Idylliskt internat
vid Vättern
svivs Gulfkonferens:
Bonde blev
slottsherre
nummer 3 2007 • medlemstidning för svenskar i världen • pris 45 kronor www.sviv.se
Shejken prisar svensk teknik
Tema uTbildninG:
AKTIER, FONDER OCH PENSIONER
Handel med fi nansiella instrument innebär alltid ett risktagande. Dina investerade pengar kan såväl öka som minska i värde och det fi nns inga garantier för att du får tillbaka det investerade kapitalet.
DITT NYA ”SKATTEPARADIS”
Det våras för kapitalförsäkringen. Sparformen erbjuder i praktiken ett helt skattefritt aktie- och fondsparande. I rasande takt har vanliga sparare därför i år börjat säga upp sina aktiedepåer och fl ytta pengarna till detta nya ”skatteparadis”. Artikel i SvD Näringsliv 16/4-07.
Nordnet Kapitalförsäkring fungerar som vår vanliga Aktie- och fonddepå. Precis som vanligt kan du handla aktier på sju olika marknader till vårt låga courtage.
Precis som vanligt har du över 800 fonder att spara i. Och precis som vanligt har du fria insättningar och uttag när du vill utan kostnad. Du kan självklart även belåna din kapitalförsäkring med avdragsgill ränta.
Visst låter det intressant? Välkommen till www.nordnet.se och läs mer under Kapitalförsäkring. Det du sparar kan du ju alltid lägga på något trevligt. En resa till Cayman Islands kanske?
Öppna Nordnet Kapitalförsäkring på www.nordnet.se
Kapitalförsäkringens fördelar:
» Ingen reavinstskatt
» Ingen deklaration
» Ingen skatt på utdelningar
» Skattefria uttag
» Inga avgifter
Kapitalförsäkringens nackdelar:
» Avkastningsskatt 0,97% på kapitalet
DUNDER- SUCCÉ!
S V E N S K A R I V Ä R L D E N 3 / 2 0 0 7
Innehåll
TIDNINGEN SVENSKAR I VÄRLDEN Ansvarig utgivare: Örjan Berner Redaktör: Axel Odelberg
(axel.odelberg@bredband.net) Grafi sk form: Maria Johansson Annonser: UH Marketing AB, Urban Hedborg, Box 128, 183 22 Täby Telefon: 08-732 48 50. Fax: 08-732 69 46 E-post: urban@uhmarketing.se.
Webbplats: www.uhmarketing.se Prenumeration: 4 nr/år kostar 500 kronor Tryck: Abrahamsons Tryckeri, Karlskrona
FÖRENINGEN SVENSKAR I VÄRLDEN Generalsekreterare: Örjan Berner Styrelse: Ulf Dinkelspiel, ordf.
Mariana Burenstam Linder, vice ordf.
Urban Ahlin, Örjan Berner, Michael Daun, Claes- Johan Geijer, Salvatore Grimaldi, Jan Herin, Jonas af Jochnick, Barbro Sachs Osher, Göran Sjödin, Hanna Hallin.
Medlemsavgifter (inkl tidningen): 500 kronor Makar 600 kronor. Ungdom 250 kronor ADRESS
Box 5501, 114 85 Stockholm Besöksadress: Näringslivets Hus,
Storgatan 19, Stockholm
Telefon: 08-783 81 81 Telefax: 08-660 52 64 E-post: svenskar.i.varlden@sviv.se Webbplats: www.sviv.se
Nu kan du alltid läsa det senaste numret av tidskrif- ten på vår hemsida. Välj “Tidskrift” under “Om Sviv”
i navigeringen. Prenumeranter och medlemmar får tillgång till det senaste numret genom att använda den unika koden. Lösenord:”SWE”
Postgiro: 504-1. Bankgiro: 732-0542
Föreningens fl aggsymbol: Carl Fredrik Reuterswärd Omslag: Grennaskolan, Gränna. Foto: Axel Odelberg
9 35
37
Skatter och ekonomi Cecilia Gunne
A Jour – Gudrun Torstendahl om nya lagar Frågor & svar
Kerstin Gustafsson
SVIVs kolumnister
Språkörat – Lars Ryding om nysvenska
21
Örjan Berner om
SVIVs årsmöte 5
EN MÄRKESDAG
i utlandssvenskarnas historia 10
Gulfkonferensen
– Sverigeshejken
prisar svensk teknik 12
Rausing utmanar
Tetrapak 13
Svensk Bonde
blev skotsk slottsherre 16
T E M A U T B I L D I N G :
– Internatidyll mellan berg
och sjö mm. 22-33
Medlemsförmåner 38
22 12
16
Portföljöversikt med Danske eBanking
Med Danske eBanking får du full överblick över din portfölj och dina investeringar.
