Högskoleutbildning som förbereder för arbetslivet: Gymnasister, campusstudenter, distansstudenter och alumner om att utbilda sig till ett yrke

(1)

förbereder för arbetslivet

Gymnasister, campusstudenter, distansstudenter och alumner om att utbilda sig till ett yrke

Lars Haglund

Karlstad University Studies | 2014:37 Karlstads universitet

(2)

FORSKNINGSRAPPORT | Karlstad University Studies | 2014:37

förbereder för arbetslivet

Gymnasister, campusstudenter, distansstudenter och alumner om att utbilda sig till ett yrke

Lars Haglund

(3)

urn:nbn:se:kau:diva-32495

Distribution:

Karlstads universitet

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap 651 88 Karlstad

054 700 10 00

ISBN 978-91-7063-572-4

Tryck: Universitetstryckeriet, Karlstad 2014 ISSN 1403-8099

Karlstad University Studies | 2014:37 FORSKNINGSRAPPORT

WWW.KAU.SE

(4)

Högskoleutbildning som förbereder för arbetslivet

Gymnasister, campusstudenter, distansstudenter och alumner om att utbilda sig till ett yrke

Karlstads universitet Lars Haglund

2014

(5)

Innehåll

Förord ... 3

Utbildning för ett yrke ... 4

Gymnasisters motiv för att läsa vidare ... 5

Studenternas åsikter om kopplingen till arbetslivet under grundutbildningen ... 7

Yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter genom utbildningen ... 8

Vilka kunskaper prioriteras av studenterna? ... 11

Balans mellan teori och praktik i utbildningen ... 13

Förvärvsarbete parallellt med studierna ... 18

Alumnernas åsikter om utbildning och arbetsliv ... 20

Studier som förbereder inför arbetslivet ... 21

Användning av utbildningen i arbetet ... 24

Avslutande funderingar ... 29

Källor ... 30

(6)

Förord

Det är många studenter och anställda vid Karlstads universitet som hjälpt till med studierna som presenteras nedan. Här några av de viktigaste medarbetarna.

Maude Andersson Elisabeth Berg Monica Björkström Annika Eriksson Lena Fries Maria Hong Sofia Hägglund

Bengt Hällgren Monica Jakobsson Lena E. Johansson Britt-Marie Karlsson Gunilla Klinteskog Erik Lindholm Lars Olsson

Maria Jansdotter Samuelsson

Monica Schagerholm Martin Sundqvist Lotta Svenneling Britt-Inger Thäng Annicka Tigér Anna Pedersén

Sist men icke minst måste vi tacka de 29 607 studenter, alumner och gymnasister som under årens lopp valt att besvara våra omkring 100 olika enkäter.

Tack för all hjälp!

Lars Haglund

(7)

Utbildning för ett yrke

Det finns många åsikter kring universitetsutbildningar och yrkesorientering. Så här tyckte några av våra Campusstudenter på Karlstads universitet i senaste

studentundersökningen 2012:

”Känns uppdaterat och modernt. Bra att man relaterar mycket av studierna till det verkliga arbetslivet.” (Kvinna, 20 år).

”En bra blandning av teoretisk kunskap och praktik att koppla teorin till.” (Man, 27 år).

”Too much focus on theory. I want more practical training.” (Man, 28 år).

Vi diskuterade balansen mellan teori och praktik på ett seminarium med nya lärare inom universitetet samma år. Underlag var resultat från studentenkäter där många studenter vill ha en mer praktikinriktad utbildning och där näst intill ingen student önskar mer teoretiska studier (resultaten redovisas senare i rapporten mer i detalj). Här några kommentarer från våra nya lärare på universitetet:

“Dom vet inte vad dom svarar på! Studenterna vet inte bäst! Det är vi som måste få bestämma!”

“Praktiken skall dom få reda på sen! Praktik har dom resten av livet på sig att få!”

”Hur skall det gå till när vi har 150 studenter? Dom kan man ju inte skicka ut sådär bara…!”

”Den som vill kan ju skaffa sig praktik själv!”

”Dom kommer ju inte när vi har gästföreläsare!”

”Att hatta runt på en praktikplats lär man sig ju inget på!”

Våra utbildningsprogram är olika när det gäller dessa frågor. Vissa program är till stor del yrkesinriktade, t ex våra legitimationsutbildning inom vård och omsorg. Andra utbildningar är mer öppna och bildande eller rent av forskningsinriktade. Våra

studenter kommer till oss med skiftande förväntningar och mål för sina studier där en del är totalt fokuserade medan andra söker sig fram och väljer mer öppna program.

Det är alltså svårt att säga vad som är en lagom kombination av teori och praktik i en utbildning. Nu är det inte antingen eller som gäller här. Det slutliga svaret på frågan om teori eller praktik är väl givetvis både och. Teori som kopplas till verkligheten är det som behövs i alla utbildningar och varken opraktisk teori eller teorilös praktik är något att ha egentligen. Detta gäller både i yrkeslivet och inom akademin.

I våra gymnasiststudier, studentstudier och i våra alumnstudier som genomförts under ett antal år på universitetet ingår frågor som kan relateras till frågan om

yrkesorientering och balans mellan teori och tillämpning/praktik. Nedan sammanfattar vi enkätsvar från gymnasister på besök på universitetet, våra studenter som läser på campus, våra studenter på distans och från våra alumner.

(8)

Gymnasisters motiv för att läsa vidare

Under vårterminerna 2007 och 2008 genomförde vi vid Karlstads universitet enkäter till gymnasister med frågor om hur man ser på högre utbildning mot slutet av sin utbildning på gymnasium. Enkätformulär delades ut under de

Högskoleinformationsdagar vid universitetet dit alla gymnasister från Värmland med omnejd bjuds in. Inbjudan till dessa dagar omfattade såväl gymnasister på

studieförberedande som på yrkesförberedande program. I undersökningarna fick vi in svar från praktiskt taget alla som deltog i informationsdagarna. Totalt svarade nästan 2 900 gymnasister.

Frågorna i enkäten 2008 kan delas in enligt följande modell:

Här redovisas svar på frågan om motiv för vidare studier.

Varför vill du studera vidare? (Procent bland dem som planerar att studera vidare)

2007 2008

Utan högre utbildning är det svårt att få ett bra arbete 67 % 58 % Det jag vill bli kräver att jag läser vidare på högre

utbildning

54 % 49 %

Jag vill bli högavlönad efter avslutad utbildning 35 % 37 % Jag vill få bättre status och mer respekt 10 % 10 %

Bakgrund Kön och ålder?

Var kommer du från?

Kommer du från en familj med ”akademisk tradition”

Har du utländsk eller svensk bakgrund?

Vilken utbildning går du på gymnasiet/på folkhögskolan?

Planering inför studier

Planerar du att gå vidare till högre studier efter dina studier nu?

Vill du gå vidare nu eller senare?

Vad planerar du att göra före studierna?

Hur säkra är dina planer?

Vill du studera inom program, enstaka kurser eller KY utbildning?

Vilka ämnen/till vilka yrken vill du studera?

Var vill du studera?

Åsikter om studieort och högre studier Varför vill du studera vidare?

Varför vill du inte studera vidare?

Vilka fördelar ser du med Karlstad som studieort?

Vilka nackdelar ser du med Karlstad som studieort?

Finns det något du saknar i utbudet av utbildningar i Karlstad?

Finns det något du oroar dig för kring högre studier

(9)

Det viktigaste motivet för att studera vidare var enligt gymnasisterna att högre utbildning krävs för att få ett bra arbete. Frågan var kanske inte den mest

välformulerade, men tendensen är ändå tydlig. Yrkesinriktningen är mycket viktig för gymnasisterna.

