Kvinnans livsvillkor i Turkiet
− Skillnader i livsvillkoren mellan arbetande och icke-‐arbetande kvinnor
Förord
Jag vill börja med att rikta ett stort tack till min handledare Glenn Sjöstrand som under hela kandidatuppsatsen med sin tillgänglighet kommit med bra synpunkter som gjort att studien har framskridit.
Jag vill även tacka mina informanter som har gjort studien möjlig och även mina kontaktpersoner som har låtit mig genomföra intervjuerna.
Växjö 4 oktober 2015
Berivan Gulec
______________________
Berivan Gulec
Författare: Berivan Gulec 930403- 4243
Handledare: Glenn Sjöstrand Examinator: Per Dannefjord Termin: VT2015
Ämne: Sociologi
Nivå: Kandidaduppsats 15hp
Sammanfattning
Kandidatuppsats, fördjupning i sociologi Författare: Berivan Gulec
Handledare: Glenn Sjöstrand Examinator: Per Dannefjord
Titel: Kvinnans livsvillkor i Turkiet-‐ skillnader i livsvillkoren mellan arbetande och icke-‐
arbetande kvinnor.
Nyckelord: Kön, intersektionalitet, klass, kultur, livsvillkor
Bakgrund: Under min studietid skapades mitt intresse att närmare studera kvinnor som individer. Detta för att jag ur ett sociologiskt perspektiv tycker det är ett intressant område att studera och för att jag tycker att det är en bra grund för att förstå vårt samhälle och individerna som lever i det. Tycker detta är vetenskapligt intressant eftersom jag funnit studier som har fördjupat sig inom området. I studien undersöks inte kvinnors situation i allmänhet, utan fokus ligger istället på kvinnors livsvillkor. Vidare kommer jag i studien att fokusera på kvinnor som jobbar och kvinnor som är hemmafruar.
Syfte och frågeställning: Utifrån min problemformulering vill jag finna en förklaring till skillnader i livsvillkoren för arbetande kvinnor kontra icke-arbetande kvinnor i Turkiet och vilka skillnader de har.
- Hur kan skillnader i livsvillkoren mellan arbetande och icke-arbetande kvinnor i Turkiet förklaras?
Metod: I studien använder jag mig av en metod som kallas för Go-alongs metoden som innebär att intervjuer och observationer sammanvävs vid ett och samma tillfälle. Sammanlagt tio kvinnor från Istanbul har intervjuats varav fem är arbetande kvinnor och fem icke- arbetande kvinnor. Vid intervjuerna använde jag mig av en intervjuguide och utifrån den ställt frågor samt följdfrågor.
Resultat: Fördelen med att vara icke-arbetande kvinna är att hon får mer tid att utföra sina sysslor hemma och behöver inte stressa lika mycket som en arbetande kvinna men samtidigt blir dessa kvinnors uppväxt ett hinder för dom att få chansen att göra karriär. Att kvinnorna har olika uppväxt från olika delar av Turkiet har påverkan på hur deras livsvillkor blir formade. Hemmasysslor blir inte annorlunda i jämförelse med kvinnor som inte lönearbetar dock skapas det istället en prestigefråga i familjen över vem som har högst inkomst och får ha makten över tillgångarna. Detta är för turkiska män en väldigt känslig fråga eftersom att de runt omkring sig ser många familjer där mannen är den som jobbar och har makten i familjen.
Abstract
Bachelor thesis, depression in Sociology Author: Berivan Gulec
Director: Glenn Sjöstrand Examiner: Per Dannefjord
Title: The women's living conditions in Turkey. Differences in living conditions between working and non-working women
Keywords: Gender, intersectionality, class, culture, living conditions
Background: During my studies created my interest to study women as individuals. This to me from a sociological perspective, think it's an interesting area to study and because I think it is a good basis for understanding our society and the individuals who live in it. The study examines not the situation of women in general, but the focus is instead on women's living conditions. Furthermore, I will study to focus on women who work and women who are housewives.
Purpose and Issues: Based on my problem, I want to find an explanation for women working versus non-working women living in Turkey and what consequences it has.
− How can the differences in living conditions between working and non-working women in Turkey be explained?
Method: In my study, I use a method called Go-alongs method involves interviews and observations interwoven at the same time. Further follow a total of ten women from Istanbul interviewed five of these are women working versus non-working women. I have used an interview guide where issues together with follow-up questions have been asked.
Results: The advantage of being non-working woman is that she has more time to perform their chores at home and do not need to rush as much as a working woman, but at the same time, these women raised an obstacle for them to have the chance to make a career. That women have different upbringing from different parts of Turkey has influence on how their living conditions will be shaped. Home Chores will be no different in comparison to women who are wage earners but created instead a question of prestige in the family over who has the highest income and must have control over the assets. This is for Turkish men a very sensitive issue because they around him sees many families where the man is the one who works and has the power in the family.
Innehållsförteckning
Förord 2
Sammanfattning 3
Abstract 4
Kapitel 1. Inledningskapitlet 6
1.1 Observation 6
1.2 Bakgrund 7
1.3 Männens syn och kvinnornas situation 8
1.4 Forskningsöversikt 9
1.4.1 Problem kvinnorna möter i arbetslivet 10
1.4.2 Ojämlikhet inom utbildning och yrkesutbildning 10 1.4.3 Ojämlikhet i att hitta jobb och kvalificera sig i arbetslivet 10
1.4.4 Ojämlikhet i lönesättning 11
1.4.5 Ojämlikhet i åtnjutande av sociala rättigheter 12
1.5 Val av perspektiv och avgränsningar 12
1.6 Problemdiskussion 13
1.7 Syfte 13
Kapitel 2. Teori 14
2.1 Göra kön 14
2.2 Klass 16
2.3 Intersektionalitet 16
2.4 Egen försörjning 19
Kapitel 3. Metod och material 20
3.1 Urval 20
3.2 Go-‐along som metod 21
3.3 Intervjudata 24
3.3.1 Språk-‐Turkiska 27
Kapitel 4. Resultatredogörelse 28
4.1 Icke arbetande kvinnor 28
4.1.2 Sysselsättningar 28
4.1.3 Fördelning av ansvar i hemmet 30
4.1.4 Egen tid och tradition 31
4.1.5 Vad hade du velat ändra på? 32
4.2 Observation i samband med vistelsen i hemmen 32
4.3 Arbetande kvinnor 33
4.3.1 Sysselsättningar utanför jobbet 33
4.3.2 Fördelning av ansvar i hemmet 35
4.3.3 Hur är det att vara arbetande kvinna och vilka konsekvenser har det? 35
4.3.4 Egen tid och tradition 36
4.3.5 Vad hade du velat ändra på? 37
4.4 Observation i hemmen av arbetande kvinnor 37
5. Analys 39
5.1 En analys av icke-‐arbetande kvinnor 39
5.2 En analys av arbetande kvinnor 43
5.3 En analys av observationerna 46
Kapitel 6. Slutsats och diskussion 47
6.1 Slutsats 47
6.2 Diskussion och vidare forskning 48
Referenser 50
Kapitel 1. Inledningskapitlet
I följande avsnitt kommer först en observation och en bakgrundsbeskrivning av ämnesvalet lyftas fram. Därefter kommer valet av studien av turkiska kvinnor i Istanbul/Turkiet diskuteras och även argumentation till val av denna typ av studie samt en forskningsöversikt.
