4 875 studenter om studier och studentliv: Resultat från studentenkäter vid Karlstads universitet 2006 och 2007

(1)

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT

Lars Haglund

4 875 studenter om studier och studentliv

Resultat från studentenkäter vid Karlstads universitet 2006 och 2007

Karlstad University Studies

2009:3

(2)

Karlstad University Studies

2009:3

Lars Haglund

4 875 studenter om studier och studentliv

Resultat från studentenkäter vid Karlstads universitet

2006 och 2007

(3)

Lars Haglund. 4 875 studenter om studier och studentliv - Resultat från studentenkäter vid Karlstads universitet 2006 och 2007

Forskningsrapport

Karlstad University Studies 2009:3 ISSN 1403-8099

ISBN 978-91-7063-225-9

Distribution:

Karlstads universitet

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT 651 88 KARLSTAD

SVERIGE 054-700 10 00 vx www.kau.se

Tryck: Universitetstryckeriet, Karlstad 2009

(4)

FÖRORD 4

STUDENTUNDERSÖKNINGARNAS BAKGRUND OCH UPPLÄGGNING 5

Vikten av student-/kundorientering i högre utbildning 5

Studentundersökningarnas syfte, uppläggning och tema 5

Urval och osäkerhet i undersökningarna 6

Studenterna i undersökningarna 9

STUDENTERNAS INSATSER OCH STUDIEPRESTATIONER 12

Arbetsinsats i utbildningen 12

Studieprestationer och produktivitet 17

STUDENTERNAS ÅSIKTER 21

Vad tycker studenterna om studietempot? 21

Stress i studierna 23

Vad studenterna anser att utbildningen ger 26

Breddad allmänbildning 27

Samarbeta med andra 30

Tänka kritiskt och analytiskt 32

Yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter 35

Skriva klart och begripligt 38

Använda datorer och IT 40

Ta del av aktuell forskning 43

Tala klart och begripligt 45

Vilka kunskaper prioriteras av studenterna? 48

Balans mellan teori och praktik 50

Studentinflytande 53

Studenternas attityder till lärarnas insatser 56

(5)

2

Lärarnas insatser enligt Studentspegelundersökningarna 56

Kunniga lärare 59

Tillmötesgående lärare 60

Studenternas attityder till servicefaktorer i utbildningen 63

Väl fungerande administration 65

Väl fungerande studievägledning 67

Väl fungerande kursvärderingar 69

Samarbete med andra studenter 70

Väl fungerande datasupport och plattformar 71

Väl fungerande biblioteksservice 72

Vad är viktigast för studenterna? 73

Allmänna attityder gentemot Karlstads universitet och studiemiljön i Karlstad/Arvika 76

Utbildningskvaliteten 76

Studentlivet 79

Studiestaden 81

Atmosfären vid universitetet 84

Rekommendera andra att studera vid universitetet 86

Vad är viktigast för att välja Karlstads universitet - utbildningen, studentlivet eller staden? 88

Översikt över studenternas värdering av kvalitetsfaktorer 90

Studieresultat 91

Kvalitetsfaktorer 95

Helhetsbedömningar 98

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER 101

Studenternas insatser och studieprestationer 101

Studenternas åsikter 102

Bilden av våra utbildningar 105

Campusutbildningar i Karlstad 105

Ekonomutbildning 105

Samhällsvetenskapliga utbildningar 106

Utbildningar inom humaniora 106

Lärarutbildning 106

Naturvetenskapliga utbildningar 106

Teknikutbildningar 106

Utbildningar inom hälsa, vård och omsorg 106

(6)

3

Distansutbildningar 107

Musikhögskolan Ingesund 107

Internationella studenter 107

Några tankar kring tänkbara nyckeltal för utbildningen på Karlstads universitet 107

Vad bör vi dra för slutsatser kring hur vi lägger upp vår utbildning? 110

REFERENSLISTA, KÄLLOR 114

(7)

4

Förord

4 875 studenter om studier och studentliv – Resultat från studentenkäter vid Karlstads universitet 2006 och 2007. Karlstad University Studies 2008

Detta är en rapport inom projektet Karlstadstudenter om studier och studentliv. I projektet analyseras studenters syn på studentliv och studier vid Karlstads universitet.

Datainsamling har sedan våren 2000 genomförts enkäter bland studenter. I rapporten redovisas i detalj resultat från enkäterna åren 2006 och 2007. Jämförelser görs med resultat från de tidigare studentenkäterna. I tidigare rapporter från projektet har resultat från olika enkäter redovisats (Haglund et al, 2003, Haglund 2005 och 2006 a, b, c). Detta är nu den sjätte rapporten från projektet. Redovisningen ligger nära fakta från enkäterna.

Vi har redovisat de empiriska resultaten så utförligt att läsaren själv skall kunna dra slutsatser. Resultaten från undersökningarna skall förhoppningsvis kunna utgöra en grund för kvalitetsutveckling och marknadsföring av Karlstads universitet. Om vi skall

sammanfatta resultaten kan vi säga att kvaliteten i vår grundutbildning i många avseenden är god, men det finns ändå mycket att göra.

Till min hjälp har jag haft studenter som tagit sig tid att svara på våra frågor och av lärare som samlat in enkäterna i samband med sin undervisning. Undersökningar bland

internationella studenter har genomförts av Sopheavy Lev, Pattararat Limkhunpong, Wanwisa Chaichannarong, Yllka Krasniqi, Eelco Zijl och Laura Mikelsone som projektarbeten och uppsatsarbeten. Undersökningarna på Campus och på Ingesund har snabbt och effektivt kodats av Charlotte Keeleste. Lena E. Johansson har varit med och utvecklat och genomfört enkäten till Distansstudenter.

