Med en examen från Karlstads universitet: Alumner om studier och arbete 2012

(1)

Med en examen från Karlstads universitet

Alumner om studier och arbete 2012

Lars Haglund och Maria Hong

Karlstad University Studies | 2013:15

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap

(2)

(3)

Karlstad University Studies | 2013:15

Med en examen från Karlstads universitet

Alumner om studier och arbete 2012

Lars Haglund och Maria Hong

(4)

Distribution:

Karlstads universitet

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap SE-651 88 Karlstad, Sweden

+46 54 700 10 00

ISBN 978-91-7063-491-8

Tryck: Universitetstryckeriet, Karlstad 2013 ISSN 1403-8099

Karlstad University Studies | 2013:15 FORSKNINGSRAPPORT

Lars Haglund och Maria Hong

Med en examen från Karlstads universitet - Alumner om studier och arbete 2012

WWW.KAU.SE

(5)

2

Innehåll

FÖRORD ... 5

BAKGRUND TILL STUDIERNA ... 6

UNDERSÖKNINGSMETOD ... 7

ÅSIKTER OM UTBILDNINGEN ... 14

Trivdes studenterna under studietiden? ... 14

Hur nöjda är studenterna med sin utbildning? ... 15

Studier som förbereder inför arbetslivet ... 16

Hur snabbt arbete efter examen ... 17

Förvärvsarbete eller annan sysselsättning ... 18

Vilken arbetsmarknadssektor man arbetar inom ... 19

Användning av utbildningen i nuvarande sysselsättning ... 19

Nöjd med nuvarande sysselsättning ... 21

Övriga program ... 22

KOMMENTARER PÅ ÖPPNA FRÅGOR ... 23

Fastighetsekonomi ... 23

GIS - Ingenjörsprogrammet ... 24

Historia ... 24

Hälsa och Wellness ... 25

Information ... 25

Magister i Omvårdnad ... 26

Matematikekonomi ... 26

Miljövetare ... 26

Master of Public Administration (MPA) ... 27

Specialistsjuksköterska Psykiatrisk vård ... 27

Personal och arbetsliv ... 27

Religionsvetenskap ... 28

(6)

3

SARIS – Samhällelig riskhantering ... 28

Sjuksköterska ... 29

Skatterätt och ekonomi ... 29

Socionomprogrammet ... 30

Specialistsjuksköterska Ambulanssjukvård ... 30

Specialistsjuksköterska Distriktsköterska ... 31

Specialistsjuksköterska Intensivvård ... 31

Specialistsjuksköterska Operationssjukvård... 32

Tandhygienist ... 32

Turismprogrammet ... 33

SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER ... 34

Alumnundersökningar ... 34

Om studierna ... 34

Om yrkeslivet ... 34

Förändringsarbete och informationsbehov ... 35

REFERENSER, STUDENTSTUDIER VID KARLSTADS UNIVERSITET ... 36

BILAGA 1: GEMENSAMMA FRÅGOR ... 38

BILAGA 2: PROGRAMSPECIFIKA FRÅGOR ... 40

Programmet Specialistsjuksköterska ... 40

Programmet Specialistsjuksköterska inriktning mot Distriktssköterska... 40

Programmet Specialistsjuksköterska inriktning mot Intensivvård ... 40

Programmet Specialistsjuksköterska med inriktning Operationssjukvård ... 40

Programmet Specialistsjuksköterska med inriktning mot Psykiatrisk vård ... 40

Fastighetsekonomprogrammet ... 40

GIS-ingenjörsprogrammet ... 41

Historia ... 41

Informationsprogrammet ... 41

Programmet IT, projektledning och affärssystem ... 42

Magisterexamen inom ämnet omvårdnad... 42

Matematikekonomprogrammet ... 42

Programmet Master in Public Administration (MPA)... 43

(7)

4

Personal- och arbetslivsprogrammet ... 43

Religionsvetenskap ... 44

Samhällelig riskhantering (SARIS) ... 44

Sjuksköterskeprogrammet ... 45

Magisterprogrammet Skatterätt och Ekonomi ... 45

Socionomprogrammet ... 46

Turismprogrammet ... 46

BILAGA 3: FORMULÄR PÅ ENGELSKA ... 47

(8)

(9)

5

Förord

Föreliggande studie har genomförts inom Fakulteterna för Ekonomi, Kommunikation och IT samt Samhällsvetenskap och Livsvetenskaper vid Karlstads universitet.

Programledarna för dessa program har bidragit med värdefulla synpunkter när vi tagit fram urval och enkätformulär.

Vi måste också tacka Uppsala universitet för att de givit oss en förebild när det gäller att på ett systematiskt sätt driva alumnundersökningar. Några av de mest centrala frågorna som vi ställer i våra enkäter bygger på de enkäter som genomförts på Uppsala universitet.

Till min hjälp har vi haft stöd från fakulteterna där Gunilla Klinteskog, Monica Björkström, Britt-Inger Thäng och Annika Eriksson hjälpt till med synpunkter på enkäterna och den praktiska datainsamlingen. Utan Fakultetskansliernas idoga letande efter nya adresser på nätet hade vi missat en hel del respondenter. Följande Programledare och Ämnesföreträdare har deltagit i arbetet att ta fram de lokala enkätformulären:

• Kristina Eresund

• Lena German Millberg

• Martin Åberg

• Claes Nyberg

• Ulf Buskqvist

• Monika Magnusson

• Bodil Wilde Larsson

• Birgitta Blomberg

• Tommy Bood

• Hilde Ibsen

• P.O. Norell

• Uliana Danila

• Tuula Bergqvist

• Christina Osbeck

• Helena Rådbo

• Gunilla Borglin

• Björn Jennbacken

• Nina Sundberg

• Mats Nilsson

• Åse-Britt Falch

• James Pamment

Sist men inte minst ett stort tack till alla alumner som lagt tid på att svara på våra enkäter. Vi lyssnar noga på er och era svar kommer att påverka våra utbildningar i framtiden.