Avslutningsvis i kapitlet formuleras ett problem och ett syfte med studien.
1.1 Observation
Jag vill börja med att beskriva ett av besöken hos Zeynep för att få en bild av vad kvinnors livsvillkor innebär i Turkiet. Lägenheten ligger utanför Istanbul och eftersom att Zeynep är släkting till mig var det inte svårt att hitta dit. Uppför trapporna blir man alltid lika fundersam om de har gäster hemma eller inte, för det finns alltid 8-9 par skor utanför ytterdörren. Väl framme vid dörren öppnar Zeynep dörren med ett leende på läppen och hälsar mig varmt välkommen med sina trötta svullna ögon. Jag får en kram av henne och vi går in i köket för att sätta igång med vår första konversation. Bara efter några minuter kommer hennes svärmor in till köket och undrar vad vi gör. Samtidigt som Zeynep förbereder ingredienserna för kvällens middag svarar hon sin svärmor att gå in till vardagsrummet, utan att vända sin blick mot henne. Jag la märke till att Zeynep inte verkade vara nöjd med att ha sin svärmor boende hos sig, detta med tanke på hur hon behandlade henne. Jag frågade Zeynep, av traditionella skäl, om hon behövde hjälp med förberedelserna men hon svarade vänligt ”nej tack, du ska inte behöva bli trött och anstränga dig”. Mina intervjufrågor ställdes samtidigt som hon utförde sina sysslor i köket vilket gjorde att vi fick en avslappnad konversation tillsammans. ”Oj förlåt Berivan, jag glömde ju fråga om du vill ha kaffe/te?” Jag svarade att det absolut inte var någon fara och att jag kan hjälpa till och fixa det till oss. Jag reste på mig genast och kokade tevatten. Medan det skulle koka stod jag bredvid Zeynep och försökte få ögonkontakt med henne samtidigt som jag frågade ” Zeynep är det såhär stressigt och fullt upp hemma varje dag?” Med sina trötta ögon nickade hon samtidigt som hon log och sa ” Jag är numera van vid detta Berivan, det finns ingen annan som tar tag i något om jag inte rör på mig”. Eftersom att mitt besök hos Zeynep inte var tidsbestämd vilket var planerat, kom jag precis när hon hade som mest att göra hemma. Samtidigt som maten skulle förberedas hade hon tvätt som skulle hängas på balkongen vilket gjorde att jag fick vänta medan hon hade hängt upp kläderna på tvättlinan. Intervjufrågorna ställdes löpande medan vi åt kakor (kakor som hade bakats av Zeynep igår) tillsammans och drack te som jag hade kokat. När alla intervjufrågorna var
ställda blev jag erbjuden att få stanna på middag vilket jag gjorde som resulterade i att jag gick hem senare än vanligt. Jag hjälpte Zeynep med dukningen och Zeyneps man inväntades från ”kahvehane” (turkiskt ”fikställe” för män). När väl alla var hemma satte vi oss vid bordet och maten som hade lagats åts och avdukningen utfördes sedan av Zeynep. Efter middagen hade Zeynep redan förberett te som skulle serveras av henne till de som ville, men först och främst gav hon en kopp med te till sin man. Därefter bad jag om tillåtelse om att få gå hem och tackade för dagen.
Observationen och intervjun hos Zeynep leder till en föreställning på hur hennes livsvillkor ser ut och vilka konsekvenserna blir av att hon får ta hela ansvaret i hemmet. Vidare pekar den på skillnader på arbetande och icke- arbetande kvinnor. Att hon betonar vanan med sysslorna i hemmet som en självklarhet i sin vardag anser jag är en konsekvens av hur kvinnors livsvillkor är oavsett om de är arbetande eller icke- arbetande kvinna. Detta väcker mitt intresse av att studera ämnet specifikt och leder fram till ett problem.
1.2 Bakgrund
Under min studietid skapades intresset att närmare studera kvinnor. Mitt sociologiska intresse är att få en bild av kvinnors livsvillkor i Istanbul och hur de under sin vardag lever upp till detta. Med livsvillkor menas hur deras vardag ser ut och vilka konsekvenserna för deras livsvillkor blir om de jobbar eller inte jobbar samt hur skillnaderna ser ut. I denna undersökning är fokus på kvinnor som jobbar jämfört med kvinnor som inte jobbar och hur deras livsvillkor ser ut. Jag har tidigare gjort en studie om invandrarkvinnor och deras hushållsarbete med infallsvinklarna makt och jämställdhet. I studien kom vi fram till att det inte är jämställt mellan mannen och kvinnan eftersom kvinnan tar mer ansvar i hemmet än männen samt är ekonomiskt beroende av sin man. Utifrån de erfarenheter jag själv har fått av tidigare studier, finner jag att studier av kvinnor är ett intressant forskningsfält att studera, speciellt intressant då det finns ett mönster av att kvinnor lever under hård press och stress i sin vardag. Det vill jag vidareutveckla och diskutera ytterligare. Att ett sådant mönster existerar fick jag kännedom tack vare min tidigare studie av invandrarkvinnor. Att jag väljer att inrikta min studie på turkiska kvinnor är dels för att jag under höst och vår termin 2014/2015 studerat vid ett universitet i Istanbul dels för att jag har samlat in intressant empirisk material att analysera under vistelsen i Turkiet. Jag har även funnit statistik om
kvinnor i Turkiet som visar att det är fler kvinnor som inte jobbar än som jobbar vilket kan enligt mina spekulationer bero på ansvaret som de har i hushållet.
1.3 Männens syn och kvinnornas situation
Att kvinnor i större utsträckning än männen är hemmafruar och arbetar med obetalt hushållsarbete har med männens påverkan och synpunkter att göra. De flesta män vill inte att deras fruar ska ha något jobb och en del har vissa kriterier och begränsningar på var de får jobba. Helst ska det vara ett jobb som deras män har hört talas om tidigare och det ska även vara ett jobb där inga män jobbar. Det är med andra ord upp till maken att avgöra om frun ska ha ett jobb.1
En stor del av Turkiets kvinnor arbetar utan att få betalt vilket i Sverige kallas för obetalt hushållsarbete. Dessa kvinnor benämns på turkiska ’aile işçisi’ vilket på svenska betyder familjens arbetare som inte har någon försäkring. Kvinnor som jobbar och får betalt i Turkiet är oftast kvinnor som är ogifta eller gifta kvinnor utan barn. En undersökning av gifta kvinnor i Turkiet visar att en stor andel (77 %) av dem jobbar på grund av ekonomiska skäl i familjen.
