everyone's lives for over a year with various restrictions and 3,5 million people have died with the Covid-19-virus.
Despite this, many do not want to be vaccinated against Covid-19 now that vaccines have been developed. A survey conducted in January 2021 shows that 63% of Sweden's population want to be vaccinated against Covid-19. This can be considered unfortunate because the World Health Organization listed vaccine resistance as one of ten global health threats in 2019. It is of interest to investigate vaccine resistance during the Covid-19-pandemic as it is a relatively unexplored area. The purpose of this study is to investigate how vaccination opponents express themselves about the Covid-19-vaccines on the internet forum Flashback.
This has been investigated through a netnographic qualitative study where the content of 9 different threads on Flashback has been studied. The results of the study have been analyzed using Ulrich Beck's concepts of "risk", Anthony Gidden's definition of the terms "trust" and
"expertsystem" as well as previous research on vaccine resistance on social media. The results of the study indicate that people who were against the Covid-19-vaccine tended to see the vaccine as a major risk. They were afraid of various side effects and they tended to value the vaccine as a greater risk than getting Covid-19. A common trend among vaccine opponents on Flashback was that they tended to distrust the science behind vaccines and instead prefered alternative methods instead of vaccines. They tended to think that Covid-19 is not a dangerous disease or that the whole disease is invented by pharmaceutical companies, the media, the authorities and the government together. Vaccine opponents on Flashback tended to believe that the vaccine against Covid-19 will either kill or sterilize people to depopulate the planet, or that the drug companies want to make money off vaccines. This indicates that vaccine opponents had a lot of mistrust of the Covid-19- vaccine as an expertsystem, but also pharmaceutical companies, the government, authorities and the media.
Keywords: Vaccine hesistancy, Covid-19, vaccine, risk, trust, expert system, Flashback
Förord
Jag vill rikta ett stort tack till min handledare Saila Piippola vid Luleå tekniska universitetet. Hon har gett mig mycket värdefull feedback och tips under uppsatsens gång.
Innehållsförteckning
Förord ... 3
1. Inledning ... 1
1.1. Syfte & frågeställningar ... 2
2. Teoretiskt ramverk ... 4
2.1. Risk ... 4
2.2. Tillit till expertsystem ... 5
3. Tidigare forskning om vaccinmotstånd på sociala plattformar på internet ... 8
3.1. Vaccinmotståndare på Facebook ... 8
3.2. Desinformation om vaccin på Twitter ... 9
3.3. Kartläggning av aktiva vaccinmotståndare på sociala medier ...10
3.4. Vaccinmotstånd relaterat till graviditet på sociala medier ...10
4. Metod ...12
4.1. Tillvägagångssätt ...12
4.2. Netnografiskt metodval ...13
4.3. Etiska överväganden ...15
4.4. Tillförlitlighet ...16
4.5. Urval och avgränsningar ...17
5. Resultat & Analys ...19
Misstro till Covid-19-vaccin ...19
Covid-19-vaccinet som onödig risk ...21
Misstro till myndigheter, media och politiker ...23
En ond agenda bakom Covid-19 vaccinet ...25
6. Diskussion ...28
Vaccinmotståndares beskrivning av Covid-19-vaccin ...28
Hur vaccinmotståndare beskrev Covid-19 pandemin ...30
Vaccinmotståndares förhållningssätt till det medicinska expertsystemet bakom Covid-19-vaccin ...31
Sammanfattande diskussion ...32
7. Referenslista ...35
1. Inledning
Idag har de flesta människor tillgång till internet, vilket har medfört att internet blivit en plats där information ofta får mycket snabb spridning. Internet har därför blivit ett verktyg för vaccinmotståndare att sprida sina åsikter och rädslor gällande vaccin. Enligt Manzoor (2012) sker kritiken mot vaccin idag oftast på internet, där vaccinmotståndare ofta sprider rykten och felaktigheter om vaccin. Under ett års tid har Covid-19-pandemin påverkat våra liv och hittills har 3,5 miljoner människor i världen avlidit till följd av Covid-19-viruset (World Health Organization [WHO], 2021). De allra flesta av oss som lever i Sverige idag har aldrig tidigare varit med om att våra liv påverkats på det vis som nu skett på grund av olika restriktioner till följd av en pandemi.
Folkhälsomyndigheten (2021) har tidigare rekommenderat att så många som möjligt ska arbeta hemifrån. Utrikesdepartementet har under 2020 avrått från icke nödvändiga resor till alla länder i världen (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap [MSB], 2021). Även regeringen har infört restriktioner om att fler än åtta personer inte får delta vid allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar, och besöksförbud på äldreboenden har förekommit (MSB, 2021).
Under den pågående pandemin har forskare arbetat med att ta fram olika vaccin som under år 2021 kommer att vara tillgängligt för Sveriges befolkning. I Sverige är målet att alla som fyllt 18 år av den svenska befolkningen, kommer att erbjudas vaccin under år 2021 (Regeringskansliet, 2021).
De vaccin med ribonukleinsyra (mRNA-vaccin) som tagits fram mot Covid-19 innebär ett stort genombrott inom forskning om vaccin då denna bygger på teknik inte använts tidigare. Forskare lyckades även ta fram dessa vacciner mycket snabbt jämfört med andra vaccin (Danielsson, 2021).
Enligt Läkemedelsverket (2021) har inget vaccin 100% skydd mot sjukdomar men vaccin skyddar mot att bli allvarligt sjuk. Vaccin mot Covid-19 kan hindra smittspridningen kraftigt men trots detta vill inte alla ta vaccinet. En undersökning som genomfördes av Aftonbladet/demoskop i mitten av januari visade att 63% av svenska folket ville vaccinera sig mot Covid-19 (Milstead, 2021). Förenta nationerna (FN, 2020) beskriver att vaccin är en av mänsklighetens viktigaste prestationer för folkhälsan eftersom vaccin näst intill utrotat sjukdomar som tidigare varit vanliga.
Exempel på vaccins framgång är att vaccin beräknas ha räddat ungefär 23 miljoner liv från mässling och att vaccin nästan utrotat polio. Mot bakgrund av hur vaccin kan utrota sjukdomar är vaccinmotstånd mycket problematiskt. Enligt Manzoon (2012) kan sjukdomar som nästan utrotats bli vanliga igen om människor slutar vaccinera sig. Vaccinmotstånd fanns även med på World Health Organizations (WHO) lista från år 2019 över tio globala hot mot hälsa (FN, 2020). De andra hoten som fanns med på denna lista var luftföroreningar och klimatförändringar, icke överförbara sjukdomar såsom cancer och hjärtsjukdomar, pandemier, bräckliga och sårbara levnadsförhållanden, antimikrobiell resistens, Ebola, dålig sjukvård, dengue och HIV (WHO, 2019).
Det fanns ett vaccin som i modern tid misstänks ha orsakat svår sjukdom i form av narkolepsi hos barn och unga vuxna. Det är vaccinet Pandemrix som användes för att vaccinera den svenska befolkningen mot svininfluensan år 2009 - 2010. Det är än idag inte klargjort vad i vaccinet som orsakade narkolepsi. Fram till år 2020 har 394 fall av narkolepsi som misstänks vara förorsakat av Pandemrix-vaccinet rapporterats till Läkemedelsverket. Det går dock inte med säkerhet att säga att det fanns ett samband mellan vaccinet och narkolepsin i enskilda fall eftersom personer kan drabbas av narkolepsi även om de inte tagit vaccinet (Läkemedelsverket, 2020).
Enligt Stolle et al. (2020) har oro för risker med vaccin funnits lika länge som vaccin har funnits.
I det förflutna har oron ibland varit rationell, exempelvis på grund av vaccinet Pandemrix, men det råder fortfarande många ogrundade påståenden om vaccin. Exempel på detta är enligt Stolle et al.