Dessutom får du tillgång till ett unikt investeringsuniversum med över 15 000 olika värdepapper på de största börserna, möjlighet att handla i Danske Fund och externa fonder – för att bara nämna några av fördelarna.
Danske eBanking ger dig friheten att handla dygnet runt – var du än är.
Gå in på www.danskebank.lu eller kontakta oss.
Danske Bank International 2, rue du Fossé, P.O. Box 173 L-2011 Luxembourg
Tlf. +352 46 12 751
Danske Bank International S.A., R.C.S.
Luxembourg, No. B. 14.101, Aut 24859
Situation Aktiv investerare
Ønske Att följa dina investeringar – oavsett var du är
Løsning Danske eBanking
GENERAL-
SEKRETERAREN
Ö R J A N B E R N E R
>>
● ● ● Rubriken ovan kan vi, om än jäviga i frågan, klart bekräfta. Inramningen den 22 augusti var ypperlig. Närings- livets Hus ställde upp med sin stora konferenssal och med ett tiotal mötesrum där de stora arbetsgrupperna kunde husera.
Plenarinslagen var av högsta kvalitet. Urban Bäckström, vd för Svenskt Näringsliv, gav en positiv men alls inte okritisk kommentar till läget i Sveriges ekonomi.
Det går bra för Sverige men det skulle kunna gå ännu långt bättre om vi genomför de reformer som krävs för att höja effektivitet och prestationer i en hårdnande internationell konkurrens. Om inte förr blir det klart när konjunkturen vänder neråt. Hans Rausing, Årets Svensk i Världen, gav en fascinerande tillbakablick på sin bana som entreprenör och en lika spännande framtidsvision kring de nya affärsprojekt som han nu utvecklar.
Carl Bildt tog emot i UDs praktfulla salonger ”under kris- tallkronorna” och poängterade den stora vikt som han och regeringen fäster vid utlandssvenskarna och deras insatser för Sverige – vi kommer snart att kunna konstatera om dessa löf- tesrika ord följs upp med positiv behandling av de resolutioner som ”parlamentet” tog och som i de fl esta fall är riktade till regeringen. Årsmötet i UDs stora sammanträdesrum där por- trätten från några århundrades utrikesministrar blickade ner på deltagarna gick snabbt och expedit och de nya styrelsemedlem- marna, Barbro Osher från San Fransisco där hon är Sveriges generalkonsul, Göran Sjödin från SAS och Hanna Hallin från Sveriges Ungdomsorganisationernas Landsråd kunde känna att de kom in i en dynamisk organisation.
Det viktiga, nydanande och centrala innehållet gavs dock av de nio arbetsgrupper som sammanträdde under större delen av dagen. De diskuterade ett fyrtiotal resolutionsutkast som förberetts genom diskussioner mellan ”aktörer”, särskilt intres- serade och kunniga personer som i förväg påtagit sig denna roll.
Diskussionerna var i mitt tycke imponerande sakkunniga och djupgående och resultatet därefter. Vilka var då besluten?
Plenarmötet gillade allmänt men kunde inte i detalj ta ställ- ning till alla resolutioner från arbetsgrupperna. Man beslöt därför att dessa skulle tas ad notam och sedan läggas ut på
”Utlandssvenskarnas
Parlament” – en stor framgång
SVIVs hemsida för ev. kommentarer. De skulle anses antagna om mottagandet då var positivt. Två undantag gjordes. Det första var att ”parlamentet” beslutade att hemställa hos regeringen att denna (liksom gjorts av den fi nska regeringen vad avser utlandsfi nländare), utarbetar ett ”program för ut- landssvenskar” där en rad av nedanstående frågor behandlas och får sin lösning. Det andra var att svenska medborgare som förlorat sitt svenska medborgarskap i samband med att utländskt medborgarskap förvärvats ges tillfälle att utan tidsgräns och utan krav på återfl yttning till Sverige återfå sitt svenska medborgarskap. Dessa båda resolutioner skall nu presenteras för regeringen.
Här fi nns inte plats att redovisa samtliga av det fyrtiotal resolutioner som antogs av arbetsgrupperna – hemsidan www.
sviv.se ger full information. Några kan dock lyftas fram.