Dessa kvinnor har ett monotont liv som snurrar runt familjen, hushållet och jobbet. 2 De har som ansvar att både vara hemmafru och mamma till barnen samtidigt som de har sämre arbetsvillkor på sitt jobb. Detta i sin tur påverkar kvinnorna negativt eftersom att de inte känner att de bidrar med någon större nytta. Enligt undersökningen som gjorts av Kocacik och Gökkaya visar 76 % av kvinnorna att kvinnans viktigaste roll i en turkisk familj är att sköta hushållsarbete och att ta ansvaret över barnen. När det blir tal om kvinnans roller är det första som kommer i tankarna att vara en bra mamma, bra fru och en duktig hemmafru som klarar av alla hemmasysslor.3
Vad gäller utbildning, arbetslivet och få tillbaks motsvarande i sitt jobb har för kvinnan alltid begränsats och hindrats. Det är efter en lång kamp som några av kvinnans rättigheter i samhället har uppnåtts. Det är dock fortfarande några av dessa rättigheter som inte har fullföljts i verkligheten. Enligt tradition och vad turkiska folket menar är kvinnans plats i samhället hemmet och deras uppgift är att vara mannens fru och barnens mamma. Det är tack
1Kocacik, F., Gökkaya, Veda B. Turkiye´de calisan kadinlar ve sorunlari. (2005) Översatt från turkiska till svenska. s. 200
2 Kocacik, F., Gökkaya, Veda B., 2005 Översatt från turkiska till svenska. s. 202
3 Kocacik, F., Gökkaya, Veda B., 2005 Översatt från turkiska till svenska. s. 204-205
vare industrialisering och urbanisering som nya extra sociala roller har lagts till. En kvinna som arbetar frivilligt eller av ekonomiska skäl blir starkare, är medveten och blir ekonomisk oberoende.4
1.4 Forskningsöversikt
Enligt en studie av turkiska kvinnor i Ankara (huvudstaden i Turkiet) visar vad kvinnor har för livsvillkor samt vilka problem som kan uppstå. Studien visar på att kvinnor på grund av hushållsarbete och låg utbildning inte kan ta del av jobb på arbetsmarknaden. Det anses vara en viktig del och ett problem i kvinnors levnadssätt i Turkiet. Att det är kvinnan som ansvarar för sysslor i hemmet är en tradition men utöver detta ska kvinnan även arbeta med sitt hantverk och sköta djur som de har på gården. Studien visar skillnader mellan kvinnor som bor i byn och kvinnor som bor i centrala städer. Kvinnor som bor på landet jobbar betydligt mer med obetalt arbete än vad männen totalt jobbar med både betalt- och obetalt arbete. Trots all arbete som kvinnan får utföra på gården samt i hemmet blir statusen för dessa kvinnor
”hemmafru” vilket enligt författaren anses vara ett problem för deras levnadsvillkor. Oavsett om både kvinnan och mannen ska räknas som familjens makthavare är det mannen som intar denna position vilket har blivit som en skyldighet. Allt som sker i familjen och som berör familjemedlemmarna ska mannen alltid ha sista ordet om.5
Kvinnans deltagande på arbetsmarknaden har med tiden sjunkit enligt statistik från studier som gjorts i Turkiet. Turkiet är ett av de länder i Europa som har lägst antal kvinnor som deltar i arbetsmarknaden. 2013 deltog cirka en fjärdedel (25.9%) av alla kvinnorna i Turkiet på arbetsmarknaden, vilket är en tredjedel av antalet män som deltar i arbetsmarknaden.
Vilket innebär att 25.9 % av alla kvinnor jobbar som motsvarar en tredjedel av vad männen arbetar.6 Dels beror detta på att kvinnan socialiseras in i obetalt hemarbete dels beror det på den konsekventa migrationsvågen från landsbygd till stad. Enligt studien är en av anledningarna till att kvinnan tar uppehåll från sitt jobb barnen och eller på grund av sin familj. Eftersom de flesta kvinnor inte har någonstans att lämna sitt barn efter födseln blir de tvungna att vara hemma med barnet och sluta på sitt jobb. För att kvinnan ska kunna återvända eller påbörja ett jobb måste det finnas dagis eller en dagmamma för att lämna sitt
4 Kocacik, F., Gökkaya, Veda B., 2005 Översatt från turkiska till svenska. s. 206.
5 Yildirak, N., Gulcubuk, B., Gun, S., Olhan, E., Kilic, M., 2002.
6 Hemsida: http://www.tuik.gov.tr/PreHaberBultenleri.do?id=16056 (28.05.2015, 20.24)
barn. Det leder till stora utgifter för turkarna och är därför något som inte kan användas som alternativ för alla familjer.7
1.4.1 Problem kvinnorna möter i arbetslivet
Det finns totalt fem kategorier av problemen som kvinnorna får kämpa med i arbetslivet enligt organisationen som uppgifterna hämtats ifrån.8
• Ojämlikhet inom utbildning och yrkesutbildning där kvinnorna började utbilda sig medan männen hade högre utbildad.
• Ojämlikhet i att hitta jobb och att kvalificera sig.
• Ojämlikhet i lönesättning.
• Ojämlikhet i åtnjutande av sociala rättigheter.
• Sexuella trakasserier.
Nedan följer en noggrann förklaring av varje kategori.
1.4.2 Ojämlikhet inom utbildning och yrkesutbildning
Det är endast ett fåtal kvinnor som intar chefsposition på arbetsmarknaden vilket leder till att antalet kvinnor som anställs till högre positioner minskar. Det leder i sin tur till att det blir ojämlikhet mellan könen på arbetsmarknaden eftersom att fler män som får möjligheten till högre position i arbetslivet för att de ofta har högre utbildning än en kvinna.9
1.4.3 Ojämlikhet i att hitta jobb och kvalificera sig i arbetslivet
I Turkiet jobbar kvinnor för det mesta en kort period med korta anställningar. Det beror på att de inte presterar lika hårt som männen gör och detta sägs ha sin grund i att kvinnorna har ansvaret över hushållssysslorna och för att graviditeten blir ett hinder dem. Kvinnor förväntas i första hand inta roller som bra mammor och bra fruar till sina män. I andra hand förväntas de arbeta och göra karriär.10
Enligt en enkätundersökning som har genomförts på en av Ernst & Youngs arbetsplatser i Turkiet har frågor ställts om huruvida kvinnor eller män bör anställas på chefspositioner.
Totalt har 1003 deltagit i undersökningen och 405 personer har besvarat frågan med att de
7 Önder, N., 2013, s 46- 48
8 Hemsida: www.tisk.org.tr (2015-02-02 kl.17.56)
9 Altan, Ersöz, 1994:27.
10 Hemsida: www.tisk.org.tr (2015-02-08, 08,58)
föredrar att en man ska ha chefspositionen och 85 personer har svarat att de föredrar en kvinnlig chef. Dock har 513 personer svarat att det inte spelar någon roll vem av könen som tar denna position. Resultatet i enkätundersökningen visar att det är fler kvinnor än män som lyfter fram vikten av att de föredrar en manlig chef gentemot en kvinnlig chef på sitt företag.11
Enligt studier som har gjorts finns det ett antal punkter som hindrar kvinnan att ta sig in på arbetsmarknaden. Dessa punkter är följande:12
• Att uppfostra barn bromsar kvinnors möjlighet att göra karriär vilket utgör ett hinder för att kunna klättra i karriärshierarkin.
• Kvinnan anses sakna ledaregenskaper och därför anses hon inte vara redo att ta högsta ledningen.
• Giftermål och barn blir ett hinder för många kvinnor att jobba på heltid samtidigt som de måste ta ansvaret över barnet själv.
• Kvinnors erfarenheter och auktoritet inom ledarpositioner är svag.
• Kvinnor anses vara mer känslosamma än män vid uppkommande problem i en organisation och har därför svårt att leda.
Med hänvisning till uppgifterna som hämtats kan det vara av intresse att se hur skillnaderna för livsvillkoren ser ut för kvinnor som är arbetande eller icke-arbetande och hur ojämlikheten ser ut på arbetsmarknaden. Problemen kvinnorna möter i arbetslivet kan även ha betydelse för hur livsvillkoren formas för en kvinna. Ett av hindren och en intressant aspekt som jag anser vara en påverkan på hur livsvillkoren ser ut för kvinnor, är giftermål och barn.