(2020) vaccinmotståndares tendens att tro att vaccin kan orsaka autism och att vaccin innehåller skadliga ingredienser. I västvärlden förekommer en misstro till medicin och en föreställning om att behovet av vaccin har överdrivits samt att vaccin är överflödigt. Stolle et al. (2020) menar vidare att en annan vanlig föreställning bland vaccinmotståndare är att läkemedelsbolag är ute efter att tjäna pengar snarare än att ge människor förebyggande vaccin mot sjukdomar. Somliga vaccinmotståndare är emot alla former av vaccin medan andra endast är emot ett eller några specifika vaccin. Mot bakgrund av att Covid-19-pandemin pågått i drygt 1 år finns kunskapsluckor om hur vaccinmotståndare förhåller sig till Covid-19-vaccin. Ett annat relativt outforskat område är hur vaccinmotståndet i Sverige framställs i sociala medier. I denna studie valdes Flashback som källa att studera vaccinmotståndet mot Covid-19-vaccin. Att studera trådar på Flashback där personer anonymt kan argumentera för vaccinmotståndet mot Covid-19-vaccin kan bidra till ökad förståelse för vaccinmotståndet i en svensk kontext.
1.1. Syfte & frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka inställningen till Covid-19-vaccin bland vaccinmotståndare.
· Hur beskriver vaccinmotståndare Covid-19 vaccin?
· Hur beskriver vaccinmotståndare Covid-19-pandemin?
· Hur framställs det medicinska expertsystem som skapat Covid-19-vaccinen bland vaccinmotståndare?
1.3. Disposition
Denna uppsats struktureras genom att först presentera inledningen samt studiens syfte och frågeställningar. Efter detta presenteras det teoretiska ramverket som innefattar begreppen risk, tillit och expertsystem. Därefter presenteras tidigare forskning som undersökt vaccinmotstånd på sociala medier och efter detta presenteras metoden där studiens metodval och tillvägagångssätt förklaras och motiveras. Efter metoden presenteras studiens resultat och analys, avslutningsvis diskuteras studiens resultat samt förslag till framtida forskning i diskussionen.
2. Teoretiskt ramverk
För att analysera vaccinmotståndet mot Covid-19-vaccinet på Flashback har jag tagit hjälp av begrepp som myntats av Anthony Giddens teoribildning om modernitet och Ulrich Becks teoribildning om risker i det moderna samhället. De begrepp som används i uppsatsen är:
expertsystem, tillit och risk. Avsnittet är uppdelat i två delar; Risk och tillit till expertsystem.
Begreppen tillit och expertsystem förklaras i samma avsnitt för att begreppen tillit och expertsystem är relevanta för studien i relation till varandra. Nedan följer en sammanfattande redogörelse av dessa begrepp.
2.1. Risk
Sociologen Ulrich Beck (2012) myntade begreppet risksamhället och beskriver dagens samhälle som ett risksamhälle som förorsakats av industrisamhällets utveckling. Eftersom industrisamhällets utveckling föranlett att nya former av risker tillkommit. Eftersom samhället även till stor grad har individualiserats har samhället och dess premisser omvandlats. Enligt Beck (2012) härstammar inte risker längre från naturen som de gjorde under den förmoderna epoken, nutidens risker härstammar oftast från teknologin och vetenskapen. Begreppet risk är relevant för denna studie då vaccin är ett exempel på en risk som potentiellt kan innebära faror som är svårkalkylerade i form av biverkningar.
Beck (2012) menar att dessa nya risker kan bli större i och med att de får en betydligt större global utbredning än tidigare risker, de är även i princip omöjliga att kalkylera och finna lösningar på.
Dessa nya risker kan ha en inverkan på alla människor och riskerna frambringar en känsla av otrygghet hos individer när de inte kan kontrollera konsekvenserna av dem. Giddens (1997) kallar dessa risker högkonsekvensrisker och menar att de är en konsekvens av den globalisering som världen genomgått. Globaliseringen av världen har således skapat nya risker och som exempel på detta tar Beck (2012) upp de miljörisker som orsakats av människor genom teknologins utveckling.
Globaliseringen innebär en process som världen genomgått som inneburit att stater och samhällen över världen har ömsesidigt blivit beroende av varandra. Främst gällande ekonomi men även politik och kultur. Globaliseringen har föranlett att världens länder blivit mer sammankopplade på ett vis som de inte varit tidigare. Enligt Giddens (1997) blir det svårare för lekmän att förstå den faktiska innebörden av en risk ju allvarligare konsekvens risken kan medföra för samhället samt för den enskilda individen. I det moderna samhället reflekterar både lekmän och experter ständigt över risker samt riskbedömningar. Personer som kallas lekmän är personer som inte besitter expertkunskap om något ämne, till skillnad från experter. Lekmän kan ofta uppleva den information som experter går ut med officiellt gällande expertsystem som alltför svårtolkad och komplicerad. En problematik för lekmän att begripa och identifiera risker är något som kännetecknar det moderna samhället. Många risker går inte att urskilja med hjälp av människans egna sinnen, därför krävs expertkunskap för att kunna urskilja och förstå sig på risker.
Även om människan genom vetenskaplig utveckling samt globalisering har skapat många risker så finns även exempel på ett flertal framsteg för hälsa som åstadkommits. Dessa har kraftigt reducerat olika hälsorisker. Exempel på dessa framsteg är skapandet av vacciner och mediciner som utrotat många sjukdomar. Beck (2012) menar att information som sprids är mycket kraftfull i det moderna samhället, på grund av att världen har globaliserats kan information från ett land nå resten av världen på några minuter. I dagens samhälle har även de flesta människor tillgång till denna information eftersom de flesta har tillgång till internet och TV. Detta gäller även information om risker, vilket kan bidra till ökad otrygghet hos människor. I dagens samhälle är sociala medier ett exempel på en plats där människor enkelt kan sprida information och nå ut till många människor.
Beck (2012 menar att risker identifieras som risker först när individer känner till konsekvenserna av dem, innan individer besitter information om riskerna känner de inte till att risken är en risk. Vi människor tenderar att vara mer medvetna om somliga risker än om andra. Beck (2012) tar upp terrorism som ett exempel på en välkänd risk eftersom terrorism fått mycket uppmärksamhet i media och därmed skapat en rädsla för terrorism hos människor. Liknande effekt kan uppstå när massmedier skriver om negativa effekter av vaccin, vilket har skett när det uppdagades att svininfluensavaccinet Pandemrix misstänks ha gett personer narkolepsi (Läkemedelsverket, 2020).
Vid dessa situationer riskerar vaccin att upptäckas som en risk för större grupper av människor.
Beck (2012) menar att personer som är medvetna om risker samt besitter information om dessa är mer troliga att skydda sig mot dem än de som inte gör det. På så vis styr kännedomen om risken hur människor väljer att agera.
2.2. Tillit till expertsystem
Giddens (1997) menar att tillit innebär att man känner förtroende för en individ eller ett system utan att man nödvändigtvis har haft någon tidigare erfarenhet av individen eller systemets pålitlighet. Tillit är en mekanism som möjliggör att en person kan lita på en annan individ eller ett expertsystem trots att personen inte besitter fullkomlig kunskap om hur saker och ting fungerar inom systemet. Därmed möjliggör tilliten att man kan ta itu med någonting som man inte besitter total information om. Begreppet tillit är relevant för denna studie eftersom tillit är avgörande för att en lekman ska vilja interagera med ett expertsystem. Ett exempel på detta är att många lekmän väljer att ta vaccin trots att de inte besitter expertkunskap om vaccin, eftersom de hyser tillit till det medicinska expertsystem som tagit fram vaccin. Medan somliga lekmän väljer att inte ta vaccin för att de saknar tillit till det medicinska expertsystemet. Tillit hör samman med begreppet risk eftersom tilliten till expertsystem avgör om personer ser expertsystemet som en risk eller inte.
Att hysa tillit till en individ eller ett expertsystem behöver inte betyda att man tagit ett medvetet beslut att lita på denne. Tillit beror istället på en allmän inställning som individen förvärvat, som grundas på individens tidiga personlighetsutveckling. Inställningen implementeras i personens vardag i interaktion med andra individer samt när en person påträffar expertsystem (Giddens,
1997). Enligt Giddens (1999) påverkar tillit många beslut som individer fattar i sin vardag.