Karlstad i januari 2013

Lars Haglund och Maria Hong

(10)

6

Bakgrund till studierna

Våren 2008 beslutade ledningen för Fakulteten Ekonomi, Kommunikation och IT vid Karlstads universitet att på ett systematiskt sätt samla in information om Fakultetens utbildningar genom enkäter till alumner, dvs. f d studenter. De första enkäterna till alumner med denna modell genomfördes 2008. Den föreliggande rapporten är nu den fjärde sedan alumnstudierna startade. Rapporten bygger på de föregående studierna, Haglund (2009, 2010 och 2011).

I rapporten redovisas enkäter till alumner som vid Karlstads universitet läst:

• Fastighetsekonomprogrammet

• GIS-ingenjörsprogrammet

• Global Media Studies

• Hälsa och Wellness

• Historia

• Informationsprogrammet

• IT och projektledning

• Master in public administration (MPA)

• Mät och kartteknik

• Matematikekonomiprogrammet

• Miljövetarprogrammet

• Omvårdnad (magisterexamen)

• Personal- och arbetslivsprogrammet

• Religionsvetenskap

• Samhällelig riskhantering (SARIS)

• Sjuksköterskeprogrammet

• Skatterätt och Ekonomi

• Socionomprogrammet

• Specialistsjuksköterska inriktning Ambulanssjukvård

• Specialistsjuksköterska inriktning Intensivvård

• Specialistsjuksköterska inriktning Operationssjukvård

• Specialistsjuksköterska inriktning Psykiatrisk vård

• Specialistsköterska inriktning Distriktsköterska

• Tandhygienistprogrammet

• Turismprogrammet

Förebilder för studierna är olika alumnstudier som tidigare genomförts på Karlstads universitet och också de omfattande alumnstudier som genomförts vid Uppsala universitet (Lundmark, 2006).

(11)

7

Undersökningsmetod

Tanken med studierna är att alumnerna skall ha något eller några års erfarenhet av livet efter studierna innan de är med i våra undersökningar. De urval av alumner som vi gjort omfattar normalt de som avslutat sina studier ett par år före enkätens genomförande. Alumnerna som får svara på våra frågor är alltså tillräckligt nära sina studier för att komma ihåg detaljer men de har ändå en del erfarenhet från arbetslivet.

Definitioner av urvalspopulationerna skiljer sig något mellan de olika studierna.

Programansvariga för respektive program har lämnat önskemål om urvalet.

En av svårigheterna i Alumnstudier är att få tillräckligt många att svara. Tiden närmast efter examen är för de flesta uppfylld av många viktiga förändringar i livet. De f d studenterna söker arbete, byter arbete, flyttar inom Sverige, flyttar utomlands, bildar familj osv. Detta innebär att det kan vara svårt att nå studenterna. Många av våra alumner är säkert ganska upptagna med annat än att svara på enkäter. Vi måste alltså välja sättet att kontakta alumnerna med stor omsorg.

Tidigare har de flesta alumnstudier vid Karlstads universitet genomförts med brevenkät. Vid Uppsala universitet har man också använt samma metod. Kontakt genom Alumnnätverket vid Karlstads universitet och den databas vi har där skulle kunna vara en möjlighet för kontakt. Tyvärr ger vårt närverk ännu alldeles för få kontaktmöjligheter. Försök att göra nätenkäter till studenter har gjorts i olika sammanhang men svarsfrekvensen blir många gånger alltför låg genom e-post.

Ytterligare ett alternativ till en brevenkät skulle kunna vara telefonintervjuer. I en alumnundersökning kring uppsatsskrivande som genomfördes under 2008 användes telefonintervjuer när brevenkäter hade resulterat i en för låg svarsfrekvens (Lindholm et al, 2008).

I föreliggande alumnstudier liksom i de tidigare enkäterna valde vi efter övervägande att använda oss av brevenkät. Detta för att göra datainsamlingen så enkel och billig som möjligt. Tanken är att vi skall utvärdera alla våra program löpande och det blir ett mycket stort arbete och dito kostnad om vi skulle använda telefonintervjuer. För att göra det lätt för respondenterna att svara valde vi att begränsa frågeformuläret till minimum av frågor, med enkla formuleringar. Med alumnenkäterna från Uppsala som främsta förebild tog vi fram ett förslag till frågeformulär som vi sedan bantade ner till ungefär hälften. Vi testade formuläret och gjorde sedan ytterligare reduceringar så att formulärets storlek är ungefär en fjärdedel av de enkäter som använts i Uppsala. Vi hoppas att vi genom att göra formuläret kort och lättbesvarat kan spara lite av respondenternas kraft så att de orkar svara på de öppna frågorna om hur de upplevt sina studier. Detaljerade svar på dessa frågor är oerhört viktiga för att dels förstå svaren på övriga frågor i enkäten, och dels hitta konstruktiva förslag till hur utbildningarna kan förändras i takt med krav från arbetsmarknaden.

Brev med våra enkäter skickades ut med svarskuvert. Formulären begränsades till en fram och en baksida på ett A4. Svaren skickades in helt anonymt. Vi hade alltså inte markerat vem som fått ett visst formulär. En påminnelse med formulär skickades ut till samtliga inom Fakulteten Ekonomi, Kommunikation och IT och ett urval av

(12)

8

alumnerna på Fakulteten för Samhälls- och Livsvetenskaper drygt en till två veckor efter första utskick. Svar har kommit in ganska lång tid efter påminnelsen. Tydligen har formuläret i många fall blivit liggande, men trots det vill man svara när man hittar formuläret några veckor/månader senare. Med ytterligare en påminnelse skulle vi antagligen öka svaren något ytterligare. Frågan är dock om resultaten skulle bli nämnvärt annorlunda genom detta. Totalt kom vi i de tidigare studierna upp i en svarsfrekvens omkring lite knappt 50 procent. I denna enkätundersökning ligger svarsfrekvensen något lägre. Orsaker till detta kan vara att vi i samhället har en generell nedgång i svarsfrekvenser i brevenkäter. En motsvarande enkätundersökning, Studentspegeln, där högskoleverket frågat studenter tappade omkring 10 procent i svar mellan åren 2002 och 2007.