1.4.4 Ojämlikhet i lönesättning
Trots att kvinnorna kämpar för en likvärdig och jämställd arbetsplats, är männens lön i genomsnitt betydligt högre än kvinnornas lön i Turkiet. Kvinnors lön är 24 % lägre än mäns, och löneskillnaden blir större för kvinnor med barn i Turkiet. När det i länder som Frankrike och Sverige är en löneskillnad på 31 % mellan kvinnor och män och i Tyskland är 49 % är det i genomsnitt i Turkiet 75 %.13 Kvinnor har även lättare att få jobb inom yrken där lönen är låg. Inom dessa yrken har männen i genomsnitt högre lön än kvinnorna, oavsett om det är samma yrke. Eftersom att kvinnors jobb vanligtvis är tillfälliga och lågavlönade jobb i Turkiet
11 Hemsida: www.insankaynaklari.com., 2003,1 (2015-02-08, 09.59)
12 Griffin, 1993, 579.
13 Hemsida: http://www.milliyet.com.tr/dort-kadinin-maasi-bir-erkegin-gundem-2051863/
(30.05.2015, 15.06)
leder det till en ökning av arbetslösheten för kvinnor samt nedgång i kvalitén av den kvinnliga arbetskraften eftersom att deras jobb är tillfälliga och det begränsar den långsiktiga sysselsättningen för kvinnor. Vanliga föreställningar är att kvinnors arbete är för att stödja familjen.14
1.4.5 Ojämlikhet i åtnjutande av sociala rättigheter
I facklig verksamheten och facklig organisering samt sociala rättigheter är kvinnors deltagande i arbetskraften tillbakadraget medan männen är de som tar plats och tar ett steg tillbaka. Det är männen som får chansen att ta de högsta positionerna medan kvinnors erfarenheter inte värdesätts på samma sätt15 Detta är en ojämlikhet som finns på arbetsmarknaden som samhället har skapat och socialiserats in till. Statens påverkan har även betydelse i bemärkelsen av sociala rättigheter vad gäller tillexempel att öka kvinnors deltagande inom utbildning. Eftersom att staten inte ger samma sociala rättigheter till kvinnorna som ges till männen blir det bland annat ojämlikhet på arbetsmarknaden. Hade staten hjälpt kvinnor vad gäller sociala rättigheter som till exempel att öka kvinnors deltagande i politiska beslut hade kvinnor haft mer att säga till om i samhället och det hade troligtvis ökat kvinnors deltagande på arbetsmarknaden.
1.5 Val av perspektiv och avgränsningar
I boken ”att skriva en bra uppsats” 16framgår hur man kan analysera sin studie ur ett perspektiv. I min studie har jag valt att analysera mitt forskningsområde ur ett kvinnoperspektiv eftersom jag själv är en kvinna och anser det vara ett relevant perspektiv till forskningsfrågan. Detta anser jag vara relevant till min problemformulering som jag har valt att studera. Att använda sig av olika perspektiv när man skriver en uppsats gör att texten blir klarare och det begränsar litteratursökningen till det område som ska undersökas.17 I studien sker avgränsningar från vissa områden som endast nämnts ett fåtal gånger. En av dessa områden är religionen där fokus inte legat på att i detalj analysera detta. En av anledningarna till detta var för att religionen är ett stort område att forska om vilket kan ha en betydelse om problemformuleringen konstruerats utefter detta. Jag har istället valt att fokusera på skillnader
14 Kocacik, F., Gökkaya, Veda B. Turkiye´de calisan kadinlar ve sorunlari. (2005) Översatt från turkiska till svenska. s. 211.
15 Seymen, 1992:12.
16 Rienicker, L., Stray Jorgensen 2013
17 Rienecker, L., Stray Jorgensen, P., 2013 s.202.
i kvinnors livsvillkor där religionen skulle kunna ha en viss betydelse men som inte tas till ställning i denna studie.
1.6 Problemdiskussion
I min studie vill jag utifrån vad vi vet om arbetande och icke-arbetande kvinnors livsvillkor i Turkiet ta reda på vad som skiljer dessa två kategorier samt vad dess konsekvenser är.
Anledningen till att jag har valt att studera detta område är dels för att jag är nyfiken på hur kvinnan upplever sina livsvillkor samt för att jag finner ett problem. Dels för att jag utifrån egna erfarenheter har vetskap om att majoriteten kvinnor inte arbetar och får sköta hemmasysslorna medan männen tagit ansvaret att bidra med den ekonomiska delen i hemmet.
Jag vill studera detta vetenskapligt och se om det är relevant för turkiska kvinnor i Istanbul. I min studie kommer jag även ta reda på kvinnans historia samt hur traditionellt bundna de är till sin religion, som i detta fall är islam, och hur dessa kvinnor följer sina traditionella principer. Här kommer dock religionen inte diskuteras i detalj eftersom fokus kommer ligga på kvinnors livsvillkor och dess skillnader. Principer som till exempel att be fem gånger om dagen, bära slöja, läsa koranen samt bidra i traditionella kvinnodagar vilket är av intresse det kan påverka kvinnors livsvillkor. Kan traditionella principer ha någon effekt på hur dessa kvinnors livsvillkor ser ut, är funderingar som jag har sökt empiriskt material till. Ytterligare en intressant aspekt är om det finns någon skillnad på den arbetande kvinnans sysselsättningar i hushållet gentemot den icke-arbetande kvinnan för att se om det finns skillnad i deras livsvillkor. Här kan det påverka om mannen är hjälpsam vad gäller hushållssysslorna gentemot den arbetande kvinnan. Det kan ha betydelse om hur mannen är uppfostrad av sina föräldrar samt vilken generation denna person har. Dessa intressanta aspekter mynnar ut till följande problemformulering som jag vill lösa med min studie:
− Hur kan skillnader i livsvillkoren mellan arbetande och icke-arbetande kvinnor i Turkiet förklaras?
1.7 Syfte
Utifrån min problemformulering vill jag, givet vad vi vet om arbetande och icke- arbetande kvinnors livsvillkor, tidigare forskning och den observation som gjorts i kvinnors hem, finna en förklaring till min forskningsfråga och vad dess skillnader blir. Har traditionella principer och hemmasysslor en påverkan på att kvinnan inte jobbar och blir tilldelad dessa sysslor? Blir den arbetande kvinnans sysslor annorlunda än de kvinnor som inte lönearbetar? Jag vill
dessutom ta reda på om detta stämmer överens med min uppfattning som har formats utifrån egna erfarenheter gällande den arbetande kontra icke-arbetande kvinnan.
Kapitel 2. Teori
I denna del av uppsatsen kommer vetenskapliga artiklar och litteratur diskuteras som har anknytning till forskningsfrågan. Den stora delen av min teori fokuserar på bland annat på om kvinnans livsvillkor kan ha anknytning med ”göra kön” och intersektionalitet18. Därefter övergår kapitlet till metod och datainsamling.
2.1 Göra kön
För att kunna få en återkoppling till min problemformulering har jag valt att analysera uttrycket ”göra kön”. Utefter mitt empiriska material tar jag bland annat hänsyn till förklaringen av vad ”göra kön” innebär och hur det teoretiskt kan ha en koppling till
forskningsfrågan. Här vill jag tydliggöra att litteraturen som har använts för att förklara detta begrepp är exempel från Sverige.