Förmågan att kunna känna tillit grundas i den tidiga barndomen genom relationen till personerna som tar hand om barnet. Denna tillit grundar en individs förmåga till att hysa tillit till både expertsystem och andra individer. Giddens (1996) menar att upplevelsen av tillit är nödvändigt för att en individ ska uppleva ontologisk trygghet, vilket innebär en grundtrygghet som gör att man upplever sin omgivning som stabil och förutsägbar. Den ontologiska tryggheten skapar en känsla av normalitet hos individen. Ontologisk trygghet är även en förutsättning för att kunna handskas och leva med den ovisshet och de risker som existerar i det moderna samhället. Även om en individ känner till det moderna samhällets risker, gör den ontologiska tryggheten det möjligt för personen att leva ett normalt liv utan att ständigt uppleva en oro inför dessa risker som finns överallt. Därför är en persons vardagliga rutiner central i individers upplevelse av trygghet eftersom rutinerna får tillvaron att upplevas som oföränderlig. Om de vardagliga rutinerna bryts kan individen känna sig ängslig. Giddens (1996) menar att vi människor endast behöver hysa tillit i de situationer vi själva saknar kunskap om någonting, som exempelvis inom särskilda områden som kräver expertkunskap. Begreppet expertsystem hänger därför samman med begreppet tillit eftersom lekmän måste hysa tillit till expertsystemen för att våga ta del av dem, genom att exempelvis ta ett vaccin. Giddens (1996) menar att kunskapsbrist kan bidra till misstro då respekten för teknisk expertis och vetenskapen kan glömmas bort när individer upplever en rädsla eller motsättning mot expertsystem. Respekt för teknisk expertis och vetenskapen samexisterar ofta med ett realistiskt förhållningssätt till expertsystem där någon grad av misstro existerar. Experter existerade även i tidigare tidsepoker men kunskapen experterna besatt präglade inte samhället på samma vis som idag. I det förmoderna samhället var det möjligt för personer att leva utan experthjälp (Giddens, 1996).
Enligt Giddens (1996) är expertsystem olika system som grundas på teknologiska framsteg och professionell expertis. Begreppet expertsystem är relevant för denna studie eftersom vaccin är framtagna av ett medicinskt expertsystem. Giddens (1996) menar att tillit till expertsystem även uppkommer till följd av att personer socialiseras till att hysa tillit till dem. Exempelvis genom att individer uppfostras till att hysa tillit eller misstro till olika expertsystem. I dagens samhälle är alla individer ständigt involverade i olika expertsystem där vi litar på saker eller andra individer.
Exempelvis om en individ kör bil finns en kännedom om att bilen kan gå sönder när som helst men trots detta upplever personen inte en rädsla inför detta. En lekman innehar inte kompetens om exakt hur en bil fungerar rent mekaniskt och litar därför på biltillverkaren i denna situation.
Lekmän kommer i kontakt med expertsystem vid olika tillfällen där lekmän träffar experter som representerar expertsystem, dessa tillfällen kallas tillgångspunkter. Ett exempel på en tillgångspunkt är ett tillfälle då en lekman injiceras av ett vaccin av en sjuksköterska, i denna situation är sjuksköterskan experten som representerar det medicinska expertsystemet. Enligt Giddens (1997) spelar dessa tillgångspunkter en betydande roll för att individer ska behålla tillit till expertsystemen samt uppleva dem som legitima. Giddens (1997) menar att lekmännens tillit är en förutsättning för att expertsystemen ska kunna existera. Om en lekman vid upprepade tillfällen upplever missnöje vid en tillgångspunkt eller upplever att expertsystemet inte lever upp till dennes
förväntningar kan lekmannen utveckla ett misstroende till expertsystemet som helhet. Detta kan i värsta fall leda till att lekmannen önskar att ta avstånd från hela expertsystemet. Det är dock näst intill omöjligt att faktiskt leva helt utanför expertsystem eftersom dessa präglar hela samhället.
Lekmän kan välja att ta del av vissa delar i ett expertsystem men helt undvika andra. Genom att exempelvis välja att endast ta del av ett expertsystem när situationen kräver det, men aldrig frivilligt. Detta kan göras genom att till exempel välja att ta somliga vaccin men vägra att ta andra.
Giddens (1996) illustrerar hur expertsystem fungerar med hjälp av Erwing Goffmans dramaturgiska perspektiv och specifikt beskrivningen av ”bakre regionen” och ”främre regionen”.
”Bakre regionen” inträffar när experter inte visar allt som sker under exempelvis forskningsprocessen för lekmännen. Enligt Giddens (1996) görs detta på grund av att bedrivandet av expertisen ofta erfordrar en särskild miljö samt hög fokus som kan att vara vanskligt att åstadkomma inför lekmän på grund av eventuella störningsmoment. Exempelvis hade det inte varit lämpligt för lekmän att infinna sig i ett laboratorium under forskningsprocesser. Det görs även på grund av eventuella misstag och missuppfattningar som experter kan göra. Det är även möjligt att lekmän kan missuppfatta experters roll och tar för givet att experterna har en annan kunskap än de har, och detta kan leda till att lekmän kan tappa tillit till experter. Mot bakgrund av detta är det fördelaktigt att behålla forskningsprocesser dolt i ”den bakre regionen” för att inte av misstag bidra till misstro hos lekmän.
3. Tidigare forskning om vaccinmotstånd på sociala plattformar på internet
I detta avsnitt presenteras en sammanfattning av tidigare studier som på olika vis undersöker vaccinmotstånd på sociala plattformar på internet. Avsnittet inleds med en sammanfattning av en undersökning av vaccinmotstånd på Facebook, sedan följer en typologisk undersökning av vaccinmotstånd på Twitter. Efter det presenteras en kartläggning av aktiva vaccinmotståndare på sociala medier och till sist en undersökning av vaccinmotstånd relaterat till graviditet sociala medier.
3.1. Vaccinmotståndare på Facebook
Hoffman et al. (2019) genomförde en undersökning av det generella vaccinmotståndet på Facebook. Syftet med studien var att karaktärisera individer som ofta publicerar antivaccinationsinnehåll på Facebook, undersöka informationen de sprider samt hur deras innehåll spridits. Studien undersökte 197 vaccinmotståndare som publicerade negativa kommentarer om vaccin under Facebookinlägg som syftade till att förespråka vaccin i olika Facebookgrupper rörande vaccin. Resultatet av studien visade att majoriteten av vaccinmotståndarna var kvinnor.
Studien noterade att vaccinmotståndare tenderade att uppvisa en stor misstro till Regeringen, media och läkemedelsbolag. De fann att misstron till stora läkemedelsbolag ofta yttrade sig genom konspirationsteorier om att dessa är i maskopi med media och regering och tillsammans hittar på sjukdomar i syfte att tjäna pengar på vaccin och läkemedel. Denna konspirationsteori kallades för
”Big pharma”. Under studien identifierades en stor mängd inlägg som handlade om att vaccin är en strategi för att kontrollera antalet människor på jorden, genom att vaccin gör människor sterila samt att vaccin innehåller p-skum. Det delades även inlägg om att ”Centers for Disease Control and Prevention” (CDC) ska ha förstört dokument från studier som påvisat att det finns en koppling mellan vaccin med cancer och autism. Hoffman et al. (2019) identifierade även en tendens bland vaccinmotståndare att skriva om att läkare är outbildade samt att de får extra betalt för att vaccinera personer. Vaccinmotståndare påstod ofta att orsaken till att vaccinationspolicys finns är för att medicinföretagen vill tjäna pengar. När Hoffman et al. (2019) identifierade olika undergrupper av vaccinmotståndare blev en av dessa grupper konspirationsteorier. Denna grupp var övertygade om att politiker i Regeringen tillsammans med media döljer information om risker med vaccin. En mängd inlägg om att polio inte är en riktig sjukdom identifierades, personerna bakom dessa inlägg påstod att sjukdomen polio egentligen handlar om olika symtom som orsakats av förgiftning av diklordifenyltrikloretan. Många vaccinmotståndare uttryckte även att NASA har släppt ner ballonger fyllda med kemikalier över USA. Förutom en rad olika konspirationsteorier om vaccin fanns det en mängd inlägg om andra konspirationsteorier, som bland annat att jorden är platt och konspirationsteorier om terrorattacken 9/11 i USA. Hoffman et al. (2019) identifierade att ett vanligt förekommande tema bland antivaccinationsinlägg på sociala medier var “vaccination som folkmord”. Många vaccinmotståndare skrev att vaccin framställs för att döda människor från U-
länder som en strategi för att åtgärda jordens överbefolkning. Undersökningen visade att 6 354 inlägg i Facebookgrupper för vaccinationsmotståndare handlade om medias censurering och hur media döljer information om riskerna med vaccin för allmänheten. Utöver detta var de oftast förekommande teman bland Facebookinläggen: autism, cancer, sterilitet, missfall, utslag, anfall, paralyserad, autoimmuna sjukdomar och plötslig spädbarnsdöd. Hoffman et al. (2019) identifierade även “alternativ medicinering” som en av undergrupperna bland vaccinmotståndare.