GRUPP 1 ”Vad utlandssvenskar kan göra för varandra och för Sverige” såg SVIV som mottagare av fl era av sina beslut – utveckla hemsidan till att bli något av en internationell ar- betsförmedling för svenskar, koppla ihop de många svenska nätverk som redan fi nns, arbeta som länk mot organisationer i Sverige.
GRUPP 2 tog resolutioner riktade till regering och riksdag: om sänkt SINK-skatt (i analogi med sänkta skatter i Sverige), om avdragsrätt för bostadsräntor inom EES (regeringen har just kommit med ett liknande förslag som vi ger vårt fulla stöd), om rätt till uppskovsavdrag vid försäljning av bostad i Sverige och köp av ersättningsbostad inom EES, om ändringar i vissa dubbelbeskattningsavtal.
GRUPP 3 ville ge barn i förskolor samma bidrag som andra
elever i utlandsskolor nu får och krävde att det svenska med-
borgarskapet skall vara avgörande för statsbidrag till de svenska
utlandsskolorna. Man tog en rad resolutioner om att bättre
utnyttja utlandssvenska akademikers kompetens, granska
meritvärderingssystem som missgynnar svenskar med utländsk
utbildning och forskningserfarenhet, genomlysa hur det svenska
>>
G E N E R A L S E K R E T E R A R E N
Du behöver inte missa dina svenska
favoritprogram bara för att du är utomlands!
Du kan se dem samtidigt som dina vänner i Sverige, var du än bor i Europa, Asien, Australien och Afrika – om du abonnerar på Sveriges Televisions utlandskanal SVT EUROPA. Och inte ens när du reser i dessa världsdelar behöver du vara utan svensk tv – förutsatt att ditt hotell abonnerar på SVT EUROPA.
SVT EUROPA direktsänder svenskproducerade program från SVT1 och SVT2 samt från temakanalerna SVT24 och Kunskapskanalen via satellit. Dygnet runt, året om. Du får nyheter och fakta. Musik, sport och natur. Barn- och nöjesprogram. Drama, debatter och kultur. Dessutom två radiokanaler Radio Sweden och P4, utbildningsprogram från UR samt SVT Text:s alla text-tv-sidor inkl Stockholmsbörsen.
Som medlem i SVIV har du medlemsförmån vid tecknande av nytt abonnemang – för närmare information se: www.sviv.se eller kontakta SVT EUROPA:s kundtjänst:
ConNova TVX AB tel: +46 (0)141 - 20 39 10 fax: +46 (0)141 - 20 39 11 e-post: svteuropa@connova.se
Via satellit tillEuropa, Asien, Australien
och Afrika!
svt.se/europa
A Geneva based Swiss Securities Dealer with a Scandinavian Touch
Line of services:
Brokerage (incl of account holding & credits) Asset Management Corporate Finance
AC H Securities S.A
4, rue du Port, P.O. Box 3049, 1211 Genève 3, Switzerland Tel +41 22 707 93 70 Fax +41 22 707 93 71
akademiska karriärsystemet bör internationaliseras, förbättra ekonomiska villkor för utlandsstudier och forskning.
GRUPP 4 diskuterade kulturfrågor och poängterade betydelsen av översättarstödet till svensk litteratur (dylikt torde nu behål- las i andra former än tidigare), angav att svenska TV-program bör göras mer tillängliga för utlandssvenskar, såg möjligheter för utlandssvenskar att mer än hittills verka för spridning av svenska kulturalster utomlands.
GRUPP 5 ”hemvändargruppen” ville skapa ett regelverk som underlättar internationell kreditupplysning och därmed hem- vändande svenskars möjlighet att få lån för fastighetsköp mm, angav behovet av en mer generös tillämpning av arbetslöshets- regler för hemvändande som betalat avgift till arbetslöshetskassa under utlandsvistelse, ville få ändring i folkbokföringsregler som nu gör det omöjligt för makar att skriva in sig vid olika tidpunkter i samband med hemfl yttning.
GRUPP 6 ”kriser och katastrofer” efterlyste bättre samarbete mellan svenska myndigheter, lokala föreningar, svenska före- tag och SVIV för att vid katastrofer och kriser information skulle fi nnas om svenska medborgare, lokala resurser bättre skulle tas till vara i räddningsarbete, varningar om riskmoment skulle kommuniceras, ansvar för hjälpinsatser skulle klarläggas liksom även vilken hjälp svenska medborgare skulle kunna påräkna i kriser.