Program

Antal Alumn -er

Bosatt i Värm-

land

Bosatt i Sverige utanför Värm-

land

Bosatt utom- lands

Adress okänd

Netto- populat

ion

Svar Svars- frekve ns

Turism 37 15 22 0 5 32 23 72 %

Master i omvårdnad 12 6 6 0 0 12 8 62 %

Socionom 108 95 13 0 7 101 58 57 %

GIS ingenjör 27 8 19 0 4 23 14 56 %

Hälsa o wellness 18 11 7 0 0 18 10 56 %

Personal o arbetsliv 123 54 67 0 2 121 65 54 %

Fastighetsekonomi 126 37 88 0 2 124 64 52 %

Skatterätt o ekonomi 34 17 17 0 0 34 17 50 %

Master i samhällelig

riskhantering 5 3 2 0 0 5 4 50 %

Specialist SSK-

Ambulanssjukvård 50 21 29 0 1 49 24 49 %

Miljövetarprogram 13 11 2 0 0 13 6 46 %

Specialist SSK-

Distriktsjuksköterska 91 72 19 0 3 88 40 45 %

Information 72 22 49 1 0 71 31 44 %

Specialist SSK-

Intensivvård 60 27 33 0 5 55 23 42 %

Specialist SSK-

Operationssjukvård 55 8 47 0 2 53 22 42 %

Tandhygienist 121 32 89 0 5 116 49 42 %

Huvudområde

Religionsvetenskap 7 6 1 0 0 7 4 40 %

Sjuksköterska 360 290 70 0 24 336 126 38 %

Master in Public 23 7 2 14 4 19 6 32 %

(13)

9

Program

Antal Alumn -er

Bosatt i Värm-

land

Bosatt i Sverige utanför Värm-

land

Bosatt utom- lands

Adress okänd

Netto- populat

ion

Svar Svars- frekve ns

administration

Matematikekonomi 27 8 17 0 2 25 7 28 %

Huvudområde Historia 15 8 7 0 0 15 4 27 %

Mät- och kartteknik 5 3 2 0 1 4 1 25 %

Specialist SSK-

Psykiatrisk vård 29 8 21 0 0 29 7 24 %

IT, projektledning o

affärssystem 5 0 5 0 0 5 1 20 %

Global Media Studies 3 0 1 1 1 2 0 0 %

Program

Svar Intresse att delta som Mentor m.m.

Svars- frekvens

GIS ingenjör 14 9 64 %

Master in Public administration 6 3 50 %

Information 31 12 39 %

Fastighetsekonomi 64 19 30 %

Skatterätt o ekonomi 17 5 29 %

Fakulteten ekonomi, kommunikation o IT 183 49 27 %

Turism 23 5 22 %

Master i samhällelig riskhantering 4 1 20 %

Personal o arbetsliv 65 11 17 %

Miljövetarprogram 6 1 17 %

Socionom 58 8 14 %

Fakulteten samhälls- o livsvetenskaper 414 52 13 %

Tandhygienist 49 6 12 %

Sjuksköterska 126 16 12 %

Specialist SSK-Ambulanssjukvård 24 2 8 %

Specialist SSK- Intensivvård 23 1 4 %

Specialist SSK- Distriktsjuksköterska 40 0 -

Specialist SSK- Operationssjukvård 22 0 -

(14)

10

Program

Svar Intresse att delta som Mentor m.m.

Svars- frekvens

Matematikekonomi 7 0 -

Huvudområde Historia 4 0 -

Mät- och kartteknik 1 0 -

Specialist SSK-Psykiatrisk vård 7 0 -

IT, projektledning o affärssystem 1 0 -

Global Media Studies 0 0 -

Master i omvårdnad 8 Ej fråga -

Hälsa o wellness 10 Ej fråga -

Huvudområde Religionsvetenskap 4 Ej fråga -

Svarsfrekvenserna säger en del om hur väl programmet kommunicerar med alumnen. I enkäterna ingår i de flesta fallen en fråga där vi ber alumnen skriva sin e-postadress om de kan tänka sig att medverka som gästföreläsare och/eller mentor för studenter på programmet. Svar på denna fråga ger också en antydan om hur relationen mellan programmet och alumner är.

Ungefär hälften av de frågor vi ställt är gemensamma för alla program medan övriga frågor är specifika för respektive program. De öppna frågorna har kodats direkt i databasen. För varje program görs internt analyser av de programspecifika frågorna.