Tack för all hjälp!

Karlstad hösten 2008

Lars Haglund

(8)

5

Studentundersökningarnas bakgrund och uppläggning

Vikten av student-/kundorientering i högre utbildning

I ett utbildningssystem där konkurrens mellan studieorter blir allt viktigare kommer studium av studenterna som kunder att alltmer komma i fokus. En viktig nyckel till att utveckla den högre utbildningen är att lyssna på nuvarande och f d kunder. Strävan är att involvera nuvarande och före detta studenter som en aktiv part i kvalitetsarbetet.

Inom Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet har vi i ett antal projekt studerat hur kvalitet värderas i olika typer av tjänsteverksamhet. Gemensamt för alla studier av tjänstekvalitet är principen att kunden ses som medproducent i

tjänsteverksamheten. För att veta hur man kan förbättra kvaliteten i en verksamhet måste man känna till hur kunderna upplever tjänsten som produceras både som konsument av själva tjänsten men också som faktisk medproducent i tjänsteprocessen.

Studentundersökningarnas syfte, uppläggning och tema

Utvecklingsarbetet inför studentundersökningarna inleddes i en dialog mellan lärare och studenter inom några marknadsföringskurser. Våren 2000 genomfördes den första studentenkäten på Campus i Karlstad med frågor i första hand om hur man söker till högre utbildning. Sedan har vi fortsatt med en enkät per termin till och hösten 2006. Efter detta har en större enkät genomförts under hösten 2007. Under 2006 och 2007 har denna Campusenkät kompletterats med tre undersökningar där internationella studenters val av lärosäte och åsikter om utbildningen i Sverige analyserats. Två enkäter har genomförts på Musikhögskolan Ingesund och slutligen har en nätenkät genomförts bland universitetets distansstudenter.

I föreliggande undersökning redovisas resultat från samtliga enkäter 2006 och 2007.

Respondenter är studenter vid Karlstads universitet; studenter som läser på distans,

(9)

6

studenter som läser på Campus i Karlstad och studenter på Musikhögskolan Ingesund.

Jämförelser med tidigare undersökningar kan göras i tidigare rapporter från projektet (Haglund et al, 2003, Haglund 2005 och 2006 a, b, c). Det enkätformulär som vi utvecklat för Campusundersökningar från 2000 till och med 2005 har lagts till grund för

undersökningarna 2006 och 2007. Ett standardiserat frågeformulär har använts.

Omfattningen har vid varje undersökning varit två A4 sidor, en fram och en baksida på ett blad. Formuläret har relativt enkelt besvarats av studenterna och tiden att fylla i är normalt 3-4 minuter. Huvuddelen av frågorna har varit desamma i alla undersökningarna. Sedan har en hel del anpassningar av frågorna gjorts i undersökningarna riktade till

internationella studenter, studenter på Musikhögskolan och distansstudenter.

Urval och osäkerhet i undersökningarna

Totalt svarade omkring 8000 studenter på våra tidigare enkäter från 2000 till och med 2005. Dessa enkäter distribuerades och samlades in av marknadsföringsstudenter som ett projektarbete i grundkursen i marknadsföring. Våren 2006 har vi ändrat urvalsmetod när det gäller Campusenkäterna. Enkätformulären har distribuerats under föreläsningar och seminarier i ett urval av kurser på universitetet. Studierna av internationella studenter har också distribuerats på lektioner. Distansstudenterna har fått en nätenkät som gått ut till samliga på respektive utbildningsplattformar. Slutligen har enkäten till studenterna på Musikhögskolan distribuerats i postfacken till samtliga studenter. Totalt har 4 875 studenter svarat på frågor om sin utbildning under åren 2006 och 2007. Fördelningen av hur många studenter som svarat på de olika enkäterna framgår av följande:

Antal studenter som svarat på enkäterna 2006 och 2007

Målpopulation Antal svar

Campus våren 2006 682

Campus hösten 2006 1519

Campus hösten 2007 1355

International students 2007 (två undersökningar) 213

Ingesund hösten 2006 92

Ingesund hösten 2007 105

Distansstudenter hösten 2007 909

(10)

7 Fördelningen av studenternas svar på frågan om vilket område de studerar var i

undersökningarna på Campus och bland distansstudenter 2006 och 2007 följande:

Svarsfördelning mellan utbildningssektorer i Campusenkäterna Antal svar per utbildning Våren 2006 Hösten 2006 Hösten 2007

Ekonomi 273 321 165

Samhällsvetenskap 76 175 214

Humaniora 38 119 102

Lärarutbildning 28 276 273

Naturvetenskap 75 103 46

Teknik 54 107 246

Hälsa, vård och omsorg 138 305 274

Kombinationer Ej kodat 113 26

Svarsfördelning mellan utbildningssektorer i enkäten till Distansstudenter Antal svar per utbildning Hösten 2007

Ekonomi och samhällsvetenskap 106

Humaniora 64

Lärarutbildning 465

Teknik och naturvetenskap 126 Hälsa, vård och omsorg 142

Svarsfördelning mellan utbildningssektorer i enkäten till internationella studenter Antal svar per utbildning Våren 2007 Hösten 2007

Ekonomi 61 62

Samhällsvetenskap 15 13

Humaniora 5 3

Lärarutbildning 7 -

Naturvetenskap 3 1

Teknik 17 12

Hälsa, vård och omsorg 1 2

Urvalet gjordes som en typ av klusterurval där hela studiegrupper/kurser inkluderades i

(11)

8

urvalet. Tillfälligheter kan alltså göra att en stor kurs kommer med i urvalet ett år och inte nästa år. Detta är i förstas hand orsaken till variationer i urvalets fördelning.