GRUPP 7 ”legala frågor” tog förutom den ovan nämnda med- borgarskapsresolutionen även beslut om att uppmana myn- digheterna till en mer praktisk ordning än den som förebådas för utfärdande av nya pass. Man menade vidare att svenskt pass i allmänhet skall kunna anses styrka medborgarskapet och att en enklare ordning för bestyrkande av levnadsintyg skall införas.
GRUPP 8 ”Ungdomsgruppen” tog beslut om att språkkunska- per bör värderas lika vid intagning i högskola oavsett var de
inhämtats, att samma regler som gäller för bidrag för studier i Sverige bör gälla för studier i utlandet, att studier och arbete i utlandet bör uppmuntras och bistås av behöriga myndig- heter på olika angivna sätt, att ideellt arbete utomlands bör uppgraderas i meritvärderingar både av myndigheter och av privata företag.
Som synes en rad konkreta, praktiska och konstruktiva förslag, som vi nu sammanställer och efter hemsidans ”re- missperiod” kommer att tillställa mottagarna d.v.s. riksdag, regering, myndigheter och privata institutioner. Sedan får vi se vilket mottagande de får, vad de leder till för åtgärder. Om två år kan ”parlamentet” samlas ånyo för att granska resultatet och då bedöma vilket intresse dessa mottagare har för utlands- svenskarna. 2010 är det riksdagsval och där kan de 500 000 utlandssvenskarna kanske spela en roll.
”Parlamentet” följdes av konferensen ”Svenskarna i Gulfre- gionen”. Denna fi ck likaså stor och positiv uppmärksamhet.
Liksom de två föregående konferenserna om svenskarna i Kina och i Indien ville den illustrera vilka viktiga insatser som våra landsmän gör runtom i världen. Nästa år blir det troligen
”Svenskarna i Brasilien, Chile och Mexiko”! ●
6ISION
!TT OBEROENDE
"ANQUE KUNDEN STORA FRËMST
"ESÚK
$IG PRIVATE
+ONTAKTA
!NDERS
" !.15% !2.%')% 58%-"/52'
0,!#% $% ,! !2%
0/ /8 58%-"/52'
4 %,
WWWCARNEGIELU
$ET OM OCH
"!.15%
#!2.%')%
,58%-"/52'
8
SVENSKAR I VÄRLDEN 3/2007Det fi nns många som skulle kunna få ut mycket mer av sina placeringar om de bara kände till alla alternativ som fi nns, särskilt för att begränsa risken.
Vi har tagit fram tio väl underbyggda placeringsförslag som alla går ut på att få en så hög avkastning som möjligt till så låg risk som möjligt. De ger dig uppslag och tips på hur du kan höja värdet på dina placeringar och samtidigt begränsa risken. I vår placeringshandbok kan du läsa mer om lånefi nansierade placeringar, placeringspooler, portföljförvaltning, skattegynnade försäkringar och utvalda fonder från det prisbelönta fondbolaget Nordea 1, SICAV.
Making it possible
Nordea Bank S.A. är en del av Nordea, den ledande fi nansiella koncernen i Norden och Baltikum. Koncernen har 10 millioner kunder och 29 000 anställda. Som den ledande nordiska banken med europeisk verksamhet i Luxemburg och Schweiz, fokuserar Nordea Bank S.A. på internationell förmögenhetsförvaltning, fonddistribution och fondförvaltning. Våra 385 anställda arbetar med ett brett spektrum av internationella kunder globalt.
En del nämnda tjänster och produkter kan i vissa fall, beroende på lokala regler, inte vara tillgängliga för individer bosatta i specifi ka länder. De nämnda delfonderna är en del av Nordea 1, SICAV, ett kollektivt investmentföretag bildat och etablerat i enlighet med lagstiftningen i Storhertigdömet Luxemburg. Investeringar i Nordea 1, SICAV, bör endast göras enligt gällande prospekt samt aktuella års- och halvårsredovisningar, vilka kan erhållas utan kostnad från Nordea Investment Funds S.A., 562, rue de Neudorf, PO Box 782, L-2017 Luxembourg, eller från våra distributörer. En transaktion som medför valutaväxling kan, beroende på fl uktuering i växelkurser, påverka värdet på en investering. En investering i
“Emerging Markets” medför en högre risk. Publicerad av Nordea Bank S.A. Luxembourg: Tel. +352 43 88 77 77 www.nordea.lu, Zürich: Tel. +41 44 421 42 42 www.nordea.ch.