I Sverige sägs det att om det finns social skiktning mellan män och kvinnor finns det
könsojämlikhet eller genusskillnader. Begreppet gender började användas redan på 1970 talet och här poängterades det att många av de skillnader som vi ser runtomkring oss mellan män och kvinnor inte är något biologiskt utan kön är något som skapas socialt. Edling och Liljeros menar att vi ”gör kön”. Det är inte alltid vi aktivt väljer att "göra kön" för i många tillfällen gör vi kön som ett resultat av att vi medvetet eller omedvetet beter oss på ett sätt som förväntas av oss som människa.19
Det finns olika teorier som förklarar hur socialt kön skapas eller uppstår. En av dessa teorier handlar om att det sker vid socialiseringen. Vilket innebär att pojkar och flickor redan i tidig ålder socialiseras in i en könsroll. Eftersom att pojkar och flickor redan i tidig ålder socialiseras in i dessa könsroller blir detta ett uttryck som används i alla möjliga sammanhang. Anledningen till att man har valt att använda uttrycket ”roll” är för att individer klär sig en roll som sedan spelas upp i vissa sammanhang gentemot vissa andra, för att sedan gå ur rollen igen. Det är utifrån normer om kön som vi individer agerar, och blir bemötta, och
18 Edling, C., Liljeros, F., 2010
19 Edling, C., Liljeros, F., 2010
behandlade i situationer vilket påverkar individers relationer.20 . Genom att kvinnan intar rollen som ”hemmafru” gör hon kön samtidigt som hon gör sitt bästa för att spela upp rollen som en ”bra fru”. På grund av sin etnicitet socialiseras hon till detta eftersom det enligt religionen islam förväntas att kvinna ska vara en ”bra fru” till sin man. Samtidigt som hon
”gör kön” gör hon även etnicitet med sin religion som hon innehar. Detta mönster har i sig en effekt på kvinnans livsvillkor och detta leder till dess konsekvenser samt skillnader mellan arbetande och icke-arbetande kvinnor som kommer diskuteras vidare i analysen av studien.
Teorin om att göra kön har blivit kritiserad av Myra Marx Ferree (1990) som menar att könsrollbegreppet inte är användbart när det kommer till att beskriva den faktiska variation som finns i kvinnors och mäns liv. Hon menar att könsrollsbegreppet har att göra med att förstå könsskillnader mellan klasser och etniska grupper. Hon tar upp ett exempel om att kvinnor i Sverige har mer gemensamt med män i Sverige än med kvinnor i Afghanistan vilket visar på att det är skillnader i livsvillkoren på kvinnor som lever i Afghanistan. Kritiken som riktas mot könsrollsteorin är att strukturer och maktförhållanden blir osynliga och detta för att könsrollsteorin bygger på socialisering och hur föräldrar uppfostrar sina barn.21 Här, enligt mina meningar, innebär det att strukturerna och maktförhållanden inte blir aktuella eftersom det är hur barnen uppfostras och hur de socialiseras in i de dagliga sysslorna som styrker könsrollteorin. Genom att föräldrarna är förebild för sina barn, påverkar det hur deras barn kommer socialiseras vilket i sin tur påverkar deras livsvillkor. Konsekvenserna av detta kan bli att barnen uppfostrade som deras föräldrar eftersom det är vad de lär och ser som i sin tur gör att de i sina familjer kommer ha samma roller där kvinnan är den som inte jobbar på grund av överbelastning av sysslorna i hemmen.
Det finns skillnader på arbetarklassen i Sverige i jämförelse med Sydafrika eller Brasilien, där de arbetar under olika förhållanden. Skillnaderna i arbetarklassens villkor och livsvillkor mellan de lika länderna de senaste 160 åren. Gemenskapen och den potentiella solidariteten mellan arbetarklassen har underminerats i olika länder av arbetarklassen i de länder som har utvecklats genom facklig och politisk organisering. Detta har gjort att de har kämpat sig till förbättrade villkor och en höjd livsvillkor.22
20 Edling, C., Liljeros, F., 2010. s.54.
21 Edling, C., Liljeros, F., 2010.s. 54-55.
22 Edling, C., Liljeros, F., 2010.s151.
Numera är det vanligare att kvinnor får underordnade positioner i jämförelse med män och detta leder till att kvinnor i genomsnitt har lägre inkomster än vad männen har. Detta sägs ha att göra med att den könsbestämda skiktning hänger samman med föreställningar om manlighet och kvinnlighet samt vilka jobb som anses vara lämpliga för män kontra kvinnor.23 Kvinnor med underordnade positioner som samtidigt får utföra samma hemmasysslor får en annan livsvillkor i jämförelse med hemmafruar som inte handskas med detta.
2.2 Klass
Klass är en beteckning på de relationer som kännetecknar olika positioner i arbetsdelningen.
Yrken som ingår i arbetarklassen kännetecknas av arbetsuppgifter som inte kräver någon speciell kompetens och som är lätta att utföra. Tjänstemannayrken är arbeten som kräver avancerade specialistkunskaper som kan tillägnas via högre studier och som även är svåra att utföra. Klass kan ha flera innebörder men det finns en gemensam punkt och det är att klassförhållanden skapas i arbetsdelningen och i materiella villkor. Klass är vad vi gör för vår försörjning. Därför kan det vara intressant att studera hur kön och etnicitet samverkar med klassförhållanden i den sociala skiktningen.24 Eftersom att kvinnor har hemmasysslor att utföra har de svårare att inneha högre positioner på arbetsmarknaden. På grund av tidsbrist har kvinnor svårare att utbilda sig och införskaffa avancerade specialistkunskaper i sina erfarenheter. Hur påverkan av kvinnors livsvillkor i arbetsfördelningen är, är ytterligare en faktor att uppmärksamma. Allt snurrar i en cirkel och varje del i denna cirkel påverkar den andra delen. På grund av dessa faktorer blir konsekvenserna att kvinnor har svårare att utbilda sig och tillföra avancerade kunskaper vilket blir ett hinder för dessa kvinnor.
2.3 Intersektionalitet
Vi har hört ordet intersektionalitet ett antal gånger när det pratas om begreppet kön och att
”göra kön”. Enligt Edling & Liljeros mening är det inte endast intersektionen mellan olika maktstrukturer som gör att maktpositioner och ojämlikhet skapas. Det är individernas handlingar, strategier och institutionella regelverk som blir viktiga delar tillsammans med klass, kön, etnicitet samt sexualitet vilket även gör det till betydelsefulla kategorier. Där
23Edling, C., Liljeros, F., 2010. 158.
24 Edling, C., Liljeros, F., 2010
strategier har med individers handlingar att göra och institutionella regelverk utgör begränsningar och möjligheter för individers handling. 25
Teorin om intersektionell analys är ett sätt att tänka om ojämlikhet och orättvisor som innefattar de olika siktningsdimensioner som nämnts ovan. Genom detta synsätt får vi möjlighet att se hur olika former av makt kan sammanfalla eller ställas emot varandra.26
Med ett intersektionellt perspektiv får vi möjligheten att kunna problematisera ”görandet” av varje kategori som nämnts (klass, kön, etnicitet, sexualitet), som även är ett förhållningsätt.