Vissa av undersökningarna är gjorda med ett totalurval och där finns inget slumpmässigt fel i resultaten. Å andra sidan har vi här ett bortfallsfel som inte är obetydligt. I andra undersökningar har urval gjorts, och alltså finns det en osäkerhet i resultaten beroende på detta. I dessa undersökningar som normalt genomförts genom enkäter på föreläsningar och seminarier är å andra sidan det direkta bortfallet helt marginellt. Praktiskt taget alla studenter som fått enkätformuläret på föreläsningen/seminariet har också svarat. Det interna bortfallet på enskilda frågor är också mycket lågt genomgående. En ungefärlig beräkning av osäkerheten i slutsatserna i urvalsundersökningarna i form av

konfidensintervall ger följande bild i urvalsgrupper med olika storlek:

Exempel på konfidensintervall vid beräkning av andelar/procenttal

Urvalsgrupp Konfidensintervall

Urvalet på Campus hösten 2007 (1655) +-2.4 % Urvalet på Campus hösten 2006 (1532) +-2,5 % Urvalet på Campus våren 2006 (682) +-3,8 %

Urvalsgrupp om 250 +-6,2 %

Urvalsgrupp om 100 +-9,8 %

Dessa beräkningar gäller med antagande om obundet slumpmässigt urval, medan vi egentligen gjort en typ av klusterurval, samt med signifikansnivån beräknad på 5 % nivån.

Vid beräkningarna har vi inte justerat för att vi i urvalet har relativt stora andelar av grundpopulationerna. Felmarginalen minskar då vi har urval som utgör stora delar av grundpopulationen. Om vi antar att ungefär 1/5 till 1/10 av våra studenter har besvarat enkäten, minskar felmarginalen med omkring 10 a 20 procent av densamma ytterligare.

Beräkningarna gäller när vi studerar nominalskalor med jämn fördelning, 50-50. Vid mer olik fördelning minskar felmarginalen. Bedömningar av små och stora procenttal är mer säkra än jämnt fördelade procenttal. Ovanstående beräkningar av felmarginaler gäller andelar, procenttal. Konfidensintervallen för enkäten på Campus när det gäller betyg på olika kvalitetsfaktorer ligger omkring +-0,2 kring genomsnittliga betyg på skalan 1 till 5.

(12)

9 Slutligen kan man spekulera vilka effekter bortfallsfel har i undersökningen. I

distansenkäten och i den distribuerade enkäten på Musikhögskolan har vi ett inte obetydligt bortfall, medan de enkäter som delades ut på föreläsningar/seminarier hade ett obetydligt direkt bortfall. Det kan givetvis vara så att vi får ett urval av de mer positiva studenterna i undersökningarna med större bortfall.

Studenterna i undersökningarna

Fördelning manliga/kvinnliga studenter i de olika undersökningarna

Kön Manliga

studenter

Kvinnliga studenter

Campus våren 2006 34 % 66 %

Campus hösten 2006 33 % 67 %

Ingesund hösten 2006 38 % 62 %

Internationella studenter våren 2007 50 % 50 % Internationella studenter hösten 2007 49 % 51 %

Distansstudenter hösten 2007 20 % 80 %

Andelen kvinnliga studenter har under perioden då studentundersökningar genomförts, dvs. från 2000 och framåt, ökat i takt med den faktiska andelen kvinnor ökat på universitet och högskolor. Andelen kvinnor och män i våra studentenkäter återspeglar mycket väl de faktiska fördelningarna i de olika studentpopulationerna.

Fördelning heltids-/deltidsstudenter i de olika undersökningarna Studietempo Heltidsstudenter Deltidsstudenter

(13)

10

Studenter på Campus i Karlstad studerar i mycket hög grad på heltid, medan studenter som studerar på distans relativt ofta gör detta på deltid.

Var kommer studenterna från i de olika undersökningarna Bakgrund bosättning Tidigare/nu

bosatta i Värmland

Tidigare/nu bosatta utanför Värmland

Campus våren 2006 52 % 48 %

Internationella studenter våren 2007 0 % 100 % Internationella studenter hösten 2007 0 % 100 %

Lägst andel studenter från närregionen finns bland studenter på Ingesund, internationella studenter och bland distansstudenter. Bland studenter på Campus i Karlstad är andelen från regionen något över hälften.

Studenternas ålder i de olika undersökningarna

Ålder Andel studenter

över 28 år

Campus våren 2006 22 %

Campus hösten 2006 28 %

Campus hösten 2007 23 %

Ingesund hösten 2006 23 %

Ingesund hösten 2007 20 %

Internationella studenter våren 2007 4 % Internationella studenter hösten 2007 12 % Distansstudenter våren 2007 (över 29 år) 69 %

I takt med att genomsnittsåldern bland våra studenter ökat har också våra undersökningar

(14)

11 visat detsamma. Andelen studenter från 30 år och uppåt är mycket hög bland

distansstudenter och lägst bland våra internationella gäststudenter.

(15)

12

Studenternas insatser och studieprestationer

Arbetsinsats i utbildningen

Inför en undersökning av utbildningskvaliteten inom ekonomutbildningar vid fem olika lärosäten i Sverige (Haglund, 1991) testades olika utformning av frågor kring

studenternas arbets- och tidsinsats i utbildningen. Genom personliga intervjuer studerade vi hur studenter resonerar när man svarar på frågor om studietiden. Slutsatsen av testerna var att det är ytterligt svårt att ställa enkla frågor kring studenternas arbetstid som ger rättvisande svar. Respondenter tolkar frågor med identisk formulering mycket olika när man beräknar sin arbetsinsats och studietid. Frågeformuleringen påverkar dessutom resultaten mycket markant.