(10)

Studenternas åsikter om kopplingen till arbetslivet under grundutbildningen

Sedan 2000 har vi genomfört ett antal studentenkäter vid Karlstads universitet. De senare av dessa mätningar har genomförts med enkäter som delats ut på

föreläsningar och seminarier. Den insamlingsmetoden ger för många

utbildningsprogram mycket höga svarsandelar. Omkring 3 av 4 studenter svarar på våra frågor. Vi missar i stort sett bara de som inte var med vid det

undervisningstillfälle då vi samlade in data. De frågor vi ställt i enkäter till studenter utvecklades ur en enkät till ekonomstudenter vid flera lärosäten som vi genomförde 1991, (Haglund, 1991). Sedan har frågor testats och ändrats i ett antal studier. Några av frågorna har sin bakgrund i Studentspegelundersökningarna som genomfördes av högskoleverket 2001 och 2006. Dessa genomfördes med en postenkät där hösten 2001 drygt 15 500 studenter som läst minst två terminer vid 33 högskolor och universitet kontaktades. I runda tal 500 studenter ingick i urvalet från varje högskola och universitet, inklusive Karlstads universitet. Totalt svarade 69 % av studenterna efter några påminnelser. Enkäten som genomfördes 5 år senare hade ett lite mindre totalt urval och dessutom hade svarsfrekvensen minskat till 59 %. När man 2011 planerade att genomföra en tredje enkäten valde man att ställa in eftersom man inte ansåg att man skulle få tillräckligt med svar. Om man inte fick mer än hälften att svara ansåg man resultaten inte vara användbara.

Nedan redovisas resultat från våra egna studentstudier på Campus och bland distansstudenter. I källförteckningen anges dessa olika studier. Några jämförelser görs också med data från Studentspegelundersökningarna. Följande frågor ingår normalt i våra studentenkäter på universitetet.

(11)

Yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter genom utbildningen

Bland flera olika värderande frågor om utbildningen ingick nedanstående fråga om utbildning och arbetsliv i våra enkäter. Här några resultat från olika år.

I vilken utsträckning har du i din utbildning vid Karlstads Universitet uppnått yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter?

Programstudenter Mycket hög grad

Hög grad Liten grad

Mycket liten grad

Våren 2006 15,0 % 45,0 % 31,0 % 10,0 % -

Hösten 2006 11,0 % 43,0 % 36,0 % 9,0 % -

2007 7,0 % 46,0 % 39,0 % 8,0 % -

Programstudenter I mycket hög grad

I hög grad Delvis I liten grad Inte alls

2010 9,4 % 38, 6 % 35,3 % 13,3 % 3,4 %

2011 14,6 % 39,7 % 33,4 % 10,7 % 1,6 %

2012 20,0 % 40,8 % 30,1 % 7,9 % 1,2 %

Internationella studenter

Mycket hög grad

Hög grad Liten grad

Mycket liten grad

2007 4,0 % 32,0 % 54,0 % 10,0 % -

Internationella studenter

I mycket hög grad

I hög grad Delvis I liten grad Inte alls

2010 8,7 % 35,5 % 31,4 % 19,2 % 5,2 %

2011 7,1 % 20,0 % 48,2 % 16,5 % 8,2 %

2012 7,8 % 33,3 % 29,4 % 19,6 % 9,8 %

G

På samma sätt som för andra kompetenser man fått genom utbildningen är det svårt att hitta tydliga förändringar mellan mätningarna de olika åren. Resultaten är ganska stabila.

Våra utbildningar och våra studenter är olika och resultaten skiljer sig avsevärt mellan olika utbildningsprogram när man frågar om synen på utbildningen. Här resultat från den senaste mätningen som genomfördes hösten 2012

I vilken utsträckning har du i din utbildning vid Karlstads Universitet uppnått yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter?

Utbildningsprogram 2012 I mycket hög grad

I hög grad

Delvis I liten grad

Inte alls

Speciallärare 64,7 % 29,4 % 2,9 % - 2,9 %

Förskollärare 57,4 % 34,4 % 4,9 % 1,6 % 1,6 %

Kompletterande pedagogisk utbildning

55,6 % 11,1 % 22,2 % 11,1 % -

Lärare Naturkunskap 52,6 % 47,4 % - - -

Biovetenskap - Receptarie 46,2 % 23,1 % 26,9 % 3,8 % -

(12)

hög grad grad grad alls

Fristående kurser 41,5 % 32,9 % 15,9 % 6,1 % 3,7 %

IT, projektledning och affärssystem

41,4 % 41,4 % 13,8 % 3,4 % -

Sjuksköterska 41,3 % 49,7 % 8,5 % - 0,5 %

Projektledning 38,9 % 38,9 % 16,7 % 5,6 % -

Civilingenjör Datateknik 38,5 % 30,8 % 23,1 % - 7,7 % Genomsnitt

Distansutbildningar

37,5 % 38,9 % 17,9 % 3,8 % 1,9 %

Projektledning 35,0 % 40,0 % 20,0 % 5,0 % -

Socionomprogrammet 34,0 % 40,7 % 22,8 % 1,9 % 0,6 %

Tandhygienist 30,2 % 41,5 % 24,5 % 1,9 % 1,9 %

Vård och

stödsamordnarprogrammet

30,0 % 37,1 % 27,1 % 5,7 % -

Specialistsjuksköterska 29,7 % 37,8 % 27,0 % 5,4 % -

Ämneslärare 7-G 26,7 % 63,3 % 10,0 % - -

Annat 24,5 % 44,9 % 22,4 % 4,1 % 4,1 %

Grundlärare F-6 24,3 % 45,9 % 29,7 % - -

Rättsvetenskapsprogrammet 23,1 % 41,8 % 27,6 % 6,0 % 1,5 %

Genomsnitt Program 20,0 % 40,8 % 30,1 % 7,9 % 1,2 %

Biologiprogrammet 20,0 % 33,3 % 20,0 % 20,0 % 6,7 %

MK visuell kommunikation och medier

17,9 % 39,3 % 35,7 % 7,1 % -

Lärare inriktning tidig- fritidshem

16,7 % 66,7 % 16,7 % - -

Personal och arbetsliv 16,7 % 48,7 % 27,3 % 6,7 % 0,7 %

MK globala medier 16,7 % 37,5 % 37,5 % 8,3 % -

Hälsa och Wellness 15,6 % 37,8 % 37,8 % 8,9 % -

Information & PR 13,6 % 27,3 % 45,5 % 13,6 % - Master of Public Administration 13,3 % 66,7 % 20,0 % - -