Gruppens inlägg fokuserade på att förespråka homeopatisk medicin istället för vaccin. Hela 77 66 Facebookinlägg handlade om homeopatisk medicinering. De påträffade även många påståenden om att vanlig medicin endast kan lindra symtom av sjukdomar och att det enda som kan bota sjukdomar är en växtbaserad kost. I flera av inläggen som analyserades påstods det att marijuana är mer effektivt mot cancer än kemoterapi, samt att marijuana kan bota AIDS (Hoffman et al., 2019).
3.2. Desinformation om vaccin på Twitter
Jamison et al. (2020) har genomfört en typologisk studie av inställningen till vaccin generellt på Twitter genom att undersöka innehållet i inlägg innehållande hashtags relaterade till vaccin. De noterade att 22% av inläggen var antivaccinationsinlägg. Bland dessa var oro för vaccins säkerhet och konspirationsteorier de vanligaste teman, följt av medborgerlig frihet och alternativ medicin.
Studien identifierade att 17% av inläggen var vaccinförespråkande, i dessa inlägg framkom ofta kritik mot antivaccinationsrörelsen samt budskap om att vaccin är effektivt och säkert. Bland de konspirationsteorier som identifierades bland antivaccinationsinlägg förekom många historier om bedrägeri, att negativ information om vaccin har tystats ner samt att politiker, läkare och läkemedelsbolag var i maskopi med varandra. Jamison et al. (2020) identifierade även en stor mängd påståenden om att ”Shaken infant syndrome” egentligen hade orsakats av skador till följd av vaccinering. Utöver detta var det vanligt med påståenden om att vaccin kan orsaka allvarliga skador eller död, att vaccin innehåller gift samt att vaccin ofta inte leder till immunitet mot sjukdomar. Jamison et al. (2020) identifierade även att temat; regeringen lurar människor med vaccin, var vanligt förekommande bland inläggen. Det förekom många inlägg om att det är “dålig vetenskap” bakom vaccin. Det förekom även historier om att en läkare som ägnade sig åt alternativ medicinering hade funnits död efter att ha berättat sanningen om vaccin. Jamison et al. (2020) upptäckte att ett av de vanligaste ämnena bland vaccinmotståndare på sociala medier var alternativ medicinering. I denna kategori var det vanligt förekommande med förespråkande av naturlig immunisering mot sjukdomar istället för vaccinering. Naturlig immunisering innebär att bli smittad av ett virus för att sedan bli immun mot viruset.
3.3. Kartläggning av aktiva vaccinmotståndare på sociala medier
Furini, M (2021) genomförde en studie av både vaccinförespråkare och vaccinmotståndare på sociala medier. Syftet med studien var att undersöka hur de två grupperna betedde sig på sociala medier samt vad de skrev. Furini (2021) identifierade de personer som var mest aktiva i vaccinmotståndsgrupper på Facebook samt gjorde en kartläggning av deras intressen. Det visade sig att 64% av dem visade öppet intresse för konspirationsteorier på sin Facebookprofil. Furini (2021) noterade även att 79% av vaccinmotståndarna visade ett intresse för alternativ medicin på Facebook. Studien upptäckte även att många av vaccinmotståndarna uttryckte att det fanns en koppling mellan autism och vaccin. Enligt Furini (2021) handlade detta förmodligen om att det fanns information utan vetenskapligt belägg på internet om att det finns ett samband mellan vaccin och autism. Detta visade enligt Furini (2021) att vaccinmotståndare ofta hade låg vetenskaplig kunskap om vaccin men trots det fortsätter sprida informationen på sociala medier som en hörsägen. Furini (2021) noterade även att vaccinationsmotståndare tenderade att inte lita på konventionella källor. Endast 6% av länkarna de hänvisade till var från hälsomyndigheter, endast 9% av länkarna var till vetenskapliga artiklar och hela 83% var länkar till vanliga hemsidor och bloggar. Oftast länkade vaccinmotståndarna till dokument som var skrivna av personer som inte hade någon expertis inom området eller personer som medvetet skrivit felaktig information om vaccin. Studien identifierade även flera exempel på att vaccinmotståndare tenderade att inte lita på läkare och forskare (Furini, 2020).
3.4. Vaccinmotstånd relaterat till graviditet på sociala medier
Martin et al. (2020) genomförde en diskursanalys av vaccinmotståndet mot vaccination under graviditet på sociala medier. Enligt Martin et al. (2020) förekom många påståenden om att vaccin kan orsaka diverse sjukdomar, men de personer som påstod detta saknade bevis för sina påståenden. Undersökningen uppmärksammade många påståenden om att vaccin kan leda till missfall, olika handikapp såsom medfött zika syndrom, möbius syndrom och autism. Studien fann även en mängd påståenden om att cancer och barnsjukdomar är vanligare bland vaccinerade barn.
Martin et al. (2020) upptäckte att en mängd av inläggen ifrågasatte integriteten och transparens hos ”Centers for Disease Control” (CDC) och många vaccinmotståndare uttryckte att de hade svårt att lita på regering och myndigheter. Martin et al. (2020) noterade även flera andra exempel på misstro. De upptäckte bland annat att vaccinmotståndare från 13 olika länder hade skrivit inlägg på Twitter om en påstådd rättegång gällande att ”Food and drug Administration” (FDA) i USA hade erkänt en brist på säkerhetsdata i deras rekommendationer för vaccination under graviditet.
Det cirkulerade även rykten på Twitter om att somliga vaccin inte testats tillräckligt innan det gavs till gravida kvinnor. Enligt Martin et al. (2020) kan bristen på allmän förståelse för hur forskningsprocesser går till har underlättat spridningen av dessa Twitterinlägg som felaktigt stämplade FDA och CDC i USA som bedrägliga. Folkhälsoorganisationer har ännu inte producerat
tillgänglig och ordentlig information till förfogande för allmänheten gällande detta. Därför har denna avsaknad av information lämnat utrymme för misstro att spridas. Martin et al. (2020) noterade under studien att vaccinmotståndare tenderade att söka information på okonventionella platser eftersom de ofta inte litar på konventionella informationskällor. Ett exempel på detta var vaccinmotståndarnas tendens att söka information om vaccin från vanliga Facebookanvändare i en grupp för vaccinmotståndare på Facebook, istället för att söka information på från konventionella källor. Martin et el. (2020) återgav ett exempel där en kvinna skrev i en av dessa Facebookgrupper att hon hade fått vaccin mot influensa under en graviditet och nu var hon orolig då hon läst inlägg på Twitter om att vaccin kan orsaka autism. Kvinnan frågade gruppens medlemmar om detta var sant och bad dem att underrätta henne om hur det låg till. I detta exempel hade kvinnan redan initialt tagit del av informationen från en okonventionell källa och gjorde sedan ytterligare efterforskning i ämnet i en annan okonventionell källa.
4. Metod
Detta avsnitt syftar till att ge en tydlig sammanfattning av studiens arbetsprocess. Avsnittet innehåller motivering och en redogörelse för valet av netnografi som metod, vilken urvalsmetod som tillämpats och vilka avgränsningar som genomförts. I detta avsnitt redogörs även för tillvägagångssättet under insamlingen av empiri, analys och tematisering. Vidare framförs de etiska aspekter som studien har anpassats till.