Formuleringarna av de frågor som varit gemensamma för alla enkäter bygger, som tidigare nämnts på de frågor man använt vid Uppsala universitet. Följande frågor är gemensamma för alla undersökningarna i Karlstad:

• Attityder till utbildningen (påståenden som alumnerna tar ställning till) o Jag trivdes mycket bra under min studietid

o Jag är nöjd med den utbildning jag fick på mitt utbildningsprogram o Jag kände mig väl förberedd för arbetslivet efter avslutade studier o Jag har stor användning av min utbildning med min nuvarande

sysselsättning

o Jag är nöjd med min nuvarande sysselsättning

• Sysselsättning

• Detaljerade åsikter om utbildningen (öppna frågor) o Vad anser du var särskilt bra med dina studier

o Vad anser du var mindre bra eller saknades i dina studier

• Kön

(15)

Övriga svarsalt

Som ov Den en könstill inkoms Om vi konstat som ing har ett resultat

Program

Hälsa o Specialis Specialis Tandhy

frågor har ternativ ha

van nämnt nda bakgru lhörighet. E ster. Dessa

studerar f tera att and går i under

litet fåtal ten vad gäl

m

o wellness st SSK- Distr st SSK-Oper ygienist

r formulera ar dock sam

ts har vi va ndsfråga u Exempelvi frågor blir fördelninge delarna lig rsökningen alumner.

ller könsfö

riktsköterska rationssjukvå

ats i samråd mordnats.

alt att i enk utöver vilke

is har vi in r mycket ko en av män gger relativ n. Större av

Bortfallet rdelningen

Anta alumn

a ård

1

11 d med resp

kätformulä et program nte som enk

omplicerad n och kvin

vt nära den vvikelser fi

t i undersö n.

al

ner Män

18 91 55 121

pektive prog

ären inklud m man läst

käterna i U de att ställa

nor så kan n verkliga nner vi här ökningarna

n Kvinno

0 1

2 8

4 5

8 11

gram. Layo

dera ett mi och vilka k Uppsala tag

a.

n vi bland a fördelning

r bara i stu a har tydlig

or

Andel k i popula 18

89 51 13

out och i v

inimum av kurser man git med frå

dem som gen i de p udieprogram

gen inte p

kvinnor tionen

k bl 100 %

98 % 93 % 93 %

vissa fall

v frågor.

n läst är ågor om

m svarar, program m där vi påverkat

Andel kvinnor

and svar 100 % 90 % 96 % 90 %

(16)

12

Program

Antal

alumner Män Kvinnor

Andel kvinnor i populationen

Andel kvinnor bland svar

Masterexamen i omvårdnad 12 0 12 92 % 100 %

Socionom 108 9 99 92 % 90 %

Sjuksköterska 360 51 309 86 % 86 %

Fakulteten Samhälls- o

livsvetenskaper 1043 180 863 83 % -

Specialist SSK- Intensivvård 60 10 50 83 % 78 %

Specialist SSK- Psykiatrisk vård 29 5 24 83 % 100 %

Personal o arbetsliv 123 25 98 80 % 88 %

IT, projektledning och affärssystem 5 1 4 80 % -

Turism 37 9 28 76 % 70 %

Information 72 18 54 75 % 77 %

Miljövetarprogrammet 13 4 9 69 % 67 %

Fakulteten ekonomi,

kommunikation o IT 390 121 269 69 % -

Fastighetsekonomi 126 42 84 67 % 64 %

Global Media Studies 3 1 2 67 % -

Master in Public Administration 23 8 15 65 % 83 %

Specialist SSK- Ambulanssjukvård 50 25 25 50 % 50 %

Skatterätt o ekonomi 34 18 16 47 % 41 %

Matematikekonomi 27 16 11 41 % 67 %

Huvudområde Religionsvetenskap 7 3 4 40 % 75 %

Huvudområde Historia 15 9 6 40 % 50 %

Mät- och Kartteknik 5 2 3 40 % 100 %

GIS ingenjör 27 20 7 26 % 29 %

Master i Samhällelig riskhantering 8 3 2 25 % 40 %

Hur bortfallet påverkar resultatet i övrigt är svårt att säga mer definitivt. Helt slumpmässigt är bortfall sällan eller aldrig. Antagligen är det något fler missnöjda och/eller ointresserade i bortfallet. Möjligen är det fler av dem som är arbetslösa som inte vill svara på frågor om sin utbildning. Bortfallsfelen är dock troligen likartade mellan de olika undersökningarna. Alltså bör jämförelser mellan utbildningarna kunna göras relativt exakt. Jämförelser över tiden när studierna nu replikeras efter några år bör alltså vara möjliga med god precision.

(17)

13

I resultatredovisningen nedan jämför vi våra resultat med motsvarande mätningar i alumnstudierna vid Uppsala universitet. För vissa studieområden har vi tillgång till detaljerade data om alumner som läst till civilingenjör (Lundmark, 2006) och alumner som läst nationalekonomi (Björnemark, 2008). För andra utbildningsområden har vi mer generella data från Uppsala (Lundmark, 2006). Som ovan nämnts är frågekonstruktionen mycket likartad i de olika studierna. Svaren i undersökningarna både i Uppsala också Karlstad har givits i en femgradig skala, där dock svarsalternativen angivits något olika. I undersökningarna i Uppsala har ändpunkterna på skalan benämnts, medan vi i undersökningarna i Karlstad benämner alla svarsalternativen. Skillnaderna här bör inte påverka resultaten nämnvärt.

Bortfallet i undersökningarna i Karlstad är något större än i studierna i Uppsala.

Dessutom är studieområdena olika i mätningarna. Alla dessa olikheter kan tänkas förklara skillnader i resultaten från de olika mätningarna. Trots dessa skillnader är det intressant att jämföra våra mätningar med motsvarande från Uppsala.

(18)

14

Åsikter om utbildningen

Trivdes studenterna under studietiden?

Jag trivdes mycket bra under min studietid vid Karlstads Universitet

Utbildningsprogram Tar helt

avstånd från

Tar delvis avstånd

från

Varken eller

Instäm- mer delvis

Instäm- mer helt

Information - - 3 % 13 % 84 %

Skatterätt och ekonomi - - - 24 % 77 %

Socionom - 2% 3 % 22 % 72 %

Turism - - - 30 % 70 %

Fastighetsekonomi - - 3 % 31 % 66 %

Personal o Arbetsliv - 2 % 8 % 34 % 57 %

SpecialistSSK- Distriktssköterska 3 % 5 % 3 % 35 % 55 %

Sjuksköterska - 1 % 3 % 44 % 52 %

GIS ingenjör - - - 50 % 50 %

Tandhygienist - 2 % 4 % 45 % 49 %

SpecialistSSK- Operationssjukvård - 9 % 5 % 41 % 46 %

SpecialistSSK- Intensivvård - - - 59 % 41 %

Hälsa och wellness - - 20 % 40 % 40 %

SpecialistSSK- Ambulanssjukvård - - 17 % 46 % 38 %

I genomsnitt anser hälften av våra alumner att de trivdes mycket bra under studietiden i Karlstad. Mycket få tar avstånd från påståendet att det var en god studietid.