Yrkeslärare 13,3 % 63,3 % 16,7 % - 6,7 %

Fastighetsekonomi 13,2 % 49,1 % 29,2 % 7,5 % 0,9 %

IT Design m.fl. 12,8 % 51,1 % 27,7 % 8,5 % -

Turismprogrammet 11,8 % 26,5 % 50,0 % 8,8 % 2,9 %

Övriga Mastersprogram 11,5 % 26,9 % 30,8 % 23,1 % 7,7 %

Civilingenjör 11,1 % 30,2 % 38,1 % 15,9 % 4,8 %

Miljövetenskap 10,8 % 18,9 % 45,9 % 24,3 % -

Politices kandidat 10,0 % 23,3 % 46,7 % 20,0 % -

Civilingenjör Industriell ekonomi

10,0 % 10,0 % 60,0 % 10,0 % 10,0 %

Ekonomi 9,8 % 42,3 % 35,0 % 9,8 % 3,3 %

Samhällsanalytiker 9,1 % 31,8 % 40,9 % 18,2 % -

Marketing and Service management

8,3 % 41,7 % 41,7 % 8,3 % -

Genomsnitt Master 7,8 % 33,3 % 29,4 % 19,6 % 9,8 %

Webb och multimedia 7,9 % 26,3 % 42,1 % 18,4 % 5,3 %

Övriga program 7,1 % 42,9 % 28,6 % 14,3 % 7,1 %

(13)

hög grad grad grad alls Samhällelig Riskhantering 6,7 % 26,7 % 46,7 % 20,0 % - Civilekonomprogrammet 5,1 % 30,3 % 48,5 % 16,2 % - Samhällsplanerarprogrammet 4,9 % 53,7 % 34,1 % 7,3 % -

Accounting - 38,5 % 15,4 % 23,1 % 23,1 %

En hel del av våra utbildningsprogram ligger högt i svar på frågan om utbildningens relation till yrkeslivet. Här finner vi många av våra olika program inom vård och omsorg.

Frågan är hämtad från Studentspegelundersökningarna (Studentspegeln,

Högskoleverket 2002 och 2007). Här resultat från den senaste mätningen, där data samlades in 2006.

I vilken utsträckning har din utbildning bidragit till att uppnå yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter

Högskola/universitet Mycket hög grad

Hög grad Liten grad Mycket liten grad Karolinska institutet 64,7 % 29,8 % 4,7 % 0,8 % Gymnastik- och

idrottshögskolan

49,2 % 41,9 % 8,9 %

Blekinge tekniska högskola

46,9 % 34,4 % 16,7 % 2,1 %

Umeå universitet 45,1 % 40,2 % 13,7 % 1,0 %

Luleå tekniska universitet 44,3 % 39,2 % 13,9 % 2,5 % Handelshögskolan i

Stockholm

44,0 % 43,1 % 11,9 % 0,9 %

Göteborgs universitet 43,9 % 38,1 % 14,4 % 3,6 %

Högskolan i Kalmar 40,9 % 49,0 % 8,1 % 2,0 %

Linköpings universitet 40,2 % 42,1 % 13,8 % 3,9 %

Malmö högskola 40,2 % 43,8 % 13,4 % 2,6 %

Högskolan i Borås 39,3 % 45,5 % 15,2 % Lärarhögskolan i

Stockholm

39,2 % 49,0 % 9,3 % 2,6 %

Uppsala universitet 39,1 % 37,6 % 19,2 % 4,1 % Sveriges

lantbruksuniversitet

38,1 % 49,0 % 12,1 % 0,9 %

Växjö universitet 37,6 % 38,3 % 19,1 % 5,0 %

Högskolan Kristianstad 37,3 % 45,8 % 12,4 % 4,6 %

Hela riket 37,1 % 42,9 % 16,2 % 3,8 %

Lunds universitet 36,3 % 37,6 % 20,0 % 6,1 %

Mittuniversitetet 35,9 % 37,8 % 21,2 % 5,1 %

Högskolan i Skövde 35,3 % 48,9 % 12,9 % 2,9 %

Högskolan Väst 33,8 % 46,0 % 15,1 % 5,0 %

Mälardalens högskola 32,6 % 50,6 % 12,4 % 4,5 %

(14)

hög grad liten grad Högskolan på Gotland 32,4 % 41,4 % 18,0 % 8,1 % Karlstads universitet 32,4 % 41,6 % 19,7 % 6,4 % Chalmers tekniska

högskola

32,2 % 51,0 % 16,8 %

Högskolan Dalarna 30,1 % 51,7 % 13,3 % 4,9 %

Högskolan i Jönköping 29,9 % 50,9 % 16,8 % 2,4 % Örebro universitet 28,6 % 48,0 % 18,4 % 5,1 % Kungl. Tekniska

högskolan

26,0 % 45,8 % 21,9 % 6,2 %

Högskolan i Halmstad 25,8 % 50,3 % 20,1 % 3,8 %

Högskolan i Gävle 23,4 % 52,4 % 18,6 % 5,5 %

Södertörns högskola 19,6 % 29,7 % 39,2 % 11,4 % Stockholms universitet 18,6 % 40,3 % 30,3 % 10,9 %

Lärosäten med en tydlig yrkesorienterad profil som exempelvis Karolinska och GIH ligger av naturliga skäl högt här. Om vi ser på enbart studenter från Karlstad och använder den mer omfattande enkäten från 2001 så får vi följande resultat.

I vilken utsträckning har din utbildning bidragit till att uppnå yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter

Studieinriktning Mycket hög grad

Hög grad Liten grad Mycket liten grad

Vårdutbildning och receptarie

53,6 % 43,3 % 3,1 %

Annan teknisk utbildning

30,7 % 53,9 % 15,4 %

Hela universitetet 27,1 % 44,9 % 23,7 % 4,3 %

Lärarutbildning 27,0 % 46,3 % 23,3 % 3,3 %

Samhällsvetenskap och juridik

26,6 % 41,8 % 27,3 % 4,3 %

Övriga utbildningar inkl. YYTEH

22,7 % 27,1 % 41,0 % 9,2 %

Humaniora och teologi 22,6 % 33,7 % 33,7 % 10,0 % Matematik och

naturvetenskap

17,2 % 55,6 % 20,6 % 6,6 %

Yrkesinriktade legitimationsutbildningar ligger högt här och mer allmänt orienterade utbildning har motsatta resultat.

Vilka kunskaper prioriteras av studenterna?

I enkätundersökningarna på campus och bland distansstudenter har vi inte ställt frågor om vilka typer av kunskaper som studenterna värderar som viktigast i sina studier. Däremot finns det frågor som summerar studenternas upplevelse av sina

(15)

värderar sin utbildning totalt kan ge indicier som visar vad studenter i realiteten värderar högst i sin utbildning. Vi använder en enkel multipel regressionsanalys för att hitta samband mellan kompentens och totalupplevelse av utbildning och har gjort analyserna de senaste två undersökningarna. Nedan redovisas de senaste

studentstudierna från 2012. Signifikanta betakoefficienter i fetstil.

Vad man lärt sig? – Utbildningskvalitet (2012)

Campusstudenter Beta

Yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter

,168 Lärt sig samarbeta med andra ,146 Lärt sig tänka kritiskt och analytiskt ,088 Lärt sig tala klart och begripligt ,081 Uppnått breddad allmänbildning ,057 Stimulerats att ta del av aktuell

forskning

,000 Lärt sig skriva klart och begripligt -,039

Vad man lärt sig? – Utbildningskvalitet (2012) Internationella studenter 2012 Beta Yrkesrelaterade kunskaper och

färdigheter

,598 Lärt sig tänka kritiskt och analytiskt ,248 Uppnått breddad allmänbildning -,013 Lärt sig tala klart och begripligt -,018 Lärt sig samarbeta med andra -,028 Lärt sig skriva klart och begripligt -,114 Stimulerats att ta del av aktuell

forskning

-,136

Vad man lärt sig? – Utbildningskvalitet (2012)

Distansstudenter 2012 Beta

Breddad allmänbildning ,296 Yrkesrelaterade kunskaper och

färdigheter

,230

Aktuell forskning ,084

Skriva klart och begripligt ,077 Tala klart och begripligt ,053

Samarbeta med andra -,048

Tänka kritiskt och analytiskt -,060

Det som studenter förknippar med god kvalitet i utbildningen är en tydlig

yrkesorientering, träning i samarbete, bred allmänbildning och forskningsanknytning.