4.1. Tillvägagångssätt
Denna studie påbörjades med en litteraturöversikt som grundades i en sammanställning av vetenskapliga artiklar som på olika vis undersökt vaccinationsmotstånd på sociala medier. Detta för att ta reda på vad som gjorts i ämnet samt vad tidigare studier kommit fram till. De artiklar som valdes ut till litteraturöversikten påträffades med hjälp av sökningar i Luleå Tekniska Universitets databas. För att finna relevanta artiklar till frågeställningen användes följande sökord i databasen:
“Vaccinmotstånd*”, “Vaccin* motstånd*”, “Anti* vaxxer*”, “Anti* vaccination*”, “Anti*
vaccination* social media*”. Samtliga sökningar genomfördes med en avancerad sökning med krav att resultaten ska vara vetenskapliga artiklar. Det var genom den sistnämnda sökningen
“Anti* vaccination* social* media*” de artiklar som fanns med i litteraturöversikten påträffades.
Till litteraturöversikten valdes artiklar som undersökt hur vaccinmotståndare uttrycker sig på sociala medier samt vilka orsaker som ligger bakom att de förhåller sig negativt inställda till vaccin. Artiklar som studerade vaccinationsmotstånd på annat vis än att undersöka vad vaccinationsmotståndare skrev på sociala medier exkluderades. Exempelvis påträffades artiklar där endast spridningen av inlägg studerades, dessa artiklar exkluderades eftersom de inte eftersträvade en djupare förståelse för vaccinmotstånd. Även de artiklar som var skrivna tidigare än 2019 exkluderades för att få en inblick i vaccinmotståndet i närtid. De artiklar som inkluderades i litteraturöversikten undersöker vaccinmotstånd på de sociala plattformarna Facebook, Twitter, Youtube, Instagram och Pinterest. Med hjälp av denna litteraturöversikt blev det möjligt att identifiera att en kunskapslucka inom vaccinmotstånd var vaccinmotstånd mot Covid-19-vaccin samt vaccinmotstånd i en svensk kontext. För att studera dessa kunskapsluckor valdes Flashback forum som källa.
Flashback är webbsida med diskussionstrådar om en mängd olika ämnen. På Flashback måste man ha ett konto för att kunna skriva i någon av trådarna, och de flesta användare är anonyma.
Flashback startades år 1983 och var då en punktidning som hette “Dead or Alive”, tidningen bytte sedan namn till Flashback år 1993. I tidningen togs ofta tabubelagda ämnen upp vilket orsakade att tidningen fick stora mängder uppmärksammad kritik. År 1997 upphörde tidningen att tryckas och hemsidan Flashback på internet startades år 2000. Sedan dess har sidan stängts ner vid ett
flertal tillfällen på grund av provocerande inlägg i de olika diskussionsforumen. Idén med Flashback är att individer ska kunna utöva sin yttrandefrihet anonymt och avsikten är att även de med avvikande åsikter ska komma till tals (Flashback, 2013). Några av de kategorier Flashback har i sina diskussionsforum berör ämnen som är olagliga. Några exempel på olagliga ämnen på Flashback är kategorierna “Droger” och “Eskortservice och prostitution”. Somliga krav som ställs i Sverige på exempelvis att Flashback behöver vara ansvarig utgivare kunde inte Flashback möta och därför kan Flashback inte driva forumet från Sverige. Idag drivs Flashback från New York av Flashback International Inc (Flashback, u.å).
4.2. Netnografiskt metodval
En netnografisk metod valdes till denna studie eftersom det ansågs vara den mest lämpliga metoden för att få tillgång till vaccinmotståndares djupgående resonemang om Covid-19-vaccinet.
Vid intervjuer är det möjligt att vaccinmotståndare inte hade varit bekväma med att uttrycka sina åsikter eftersom vaccinmotstånd är ett kontroversiellt ämne, och vid en enkät hade det varit svårt att få en djupare förståelse för motståndet till Covid-19-vaccinet. Diskussionsforumet Flashback bidrar med en unik möjlighet att kunna ta del av hundratals vaccinmotståndares resonemang.
Enligt Berg (2011) kan forskaren genom en netnografisk studie komma nära inpå de individer som deltar i studien eftersom texterna som analyseras är skrivna av individerna själva. Genom studier av nätgemenskaper blir det möjligt för forskaren att komma nära individer på ett vis som inte blir möjligt i verkligheten. Berg (2011) menar att netnografi kan ses som en form av etnografsk forskning av gemenskaper på internet.
Eftersom jag i denna studie undersökt hur vaccinmotståndare uttrycker sig om Covid-19-vaccinet på Flashback är detta en kvalitativ netnografisk studie. Enligt Bryman (2018) kännetecknas en kvalitativ studie av att fokus ligger på vad som sägs och hur individer tolkar sin verklighet. Bryman (2018) skriver att netnografi har sitt ursprung i etnografin och precis som etnografisk forskning handlar netnografi om att undersöka och förstå sociala sammanhang. Det som skiljer dem åt är att netnografisk forskning fokuserar på att förstå och förklara hur internet kan förstås som en plats där socialt samspel sker och interaktioner studeras genom textbaserade interaktioner. Till skillnad från etnografisk forskning där forskaren är fysiskt närvarande. Enligt Kozinets (2011) finns det två typer av data vid netnografisk forskning; arkivdata och fältanteckningar. Denna studies resultat har samlats in genom arkivdata som innebär att forskaren samlat in data från konversationer som forskaren själv inte deltagit i.
Studiens empiriska material utgörs av inlägg från 9 Flashbacktrådar där ämnet vaccin mot Covid- 19 diskuteras, totalt har 6717 inlägg lästs igenom. De trådar som ligger till grund för denna studies empiri påträffades i kategorin “Coronaviruset Covid-19” på Flashback i en lista bland de senast
aktiva diskussionstrådarna i kategorin. Dessa Flashbacktrådar lästes igenom för att kunna välja ut de inlägg som ansågs vara mest relevanta för studien. I denna undersökning har dessa 9 trådar på Flashback analyseras:
● “Ska du vaccinera dig mot corona-viruset?”
● “Vad ska man göra om man vägrar ta corona-vaccin?”
● “Forskare varnar: massvaccineringen mot covid-19 kan vara katastrofal.”
● “Ni som blåögt litat på famaceutbolagen, har ni ändrat er ståndpunkt efter AZ?”,
● “Skippa vaccinerna, Ivermectin och D-vitamin är lösningen”
● “Vaccin mot Corona har börjat produceras “
● “85 döda efter vaccinering i Sverige (rapport från 2021-02-25)”
● “Pfizervaccinets biverkningar och misstänkta biverkningar (samlingstråd)”
● “Professor i smittskydd: Covid 19-vaccin ingen lösning, pga kortvarig immunitet…”
I dessa trådar fanns kommentarer från både vaccinmotståndare och vaccinförespråkare, större delar av dessa diskussionstrådar innehöll diskussioner om Covid-19-vaccin mellan de två grupperna.
Analysmetoden i denna studie var en kvalitativ innehållsanalys. En kvalitativ innehållsanalys innebär att forskaren söker efter bakomliggande teman i det insamlade materialet. Studiens analysmetod har även inspirerats av en etnografisk innehållsanalys, eftersom ambitionen med studien var att undersöka vad vaccinmotståndare skriver om Covid-19-vaccinet på Flashback.
Enligt Bryman (2018) innebär en etnografisk studie att forskaren observerar individers beteenden i en särskild miljö för att kunna få en djupare förståelse för en grupps kultur samt kunna formulera en grundlig beskrivning av detta. Forskaren bildar några kategorier som styr datainsamlingen och skapar ett schema för datainsamlingen utifrån dessa kategorier. I denna studie var forskningsfrågorna grunden för de kategorier som styrde datainsamlingen, detta för att de olika kategorierna skulle vara relevanta för studiens syfte. De olika kategorierna som genererades var:
● Vaccinmotståndares beskrivning av Covid-19-vaccin.
Denna kategori valdes eftersom en av studiens frågeställningar var ”Hur beskriver vaccinmotståndare Covid-19-vaccin?”
● Vaccinmotståndares sätt att beskriva Covid-19 pandemin.
Denna kategori tillämpades vid datainsamlingen för att besvara frågeställningen ”Hur beskriver vaccinmotståndare Covid-19 pandemin?”