Trots svårigheterna att ställa rättvisande frågor kring studietider har vi i terminsenkäterna analyserat studenternas arbetsinsatser. Översiktliga frågor om veckoarbetstid ingår i mätningarna höstterminen 2002, vårterminen 2003 och 2004 samt hösten 2005.

Frågeformuleringen baseras på den fråga man valt att använda i högskoleverkets undersökning Studentspegeln (2002). Frågan om den normala veckoarbetstiden har formulerats enligt följande:

”Under en typisk undervisningsvecka (7-dagar), hur många timmar lägger Du på att förbereda och delta i undervisningen (räkna med all tid du lägger på aktiviteter relaterade till Dina kurser)?”

Den enkla frågan våren 2003 om studieinsatser under en normalvecka visade att våra studenter som läser på heltid i genomsnitt studerar drygt 27½ timmar i veckan.

Undersökningen hösten 2005 visar samma genomsnitt.

I undersökningen våren 2003 har vi samtidigt gjort mer detaljerade mätningar av tidsinsatser. Vi har här frågat om hur mycket tid man just den dagen undersökningen genomförts lägger ned på föreläsningar och seminarier, egen läsning, grupparbeten och övriga studiemoment. I tillägg till detta har vi frågat om hur mycket tid man lägger på sina studier en normal helg. Baserat på svaren har vi sedan summerat den totala tidsinsatsen

(16)

13 under undersökningsdagen och multiplicerat denna med en faktor 5 för att komma fram till en total studieinsats under en normal veckas veckodagar. Denna beräkning bygger på att vi antar att dagen är en genomsnittlig studiedag. Sedan har vi för varje individ lagt till studietiden under en normalhelg för att komma fram till en beräknad total veckoarbetstid.

I samma undersökning har vi också inkluderat den enkla frågan om hur mycket tid man lägger på sina studier en normalvecka. I undersökningen Vt2003 kan vi alltså direkt för varje individ jämföra resultat från översiktliga och mer detaljerade mätningar av studietid.

Totalt är skillnaden mellan de olika frågemetoderna inte mindre än i underkant av 10 timmar per studievecka i genomsnitt på individnivå. Tolkningen av vad som är studietid skiljer sig tydligen mellan den enkla och den mer detaljerade frågan.

I undersökningarna 2006 har vi i tillägg till de detaljerade frågorna om dagens studier inkluderat en fråga om denna dag är en normal dag när det gäller studietid? De studenter som inte anger att det är en normal studiedag får sedan svara på hur mycket dagen skiljer sig tidsmässigt från en normal studiedag. Dessa data kan sedan användas för att beräkna den normala studiedagens tidsinsats. Av respondenterna angav våren 2006, 26 % att den dag då enkäten genomfördes var en dag mer studietid än normalt. Motsvarande andel som anger att dagen var en studiedag med kortare studietid än normalt var 12 %. Mellan 2 och 3 timmar anges i genomsnitt som avvikelsen mot den normala studiedagen. Totalt för hela populationen blir avvikelsen från den normala studiedagen lite mindre än en halvtimme.

Förhållandet att vi genomfört studien under en dag då man har undervisning, föreläsning eller seminarier gör att vi måste justera ned resultaten när det gäller studietiden något. På dagar med undervisning blir studieinsatsen lite längre än dagar utan undervisning.

I beräkningarna av den normala studieveckan har vi justerad studietiden med den avvikelse som studenterna angivit. Den normala studiedagen har vi sedan multiplicerat med 5 och slutligen lagt till den normala studietiden för en helg. Totalt blir våren 2006 den normala studieveckan för våra studenter 37 timmar.

Med tanke på att en av de viktigaste resurserna i högre utbildning är våra studenters arbetstid kan det kanske vara av intresse att se lite mer i detalj på resultaten. Vem är mest

(17)

14

flitig och vem är minst flitig? Beräkningarna nedan baseras de detaljerade mätningar bland våra heltidsstudenter. Resultat finns tillgängliga från mätningar våren 2003 och våren och hösten 2006. Våren 2003 och hösten 2006 har vi kunnat justera resultaten så att enbart heltidsstudenter ingår. Hösten 2006 har vi som nämnts ett betydligt utökat urval och vi har dessutom möjlighet att både justera för om just undersökningsdagen är en dag med onormal arbetsbelastning eller omvänt och dessutom har vi med en fråga om studenten är heltids- eller halvtidsstudent. Vi kommer alltså rimligen i denna

undersökning närmare en korrekt bild av studenternas arbetsinsatser. En möjlig felkälla som återstår är om en uppdelning av studierna i olika typer av aktiviteter medför att avrundningar av tider genomgående görs uppåt av studenterna. Alternativ till vår mätning hösten 2006 är antagligen att genomföra direkta tidsstudier med urval av studenter under en normal vecka.

Veckostudietid inom olika utbildningssektorer (ej justerad för skillnad mellan heltids- och deltidsstudenter)

Utbildningsområde Veckostudietid våren 2006

Veckostudietid hösten 2006

Ekonomi 35,6 timmar 34,6 timmar

Samhällsvetenskap 32,4 timmar 32,3 timmar Humaniora och

lärarutbildning

33,3 timmar

Humaniora 32,2 timmar

Lärarutbildning 38,4 timmar

Naturvetenskap och teknik 43,2 timmar

Naturvetenskap 42,7 timmar

Teknik 40,2 timmar

Hälsa och vård 40,9 timmar 38,9 timmar

Kombinationer av studier 37,7 timmar

Totalt 37,1 timmar 36,9 timmar

Hösten 2006 har vi samlat in enkäter från en hel del studenter som läser på deltid och vi kan alltså analysera skillnaderna i studieinsats mellan studenter i heltidsstudier och studenter med deltidsstudier. I mätningen i Karlstad var det 9 % av studenterna som

(18)

15 studerade deltid. Dessa studenter uppger i genomsnitt att de lägger 23,9 timmar på sina studier under en vecka. Våren hade vi också med en fråga om studenten läser på heltid eller deltid. Den gången läste 8 % av studenterna mindre än 20 poäng under terminen, och bland dessa (med ett mindre urval) var genomsnittliga veckostudietiden 34,5 timmar.