Skillnaderna mellan olika utbildningar är relativt stora. Tendensen är att samhällsvetenskapliga utbildningar har något mer nöjda studenter än vårdutbildningar.

(19)

15

Hur nöjda är studenterna med sin utbildning?

Jag är nöjd med den utbildning jag fick på mitt utbildningsprogram

från

Skatterätt och ekonomi - - - 24 % 77 %

Specialist SSK- Distriktssköterska 3 % 8 % 5 % 35 % 55 %

Socionom 2 % 2 % 10 % 40 % 47 %

GIS ingenjör - - - 57 % 43 %

Information 3 % 7 % 7 % 48 % 36 %

Tandhygienist - 4 % 8 % 53 % 35 %

Sjuksköterska 2 % 4 % 4 % 65 % 26 %

Specialist SSK- Intensivvård - 17 % 4 % 52 % 26 %

Fastighetsekonomi 2 % 3 % 14 % 58 % 23 %

Specialist SSK- Operationssjukvård 5 % 23 % - 50 % 23 %

Personal o arbetsliv - 9 % 17 % 57 % 17 %

Turism 13 % 17 % 26 % 35 % 9 %

Specialist SSK- Ambulanssjukvård 4 % 17 % 29 % 42 % 8 %

Hälsa och wellness 10 % 20 % 10 % 60 % -

På frågan om man är nöjd med den utbildning man fått vid universitetet skiljer sig svaren avsevärt mellan olika program. Skillnaderna är här större än för om man trivts med studentlivet. Mest nöjda är de som studerat magisterprogrammet Skatterätt och ekonomi. Sedan minskar graden av nöjdhet bland övriga längre utbildningar. Kanske är det lättare att få helt nöjda studenter inom väl fokuserade påbyggnadsprogram än inom bredare och längre program. Minst nöjda med sin utbildning är de som studerat Hälsa och Wellness. Programmet är relativt nyinrättat, har ett högt söktryck men en del problem när det gäller att finna en tydlig arbetsmarknad. Turismprogrammet är ytterligare ett program där det finns ett visst missnöje med utbildning. Där har vi också en otydligt och något svår arbetsmarknad.

När det gäller frågan om man är nöjd med sin utbildning har vi några möjliga jämförelser med Uppsalastudierna (Lundmark, 2008 och Björnermark, 2008).

Nationalekonomistudenterna vid Uppsala universitet är exempelvis mindre nöjda med sin utbildning än i stort sett samtliga programutbildningar vi undersökt här i Karlstad.

(20)

16

Uppsala universitet – Nöjd med den utbildning jag fick på mitt utbildningsprogram.

Studier till

Instämmer

inte alls … … …

Instämmer helt och

hållet

Civilingenjör 2 % 7 % 18 % 43 % 31 %

Studier i Nationalekonomi 1 % 14 % 26 % 49 % 10 %

Studier som förbereder inför arbetslivet

Jag kände mig väl förberedd för arbetslivet efter avslutade studier.

från

Socionom 3 % 7 % 14 % 40 % 36 %

Specialist SSK- Ambulanssjukvård 4 % 13 % 29 % 25 % 29 %

Tandhygienist - 20 % 8 % 45 % 27 %

Skatterätt och ekonomi - 6 % 6 % 65 % 24 %

Specialist SSK- Intensivvård - 22 % 9 % 48 % 22 %

GIS ingenjör - - 14 % 64 % 21 %

Specialist SSK- Operationssjukvård 5 % 23 % 14 % 41 % 18 %

Sjuksköterska 1 % 13 % 15 % 57 % 14 %

Information 3 % 7 % 23 % 58 % 10 %

Personal o Arbetsliv 8 % 28 % 29 % 32 % 3 %

Hälsa och wellness 30 % 10 % 20 % 40 % -

Turism 13 % 39 % 30 % 17 % -

Tendensen på denna fråga är att skillnaderna inte är fullt lika stora som för kvaliteten i själva utbildningen. Professionsutbildningar inom vård och omsorg ligger här högt med nöjda alumner. Problemen med programmen inom Hälsa och wellness respektive Turism är tydliga.

(21)

17

Alumnstudierna i Uppsala (Lundmark, 2008 och Björnermark, 2008) visar att våra utbildningar ligger relativt väl. Detta är kanske inte förvånande då vi bland våra utbildningar har flera professionsutbildningar.

Uppsala universitet – Förberedd för arbetslivet.

Studier till Instämmer

inte alls

… … … Instämmer

helt och hållet

Civilingenjör 4 % 18 % 31 % 32 % 14 %

Hur snabbt arbete efter examen

Hur snabbt efter examen fick du arbete?