Författaren menar att det inte är möjligt att ”göra kön” utan att samtidigt ”göra” klass,
”ras”/etnicitet och sexualitet. Det är inte möjligt att utesluta några av dessa kategorier i analyser då det inte blir empiriskt eller teoretiskt hållbart. Med andra ord kan man säga att dessa kategorier är beroende av varandra.27 När analyser om dessa kvinnor utförs är det med hänvisning till denna teoretiska forskning som dessa kategorier, som nämnts ovan, tas i beaktande. Här kan det vara av intresse att spekulera kring vad som har gjort att dessa kvinnor som inte jobbar är hemmafruar och vad dess skillnad är i jämförelse med kvinnor som arbetar.
Ytterligare en aspekt som är intressant att analysera är att kvinnor med höga inkomster som är gifta med män som har höga inkomster har möjligheten att komma undan en hel del hushållsarbete genom att begära hjälp av andra kvinnor som oftast har ett annat medborgarskap eller annan etnisk bakgrund. På så sätt slipper dessa kvinnor göra dessa hushållsarbeten som förväntas göras.28 Detta kan enligt mig ge en tankeställare på om den höga inkomsten som dessa kvinnor har ger dem möjligheten att jobba eftersom att hemmasysslorna blir gjorda av kvinnan som anlitas. Den tiden som de i vanliga fall hade behövt lägga i hemmet kan de istället lägga på jobbet.
Enligt författarna Edling & Liljeros är intersektionalitet begreppet hur människors erfarenheter, identiteter och möjligheter har sina grunder i olika positioner i det sociala landskapet. För att en intersektionell analys ska vara relevant måste det uppstå olika former av social siktning och där olika maktrelationer kan korsa varandra i en skärningspunkt. Här kan
25 Edling, C., Liljeros, F., 2010. s.147.
26 Edling, C., Liljeros, F., 2010.s.163.
27 De los Reyes, P., Mulinari, D., 2012 s. 90, 98.
28 Edling, C., Liljeros, F., 2010. s.147.
frågor ställas, som till exempel: Vad skulle hända ifall klasskillnader bryts mot etniska skillnader? Eller, Vad skulle inträffa när en könsmaktsordning korsar klassmässiga och etniska gränser? 29 Det kan vara av intresse att ta reda på vad som händer när en arbetande kvinna på grund av sin status på jobbet och sitt kön inte kvalificera sig till högre positioner eftersom att det överlag är männen som intar dessa positioner.
Ett exempel ur Lukas Moodyssons film Mammoth (2009) visar en högutbildad familj i New York som har anställt en barnsköterska från Filippinierna till sin 7 åriga dotter. Eftersom kvinnan i familjen är jourläkare och till stor del arbetar om nätterna blir det en kris för henne när hennes dotter föredrar att följa med barnsköterskan till en filippinsk middag i den katolska kyrkan än att stanna hemma med sin mamma och baka pizza på hennes lediga dag. Utöver detta har barnsköterskan två av sina egna barn i Manila hos sin mor där barnen konstant gråter för att de vill att deras mamma ska komma hem. Genom att skicka dyra presenter till sina barn anser hon trösta dem. Medan den Amerikanska kvinnans man åker till Thailand på affärsresa och träffar en prostituerad kvinna. Filmen visar hur global skiktning av klass, kön och etnicitet/medborgarskap som sexualitet och ålder i relationerna skapar starka spänningar mellan enskilda individer. Som till exempel mellan den 7-åriga flickans mamma och barnsköterskan, relationen mellan filippinska mamman och hennes barn, förhållandet mellan den amerikanska mannen och den prostituerade kvinnan i Thailand som han tillbringar ett dygn med. Mannen och hustrun försöker på olika sätt överbygga dessa strukturella asymmetrier. Som till exempel när mamman ska bjuda barnsköterskan på lunch och det misslyckas eller när mannen försöker uppträda jämställt och vara kamratlig i sitt umgänge med en prostituerad ung kvinna. Det kan av denna anledning i en samhällsvetenskaplig forskning vara svårt att fånga in dessa skärningspunkter mellan olika siktningsdimensioner, när klass, kön och etnicitet skapar komplexa mönster och korsar varandra av maktskillnader och ojämlikhet vilket inte kan reduceras till en enda skiktningsordning. Det är detta Edling och Liljeros menar en intersektionell analys handlar om.30 Det blir en konsekvens kvinnan får handskas med på grund av att hon arbetar och har en anställd barnsköterska som tar hand om hennes dotter.
29 Edling, C., Liljeros, F., 2010. s. 149.
30 Edling, C., Liljeros, F., 2010.s 152-153.
Maktrelationer byggs upp genom social skiktning. Genom att inneha makt kan du få någon annan att göra som du vill oavsett om detta inte skulle vara vad den andra önskar 31. Makt är något som uppstår via beroendeförhållandet och ger därför möjlighet till den ena aktören att utnyttja ett maktövertag. Desto mer ditt beroende av den andra aktören ökar, desto mindre makt har du. Genom att ha kontrollen över de resurser som den andra aktören är beroende av desto mer styrka har du att belöna eller bestraffa denne aktör genom att reglera tillgången.32
En kvinna kan få ökad makt i familjen om hon har en högre klassposition genom att hon har högre inkomst och status, vilket är exempel på hur klasskillnader kan upphäva traditionella könsmönster. När den förväntade könsmaktsordningen i familjen inte bekräftas genom en liknande status i yrkes- och arbetslivet kan det skapa känslomässiga situationer i ett äktenskap eller samboförhållande.33 Med hänvisning till min forskningsfråga kan det vara intressant att se ifall det har någon påverkan hos de arbetande och icke-arbetande kvinnorna. Kan detta vara en anledning till att kvinnor är icke-arbetande eftersom att det för männen blir en status eller prestigefråga om kvinnorna lyckas ta högre position än vad de själva har.
2.4 Egen försörjning
I Sverige är det en vanlig och en viktig princip att man ska kunna försörja sig själv vare sig du är kvinna eller man. Detta är viktigt för samhällets organisering. För att kunna uppnå ett fullvärdigt medborgarskap är försörjning genom arbete ett grundläggande villkor. Ett viktigt redskap är kvinnors rätt till egen försörjning vilket ur ett jämställdhetsperspektiv är en frigörelse och rättvisare levnadsvillkor för män och kvinnor. Dock har begreppet arbete inte blivit något neutralt eftersom att feministisk forskningen har visat att det är den manliga normen som styr vad som betraktas som arbete, hur det ska organiseras och var arbetet ska utföras. Vidare framhålls det i forskningen att det arbetet som utförs i hemmet, där majoriteten är kvinnor och inte avsett för marknaden, osynliggjorts. Detta har alltid betraktats som icke-arbete och den kompetens som krävs för att utföra dessa sysslor värderas inte. Detta för att dessa sysslor inte sker på marknaden och inte har en konsumtionsstruktur, alltså är inget som levererar pengar och bidrar till nytta för konsumtionen.34 Att kunna stå på egna fötter och kunna försörja sig är en viktig faktor i kvinnans livsvillkor. Egen försörjning är
31 Edling, C., Liljeros, F., 2010. s.155.
32 Edling, C., Liljeros, F., 2010. s. 155.
33 Edling, C., Liljeros, F., 2010.s. 162.
34 De los Reyes, P., Mulinari, D., 2012s. 99
nyckeln till ett valbart liv där kvinnan kan vara oberoende utan att känna sig i behov utav någon.