Om man anser sig ha tränat färdigheter som kritiskt tänkande, retorik och skrivförmåga relateras inte i fullt lika stor grad till utbildningskvalitet.

(16)

Balans mellan teori och praktik i utbildningen

I de tidigare studentenkäterna våren och hösten 2004, hösten 2005 och vid båda enkäterna 2006 ingick en fråga om hur studenterna uppfattar balansen mellan de teoretiska och de praktiska inslagen i utbildningen. Denna fråga ställdes första gången i den kartläggning av ekonomstudenter (Haglund, 1991) vid ett antal olika lärosäten som genomfördes i början av 1990-talet. Resultaten den gången blev följande.

”Ett vanligt diskussionsämne bland studenter och lärare på ekonomlinjer är hur man skall balansera praktiska och teoretiska moment mot varandra i utbildningen. Om lärarnas ståndpunkt är given, dvs. ”det finns inget mer praktiskt än en god teori”, så tycks studenternas åsikt likaså vara relativt entydig. En betryggande majoritet, 97 procent av ekonomstudenterna vill inte få en mer teoretisk utbildning, och inte mindre än 51 procent anser att utbildningen i nuläget är för teoretisk. Någon nämnvärd skillnad finns inte i inställningen till balansen mellan teori och praktik mellan studenter på basblock och fördjupning. På universitetsorterna är studenterna något mindre nöjda med balansen än på högskoleorterna. I Växjö är studenterna mest nöjda med andelen teori i studierna. Liksom många av de i undersökningen konstaterade

skillnaderna och samvariationerna finns många tolkningsmöjligheter. Har man i Växjö en torftig och teorilös utbildning eller har man där å andra sidan verkligen lyckats att marknadsföra sina teorier till sina studenter? En förklaring till en del av skillnaderna i studenternas syn på balansen teori/praktik kan vara att en större andel av lärarna på universitetsorter har forskarbakgrund och därmed kanske en mer teoretisk inriktning av sin undervisning. Som helhet måste tyvärr en slutsats vara att lärarna generellt i alltför liten grad lyckats övertyga studenterna om att den ”goda teorin” också är praktiskt användbar.”

Frågan ingick också den longitudinella studie som vi genomförde under 1990-talet, (Andersson m.fl., 2000). Vi följde där kullar av studenter från studiestart till några år efter de flesta tagit sin examen.

”I diagrammet syns en skillnad i uppfattning för de olika utbildningarna. Det är främst kulturvetarna och kemiekonomerna som anser att det är en bra balans mellan teori och praktik. Ekonomer och internationella ekonomer vill genomgående ha mera av

0 20 40 60 80 100

Mer teori Bra balans Mer praktik

Procent

Studiernas inriktning

Ekonom Int. ekonom Kulturvetare Kemiekonom

(17)

teori och praktik kan möjligen förklaras av ämnets karaktär, där konkreta laborationer utgör ett viktigt inslag. Att studenterna vill ha mer praktiska inslag i sin utbildning kommer tillbaka även bland de rekommendationer som de har angivit i enkäten. De vill ha mer studiebesök, mer kontakt med arbetslivet och verkligheten.

Respondenterna anser även att det ska vara fler övningar och praktikfall än vad det varit i utbildningen de gått.”

Resultaten har sedan under 2000-talet varit i stort sett identiska med dem som vi fann 10-15 år tidigare.

Balans mellan teori och praktik

Balans teori/praktik Mer teori Bra balans Mer praktik

Campus våren 2006 3 % 42 % 55 %

Campus hösten 2006 2 % 49 % 50 %

Campus hösten 2007 3 % 45 % 52 %

Internationella studenter våren 2007

10 % 70 % 30 %

Campus hösten 2010 Program

3,1 % 53,6 % 43,3 % Campus hösten 2010

Internationella Masterprogram

8,6 % 36,2 % 55,2 % Campus hösten 2010

Fristående kurser

6,5 % 59,1 % 34,4 %

Sammanfattningsvis efterlyser en mycket stor andel av studenterna mer praktiskt orienterade inslag i utbildningen. Som student ställer man sig frågan om det man lär sig är ”praktiskt användbart”? Tydligen är vi inom akademin inte helt övertygande när vi försöker besvara denna fråga. Skillnaderna är stora mellan olika studieprogram.

Här resultat från studentstudien på Campus 2011. Detta är den senaste mätning då frågan ingick.

Balans mellan teori och praktik - Programstudier Balans teori/praktik

Program 2011

Mer teori Bra balans Mer praktik Skatterätt och Ekonomi Magister 22,7 % 77,3 %

Personal och Arbetsliv 1,6 % 40,3 % 58,1 %

Politices Kandidat 42,1 % 57,9 %

Fastighetsekonomi 4,1 % 41,3 % 54,5 %

Maskiningenjör 47,6 % 52,4 %

Matematikekonomi 8,7 % 39,1 % 52,2 %

Elektroingenjör 7,4 % 40,7 % 51,9 %

Sjuksköterska 1,8 % 47,4 % 50,9 %

Innovation och Designingenjör 50,0 % 50,0 %

Ekonomi 2,2 % 49,3 % 48,5 %

Webb och Multimedia 2,4 % 50,0 % 47,6 %

(18)

Program 2011

Energi- och Miljöingenjör 55,2 % 44,8 %

Byggingenjör 55,6 % 44,4 %

Mekatronikingenjör 55,6 % 44,4 %

Lärare 1,7 % 55,0 % 43,3 %

Genomsnitt program 3,1 % 53,6 % 43,3 %

IT-Design 7,1 % 50,0 % 42,9 %

Hälsa och Wellness 3,8 % 53,8 % 42,3 %

Övriga program 5,3 % 52,6 % 42,1 %

MKV Visuell och Design 59,3 % 40,7 %

Information 7,9 % 52,6 % 39,5 %

Projektledning 60,7 % 39,3 %

Biovetenskap 4,2 % 58,3 % 37,5 %

Vård- och Stödsamordnare 1,1 % 62,5 % 36,4 %

MKV Globala Medier 8,8 % 55,9 % 35,3 %

Civilingenjör 3,2 % 64,4 % 32,4 %

Dataingenjör 68,8 % 31,3 %

Rättsvetenskap 7,3 % 61,8 % 30,9 %

Naturvetenskapligt Basår 4,3 % 80,4 % 15,2 %

Det finns praktiskt taget ingen programutbildning där en större grupp studenter efterlyser mer teoretiska studier. I de flesta av utbildningarna är majoriteten av studenterna nöjda med balansen i studierna. En handfull av programmen har en majoritet studenter, som vill ha en mer praktisk utbildning. Högst andel som önskar mer praktik finns bland de som läser det svenska magisterprogrammet inom

Skatterätt och Ekonomi. Här vill tre av fyra studenter ha mer praktiska inslag i utbildningen.

Balans mellan teori och praktik - Internationella Masterutbildningar Balans teori/praktik

Masterprogram

MBA Marketing 26,7 % 73,3 %

MBA Management 9,1 % 18,2 % 72,7 %

Master Global Media Studies 20,0 % 10,0 % 70,0 %

MBA Services Management 7,1 % 28,6 % 64,3 %

Master Electrical Engineering 8,3 % 31,3 % 60,4 %

MBA Accounting and Finance 8,7 % 34,8 % 56,5 %

Genomsnitt Masterutbildningar 8,6 % 36,2 % 55,2 %

Övriga Masterutbildningar 4,0 % 52,0 % 44,0 %

MBA 8,3 % 58,3 % 33,3 %

Master Industrial Management 18,8 % 56,3 % 25,0 %

Bland våra internationella Masterprogram har MBA programmen högst andel studenter som efterlyser mer praktik i utbildningarna.