Utbildningsprogram Fick arbete redan innan jag avslutade

min utbildning

Inom mindre

än en månad

Inom två till tre månader

Inom 4 månader eller mer

Jag har ännu inte fått

arbete

Specialist SSK- Operationssjukvård 100 % - - - -

Specialist SSK- Ambulanssjukvård 92 % 8 % - - -

Specialist SSK- Distriktssköterska 90 % 3 % 8 % - -

Sjuksköterska 87 % 8 % 3 % 2 % -

Specialist SSK- Intensivvård 87 % 4 % 9 % - -

Skatterätt och ekonomi 59 % 18 % 12 % 12 % -

Tandhygienist 59 % 16 % 8 % 16 % -

Fastighetsekonomi 53 % 14 % 20 % 13 % -

Socionom 43 % 24 % 16 % 16 % 2 %

Hälsa och wellness 40 % 10 % - 20 % 30 %

Information 32 % 10 % 16 % 36 % 7 %

GIS ingenjör 29 % 36 % 14 % 21 % -

Turism 27 % 18 % 27 % 27 % -

Inom många av våra program, inte minst bland professionsutbildningar inom vårdsektorn, får studenterna arbete mycket snabbt. Något längre för studenterna från

(22)

18

andra program vänta på arbete. Det är dock bara de som läst Hälsa och wellness som har en markerad arbetslöshet. Andelen som är arbetslösa ligger i genomsnitt på några få procent. Möjligen kan det vara så att vi har en högre andel arbetslösa bland de som inte besvarar vår enkät. De totalundersökningar som högskoleverket genomfört under senare år visar dock samma tendens (Högskoleverket, 2010 och 2011) som i våra undersökningar, dvs att en stor majoritet av alumnerna snart efter examen har arbete.

Förvärvsarbete eller annan sysselsättning

Vilken är din huvudsakliga sysselsättning idag?

Program

Tills- vidare anställd

Viss- tids- anställd

Egen före- tagare

Vidare studier

Forsk- ar utbild-

ning

Föräld rar- ledig

Sjuk skriv en

Arbets lös

Specialist SSK-

Distriktssköterska 95 % 3 % 3 % - - - - -

Skatterätt och

ekonomi 94 % - - - - - 6 %

GIS ingenjör 93 % - - - - 7 % - -

Tandhygienist 92 % - - - - 4 % - -

Specialist SSK-

Ambulanssjukvård 88 % 4 % - - - 4 % - 4 %

Specialist SSK-

Intensivvård 87 % 4 % - - - 4 % 4 % -

Socionom 85 % 12 % - - - 2 % - 2 %

Fastighetsekonomi 80 % 6 % 9 % - - 5 % - -

Sjuksköterska 80 % 8 % 3 % - - 8 % - -

Specialist SSK-

Operationssjukvård 77 % 14 % - - - 9 % - -

Information 74 % 10 % - 3 % - 7 % - 7 %

Personal o Arbetsliv 71 % 14 % - 3 % 2 % 8 % - 3 %

Turism 57 % 30 % 9 % - - - - 4 %

Hälsa och wellness 20 % 30 % 10 % 20 % 10 % - - 10 %

En stor majoritet av alumnerna har fått tillsvidare anställningar. Några utbildningar ligger sämre till. Svårast att hitta en tydlig arbetsmarknad har studenter som läst Hälsa och wellness. Högst andelar alumner som driver eget företag hittar vi bland de som studerat Hälsa och wellness, Turism och Fastighetsekonomi.

(23)

19

Vilken arbetsmarknadssektor man arbetar inom

Inom vilken arbetsmarknadssektor arbetar du för närvarande?

Utbildningsprogram Ej Arbete

ännu

Eget företag

Privat/

enskild Statlig Lands ting

Kom- munal

Skatterätt och ekonomi - - 81 % 19 % - -

Turism - 11 % 58 % 11 % - 21 %

Information 7 % 3 % 55 % 19 % 10 % 7 %

Hälsa och wellness 30 % 10 % 50 % 10 % - -

Personal o Arbetsliv 6 % - 50 % 28 % 1 % 14 %

GIS ingenjör - - 46 % 31 % - 23 %

Tandhygienist 2 % 2 % 43 % 2 % 51 % -

Socionom 2 % - 9 % 5 % 5 % 79 %

Specialist SSK- Distriktssköterska - 3 % 5 % 47 % 45 % -

Specialist SSK- Intensivvård - - 5 % 9 % 86 % -

Specialist SSK-Operationssjukvård - - 5 % - 96 % -

Sjuksköterska - - 4 % - 90 % 6 %

Specialist SSK- Ambulanssjukvård - - 4 % 4 % 92 % -

Arbetsmarknadssektorn skiljer sig klart mellan våra olika utbildningar. Vårdutbildade går naturligt vidare till offentlig sektor medan studenter med utbildning inom samhällsvetenskapliga program går vidare till privat sektor i stor utsträckning.

Användning av utbildningen i nuvarande sysselsättning

Jag har stor användning av min utbildning med min nuvarande sysselsättning.

från

Tandhygienist 2 % - 2 % 31 % 65 %

Sjuksköterska - 3 % 7 % 34 % 56 %

Socionom 5 % 5 % 9 % 28 % 53 %

Specialist SSK- Distriktssköterska 5 % - 10 % 40 % 45 %

(24)

20

Specialist SSK- Intensivvård - - 9 % 48 % 44 %

Skatterätt och ekonomi 6 % 18 % - 35 % 41 %

Specialist SSK- Operationssjukvård 5 % 5 % 5 % 46 % 41 %

GIS ingenjör 7 % 7 % 14 % 36 % 36 %

Specialist SSK- Ambulanssjukvård 8 % - 21 % 38 % 33 %

Information 10 % 3 % 13 % 48 % 26 %

Hälsa och wellness 30 % 10 % 20 % 30 % 10 %

Turism 17 % 22 % 30 % 26 % 4 %

Den största gruppen som instämmer i att de har användning av sina studier är de som läst till examina inom vård och omsorg. Den utbildning där flest alumner uppger att de inte haft direkt användning för sin utbildning i jobbet är Turismprogrammet.

Skillnaderna mellan programmen är stora.

Vi har från undersökningarna i Uppsala detaljerade data för utbildningar till civilingenjör och inom nationalekonomi och aggregerade data för sektorer (Lundmark, 2008 och Björnermark, 2008). En jämförelse av resultaten med motsvarande i Uppsala visar inga alltför stora skillnader. Olikheter mellan studieområdena är stora och det är givetvis svårt att dra några helt entydiga slutsatser.