Om vi justerar studietiderna så att vi bara analyserar heltidsstudenter blir resultaten följande:

Veckostudietid inom olika utbildningssektorer (enbart heltidsstudenter) Utbildningsområde Veckostudietid

hösten 2006

Ekonomi 34,9 timmar

Samhällsvetenskap 34,4 timmar Humaniora och

lärarutbildning

Humaniora 33,6 timmar

Lärarutbildning 39,5 timmar Naturvetenskap och teknik

Naturvetenskap 43,3 timmar

Teknik 40,2 timmar

Hälsa och vård 41,7 timmar Kombinationer av studier 39,9 timmar

Totalt 38,2 timmar

Föga förvånande samvarierar studieinsatsen med hur mycket resurser som läggs inom respektive sektor, vilket också återspeglas i antal undervisningstimmar per vecka. Lägst veckostudietid har samhällsvetar-, humaniora- och ekonomstudenter, som har lägst studieplatskostnad och relativt sett färre timmar med lärarkontakt under en studievecka.

Några klara tendenser till förändringar i studieinsatser över tiden hittar vi inte de senaste par åren. De skillnader som vi ser mellan de tre enkäterna med mer detaljerade mätningar kan troligen förklaras av urvalsvariationer och tillfälliga variationer i studiesituationen

(19)

16

En sammanfattande slutsats är att våra studenter jobbar på relativt väl och att vi inte kan se någon minskning av studenternas insatser hittills under 2000-talet. Studenterna gör en mycket god insats i sina studier med tanke på att antalet timmar som studenterna har kontakt med sina lärare under en normal studievecka minskat kontinuerligt under en längre tid.

Våra mätningar visar inga stora skillnader när det gäller studietider i olika åldersgrupper.

Möjligen är tendensen att studenter i äldsta åldersgruppen är något mer flitiga.

Veckostudietid i olika åldersgrupper Studentens ålder Veckostudietid

hösten 2006 Upp till och med 21 år 38,3 timmar

22-23 år 36.8 timmar

24-26 år 35,4 timmar

över 26 år 37,0 timmar

Studentens ålder Veckostudietid hösten 2006

Upp till och med 21 år 38,3 timmar

över 28 år 36,5 timmar

Totalt 36,9 timmar

Slutligen har vi visat något som vi länge misstänkt. Kvinnliga studenter är flitigare än manliga dito. Här visas samma tendens i de båda mätningarna.

Veckostudietid för kvinnliga och manliga studenter

Kön Veckostudietid

våren 2006

Veckostudietid hösten 2006 Kvinnliga studenter 37,9 timmar 37,8 timmar Manliga studenter 35,3 timmar 35,0 timmar

(20)

17 Studieprestationer och produktivitet

Hösten 2006 ingick frågor om hur många poäng man tagit i sina studier vid högskola.

Genom att dividera antalet poäng med hur många terminer man uppger att man studerat kan vi beräkna produktiviteten i form av poängproduktion per termin för varje individ. Då undersökningarna genomfördes i starten av en termin har denna påbörjade termin inte räknats in i underlaget för antal terminer. Bland studenter som alltså läst minst en termin är den genomsnittliga poängproduktionen per termin 19,5 poäng. Medianvärde för poängproduktion är 20 poäng. Deltidsstudenterna har en genomsnittlig poäng per termin om 17,6 poäng och har i de flesta fall en kombination av terminer med heltids- och halvtidsstudier bakom sig. Om vi bara tar med de nuvarande heltidsstudenterna blir genomsnittet 19,7 poäng per termin.

Vi jämför nedan resultaten mellan de tre enkäterna åren 2004, 2005 och 2006 med frågor kring poängproduktion per antal terminer man studerat. Resultaten för 2006 har baserats på enbart studenter som läser heltid. I övriga enkäter kan man inte göra motsvarande urval. Studenternas produktivitet när det gäller att ta poäng i sina studier verkar i stort oförändrad de tre studerade åren. Mellan manliga och kvinnliga studenter finns en viss skillnad i hur många poäng per termin man lyckas ta. Kanske är skillnaden naturlig då våra kvinnliga studenter faktiskt lägger mer tid på sina studier. Mätningar av studieinsats med detaljerade frågor har gjorts inom tre tidigare enkäter i Karlstad. Det är bara vid enkäten hösten 2006 som vi i samma studentpopulation mätt studieinsats och

poängproduktion. Detta år lade, enligt resultaten, kvinnliga studenter 8,0 % mer tid på sina studier och samtidigt tog man 3,6 % mer poäng än sina manliga kollegor. Den större tidsinsatsen ”lönade sig” alltså inte proportionellt, men å andra sidan läser vi inte bara för poäng en utan för kunskapen och för livet.

(21)

18

Poängproduktion per termin för kvinnliga och manliga studenter Kön Poäng per termin 2006

(heltidsstudenter) Kvinna 20,0

Man 19,3

Totalt 19,8

De yngsta studenterna tar något färre poäng men i övrigt skiljer det sig inte nämnvärt mellan de olika åldersgrupperna. Märk här att studenter som startat under

undersökningsterminen inte är med i dessa beräkningar. Undersökningen görs relativt tidigt på terminen och man har inte haft chans att ta poäng ännu normalt.