● Vaccinmotståndares förhållningssätt till de medicinska experter och den vetenskap som tagit fram vaccin.
Denna kategori syftade till att besvara frågeställningen ” Hur framställs det medicinska expertsystem som skapat Covid-19-vaccinen bland vaccinmotståndare?”
Enligt Bryman (2018) används sedan schemat genom att tillämpa det vid insamlingen. Dessa olika kategorier var centrala vid datainsamlingen eftersom de inlägg i Flashbacktrådarna som passade in i någon av dessa kategorier var de som samlades in genom att kopieras till ett dokument. Först sorterades inläggen efter studiens forskningsfrågor för att empirin skulle vara relevant för studiens syfte och sedan delades inläggen in i nya kategorier efter återkommande teman som identifierades.
De 4 teman som sedan identifierades av analysen var: Misstro till Covid-19-vaccin, Covid-19- vaccin som onödig risk, misstro till myndigheter, media och politiker samt en ond agenda bakom Covid-19-pandemin.
Denna studie har utgått efter en induktiv ansats, därför är undersökningens resultat utformat efter återkommande teman i empirin istället för att resultatets teman skulle ha utformats efter den teoretiska referensramen (Bryman, 2018). Enligt Bryman (2018) är en induktiv ansats vanligt vid kvalitativa undersökningar.
4.3. Etiska överväganden
Eftersom denna studie fokuserat på individers åsikter om ett ämne som kan anses som kontroversiellt var det av högsta vikt att dessa individers identitet förblev anonym. På Flashback väljer de allra flesta att vara anonyma och användarnamnen till de kommentarer som presenteras i resultatet avslöjas inte heller i denna studie. Därmed uppfylls konfidentialitetskravet som enligt Bryman (2018) innebär att deltagarnas identitet aldrig får avslöjas i en undersökning. Enligt Berg (2011) är några av de forskningsetiska regler som angivits av Vetenskapsrådet svåra att applicera vid netnografiska undersökningar. Bryman (2018) skriver om de forskningsetiska reglerna och menar att informationskravet innebär att informera deltagare i en studie om studiens syfte samt att deltagandet är frivilligt. Informationskravet hade inneburit stora svårigheter i denna undersökning eftersom jag i sådana fall hade behövt få godkännande från flera hundra personer vars identitet är okänd för mig. Att det inte var möjligt att få ett godkännande från dessa personer kan ses som en svaghet med denna studie. Enligt Berg (2011) bör forskaren betänka möjliga risker som en netnografisk studie kan innebära för deltagarna. I denna studie kan citaten som hämtats ur trådarna inte spåras till en persons identitet och bör därmed inte innebära någon risk för dessa individer.
Individernas användarnamn avslöjas som nämnt inte i uppsatsen, däremot anges namnet på tråden.
Kommentarerna går att söka upp genom en sökning på Google, men eftersom de flesta användare på Flashback är anonyma kan deras identitet ändå inte avslöjas. Enligt Kozinets (2011) är det viktigt att reflektera över om den data som samlas in från internet hämtats från en nätgemenskap som är ett privat eller offentligt rum. Materialet som samlats in till denna studie är publikt material som vem som helst kan gå in och läsa, trådarna på Flashback är inte låsta för icke användare, utan öppna för allmänheten.
4.4. Tillförlitlighet
Enligt Bryman (2018) bör en undersökning besitta hög validitet samt reliabilitet för att besitta hög kvalitet. Reliabilitet innebär att resultatet av en undersökning blir detsamma om någon annan skulle upprepa samma undersökning med samma metod. Detta är viktigt för att visa att resultatet är tillförlitligt och att det inte har påverkats av tillfälliga företeelser. Enligt Bryman (2018) används däremot inte validitet och reliabilitet i kvalitativ forskning på samma vis som i kvantitativ forskning. Att en kvalitativ undersökning ger samma resultat vid en upprepad studie är mindre troligt än i kvantitativ forskning. Aspekten med upprepningsbarhet kan bli komplicerad för denna studie om någon skulle genomföra en likadan undersökning exempelvis 6 månader efter mig. Detta på grund av att de Flashbacktrådar denna undersökning bygger på är öppna och personer kan fortfarande skriva i dem. Eftersom Covid-19-vaccinet var mycket aktuellt i tiden för denna studie och förmodligen kommer att fortsätta att vara det en överskådlig tid framöver, kommer det troligen att fortsätta skrivas mycket i dessa trådar. Därmed är det möjligt att en likadan undersökning om 6 månader hade funnit lite andra teman än de som identifierats i denna undersökning. Det är möjligt att en likadan studie i framtiden hade funnit liknande tendenser eftersom många av de olika argument som identifierades i undersökningen även noterades av tidigare forskning om vaccinmotstånd.
Hög validitet innebär att slutsatserna av en studie stämmer överens med studiens syfte, att man har mätt det man hade för avsikt att mäta. Syftet med kvalitativ forskning är däremot inte att mäta, utan snarare att få en djupare förståelse för ett fenomen (Bryman, 2018). Därför har jag ansträngt mig för att undersöka det som var min avsikt att undersöka. När materialet från Flashbacktrådarna samlades in var fokus på att finna inlägg som ansågs vara relevanta för studiens forskningsfrågor, därför torde validiteten i denna studie vara relativt hög. Däremot valdes endast de mest vanliga argumenten ut. Det identifierades några fler återkommande argument men på grund av studiens omfattning var det nödvändigt att avgränsa resultatet till de vanligast förekommande.
Enligt Bryman (2018) finns det på grund av svårigheter med att applicera validitet samt reliabilitet inom kvalitativ forskning fyra alternativa kriterier för bedömning av kvalitativa undersökningars tillförlitlighet. Dessa är trovärdighet, överförbarhet, möjligheter att styrka och konfirmera samt pålitlighet. Trovärdighet innebär att forskaren ska presentera resultat som anses vara trovärdiga samt korrekta i andras ögon. Detta innebär dels att forskningen genomförts i enlighet med de forskningsetiska regler som existerar, samt att forskaren ska redovisa resultatet av studien för de medverkat i den sociala verklighet som undersökts. Detta för att dessa ska ges möjlighet att avgöra om forskarens tolkning är korrekt. I denna studie har jag ansträngt mig för att inte göra några antaganden och endast dra slutsatser som är uppenbara genom att de tydligt och bokstavligt beskrivs i Flashbacktrådarna. Att kontakta de som deltagit i denna studie är dessvärre inte möjligt eftersom nästan alla deltagare var anonyma. Detta faktum är en svaghet med denna studie eftersom detta försvårar både vissa etiska principer och studiens tillförlitlighet. Undersökningen uppfyller
däremot andra aspekter av de etiska reglerna som tas upp i det föregående avsnittet. Enligt Bryman (2018) innebär överförbarhet att forskaren ska beskriva det som undersökts noggrant för att det ska vara möjligt att överföra till en annan social miljö. Detta har eftersträvats i denna studie genom att utförligt beskriva det som undersökts för att läsare ska kunna avgöra om studiens resultat går att överföra till en annan social miljö. Pålitlighet är enligt Bryman (2018) motsvarigheten till reliabilitet inom kvalitativ forskning. Pålitlighet innebär att forskaren ska noggrant redogöra för samtliga faser i undersökningen. I denna studie har jag eftersträvat att noggrant beskriva hur undersökningen gått till från starten med litteraturöversikten där den tidigare forskning som presenterats påträffades samt kunskapsluckan om vaccinmotståndet under Covid-19-pandemin identifierades, till en noggrann redogörelse för hur analysprocessen av det insamlade materialet gick till. Möjlighet att styrka samt konfirmera innebär att forskaren ser till att hen har agerat i god tro trots att det inte är möjligt att vara totalt objektiv i samhällsvetenskaplig forskning. Forskaren ska inte låta sina egna värderingar eller teori påverka undersökningens slutsatser, och detta ska vara tydligt för läsaren (Bryman, 2018). I denna studie har exkludering av egna värderingar varit något som eftersträvats under undersökningens gång. Innan denna studie hade jag med hjälp av den genomförda litteraturöversikten i ämnet fått en inblick i vaccinmotstånd på sociala medier.