Uppsala universitet - Stor användning av min utbildning i mitt nuvarande arbete.

inte alls

Civilingenjör 4 % 11 % 22 % 28 % 35 %

(25)

21

Nöjd med nuvarande sysselsättning

Jag är nöjd med min nuvarande sysselsättning.

från

Specialist SSK- Intensivvård - - - 17 % 83 %

Specialist SSK- Ambulanssjukvård - - 8 % 13 % 79 %

Tandhygienist 2 % 2 % 4 % 16 % 76 %

Information 7 % 10 % 3 % 16 % 65 %

Fastighetsekonomi 2 % 6 % - 28 % 64 %

Sjuksköterska - 2 % 8 % 33 % 57 %

Socionom 2 % 2 % 7 % 33 % 57 %

GIS ingenjör - - - 50 % 50 %

Specialist SSK- Operationssjukvård - - - 50 % 50 %

Skatterätt och ekonomi - - 12 % 41 % 47 %

Hälsa och wellness 10 % 20 % - 30 % 40 %

Turism 13 % - 9 % 44 % 35 %

De allra flesta av våra alumner är helt eller delvis nöjda med sin sysselsättning. I många program är en klar majoritet helt nöjda med arbetet. Mest nöjda verkar alumner inom vårdsektorn vara.

En jämförelse med motsvarande mätning på Uppsala universitet (Lundmark, 2008 och Björnermark, 2008) visar att studenter från Karlstad är något mer nöjda med sitt arbete.

Jag är nöjd med min nuvarande sysselsättning.

inte alls

Civilingenjör 4 % 10 % 14 % 33 % 39 %

(26)

22

Övriga program

Följande program har vi färre än 10 svar från alumnerna och då redovisas inte detaljerade resultat från studien här. Resultaten har lämnats till programansvariga direkt.

• Global Media Studies

• Historia

• IT och projektledning

• Master in public administration (MPA)

• Mät och kartteknik

• Matematikekonomiprogrammet

• Miljövetarprogrammet

• Omvårdnad (magisterexamen)

• Religionsvetenskap

• Samhällelig riskhantering (SARIS)

• Specialistsjuksköterska inriktning Psykiatrisk vård

(27)

23

Kommentarer på öppna frågor

Det är många alumner som skriver på de öppna frågorna i enkäten. I de nya mindre utbildningarna har samtliga som svarat också delat med sig av synpunkter och i de större undersökningarna har uppåt 90 procent svarat på de öppna frågorna. Nedan gör vi några nedslag bland kommentarerna. Urvalet är subjektivt men återspeglar ändå relativt väl de bilder som studenterna ger av sina utbildningar och yrkesverksamhet efter examen.

Fastighetsekonomi

¾ Balansen mellan Ekonomi, Byggteknik och Juridik var bra.

¾ Det bästa var att utbildningen är så bred och att man har ekonomin som en grund om man inte vill hålla på med fastigheter i framtiden.

¾ Bred utbildning man har nytta av även om man väljer att jobba med annat.

¾ Fin samhörighet.

¾ Mycket teori som vi inte får användning av i praktiken. Mer praktik och mer gästföreläsningar från olika delar av branschen vore bra.

¾ Saknar säljutbildning och inblick i rollen som mäklare. Kanske ett valbart moment kring försäljning.

Många alumner anger att det som varit riktigt bra är den breda utbildningen på Fastighetsekonomi, vilket gör att man bl.a. kan välja fler yrken efteråt. En stor del av alumnerna anger att de idag arbetar inom mäklaryrket men det är även många som valt en helt annan yrkesinriktning och arbetar bl.a. som projektledare, controller, rådgivare på bank, skola, eller handläggare på skatteverket, landstinget m.m.

Kurserna Ekonomi, Fastighetsteknik/Byggteknik och Juridik har varit mycket uppskattade. Det finns en bra mix av relevanta kurser och många intressanta, kunniga och pedagogiska föreläsare. Alumnerna har fått träffa betydelsefulla gästföreläsare och personer och fått en bättre förståelse för fastighetsmarknaden och förvaltningsrollen.

Det har varit ett gott kamratskap och en god samhörighet i klassen. Träningen i rapportskrivning under utbildningen har man haft stor nytta av i sin yrkesverksamhet.

Det alumnerna framförallt saknade i utbildningen är praktik och att få komma i kontakt med arbetslivet. Alumnerna saknade också personlig säljträning så att de kunde få träna kundbemötande och att förstå kunder bättre. En del anger också att de velat ha mer juridikkurser i vilka regler som finns vid köp och försäljning av fastigheter m.m. En del alumner önskar ytterligare fördjupning i kurserna Ekonomi, Byggteknik och Juridik.

(28)

24

GIS ‐ Ingenjörsprogrammet

¾ Att det fanns bra möjligheter att anpassa sin utbildning. Arbetssättet med projekt var en bra förberedelse inför arbetslivet.

¾ Bra blandning av teori och praktik. Liten klass. Många besök ute på företag.

¾ Lärarnas kunskaper och erfarenheter från eget arbete inom ämnet, bra kompetenser och jordnära. Tack alla för en trevlig studietid! Studiebesök på olika relevanta arbetsplatser och konferenser.

¾ Fick en mycket bred utbildning där man fick en bra grund att stå på. Kanonbra!

Duktiga och engagerade lärare.

¾ Diversiteten i kurser inom många ämnesområden. Bra kamratskap i klassen.

¾ Obligatorisk praktik hade varit bra.

¾ Mer faktisk kontakt med arbetslivet. Studiebesök är bra men en praktikplats är mer värdefull.