Poängproduktion per termin för studenter i olika åldersgrupper Åldersklass Poäng per termin 2006

(heltidsstudenter)

- 21 år 18,5

22-23 år 19,7

24-28 år 19,7

29 år - 20,6

Totalt 19,7

Något lägre poängproduktion verkar studenter inom naturvetenskap och inom teknik ha. I studien hösten 2006 kan vi särredovisa naturvetarna och dessa hade då en klart lägre poängproduktion än övriga. Mellan de andra studieområdena finns det inga tydliga skillnader i poängproduktion.

(22)

19 Poängproduktion per termin bland studenter från olika programområden

Studieinriktning Poäng per termin 2006 (heltidsstudenter)

Ekonomi 19,3

Samhällsvetenskap 20,8

Humaniora 18,1

Lärarutbildning 20,2 Naturvetenskap 15,5

Teknik 18,7

Hälsa och vård 20,1 Kombinationer 21,3

Totalt 19,8

Första terminen av sina studier (studenter som startat terminen före själva undersökningen genomfördes) har studenterna normalt en något lägre poängproduktion men efter detta ligger poängproduktionen på genomsnittet i en jämn takt.

Poängproduktion per termin bland studenter på olika stadier i sina studier Studiestart Poäng per termin

2006

(heltidsstudenter) Startat under året 17,5

Läser andra året 20,2 Läser tredje året 20,3 Har läst i fyra år

eller mer 19,8

Totalt 19,7

För att se om poängproduktionen varierar med studietimmar per vecka har vi beräknat genomsnittlig produktion uppdelat efter en variabel där vi klassindelat timinsats per vecka efter kvartilerna i denna variabel. Data är som ovan beräknade endast på heltidsstudenter.

Skillnaderna är inte stora här. En tolkning kan självfallet vara att de krav som CSN ställer är pådrivande. Studenterna måste anpassa sin studieinsats efter svårighetsgraden, och de som inte håller takten fullföljer inte sina studier.

(23)

20

Poängproduktion per termin bland studenter med olika studieinsats Studietid per vecka Poäng per termin 2006

(heltidsstudenter) Upp till 30 timmar 19,7

31 till 37 timmar 20,1 38 till 46 timmar 19,9 Över 46 timmar 19,3

Totalt 19,8

(24)

21

Studenternas åsikter

Vad tycker studenterna om studietempot?

När vi i en undersökning av ekonomstudenter i Lund, Växjö, Göteborg, Karlstad och Sundsvall (Haglund, 1991) konstaterade att det var mycket svårt eller näst intill omöjligt att mäta studietider med enkla frågor valde vi istället att formulera en fråga om hur studenterna uppfattade tempot i utbildningen. I undersökningarna 2004, 2005, 2006 och 2007 ställdes motsvarande fråga om hur studenterna uppfattar studietempot.

Vad tycker du om tempot hittills i dina studier vid Karlstads universitet?

Studietempo Mycket

för högt

Något för högt

Lagom Något för lågt

Mycket för lågt

Campus våren 2006 4 % 31 % 58 % 6 % 0 %

Campus hösten 2006 5 % 30 % 58 % 6 % 1 %

Campus hösten 2007 2 % 21 % 66 % 9 % 1 %

Ingesund hösten 2006 - 24 % 70 % 4 % 1 %

Ingesund hösten 2007 4 % 21 % 67 % 8 % -

Internationella studenter våren 2007 4 % 22 % 59 % 11 % 4 %

Distansstudenter hösten 2007 2 % 26 % 67 % 4 % 0 %

I samtliga undersökningar var resultaten att de flesta studenterna tycker att tempot är lagom och ett flertal av resterande anser att tempot är lite väl högt. Relativt sett få studenter uppfattar studietempot som lågt. Uppfattningarna om studietempot är relativt likartade inom de olika studentgrupperna.

(25)

22

Studietempo inom olika studieområden i undersökningen på Campus i Karlstad (hösten 2006)

Studietempo Campusstudenter

Mycket för högt

Lagom Något för lågt

Mycket för lågt

Ekonomi 2 % 27 % 67 % 4 % 1 %

Samhällsvetenskap 2 % 14 % 70 % 13 % 2 %

Humaniora 2 % 29 % 63 % 4 % 3 %

Lärarutbildning 2 % 21 % 68 % 8 % 2 %

Naturvetenskap 11 % 53 % 35 % 1 % -

Teknik 15 % 43 % 38 % 3 % 1 %

Hälsa, vård och omsorg 8 % 37 % 52 % 2 % -

Studietempo inom olika studieområden i undersökningen på Campus i Karlstad (hösten 2007)

Studietempo Campusstudenter

Mycket för lågt

Ekonomi 1 % 15 % 76 % 7 % 2 %

Samhällsvetenskap 1 % 12 % 69 % 15 % 3 %

Humaniora - 24 % 69 % 6 % 1 %

Naturvetenskap 2 % 31 % 60 % 7 % -

Teknik 2 % 20 % 69 % 9 % 0 %

Hälsa, vård och omsorg 6 % 33 % 58 % 2 % 1 %

Även inom olika utbildningsområden i Campusutbildningar i Karlstad är de flesta studenter nöjda med tempot. Bland studenter inom Naturvetenskap och Hälsa, vård och omsorg anger en något högra andel att studietempot är för högt.