Balans mellan teori och praktik - Fristående kurser

(19)

Fristående kurser

HRM Development 8,3 % 33,3 % 58,3 %

Övriga kurser 6,2 % 52,3 % 41,5 %

Hälsans Psykologi 10,0 % 50,0 % 40,0 %

Genomsnitt kurser 6,5 % 59,1 % 34,4 %

Juridisk Översiktskurs 6,3 % 62,5 % 31,3 %

Konflikter och Konflikthantering 8,7 % 65,2 % 26,1 %

Psykologi A 3,6 % 82,1 % 14,3 %

I de flesta av våra fristående kurser är studenterna ganska nöjda med balansen mellan teori och praktik.

I våra enkäter till distansstudenter har också frågan om balansen mellan teori och tillämpning ingått. Distansstudenter är mer tillfreds med balansen än studenter på Campus. Säkerligen varierar detta med vilka studier vi ger på distans men också distansstudenternas mer omfattande bakgrund i yrkeslivet spelar säkert en roll.

Vad tycker du om studiernas balans mellan teori och tillämpning?

Balans teori/praktik Distansstudenter 2011

Spec. sjuksköterska distrikt 42,9 % 57,1 %

Spec. sjuksköterska intensiv 50,0 % 50,0 %

Tandhygienist 3,4 % 50,8 % 45,8 %

Lärare Natur 4,9 % 49,4 % 45,7 %

Lärare Svenska o Engelska 7,1 % 53,6 % 39,3 % Lärare Svenska o Matematik 4,8 % 57,1 % 38,1 %

Lärare Hälsa 65,4 % 34,6 %

Grundlärare 65,5 % 34,5 %

Kompletterande lärare yrke 4,2 % 67,6 % 28,2 %

Annat 2,8 % 70,8 % 26,4 %

Projektled 60 hp 6,9 % 69,0 % 24,1 %

Genomsnitt för distansstudenter

2,9 % 75,0 % 22,1 %

Biovetetenskap 8,9 % 73,4 % 17,7 %

Förskollärare 210hp 4,2 % 79,2 % 16,7 %

Biolog 83,3 % 16,7 %

Spec. sjuksköterska operation 85,7 % 14,3 %

Fristående kurser 1,4 % 84,8 % 13,8 %

Uppdragsutbildning 87,5 % 12,5 %

Master risk 88,2 % 11,8 %

Speciallärare 1,4 % 87,8 % 10,8 %

Komplettering lärare allmänt 6,5 % 83,9 % 9,7 %

Receptarie 92,3 % 7,7 %

Master Vård o stöd 6,9 % 86,2 % 6,9 %

Utbildningsledning och skolutveckling

100,0 %

(20)

examensår får vi en tydlig trend.

Syn på balans teori/praktik under utbildningen

Balans teori/praktik

Campusstudenter EKI Mer teori Bra balans Mer praktik

Startår 2010 5,1 % 60,1 % 34,8 %

2009 1,9 % 49,8 % 48,4 %

2008 3,4 % 35,4 % 61,2 %

2007 eller tidigare 3,6 % 45,4 % 51,0 %

Studenternas önskemål om praktiska moment i studierna ökar från studiestarten.

Bland förstaårsstudenter anger en av tre att de vill ha med praktiska moment i studierna, medan motsvarande andel bland de som läser sitt tredje år är två av tre.

Väljer vi att enbart studera ekonomerna finner vi följande tydliga trend. Mot slutet av utbildningen efterlyser praktiskt taget alla studenter mer koppling till praktik och tillämpare kunskaper.

Balans teori/praktik

Campusstudenter Ekonomprogram Mer teori Bra balans Mer praktik

Startår 2010 3,4 % 67,8 % 28,7 %

2009 33,3 % 66,7 %

2008 9,1 % 90,9 %

2007 eller tidigare 8,3 % 91,7 %

(21)

Förvärvsarbete parallellt med studierna

En fråga som engagerar lärare är om och vilken utsträckning studenterna arbetar parallellt med studierna. Om vi får tro diskussionen på kafferasterna jobbar alla studenter alldeles för mycket, vilket i sin tur gör att de inte är så flitiga i sina studier som lärarna önskar. Vi har ställt frågor om studenters förvärvsarbete i flera enkäter.

Fakta är inte riktigt som den bild vi ofta får i diskussioner. Här resultat från senaste enkäten 2012 där denna frågeställning ingick. Ungefär var tredje student

förvärvsarbetar parallellt med sina studier. Detta visades i studentenkäten hösten 2005 och motsvarande resultat ser vi nu 2012. I genomsnitt arbetar dessa studenter hösten 2012 omkring 10 timmar per vecka. Utslaget på alla studenter blir den

genomsnittliga förvärvsarbetstiden omkring 4 timme i veckan. Det är ungefär en halvtimme mer än vi fick som resultat 2005.

Förvärvsarbete parallellt med studierna

Programstudenter 2012 Ja Genomsnitt i

timmar per vecka (alla studenter)

Master of Public Administration 100,0 % 41,1

Socionomprogrammet 55,0 % 6,2

Vård och stödsamordnarprogrammet 50,7 % 5,2

Projektledning 50,0 % 5,9

Övriga program 50,0 % 5,0

Personal och arbetsliv 48,4 % 5,0

Rättsvetenskapsprogrammet 45,1 % 5,2

Hälsa och Wellness 41,3 % 3,6

Sjuksköterska 41,3 % 3,9

Civilingenjör Industriell ekonomi 40,0 % 6,5

Samhällsanalytiker 39,1 % 5,5

Ekonomi 39,0 % 4,0

Genomsnitt Program 37,7 % 4,1

Fastighetsekonomi 36,7 % 3,6

Samhällsplanerarprogrammet 32,6 % 3,4

Civilingenjör Datateknik 30,8 % 2,4

Webb och multimedia 26,3 % 2,7

Information & PR 26,1 % 2,0

MK visuell kommunikation och medier 25,0 % 1,6

Turismprogrammet 23,5 % 1,6

MK globala medier 22,2 % 2,8

Civilekonomprogrammet 19,8 % 1,4

Miljövetenskap 16,2 % 1,9

IT Design m.fl 14,6 % 1,3

Politices kandidat 13,8 % 1,0

Civilingenjör 6,1 % 0,3

(22)

Internationella studenter 2012 Ja Genomsnitt i timmar per vecka (alla studenter)

Övriga Mastersprogram 22,2 % 6,7

Accounting 14,3 % 2,0

Genomsnitt Master 11,4 % 2,5

Marketing and Service Management - -

(23)

Alumnernas åsikter om utbildning och arbetsliv

Våren 2008 beslutade ledningen för Fakulteten för Ekonomi, Kommunikation och IT vid Karlstads universitet att på ett systematiskt sätt samla in information om

Fakultetens utbildningar genom enkäter till alumner, dvs. f d studenter. Målet med studierna är att ta fram ett informationsunderlag som kan läggas till grund för

utveckling av våra utbildningsprogram. Tanken med studierna är att alumnerna skall ha något eller några års erfarenhet av livet efter studierna innan de är med i våra undersökningar. De som får svara på våra frågor är alltså tillräckligt nära sina studier för att komma ihåg detaljer men de har ändå en del erfarenhet från arbetslivet. De urval av alumner som vi gjort omfattar de som avslutat sina studier några år före enkätens genomförande. Sedan 2008 har praktiskt taget alla utbildningsprogram på universitetet studerats genom alumnenkäter. I alla dessa igår frågor om hur man såg på arbetslivet när man tog sin examen och också hur man ser på saken ett par år efter examen. I källförteckningen finns en lista över dessa olika alumnstudier.