Däremot kände jag inte till mycket om vaccinmotståndet riktat mot Covid-19-vaccinet och därmed upplevde jag att mina egna värderingar inte påverkade undersökningens resultat. Jag såg vaccinmotståndet under Covid-19-pandemin som ett outforskat område för mig och försökte förhålla mig öppensinnad och inte låta värderingar styra under undersökningen.
4.5. Urval och avgränsningar
Denna studie avgränsades till att endast studera vaccinmotståndet under Covid-19-pandemin, detta på grund av att området är ett relativt outforskat område inom vaccinmotstånd. Enligt Berg (2011) är det fördelaktigt att vid en netnografisk studie välja att studera en plats på internet där individer regelbundet kommunicerar med varandra. Platsen som ska studeras bör även besitta stora mängder information samt detaljrika beskrivande resonemang. Den sociala plattformen Flashback valdes ut eftersom Flashback är ett mycket aktivt internetforum med flera tusentals användare som dagligen skriver i olika diskussionstrådar. De trådar som ligger till grund för denna studies empiri påträffades i kategorin “Coronaviruset Covid-19” i en lista bland de senast aktiva diskussionstrådarna om Covid-19-vaccinet på Flashback. Samtliga diskussionstrådar som ingår i studien berör Covid-19-vaccin på olika vis, de som inte berör Covid-19-vaccin exkluderades. Av de trådarna som berörde Covid-19-vaccin valdes de med flest antal inlägg samt de som varit aktiva relativt nyligen. Detta för att få tillgång till största möjliga mängd information samt att informationen ska vara aktuell. Studien har haft ett målinriktat urval som gick ut på att strategiskt välja ut de deltagare som är relevanta utifrån studiens forskningsfrågor och syfte (Bryman ,2018).
Under datainsamlingen var fokus på att finna inlägg som kunde bidra till att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. När några återkommande teman hade identifierats bland de insamlade
kommentarerna avgränsades resultatet till att endast de mest förekommande teman presenterades i studiens resultat, detta på grund av studiens omfattning.
5. Resultat & Analys
I detta avsnitt redovisas och analyseras studiens empiri som hämtats från Flashbacktrådarna.
Resultatet presenteras utifrån de olika teman som identifierades under analysen.
Misstro till Covid-19-vaccin
Ett återkommande tema i Flashbacktrådarna var att vaccinmotståndarna uttryckte misstro till vetenskapen bakom Covid-19-vaccinen samt de Läkemedelsbolag som skapat vaccinen. En mycket vanlig föreställning bland vaccinmotståndare på Flashback var att de vaccin som finns mot Covid-19 inte har testats tillräckligt eftersom forskningsprocessen har gått snabbt jämfört med utvecklingen av andra vaccin. Nedan följer en kommentar som exemplifierar denna uppfattning, kommentaren har hämtats från Flashbacktråden ”Ska ni vaccinera er mot corona-vaccinet?”
Coronavaccinet är framstressat och man har ingen aning om vilka biverkningar som medföljer….”Varför ska jag då spruta in en helt otestad sörja i kroppen ...?
Kommentaren ovan kan tolkas som att personen inte litar på att forskningsprocessen gått rätt till och därför inte vågar ta vaccin mot Covid-19. Detta på grund av att personen uttrycker att vaccinet är framstressat, otestat samt att dess biverkningar är okända. Enligt Martin et al. (2020) kan avsaknad av förståelse för hur forskningsprocesser går till bidra till att personer upplever misstro.
Vaccinmotståndares tendens att uttrycka misstro till Covid-19-vaccin på grund av den snabba forskningsprocessen kan tolkas som att de upplever misstro på grund av att de inte förstår varför forskningsprocessen gått snabbare än vanligt. Även Martin et al. (2020) identifierade i sin studie att vaccinmotståndare påstod att vissa vaccin inte var tillräckligt testade. I Flashbacktrådarna framkom att många vaccinmotståndare även var oroliga över att man inte känner till eventuella långsiktiga biverkningar av de vaccin som innehåller ribonukleinsyra (mRNA) som tagits fram mot Covid-19. Denna oro förefaller grunda sig i att detta vaccin använder en teknik som inte använts tidigare. Nedanstående citat exemplifierar denna uppfattning. Kommentaren är hämtad från Flashbacktråden “Ska ni vaccinera er mot corona-vaccinet?”.
...Vad har dessa genterapier för effekt ur ett långtidsperspektiv? Hur påverkas kroppen 1, 2, 5 och 10 år efter det tagits? Ingen vet, ändå är det hysteri hos många att ta det.
Kommentaren ovan kan tolkas som att personen är orolig för att mRNA-vaccinen kan ge långsiktiga biverkningar, samt att vaccinets långsiktiga biverkningar är okända. Utöver rädslan för de nya mRNA-vaccinets långsiktiga biverkningar identifierades även en annan vanlig rädsla riktas mot samma vaccin. Många vaccinmotståndare menade även att mRNA-vaccin förändrar människors deoxiribonukleinsyra (DNA). Även Furini (2021) upptäckte att vaccinmotståndare ofta besitter en låg vetenskaplig kunskap om vaccin men att de trots detta fortsätter att sprida rykten om vaccin på sociala medier. Detta tycks vara ett exempel på ett rykte utan belägg som sprids av vaccinmotståndare och därmed bidrar till att skapa oro och misstro till mRNA-vaccin. Nedan följer en kommentar hämtad från tråden “Ska du vaccinera dig mot corona-viruset?” som illustrerar denna uppfattning.
Dessutom tänker jag inte omprogrammera mitt DNA med deras mRNA gift. Och särskilt inte med ett genmanipulerande, otestat vaccin.
Ovanstående citat synliggör ett exempel på misstron mot mRNA-vaccinen mot Covid-19. Något som även var ofta förekommande i dessa Flashbacktrådar var att vaccinmotståndare uttryckte att de tappat tilliten till vaccin och läkemedelsbolag på grund av de biverkningar i form av narkolepsi som misstänks ha förorsakats av Pandemrix-vaccinet som togs mot svininfluensan. Personerna bakom kommentarerna uttryckte ofta att de på grund av Pandemrix-vaccinet ofta såg vacciner generellt som riskfyllda. När ett vaccin orsakat biverkningar såsom Pandemrix misstänks ha orsakat narkolepsi, tycks detta ha bidragit till att många förlorat tilliten till det medicinska expertsystemet bakom vaccin och vill därför inte ta fler vaccin. Följande kommentarer illustrerar hur misstänkta biverkningar av Pandemrix-vaccinet från år 2009 - 2010 kan ha orsakat att individer inte längre litar på vaccin och det medicinska expertsystemet. Kommenterarna är hämtade från Flashbacktråden “Ska ni vaccinera er mot corona-viruset?”.
Svininfluensa vaccineringen 2009 borde få folk att vakna upp och bara det är en röd flagga i sig läkemedelsbolagen är inte att lita på.
Efter vaccinet för svininfluensans horribla bieffekter, där en del drabbades av narkolepsi bland annat, kommer jag aldrig mer ta något vaccin.
Den sista kommentaren kan tolkas som att personen har tagit vaccin förut, men på grund av Pandemrix-vaccinet mot svininfluensan vill personen aldrig mer ta vaccin. Uppfattningen om att läkemedelsbolag tillverkar farliga vaccin yttrade sig även på annat vis. Det påstods i ett flertal inlägg i Flashbacktrådarna att läkemedelsindustrin vill försämra människors immunförsvar genom Covid-19-vaccinen för att göra människor beroende av deras medicin. Nedan följer ett exempel på misstro till läkemedelsbolag som är att betraktas som ett medicinskt expertsystem, kommentaren är hämtad från Flashbacktråden “Forskare varnar: massvaccineringen mot covid-19 kan vara katastrofal.”
Hela vaccineringsskiten är en gigantisk bluff för att sabba vårt immunförsvar och göra oss hjälplösa och beroende av "mediciner". Skit som inte botar utan bara dämpar symptom med
resultat att det blir nya symptom som kräver ytterligare jävla produkter från en läkemedelsindustri som styrs av psykopater.