(26)

23 Studietempo inom olika studieområden bland studenter som läser på distans (hösten 2007)

Studietempo Distansstudenter

Mycket för lågt Ekonomi och

samhällsvetenskap

1 % 16 % 80 % 3 % -

Humaniora - 25 % 69 % 6 % -

Teknik och naturvetenskap

6 % 20 % 71 % 3 % 1 %

Hälsa, vård och omsorg 2 % 26 % 67 % 4 % 0 %

Även bland distansstudenter inom olika utbildningsområden är en majoritet nöjd med studietempot. Skillnaderna i studietempo är inte här heller alltför stor mellan olika studieområden.

Stress i studierna

I studien hösten 2005 ingick en fråga om studenterna upplever stress i sina studier. Denna fråga har sedan dess ställts i samtliga enkäter.

Upplever du stress i dina studier på universitetet?

Studiestress Ja, jag upplever en besvärande stress ofta

Ja, ibland kan det vara för stressigt

Nej, det är i allmänhet inte stressigt

Nej, jag är definitivt inte stressad

Campus våren 2006 14 % 60 % 24 % 2 %

Campus hösten 2006 14 % 64 % 20 % 2 %

Campus hösten 2007 10 % 58 % 29 % 3 %

Musikhögskolan Ingesund hösten 2006

17 % 48 % 31 % 4 %

Musikhögskolan Ingesund hösten 2007

12 % 55 % 29 % 4 %

Internationella studenter

våren 2007 9 % 38 % 37 % 17 %

Distansstudenter hösten 2007

8 % 56 % 32 % 5 %

(27)

24

Ungefär två av tre studenter upplever ibland eller ofta stress i sina studier. Lite mer än var tionde student anger att de upplever en besvärande stress ofta. I den Arbetsmiljöenkät (2006) som Studentkåren vid universitetet genomförde på Campus 2006 angav relativt många studenter att stressen yttrat sig i fysisk ohälsa. Minst stressade är våra

internationella studenter.

Studiestress inom olika studieområden i undersökningen på Campus i Karlstad (våren 2006)

Studiestress Campusstudenter

Ja, jag upplever en besvärande stress ofta

Ekonomi 11 % 63 % 24 % 2 %

Samhällsvetenskap 7 % 57 % 32 % 4 %

Humaniora och lärarutbildning

7 % 51 % 38 % 4 %

Naturvetenskap och teknik

23 % 60 % 18 % 2 %

Hälsa och vård 20 % 62 % 18 % 0 %

Totalt 14 % 60 % 24 % 2 %

Studiestress inom olika studieområden i undersökningen på Campus i Karlstad (hösten 2006)

Ekonomi 8 % 68 % 21 % 3 %

Humaniora 9 % 60 % 28 % 3 %

Lärarutbildning 6 % 66 % 26 % 2 %

Naturvetenskap 24 % 59 % 14 % 3 %

Teknik 23 % 60 % 15 % 2 %

Hälsa, vård och omsorg 18 % 62 % 18 % 3 %

(28)

25 Studiestress inom olika studieområden i undersökningen på Campus i Karlstad (hösten 2007)

Ekonomi 10 % 57 % 27 % 6 %

Humaniora 6 % 55 % 34 % 6 %

Teknik 6 % 60 % 31 % 4 %

Hälsa, vård och omsorg 15 % 50 % 35 % -

Mest stressade är studenter inom studieområden där man också ansåg att studietempot var högt. Studenter inom naturvetenskap, teknik och hälsa, vård och omsorg är något mer stressade av sina studier än övriga grupper studenter. Skillnaderna verkar ha minskat från 2006 till 2007.

Studiestress inom olika studieområden bland studenter som läser på distans (hösten 2007) Studiestress

Distansstudenter

Nej, jag är definitivt inte stressad Ekonomi och

samhällsvetenskap

6 % 53 % 38 % 4 %

Humaniora 5 % 38 % 52 % 5 %

Teknik och naturvetenskap

10 % 48 % 34 % 8 %

Bland distansstudenter är de som läser humaniora minst stressande och bland övriga studieområden är stressnivån ganska likartad.

(29)

26

Vad studenterna anser att utbildningen ger

Studenterna har i studentenkäter ht2002 och vt2004 angivit vad de anser att de lärt sig under sin utbildning. Begreppen och definitionerna i frågorna är ett urval från det enkätformulär som användes i Studentspegeln (2002).

Värdering av vad utbildningen givit för kunskaper och färdigheter universitetet som helhet. Aritmetiskt medelvärde på en betygsskala från 1 (bästa värde) till 4.

Utbildningen har bidragit till:

Campus våren 2006

Campus hösten 2007

Distans- utbildning 2007

Inter- nationella studenter 2007

Inge- sund 2006

Inge- sund 2007

Att du uppnått en breddad allmänbildning

2,1 2,1 2,2 2,1 2,5 2,5 2,5

Att du lärt dig samarbeta med andra

2,3 2,2 2,2 2,4 2,2 2,2 2,4

Att du kan tänka kritiskt och analytiskt

2,2 2,3 2,3 2,2 2,7 2,3 2,4

Att du uppnått yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter

2,3 2,3 2,3 2,0 2,7 1,8 1,8

Att du lärt dig skriva tydligt och klart

2,6 2,5 2,5 2,4 2,6 2,9 3,2

Att du lärt dig tala tydligt och klart

2,9 2,7 2,7 2,8 2,5 2,7 2,9

Att du stimulerats att ta del av aktuell forskning

2,8 2,7 2,8 2,3 2,7 2,8 2,9

Att du kan använda datorer och IT

2,8 2,7 2,8 2,5 3,0 2,8 2,9

(30)

27 Den rangordning som visas i våra studier på Campus i Karlstad är i stort densamma som resultaten från Studentspegelundersökningarna 2002 och 2007. Dessa har genomförts med urval av studenter från alla lärosäten i Sverige. Det som våra campusstudenter anger att de tillägnat sig i sina studier är främst en allmän bildning, en träning att samarbeta och förmåga till kritiskt tänkande. Färdigheter som skrivförmåga, förmåga att tala klart, träning att använda datorer och stimulans att ta del av aktuell forskning kommer längre ner på studenternas lista över ting man lärt sig i sina studier. Våra gäststudenter från andra länder anger att de fått mycket träning att samarbeta. De som studerar musik på Ingesund tycker att de fått en mycket tydlig yrkesinriktad utbildning, men samtidigt upplever dessa att de inte har fått lika mycket av allmänbildning och av träning i att skriva väl.