Följande frågor ingår normalt i alumnenkäterna.

(24)

Studier som förbereder inför arbetslivet

Klart mest väl förberedda för arbetslivet efter sin utbildning kände sig de alumner som läst utbildningar inom vård- och omsorgssektorn, men också några tekniska utbildningar och fokuserade utbildningar inom samhällsvetenskap ligger relativt väl till här. Utbildningar med mer otydlig och osäker arbetsmarknad har klart mindre andel studenter som kände sig väl förberedd inför arbetslivet.

Jag kände mig väl förberedd för arbetslivet efter avslutade

studier

Tar helt avstånd från

Tar delvis avstånd från

Varken eller

Instämmer delvis

Instämmer helt

Specialist SSK -

Distriktssköterska 2012 3 % 3 % 13 % 40 % 43 %

Biovetenskap, Receptarie 2013

- 14 % 14 % 35 % 38 %

Socionom 2012 3 % 7 % 14 % 40 % 36 %

Civilingenjör 2010 5 % 15 % 20 % 30 % 30 %

Specialist SSK -

Ambulanssjukvård 2012 4 % 13 % 29 % 25 % 29 %

Tandhygienist 2012 - 20 % 8 % 45 % 27 %

Biovetenskap,

analytiker 2013 - 9 % 15 % 50 % 27 %

Skatterätt och ekonomi 2009

- 3 % 13 % 59 % 26 %

Maskinteknik, 2013 - 3 % 22 % 50 % 25 %

Skatterätt och ekonomi

2012 - 6 % 6 % 65 % 24 %

Projektledning 2008 - program

2 % 8 % 21 % 46 % 24 %

Specialist SSK -

Intensivvård 2012 - 22 % 9 % 48 % 22 %

GIS ingenjör 2012 - - 14 % 64 % 21 %

Vård- och stödsamordning kandidat 2013

- - 16 % 63 % 21 %

Fastighetsekonomi 2009

- 7 % 21 % 51 % 21 %

Politices kandidat 2013 - 6 % 44 % 31 % 19 %

Specialist SSK - Operationssjukvård

2012 5 % 23 % 14 % 41 % 18 %

Projektledning 2008 - kurser

1 % 6 % 34 % 41 % 18 %

Biovetenskap 2010 - 8 % 12 % 65 % 15 %

Datateknik 2010 - 14 % 19 % 54 % 14 %

Sjuksköterska 2012 1 % 13 % 15 % 57 % 14 %

Energi- och miljöteknik 2010

2 % 20 % 28 % 38 % 13 %

(25)

förberedd för arbetslivet efter avslutade

studier

avstånd från

eller delvis helt

Civilingenjör hela programmet 2013

- 17 % 39 % 30 % 13 %

Civilingenjörsprogramm et Kemiteknik 2013

- - 53 % 33 % 13 %

Fastighetsekonomi

2012 2 % 11 % 23 % 53 % 11 %

Datateknik 2013 - - 32 % 58 % 11 %

Informations- programmet 2009

4 % 15 % 22 % 48 % 11 %

Informations-

programmet 2012 3 % 7 % 23 % 58 % 10 %

5 % 5 % 15 % 65 % 10 %

Personal och arbetsliv 2009

2 % 14 % 26 % 49 % 9 %

Maskinteknik 2010 4 % 11 % 29 % 47 % 9 %

Elektroteknik 2013 - 18 % 36 % 36 % 9 %

Biologiprogrammet 2013

- 31 % 46 % 15 % 8 %

Ekonom 2008 - Redovisning och finansiering

3 % 24 % 25 % 41 % 7 %

Innovation och design, 2013

- 29 % 18 % 47 % 6 %

Elektroteknik 2010 6 % 3 % 40 % 46 % 6 %

Ekonom 2008 – Marknads-föring och tjänster

6 % 25 % 35 % 29 % 6 %

Byggteknik 2010 4 % 19 % 31 % 42 % 4 %

Innovation och design 2010

4 % 23 % 28 % 42 % 4 %

Matematikekonomi 2009

- 3 % 41 % 52 % 3 %

Byggteknik 2013 - 13 % 34 % 50 % 3 %

Personal och arbetsliv

2012 8 % 28 % 29 % 32 % 3 %

Ekonom 2008 - Övriga inriktningar

10 % 13 % 36 % 42 % -

Hälsa och Wellness

2012 30 % 10 % 20 % 40 % -

Turismprogrammet

2012 13 % 39 % 30 % 17 % -

(26)

Jag kände mig väl förberedd för arbetslivet efter avslutade studier

Instämmer inte alls

Instämmer till viss grad

Instämmer till stor grad

Instämmer till mycket stor grad Musiklärar-

programmet 2013

6 % 40 % 42 % 11 %

De flesta utbildningarna där vi har upprepade mätningar visar relativt oförändrade resultat över tiden på frågan. En klar ökning av andelen som känner sig förberedd inför arbetslivet visar programmen i biovetenskap och maskinteknik.

Jämförelser över tiden mellan olika mätningar Jag kände mig väl

studier

Varken eller

Instämmer delvis

Instämmer helt

Biovetenskap 2010 - 8 % 12 % 65 % 15 %

Biovetenskap,

analytiker 2013 - 9 % 15 % 50 % 27 %

- 14 % 14 % 35 % 38 %

Byggteknik 2010 4 % 19 % 31 % 42 % 4 %

Byggteknik 2013 - 13 % 34 % 50 % 3 %

Civilingenjör 2010 5 % 15 % 20 % 30 % 30 %

- 17 % 39 % 30 % 13 %

Datateknik 2010 - 14 % 19 % 54 % 14 %

Datateknik 2013 - - 32 % 58 % 11 %

Elektroteknik 2010 6 % 3 % 40 % 46 % 6 %

Elektroteknik 2013 - 18 % 36 % 36 % 9 %

2 % 20 % 28 % 38 % 13 %

5 % 5 % 15 % 65 % 10 %

- 7 % 21 % 51 % 21 %

Fastighetsekonomi

2012 2 % 11 % 23 % 53 % 11 %

Informations-

programmet 2009 4 % 15 % 22 % 48 % 11 %

Informations-

programmet 2012 3 % 7 % 23 % 58 % 10 %

4 % 23 % 28 % 42 % 4 %

(27)

studier

avstånd från

eller delvis helt

- 29 % 18 % 47 % 6 %

Maskinteknik 2010 4 % 11 % 29 % 47 % 9 %

Maskinteknik, 2013 - 3 % 22 % 50 % 25 %

2 % 14 % 26 % 49 % 9 %

2012 8 % 28 % 29 % 32 % 3 %

- 3 % 13 % 59 % 26 %

De få studierna i Uppsala (Lundmark, 2008 och Björnermark, 2008) som vi kan jämföra med visar ungefär likartade resultat som våra studier i Karlstad

Uppsala universitet – Förberedd för arbetslivet

Studier till Instämmer

inte alls

… … … Instämmer

helt och hållet

Civilingenjör 4 % 18 % 31 % 32 % 14 %

Studier i

Nationalekonomi

14 % 23 % 24 % 20 % 19 %

.