Alla GIS ingenjörs alumner har svarat att de har jobb inom yrket och det är många som är mycket positiva till sin utbildning. Här anger alumnerna bl.a. att det var en bra bredd på GIS ingenjörsutbildningen, meden bra blandning av teori och praktik med duktiga, erfarna och engagerade föreläsare. Det som varit viktigt är de fått en bra grund att stå på och känt en förberedelse inför arbetslivet. Studiebesök har varit lärorika och klassamhörigheten god.

Det en del alumner tyckte var mindre bra, var bristande koppling till yrkeslivet. Detta trots att en praktikkurs fanns tillgänglig så kunde det vara svårt att hitta praktikplats.

En del alumner tycker att universitetet borde ha hjälpt till med kontakter till praktik och arbetsliv.

Historia

¾ A och B kursen gav mig både djupa faktakunskaper och nytt tankesätt kring vad historia är.

¾ Kunniga lärare med tydligt intresse för sitt ämne

¾ Mer didaktik

Det positiva som alumnerna anger är att det finns duktiga, kunniga och engagerade lärare i vissa ämnen. Det en del alumner efterlyser är mer didaktik i studierna.

(29)

25

Hälsa och Wellness

¾ Alla praktiska delar var bra.

¾ Man fick många olika perspektiv på hälsofrämjande åtgärder.

¾ Fysisk aktivitet och coaching-kursen var bra.

¾ Helheten och variationen inom programmet var bra.

¾ Praktik. Då lärde jag mig klart mest och fick omsätta det jag lärt mig. Praktiken var guld!

¾ För många olika kurser.

¾ Tempot för högt.

¾ Mer djup!

En stor del av alumner anger att praktiken och bredden i utbildningen varit mycket bra med lärare som varit genuint engagerade för studenterna. En del alumner anger att det som varit mindre bra är att utbildningen varit dåligt genomtänkt. En känsla för helheten har varit svårt att få för vissa. Man vill ha mer fördjupning i allt och mer koppling till verkligheten.

Information

¾ Det var bra att det var kopplat till näringslivet och att vi fick många skarpa uppdrag samt att våra lärare själva var verksamma inom yrkesområdena vi läste.

¾ Bra mix av teoretiska och praktiska ämnen. Bra med praktik så man var bra insatt i arbetslivet.

¾ Lärarna och variationen var bra.

¾ Många olika slags kurser där man fick välja inriktning.

¾ Bra med praktiska case.

¾ Det saknades nästan helt praktiska inslag.

¾ Mer marknadsföringskurser som gett benägenhet att studera mer inom det området.

¾ Borde ha varit obligatorisk praktik!! Mer praktiska övningar.

Alumnerna anger att utbildningen varit mycket varierande och hade stor bredd på olika områden inom bl.a. kommunikation, media och PR. De flesta har jobb och arbetar inom dessa områden. Det har varit bra och erfarna lärare och handledare, och man har fått öva på skrivandet, retoriken och svenskan. Möjligheten till praktik fanns och man kände en koppling till arbetslivet. Det har även erbjudits utlandsstudier vilket varit positivt för en del. Det som varit mindre bra med utbildningen är att det varit för få föreläsningar. Man tycker också att det varit för låg nivå och kvalitet på vissa kurser.

Alumnerna vill ha mer praktik och praktiska inslag.

(30)

26

Magister i Omvårdnad

¾ Krav på kvalitet och noggrannhet, har jag haft mycket hjälp av det i mitt arbete.

¾ Möjligheten till fördjupning var bra.

¾ Bra handledning och ett positivt och konstruktivt klimat.

¾ Handledaren var alltid stressad och man kände inget större stöd. Svårt att ha en dialog.

¾ Jag skulle önskat mig en tydlig struktur för hur jag skulle ta mig till målet och tydligare studiehandledning.

Nästan i stort alla alumnerna som svarat arbetar inom vården, allt från chef till sjuksköterska. De flesta anger att de varit mycket nöjda med sin handledare vid uppsatsskrivandet som varit mycket kompetent, påläst, kunniga och inspirerande. Det har funnits bra lärare och kvalitet på många kurser. Det som varit mindre bra är handledare som varit stressade och inte gått att få kontakt med eller att det tagit för lång tid att få feedback.

Matematikekonomi

¾ Den större andelen matematikbetonade inslag i kurserna jämfört med ekonomprogrammet var det bästa med programmet.

¾ Gemenskapen i programmet var bra.

¾ Väldigt bra lärare i de flesta ämnen.

¾ Jag skulle önskat mig praktik, studiebesök och mer samarbete med näringslivet!

¾ PRAKTIK. Någon form av praktik eller uppsatsskrivande med företag hade varit bra om skolan hjälpte till med.

Alumnerna är positiva till matematik-, statistik- och ekonomikurserna som gett dem stor nytta i sitt nuvarande jobb och även gett dem en mer analytiskt förmåga. Det har varit bra lärare i vissa ämnen och funnits god gemenskap i klassen, studentlivet och på universitetet. Det som alumnerna saknat är praktik, de hade önskat mer praktiska inslag, studiebesök och ett samarbete med näringslivet.

Miljövetare

¾ Bra lärare, kursinnehåll och små och trevliga klasser.

¾ Utbildningen gav en bred översikt av miljöområdet från många olika perspektiv. Värmlandsresan var bra.

¾ Praktik saknades under min utbildning. Tror dock det finns i dag. Om inte så bör det införas. Nätverk mot arbetsgivare är viktigt.

De som läst miljövetarprogrammet anger alla att de har jobb. Det som varit bra är att utbildningen haft bred inriktning. Studieresor till Europa har varit väldigt uppskattade liksom bra lärare, kursinnehåll och små klasser. Det som varit mindre bra är att praktik saknats. Man har också velat skapa nätverk och kontakt med arbetsgivare.