Kapitel 3. Metod och material
I följande kapitel kommer en genomgång av val av metoder och material att framföras. Hur studiens empiriska datamaterial samlats in och vilken typ av metod som har genomförts. Här presenteras först avgränsningar och urval. Därefter följer en genomgång av val av intervjufrågor samt en överblick av vilken typ av observation som genomförts. Samt en redogörelse av intervjuerna kommer presenteras löpande i texten.
3.1 Urval
För att kunna undersöka kvinnors livsvillkor och vilka mekanismer som skapar skillnader mellan arbetande och icke- arbetande kvinnor är jag i behov av att komma åt empiriskt material på plats genom att ta kontakt med kvinnorna individuellt. Genom att ta kontakt med kvinnor i Turkiet får jag även möjligheten att observera deras hem och vad som ingår i deras livsvillkor. Eftersom att min forskningsfråga kräver djupa diskussioner med kvinnorna är intervju ett relevant alternativ. Här är det fråga om turkiska kvinnor som är hemmafruar och kvinnor som är arbetande på arbetsmarknaden. För att kunna få svar på min problemformulering har jag varit i kontakt med kvinnor som är gifta och har barn eftersom det ger mer material att analysera. 35 För att kunna genomföra studien har arbetande och icke- arbetande kvinnor intervjuats där följande begrepp har varit aktuella. Frågorna som har ställts i intervjun har varit frågor som anknyter till följande begrepp och uttryck:
• Kön
• Klass
• Status
• Intersektionalitet
• Tradition och kultur
Utifrån dessa begrepp har ett antal frågor ställts till samtliga informanter, som även är bifogad (se bilaga 1).
35 Hedin, A., 2011 s.3.
Anledningen till att dessa begrepp har valts som analysobjekt är för att få en bättre och klarare inblick i vad konsekvenserna blir av de arbetande och icke-arbetande kvinnornas livsvillkor.
Med fokus på dessa begrepp har det varit enklare att svara på min egen konstruerade forskningsfråga.
För att uppnå syftet med studien har dels min studietid på universitetet i Istanbul utnyttjas, dels har möjligheten att kontakta turkiska kvinnor i Istanbul under denna period använts.
Detta har varit till stor hjälp eftersom att universitetets bibliotek har varit tillgängligt där sökningar kring min studie har kunnat genomföras. Här har det turkiska språket som behärskas väl även varit en stor fördel för min studie. Vetenskapliga artiklar och turkisk litteratur har även bidragit till mina undersökningar kring turkiska kvinnor i Istanbul.
En kvalitativ undersökning bygger på intervjuer och observationer, även om möjligt deltagande observationer. Detta för att Franssén hade det som sin metod i sin studie, vilket också är ett sätt att samla in datamaterial till en kvalitativ studie.36 I samband med att datamaterialet samlats in väljs även teorier och metoder.37 I studien har jag använt mig av en metod som kallas för Go-along som innebär att intervjuer och observationer sammanvävs vid ett och samma tillfälle vilket kommer presenteras och förklaras tydligare under nästkommande rubrik.38
3.2 Go-along som metod
Intervjuer är den mest traditionella och grundläggande metoden som används i de flesta kvalitativa forskningar. Det är viktigt att tänka över betydelsen av var intervjuerna äger rum för att kunna samla in det empiriska materialet samt för att det ska ge nytta till forskningsfrågan och se hur saker hänger ihop. Genom att ha kontaktat kvinnorna i förväg och berättat att jag vill komma på besök till deras hem har jag själv dirigerat var intervjun ska genomföras. Att jag inte angav någon exakt tid till kvinnorna när jag skulle komma på intervjuträff var för att kunna komma så nära deras vardags sysslor som möjligt. Intervjuerna har ägt rum på arbetsplatsen och i hemmet vilket var beroende på om den arbetande kvinnan haft möjlighet att träffas i hemmet på fritiden. Förhållandet mellan forskaren och informanten
36 Franssén, 2005.
37 Rienecker & Jörgensen, 2013.
38 Sellerberg, Ann-Marie., Fangen, K., 2013, s.221.
är alltid ojämlik och det kan påverkas beroende på vilken miljö man befinner sig i. Det kan av denna anledning vara en bra idé att genomföra intervjuerna på en plats där informanten känner sig bekväma, än om intervjuerna hade genomförts på ett offentligt ställe som arbetsplatsen för de kvinnor som jobbar. Som kan utläsas från det engelska ordet go-along innebär det att man går med/hänger med informanten vilket innebär att man inte måste sitta ned vid ett bord och genomföra konversationen. Det är en kombination av intervju och observation som sker vid detta tillfälle då jag får möjlighet att se hur mina informanter i sitt vardagsliv tolkar och använder sin fysiska och sociala närmiljö som till exempel köket, vardagsrummet, relationen med barnen etc. som visar på hur deras livsvillkor ser ut och vilka konsekvenser det leder till.39 Detta för att se hur det under sin vardag utför sina sysslor i hemmet och om observationen möjliggör att se om diskussionen stämmer överens med vad jag observerar. Jag vill med hänsyn till denna metod tydliggöra att två av mina tio intervjuer som jag genomfört inte utfördes med tillhörande observationer dels för att kvinnorna befann sig på arbetsplatsen, dels för att möjligheten att gå runt och observera inte var möjligt.
Ytterligare en anledning är för att det är en arbetsplats och för att jag inte finner den information relevant till min studie samt för att det inte skulle ge någon relevans till forskningsfrågan. Vid dessa två tillfällen var det endast intervjuer som genomfördes. Här hade observationen inte gett någon nytta till mitt forskningsområde eftersom att observationsplatsen bara hade speglat arbetsplatsen och vad dess arbete innebär och kräver av informanten.
Dock vill jag tydliggöra att det finns vissa brister i samtalsmetoden vad gäller go-along metoden. En av dessa orsakas av narrativitet, alltså att den inte är berättande och den andra orsakas av gränserna för intervjusituationen. Faktum är att det inte är möjligt att komma åt alla aspekter av det som upplevs i intervjuerna. En av svårigheterna är att informanterna vägrar att berätta om vissa ämnen eller inte kan prata om dem oavsett hur mycket de än skulle vilja samarbeta med dig som intervjuare. Det kan vara så att informanten tycker att det är för känsliga ämnen, vilket jag i vissa situationer kunde märka i mina samtal med kvinnorna speciellt när frågan om de anser att deras lön är likvärdig med mannens ställdes.40
Min skyldighet om att bevara informanternas anonymitet har även tydliggjorts till informanterna innan samtalet påbörjats vid varje intervjutillfälle. Vidare har jag även bett om