Användning av utbildningen i arbetet

Inom många utbildningar anger ungefär 9 av 10 att de helt eller delvis har stor nytta av sin utbildning i sitt nuvarande jobb. Utbildningar inom vård och omsorg liksom teknik är de program som ligger högst här.

Jag har stor

användning av min utbildning med min nuvarande

sysselsättning

Varken eller

Instämmer delvis

Instämmer helt

Tandhygienist 2012 2 % - 2 % 31 % 65 %

Sjuksköterska 2012 - 3 % 7 % 34 % 56 %

Socionom 2012 5 % 5 % 9 % 28 % 53 %

Biovetenskap, analytiker 2013

3 % 12 % 9 % 32 % 50 %

Datateknik 2013 11 % - - 42 % 47 %

Specialist SSK - Distriktssköterska

2012 5 % - 10 % 40 % 45 %

(28)

sysselsättning

avstånd från

eller delvis helt

Specialist SSK -

Intensivvård 2012 - - 9 % 48 % 44 %

Datateknik 2010 - 3 % 22 % 32 % 43 %

Skatterätt och

ekonomi 2012 6 % 18 % - 35 % 41 %

Specialist SSK - Operationssjukvård

2012 5 % 5 % 5 % 46 % 41 %

7 % 7 % 14 % 31 % 41 %

Politices kandidat 2013

- 13 % 13 % 33 % 40 %

Biovetenskap 2010 - 4 % 4 % 54 % 39 %

10 % 5 % 10 % 36 % 39 %

Vård- och stödsamordning kandidat 2013

11 % - 11 % 42 % 37 %

GIS ingenjör 2012 7 % 7 % 14 % 36 % 36 %

Specialist SSK - Ambulanssjukvård

2012 8 % - 21 % 38 % 33 %

Maskinteknik, 2013 3 % - 19 % 47 % 31 %

- 7 % 20 % 43 % 30 %

6 % 10 % 16 % 40 % 29 %

Fastighetsekonomi

2012 2 % 13 % 13 % 45 % 28 %

Informationsprogram 2009

6 % 11 % 11 % 46 % 27 %

Projektledning 2008 - lång utbildning

2 % 8 % 25 % 38 % 27 %

Elektroteknik 2013 9 % 9 % 9 % 46 % 27 %

Informationsprogram

2012 10 % 3 % 13 % 48 % 26 %

Projektledning 2008 - kort utbildning

4 % 7 % 18 % 47 % 25 %

5 % 5 % 5 % 60 % 25 %

Ekonom 2008 - Redovisning och finansiering

3 % 10 % 12 % 53 % 23 %

Civilingenjör 2010 - 10 % 15 % 55 % 20 %

(29)

sysselsättning

avstånd från

eller delvis helt

Civilingenjörsprogram met Kemiteknik 2013

- 13 % 13 % 53 % 20 %

4 % 15 % 15 % 48 % 19 %

Byggteknik 2013 - 6 % 19 % 56 % 19 %

Matematikekonomi 2009

3 % 10 % 24 % 45 % 17 %

Ekonom 2008 - Övriga inriktningar

10 % 3 % 26 % 45 % 16 %

Biologiprogrammet 2013

- - 23 % 62 % 15 %

4 % 13 % 13 % 58 % 13 %

Ekonom 2008 - Marknadsföring och tjänster

4 % 20 % 18 % 45 % 12 %

6 % 6 % 29 % 47 % 12 %

8 % 17 % 19 % 45 % 11 %

Hälsa och Wellness

2012 30 % 10 % 20 % 30 % 10 %

Maskinteknik 2010 2 % 11 % 20 % 58 % 9 %

Elektroteknik 2010 6 % 17 % 29 % 40 % 9 %

2012 6 % 17 % 11 % 57 % 9 %

Byggteknik 2010 4 % 18 % 20 % 49 % 8 %

Turismprogrammet

2012 17 % 22 % 30 % 26 % 4 %

Jag har stor användning av min utbildning med min nuvarande

sysselsättning

Instämmer inte alls

Instämmer till viss grad

Instämmer till stor grad

Instämmer till mycket stor grad Musiklärar-

programmet 2013

5 % 29 % 41 % 26 %

I några av de utbildningar där vi har två mätningar ser vi en klart positiv trend i svaren på frågan om man har användning för sin utbildning i arbetet. Detta gäller t ex

ingenjörsutbildningar inom elektroteknik och maskinteknik.

(30)

Jämförelser över tiden mellan olika mätningar Jag har stor

sysselsättning

Varken eller

Instämmer delvis

Instämmer helt

Biovetenskap 2010 - 4 % 4 % 54 % 39 %

Biovetenskap, analytiker 2013

3 % 12 % 9 % 32 % 50 %

7 % 7 % 14 % 31 % 41 %

Byggteknik 2010 4 % 18 % 20 % 49 % 8 %

Byggteknik 2013 - 6 % 19 % 56 % 19 %

Civilingenjör 2010 - 10 % 15 % 55 % 20 %

4 % 13 % 13 % 58 % 13 %

Datateknik 2010 - 3 % 22 % 32 % 43 %

Datateknik 2013 11 % - - 42 % 47 %

Elektroteknik 2010 6 % 17 % 29 % 40 % 9 %

Elektroteknik 2013 9 % 9 % 9 % 46 % 27 %

4 % 15 % 15 % 48 % 19 %

5 % 5 % 5 % 60 % 25 %

- 7 % 20 % 43 % 30 %

Fastighetsekonomi

2012 2 % 13 % 13 % 45 % 28 %

Informations- programmet 2009

6 % 11 % 11 % 46 % 27 %

Informations-

programmet 2012 10 % 3 % 13 % 48 % 26 %

8 % 17 % 19 % 45 % 11 %

6 % 6 % 29 % 47 % 12 %

Maskinteknik 2010 2 % 11 % 20 % 58 % 9 %

Maskinteknik, 2013 3 % - 19 % 47 % 31 %

6 % 10 % 16 % 40 % 29 %

2012 6 % 17 % 11 % 57 % 9 %

10 % 5 % 10 % 36 % 39 %

Skatterätt och

ekonomi 2012 6 % 18 % - 35 % 41 %

(31)

När det gäller denna fråga finns mer jämförelser med alumnstudierna i Uppsala.

Allmänna resultat från Alumnstudierna vid Uppsala universitet (Lundmark, 2006):

Omkring 40 % av alumnerna från Uppsala instämmer helt i frågan om de har stor användning av utbildningen i sitt arbete. Frågans utformning och summeringarna i utbildningsgrupper skiljer sig för de data vi har från Karlstads alumner. Det är alltså inte helt lätt att jämföra de olika studierna. Möjligen ligger vi i Karlstad något under resultaten från Uppsala.

(32)

Avslutande funderingar

Våra utbildningar har olika inriktning när det gäller kopplingen till arbetsmarknaden.

Våra studenter har olika förväntningar och krav när det gäller yrkesinriktning. I våra enkäter visas mycket skiftande svar på frågor om hur man på relationen mellan utbildning och arbetsmarknad. Det är inte helt lätt att säga hur en ”lagom”

yrkesinriktning av studier bör vara. En akademisk grundutbildning är mer än

yrkesutbildning. Givetvis innebär detta inte att frågan och utbildningens koppling till arbetslivet är ointressant. Vi utbildar för arbetsmarknaden utanför akademin. Några få procent av våra studenter går vidare till forskarutbildning och av dessa stannar några kvar inom akademin under sitt yrkesliv.