Ovanstående citat kan tolkas som att personen anser att vaccin mot Covid-19 kan vara skadlig för människors immunförsvar. Kommentaren tycks även exemplifiera misstron till de
medicinska experter som tagit fram vaccin mot Covid-19 eftersom personen tycks vara av uppfattningen att dessa medvetet har skapat skadliga vaccin.
Covid-19-vaccinet som onödig risk
Ett annat tema som identifierades som vanligt förekommande var att vaccinmotståndare av olika anledningar upplevde Covid-19-vaccin som en onödig risk att utsätta sig för. Ett vanligt förekommande argument som exemplifierar denna tendens var att många vaccinmotståndare menade att vaccinet inte skyddar mot att smittas av Covid-19 eller mot att smitta andra med Covid- 19. Nedan följer ett exempel på en kommentar som beskriver denna uppfattning. Kommentaren är hämtad från tråden “Ska ni vaccinera er mot corona-viruset?”.
1. Vaccin skyddar dig inte från att bli smittad 2. Vaccin skyddar dig inte heller från att sprida smittan vidare...
Jamison et al. (2020) upptäckte motsvarande tendenser att vaccinmotståndare tenderar att anse att vaccin inte skyddar mot virus. Uppfattningen om att Covid-19-vaccinen är riskfyllda tycks bidragit till att vaccinmotståndare på Flashback tenderade att föredra alternativa metoder istället för vaccinering. Detta visades bland annat genom vaccinmotståndares tendens att föredra immunitet på naturlig väg istället för att ta vaccin. Dessa kommentarer framhåller exempelvis att antikroppar som människor kan få efter att de haft Covid-19 skyddar bättre än vaccin, eller att personer som har ett bra immunförsvar inte behöver ta vaccin. Nedan följer ett exempel på en kommentar som exemplifierar tendensen till att föredra immunisering på naturlig väg. Kommentaren är hämtad ur Flashbacktråden “Forskare varnar: massvaccineringen mot covid-19 kan vara katastrofal”.
Men naturlig immunitet är mycket bredare, och inte bara mot ett enda protein (Spike) som vaccinen. Det är därför svårare att mutera sig förbi den naturliga immuniteten. Dessutom är den
naturliga immuniteten kortvarig, så det är svårt för en ny mutation att konkurrera med den vanliga stammen som kommer spridas mycket effektivt trots att folk haft sjukdomen förut. Den naturliga utvecklingen för ett sånt här virus som får spridas fritt är att det blir snällare, eftersom
det inte tjänar på att vara aggressivt.
Jamison et al. (2020) noterade liknande tendenser när de i sin studie identifierade förespråkande av naturlig immunisering istället för vaccin som ett vanligt tema bland vaccinmotståndare på Twitter. Följande kommentar exemplifierar många vaccinmotståndares uppfattning om att vaccin mot Covid-19 inte är nödvändigt för personer som har ett bra immunförsvar. Kommentaren är hämtad ur Flashbacktråden “Forskare varnar: massvaccineringen mot covid-19 kan vara katastrofal”.
Som jag sa så tror jag mitt immunförsvar är tillräckligt starkt för att inte bli sjuk i Covid-19.
Om så är fallet är en vaccination inte nödvändig och kan tvärtemot rent av vara skadlig.
Citatet kan tolkas som att personen anser att Covid-19-vaccinet är en onödig risk att ta eftersom personen har ett bra immunförsvar. Ett annat vanligt förekommande argument för att inte vaccinera sig mot Covid-19 var att D-vitamin kan förbättra immunförsvaret så pass mycket att vaccin mot Covid-19 inte är nödvändigt. Jamison et al. (2020) noterade i sin studie liknande benägenhet bland vaccinmotståndare av att föredra alternativ medicinering framför vaccin. Även Furini (2021) fann i sin studie att 79% av de vaccinmotståndare som studerades visade att de hade ett intresse för alternativ medicinering. Däremot fann ingen av de tidigare studierna att vaccinmotståndare förespråkade D-vitamin. Nedan följer en kommentar hämtad från Flashbacktråden “Forskare varnar: massvaccineringen mot covid-19 kan vara katastrofal” som exemplifierar detta påstående.
D-vitamin hade kunnat stoppa 90% av Corona dödsfall. Vakna upp, vaccinet är en SCAM.
Kommentaren ovan går att tolkas som att personen anser att Covid-19-vaccin är överflödigt eftersom D-vitamin kan skydda mot Covid-19. Vaccinmotståndares tendens att föredra de alternativa metoderna som beskrivits ovan framför vaccin tycks vara på grund av att vaccinmotståndarna ofta uttryckte att de litade på vad de påstod är en ”alternativ vetenskap”. När vaccinmotståndarna argumenterade för alternativa metoder istället för vaccin refererade de ofta till experter inom denna påstådda ”alternativa vetenskapen” som förespråkar alternativ medicin och alternativa metoder till immunisering. Jamison et al. (2020) noterade också liknande tendenser till bristande tillit till vetenskapen bakom vaccin, eftersom de upptäckte att vaccinmotståndare ofta påstod att det är “dålig vetenskap” bakom vaccin. Citatet nedan som hämtats från Flashbacktråden
”Ska du vaccinera dig mot corona-viruset?” exemplifierar vaccinmotståndares tendens att inte lita på vetenskapen bakom vaccin. Denna kommentar är hämtad från en lång diskussion mellan en vaccinmotståndare och en vaccinförespråkare, kommentaren är vaccinmotståndarens svar på en vaccinförespråkares kommentar.
Ta dina sprutor din korkade jävel. Det finns två sidor av vetenskap, den sanna och rena lögner.
Citatet ovan kan tolkas som att personen uttrycker att vetenskapen bakom vaccin är opålitlig och att det finns en annan ”sann vetenskap”. Det framkom även i kommentarer i Flashbacktrådarna att många ansåg att det räcker med att de personer som befinner sig i riskgrupp vaccinerar sig mot Covid-19. Dessa personer var av uppfattningen att Covid-19 är ofarligt för alla som inte befinner sig i någon riskgrupp. Nedan följer två exempel på kommentarer som uttrycker att endast de som tillhör en riskgrupp bör vaccinera sig. Dessa kommentarer är hämtade från Flashbacktråden “Ska du vaccinera dig mot corona-viruset?”.
...varför skall befolkningen överhuvudtaget vaccinera sig, annat än de i riskgrupper?
Hade det handlat om pesten som skördat folk i högar möjligen, men inte för en sjukdom som ger de flesta en förkylning. Coronavaccin kan jag ta när jag är gammal och befinner mig i en
riskgrupp, men inte nu.
Ovanstående citat kan tolkas som att dessa personer endast definierar Covid-19 som en risk för de som befinner sig i riskgrupp. Under Covid-19-pandemin har somliga personer identifierats som riskgrupp medan resterande människor inte identifierats som riskgrupp. Alltså har Covid-19 identifierats som en risk framför allt för de personer som tillhör en riskgrupp, men för de som inte tillhör en riskgrupp har inte Covid-19 identifierats som en risk på samma vis.
En annan orsak till att många vaccinmotståndare på Flashback ansåg att det är onödigt att vaccinera sig mot Covid-19 var argumentet att viruset ändå kommer att muteras. De menade därför att vaccinet inte kommer att skydda mot de nya mutationerna. Nedan följer en kommentar från tråden
“Ska ni vaccinera er mot corona-viruset?” som exemplifierar detta argument.
Dessutom är C19 ett virus som muterar och vaccinet blir därför inte alls lika effektivt mot Coronan som finns om 1 år. Skit i det, bli sjuka och bli immun på naturlig väg.
Detta går att tolkas som att somliga fenomen kan bli uppmärksammade som en risk genom exempelvis medierapportering. Vaccinmotståndare har på något vis har hört eller läst om att Covid-19-viruset muterar sig, förmodligen för att det rapporterats mycket om detta i media, och därmed har mutationerna av Covid-19 blivit uppmärksammat som en risk.
Misstro till myndigheter, media och politiker
Ett tema som identifierades i Flashbacktrådarna var att vaccinmotståndarna uttryckte misstro till samhället i stort, särskilt till Statliga myndigheter, Public service och politiker.