39 Sellerberg, Ann-Marie., Fangen,K., 2013, s.221.
40 Kusenbach, M., 2003., s. 462.
tillåtelse om att få spela in samtalen på mobiltelefonen. Här kommer anonymiteten bevaras både under arbetets gång samt vid presentationen av studien. Det är även viktigt att fånga informanternas trovärdighet för att få dem att besvara intervjufrågorna så ärligt som möjligt vilket är viktigt för det slutliga resultatet av uppsatsen. Det gör studien betydelsefull om det empiriska material kan spegla verkligheten.41
Olika etiska reflektioner som tas till hänsyn vid intervjuer som har använts är krav på konfidentialitet, krav på samtycke och krav på att bli informerad. Innan intervjun har påbörjats har allt på ett klart och tydligt sätt berättats om att det som sägs kommer vara anonymt och att informanterna gärna får ta del av studiens slutliga resultat.42 Ett bra sätt att informera informanterna är att berätta att det i arbetet bara kommer ingå fingerade namn och att ingen förutom informanterna kan få ta del av informationen som framgår 43. Detta etiska område kallas för krav på konfidentialitet. Att informanterna informeras om vad syftet med studien är, vilka metoder som använts och att deras medverkan är frivillig och att de kan avsluta denna medverkan när som helst under intervjun är krav på att bli informerad. Krav på samtycke är det sistnämna begreppet som betyder att samtycke har lämnats utan påtryckningar och begränsningar. Informanterna har även informerats i förväg om att de själva får bestämma om hur länge och på vilka villkor de vill delta i studien.44
Urvalsmetoderna styrs alltid av forskningsfrågan och finns inget exakt svar på hur många som ska intervjuas. En kvalitativ undersökning bygger på att få en bred och noggrann beskrivning av det man vill illustrera. När urvalet skall göras ska man försöka hitta personer som man tror har mycket information att berätta till sin studie. Antingen väljer man att intervjua personer till det inte kommer fram några fler synpunkter eller väljer man att intervjua 5-10 personer, vilket är det vanligaste där man undersöker varje informant väldigt detaljerat. Med hänsyn till detta har jag valt att intervjua tio personer där jag har delat upp dem i två grupper med fem som är icke-arbetande och fem är arbetande kvinnor.
Till min studie har jag begränsat mig att intervjua turkiska kvinnor som bor i Istanbul, dels för att jag har ett stort kontaktnät där, dels för att jag befinner mig i Istanbul. Med dessa kvinnor
41 Dewalt & Dewalt 2002:208; Kvale & Brinmann 2009:72 -73. Se även
Vetenskapsrådet 2002, Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
42 Dalen, 2008.
43 Franssén, 2005.
44 Dalen, 2008:20ff
har jag haft möjlighet att hålla långa intervjuer samt möjlighet att observera som har gett mycket empiriskt material att studera till forskningsfrågan. Kvinnorna har olika sysselsättningar samt olika yrken då yrkesvalet inte har något större betydelse i studien för att det hade inneburit för mycket empiriskt material att väva in i min problemformulering.
Intervjuerna har genomförts i kvinnornas hem samt på deras arbetsplats. För att kunna genomföra studien har jag valt att intervjua fem kvinnor som jobbar och fem kvinnor som inte jobbar. Kvinnorna som intervjuats är jag bekant med samt kvinnor som jag med hjälp av kontakter fick möjlighet att intervjua. Informanterna har kontaktats genom de kvinnor som befinner sig i min omgivning som i sin tur frågat kvinnor som är bekanta med dem. I analysen kommer även diskussionen om resultatet skilja sig åt när det är en bekant kvinna som intervjuats kontra en kvinna som jag inte är bekant med. Under intervjun har mobilen använts som inspelningsmaterial där tillåtelse av kvinnor i första hand har tillfrågats.
Intervjuformuläret har konstruerats först på svenska som sedan har översatts till det turkiska språket.
Jag har även fått förfrågan av informanterna om de kan få ta del av resultatet när studien är genomförd vilket jag kommer erbjuda alla informanter som deltagit i studien.
3.3 Intervjudata
Genom att använda mig av en semistrukturerad intervjuform har jag fått möjlighet att i detalj fördjupa mig i informanternas livshistoria. Denna typ av intervjuform innebär att man utgår ifrån ett fördefinierat tema, en ”intervjuguide”. Trots att jag har haft två olika kategorier av kvinnor har jag använt mig av samma frågor till att informanter där frågorna har haft öppna svarsmöjligheter. En semistrutkurerad intervju har tillåtit mig att få en större inblick i informanternas situation där jag kunnat styra mina intervjufrågor själv. 45
Mina tio genomförda intervjuer bestod av cirka tio timmars samtal med turkiska kvinnor, där frågor som konstruerats i intervjuguiden ställts. Möten med dessa kvinnor var olika beroende på om det var en arbetande eller en icke-arbetande kvinna. De arbetande kvinnorna la ner den tid som krävdes då de tagit tid från sitt arbete för att besvara intervjufrågorna tillsammans med mig. De icke-arbetande kvinnorna som befann sig i hemmet var emellanåt tvungen att ta hand om springande barn samtidigt som intervjun skulle genomföras. Detta gjorde att
45 Dalen, 2008:30 ff.
intervjun blev längre. I genomsnitt kan sägas att varje intervju tog en timme vardera. Åtta av intervjuerna gjordes i hemmet varav fem var icke-arbetande och tre var arbetande kvinnor.
Resterande två intervjuer gjordes på kvinnornas arbetsplats på grund av tidsbrist hos dessa kvinnor. Alla intervjuer spelades in på telefonen med deras tillåtelse. För att underlätta presentationen och bevara anonymiteten har jag valt att benämna mina intervjupersoner med namn som inte är identiska med deras egna namn. Här kommer en kort presentation av de kvinnor som jag har haft mina intervjuer med.
• Gamze (icke-arbetande): Hon är 40 år och är gift med en 43 årig man. Gamze gifte sig när hon var 19 år och bor i centrala Istanbul och har två barn. Hon har en flicka som är åtta år och en pojke som är 14 år gammal. Intervjun hölls hemma hos Gamze där hennes dotter var hemma på grund av att det var lov och pojken var ute med sina vänner. Det tog tid innan intervjun var genomförd eftersom att hennes dotter emellanåt kom och ställde frågor. Gamze är en bekant till mig.
• Zeynep (icke-arbetande): Hon är 45 år och är gift med en 55 årig man. Hon gifte sig när hon var 18 år och har en man som är förtidspensionerad. De bor lite utanför Istanbul och har fyra barn varav tre är pojkar och en är flicka. Dottern är 12 år, yngsta pojken är 14 år, mellersta pojken är 22 år och äldsta pojken är 25 år. Under intervjun var endast Zeyneps svärmor hemma vilket gjorde att intervjufrågorna ställdes löpande.
Jag är släkt med kvinnan.
• Elif (icke-arbetande): Hon är 24 år och är nygift med en 28 årig man. Hon gifte sig när hon var 23 år. Elif är höggravid och bor i centrala Istanbul och har sina svärföräldrar i samma byggnad. Intervjun gjordes i deras vardagsrum där vi kunde prata fritt och gå runt i hemmet för att förbereda kaffe och liknande. Elif är en nära bekant till mig.
• Azra (icke-arbetande): Hon är 28 år och är gift med en 30 årig man. Azra gifte sig när hon var 17 år och bor i centrala Istanbul med havsutsikt. Azra har en dotter som är sju år. Intervjun genomfördes utan att bli avbruten detta för att Azra hade lämnat sin dotter hos sina svärföräldrar för att inte bli störd under intervjutillfället. Hon är en bekant till en vän och det var första gången vi träffats.
• Fatma (icke-arbetande): Hon är 46 år gammal och är gift med en 52 årig man. Hon gifte sig vid 17 års ålder. Fatma bor vid utkanten av Istanbuls gränser och har fem barn varav fyra flickor och en pojke. Pojken är åtta år, yngsta flickan är 12 år, 14 år,