Det finns mycket vi kan göra för att ge våra utbildningar en bättre koppling till

arbetslivet. Om vi ser på studenters och alumners svar på de öppna frågor som ingår i våra enkäter både till nuvarande och före detta studenter så dominerar

kommentarer om hur utbildningarna relaterar till arbetsmarknaden. Önskemålet är att man som student skall se en tydlig koppling mellan var man lär sig och vad som kommer att krävas på arbetsmarknaden.

Frågor i student- och alumnenkäter:

¾ Vad anser du har varit särskilt bra i dina studier vid Karlstads universitet?

¾ Vad anser du har varit mindre bra, har saknats och vad skulle du vilja ändra i dina studier vid Karlstads universitet?

o Mindre bra o Saknats

o Förslag till förändringar

Det finns mycket att lära av goda exempel på universitetet. Många lärare är mycket bra på att koppla erfarenheter från arbetslivet till undervisningen och vi andra som inte alltid är lika bra på det kan lära oss att bli bättre. Sedan är det kanske ändå så att studenter alltid kommer att vara något missnöjda med kopplingen utbildning och arbetsliv. Kanske måste det vara så. Ett kritiskt förhållningssätt till utbildning är inte alltid helt fel. Ett utbildningsprogram som har många nöjda studenter och alumner i våra studier är Projektledarprogrammet. Där säger studenter och alumner att det bästa med utbildningen är den tydliga kopplingen till yrkesrollen. Det sämsta med utbildningen är brister i kopplingen till arbetsmarknaden och de förslag man har om hur utbildningen kan utvecklas handlar om hur arbetslivsanknytningen kan bli ännu bättre. Slutsatsen är väl helt enkelt att arbetslivskoppling av utbildningsprogram är viktig men inte alltid helt lätt att genomföra. Om vi arbetar aktivt kan vi förbättra våra utbildningar när det gäller denna viktiga aspekt. Student- och alumnstudier kan ha en viktig roll här.

(33)

Källor

Andersson, Nina m.fl. (2000). Studenter om studier och arbete – Hur var det att läsa till ekonom, kemiekonom och kulturvetare vid högskolan i Karlstad på 90-talet och vad hände sedan? Arbetsrapport vid Karlstads universitet

Björnermark, Maria, (2008). Men en examen från Uppsala universitet:

Nationalekonomi – en enkätundersökning riktad till före detta studenter med en examen från 2005-2006 med nationalekonomi som huvudämne. Enheten för kvalitet och utvärdering, Uppsala universitet.

Haglund, L. (1991), Vad tycker Ekon. Stud. om ekonomistudierna – Resultat från en studentenkät vid ekonomlinjerna i Göteborg, Karlstad, Lund, Sundsvall och Växjö.

Forskningsrapport vid högskolan i Karlstad 91:5

Haglund, L. (2005), Karlstadstudenter om studier och studentliv – Resultat från studentenkäter 2000 till 2005. Karlstad University Studies 2005:32

Haglund, L. (2006), 2 220 studenter om studier och studentliv – Resultat från studentenkäter våren och hösten 2006. Karlstad University Studies 2006:

Haglund, L. (2006), Studenter om studier och studentliv – Resultat från studentenkäter våren och hösten 2005. Karlstad University Studies 2006:3 Haglund, L. (2006), Studenter om studier och studentliv vid Musikhögskolan Ingesund. Karlstad University Studies 2006:

Haglund, Lars (2008). 4 875 studenter om studier och studentliv – Resultat från studentenkäter vid Karlstads universitet 2006 och 2007. Karlstad University Studies 2008

Haglund, L. (2010) Med en examen från Karlstads universitet – 778 alumner om studier och arbete. Karlstad: Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Karlstads universitet

Haglund, L. (2011) Med en examen från Karlstads universitet - alumner inom teknik och naturvetenskap om studier och arbete. Karlstad: Fakulteten för ekonomi,

kommunikation och IT, Karlstads universitet

Haglund, L. (2012) Med en doktorsexamen från Karlstads universitet - alumner om forskarstudier och arbete Karlstad: Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Karlstads universitet

Haglund, L. (2014) Med en examen från Karlstads universitet - Alumner inom humaniora och samhällsvetenskap. Fakulteten för humaniora och

samhällsvetenskap, Karlstad University Studies 2014:8

Haglund, L. (2014) Med studier och examen från Musikhögskolan Ingesund.

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Karlstad University Studies 2014:18

(34)

från 1.616 studentenkäter vid Karlstads universitet 2007 och 2010. Karlstad:

Universitetsbiblioteket, Karlstads universitet

Haglund, L. och Lena E Johansson (2012) Studenter om studier på distans - resultat från studentenkäter vid Karlstads universitet 2011 Karlstad: Lärstöd, Karlstads universitet

Haglund, L. och Lena E Johansson (2013) Studenter om studier på distans - resultat från studentenkäter vid Karlstads universitet 2012 Karlstad: Lärstöd, Karlstads universitet

Haglund, L. och Maria Hong (2011) Studenter om studier och studentliv - resultat från studentenkäter vid Karlstads universitet 2010 Karlstad: Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Karlstads universitet, Fakulteten för teknik- och

naturvetenskap, Karlstads universitet

Haglund, L. och Maria Hong (2012) Med en examen från Karlstads universitet - alumner om studier och arbete. Karlstad: Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Karlstads universitet

Haglund, L. och Maria Hong (2012) Studenter om studier och studentliv - resultat från studentenkäter vid fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Karlstad:

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Karlstads universitet, Karlstads universitet

Haglund, L. och Maria Hong (2013) Med en examen från Karlstads universitet - alumner om studier och arbete. Karlstad: Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Karlstads universitet, Karlstad University Studies 2013:16

Haglund, L. och Maria Hong (2013) Studenter om studier och studentliv. Karlstad University Studies.

Haglund, L. och Martin Sundqvist (2014) Med en examen från Karlstads universitet - alumner om studier och arbete. Karlstad: Fakulteten för hälsa, naturvetenskap och teknik, Karlstads universitet

Haglund, L., Eriksson, H. och Vikström E. (2003), Karlstadsstudenter om studier och studentliv. Karlstad University Studies 2003:22

Lundmark, Annika, (2006). Med en examen från Uppsala universitet - Drygt 4000 studenters åsikter om sina studier vid Uppsala universitet och värdet av studierna på arbetsmarknaden. Enheten för kvalitet och utvärdering

Lundmark, Annika, (2008). Vad tycker utexaminerade civilingenjörer? Åsikter om studierna och värdet av dessa på arbetsmarknaden. Enheten för kvalitet och utvärdering. Uppsala universitet

Studentspegeln, Högskoleverket (2002 och 2007), inkl databaser från

undersökningarna http://www.hsv.se/kvalitet/utbildningskvalitet/studentspegeln

(35)

arbetslivet

Det finns många åsikter kring universitetsutbildningar och yrkesorientering.

Frågan om hur man hittar en god balans mellan teori och praktik är ett vanligt diskussionsämne i föreläsningssalar, seminarierum och kaffehörnor på högskolor och universitet. Under ett antal år har vi vid Karlstads universitet genomfört olika enkätundersökningar där vi ställt frågor som kan relateras till yrkesorientering och balans mellan teori och tillämpning/praktik i studierna. I denna rapport sammanfattas svar från gymnasister på besök på universitetet, våra studenter som läser på Campus, våra studenter på distans och från våra alumner på frågor om utbildning och yrkesliv.

Karlstad University Studies | 2014:37 ISSN 1403-8099

ISBN 978-91-7063-572-4 urn:nbn:se:kau:diva-32495