Distansstudenter ger något bättre betyg åt att de fått yrkesrelaterade kunskaper och dessutom anger de att de fått stimulans att ta del av aktuell forskning.

Breddad allmänbildning

I vilken utsträckning har Din utbildning här på universitetet bidragit till att Du uppnått en breddad allmänbildning

Att du uppnått en breddad allmänbildning

Mycket hög grad

Hög grad Liten grad Mycket liten grad

Campus våren 2006 20 % 54 % 24 % 3 %

Campus hösten 2006 19 % 55 % 24 % 2 %

Campus hösten 2007 13 % 57 % 27 % 2 %

Musikhögskolan Ingesund

hösten 2006 10 % 43 % 36 % 12 %

hösten 2007 6 % 48 % 37 % 9 %

våren 2007 10 % 39 % 45 % 6 %

Distansstudenter hösten 2007 22 % 51 % 24 % 3 %

Studenter vid Musikhögskolan och internationella gäststudenter anser att de i något mindre grad än övriga studenter fått en allmänbildning genom sina studier.

(31)

28

I vilken utsträckning har Din utbildning här på universitetet bidragit till att Du uppnått en breddad allmänbildning (våren 2006)

Campusstudenter

Ekonomi 28 % 40 % 23 % 9 %

Samhällsvetenskap 23 % 65 % 13 % -

Humaniora 16 % 54 % 30 % -

Lärarutbildning 11 % 75 % 14 % -

Teknik 4 % 30 % 61 % 4 %

Hälsa, vård och omsorg 20 % 61 % 19 % -

I vilken utsträckning har Din utbildning här på universitetet bidragit till att Du uppnått en breddad allmänbildning (hösten 2006)

Campusstudenter

Ekonomi 12 % 58 % 27 % 3 %

Humaniora 25 % 50 % 23 % 2 %

Teknik 10 % 40 % 44 % 7 %

(32)

29 I vilken utsträckning har Din utbildning här på universitetet bidragit till att Du uppnått en breddad allmänbildning (hösten 2007)

Campusstudenter

Ekonomi 13 % 60 % 26 % 1 %

Samhällsvetenskap 17 % 66 % 17 % -

Humaniora 11 % 60 % 25 % 4 %

Teknik 5 % 41 % 47 % 7 %

De bland våra campusstudenter som tycker att de fått mycket allmänbildning är

samhällsvetare och de som anger att de i mindre utsträckning bildat sig genom studierna är naturvetare och tekniker.

I vilken utsträckning har Din utbildning här på universitetet bidragit till att Du uppnått en breddad allmänbildning (hösten 2007)

Distansstudenter

Ekonomi och samhällsvetenskap

27 % 51 % 21 % 2 %

Humaniora 40 % 44 % 14 % 2 %

Teknik och naturvetenskap 5 % 52 % 34 % 9 %

Bland distansstudenter är det humanisterna som anger att de i utbildningen får en allmän bildning. Även studenter inom ekonomi och samhällsvetenskap anger att bildningen är en del av utbildningen. Studenter inom lärarutbildning, inom teknik och naturvetenskap samt inom hälsa, vård och omsorg anger i mindre utsträckning att bildning varit central i utbildningen.

(33)

30

Samarbeta med andra

I vilken utsträckning har Din utbildning här på universitetet bidragit till att Du lärt Dig samarbeta med andra?

Att du lärt dig samarbeta med andra

Campus våren 2006 15 % 51 % 25 % 10 %

Campus hösten 2006 17 % 52 % 27 % 4 %

Campus hösten 2007 15 % 52 % 29 % 4 %

hösten 2006 24 % 47 % 23 % 6 %

hösten 2007 14 % 46 % 32 % 8 %

våren 2007 24 % 44 % 25 % 7 %

Distansstudenter hösten

2007 16 % 42 % 32 % 10 %

Lite paradoxalt anger distansstudenter, studenter som normalt inte har direktkontakt med varandra, att de fått mest träning i att samarbeta under sina studier.

I vilken utsträckning har Din utbildning här på universitetet bidragit till att Du lärt Dig samarbeta med andra?(våren 2006)

Campusstudenter

Ekonomi 19 % 32 % 25 % 25 %

Humaniora 7 % 47 % 23 % 23 %

Teknik 16 % 69 % 12 % 2 %

(34)

31 I vilken utsträckning har Din utbildning här på universitetet bidragit till att Du lärt Dig samarbeta med andra?(hösten 2006)

Campusstudenter

Ekonomi 10 % 53 % 31 % 6 %

Humaniora 11 % 49 % 33 % 7 %

Teknik 14 % 50 % 29 % 8 %

I vilken utsträckning har Din utbildning här på universitetet bidragit till att Du lärt Dig samarbeta med andra?(hösten 2007)

Att du lärt dig samarbeta med andra Campusstudenter

Ekonomi 13 % 51 % 34 % 2 %

Humaniora 9 % 45 % 42 % 4 %

Teknik 11 % 55 % 31 % 3 %

Träning av att samarbeta med andra får studenter på lärarutbildningen mycket av.

Studenter som läser humaniora ligger här lägst. Skillnaderna är dock inte stora.