10 tips om hur du får dina placeringar att växa.
Beställ boken på www.nordea.lu.
Många skulle kunna få ut
mycket mer av sina placeringar.
Kanske även du?
FRÅGOR & SVAR
K E R S T I N G U S T A F S S O N
Kerstin Gustafsson är Svenskar i Världens ex- pert och rådgivare i juridiska, ekonomiska och praktiska frågor som kan uppstå i samband med ut- och återfl yttning till Sverige.
Du är välkommen att sända in dina frågor. Vi kan inte garantera svar, men lovar att ta upp så många frågor som möjligt. Observera att svaren på de frågor som kommer in till kansliet endast kan bli generella. Vid osäkerhet om vad som gäl- ler i den egna situationen, återkom med privata frågor till Kerstin, kontakta jurist eller annan sakkunnig i Sverige eller utomlands.
Adressen till frågespalten är:
Svenskar i Världen, Frågor&Svar, Box 5501, 114 85 Stockholm eller
Kerstin Gustafsson, Utlandsbosättning AB Tel +46 8 665 49 00. E-post kerstin@utlbos.se HUR FÖRBLIR MIN SON SVENSK
Jag och min son är bosatta i USA. Min son föddes 1988 i USA och har både svenskt och amerikanskt medborgarskap. Då han aldrig varit bosatt i Sverige, har jag förstått att han måste vidta vissa åtgärder för att få behålla sitt svenska medborgarskap.
Hur går han tillväga?
Det är riktigt att din son förlorar sitt svenska medborgarskap med automatik när han fyller 22 år, eftersom han är född utanför Sverige, aldrig har haft hemvist i Sverige och inte varit i Sverige ”under förhållanden som tyder på samhörighet med landet”.
Om han vill behålla sitt svenska med- borgarskap, måste han ansöka om detta.
Detta görs på blankett 302021, som går att hämta på Migrationsverkets hemsida www.migrationsverket.se eller hos svensk beskickning i bosättningslandet. Ansökan måste inlämnas till svensk beskickning eller svenskt generalkonsulat innan han fyller 22 år.
För att Migrationsverket ska kunna pröva ansökan så snabbt som möjligt måste den vara korrekt ifylld och följande bilagor skall bifogas. Alla kopior måste vara bestyrkta!
• Kopia av svenskt pass eller annat doku- ment som styrker hans identitet
• Intyg om kunskaper i att tala, läsa och skriva på svenska språket
• Kopia av beslut om förvärv av svenskt medborgarskap om man blivit svensk medborgare efter ansökan eller an- mälan.
HUR FÅR JAG MIN PENSION
Jag fl yttade utomlands under 70-talet och har haft uppdrag i ett fl ertal FN-organ.
Innan fl ytten arbetade jag ett antal år i statsförvaltningen i Stockholm och har
troligen en liten statspension att vänta.
Eftersom jag börjar närma mig pensions- åldern undrar jag vart jag skall vända mig för att få ut denna pension. Under alla år jag varit ute har jag inte fått någon infor- mation om min ”svenska” pensionsstatus.
Hur gör jag?
Den som har/haft anställning i statlig tjänst har sin tjänstepension hos Pensionsverket SPV i Sundsvall. Du skall själv kontakta dem på adress: Pensionsverket SPV; 851 90 Sundsvall, tel 060-18 74 00, fax 060-18 74 38: Kundservice: 020-65 00 65, e-mail spv@spv.se; www.spv.se. Du har troligen också en allmän pension att hämta från Försäkringskassan. Tidigare betalade Pensionsverket ut såväl tjänstepension som den allmänna pensionen, men nu- mera sker betalning från båda. Om du fortfarande är bosatt utomlands skall du kontakta Försäkringskassan på Gotland:
Utlandskontoret/pensionsfrågor, Box 1164, 621 22 Visby, tel 0498-200 700, fax 0498- 200 710, e-mail international.division@
fk.sfa.se, www.fk.se
Den allmänna pensionen består av garantipension och inkomstpension. Ga- rantipensionen, som är en grundtrygghet utbetalas endast till pensionärer bosatta inom EU/EES-området. Den som är bosatt i s k tredje land t ex USA får endast sin tjänstepension utbetald.
GÄLLER VÅRT TESTAMENTE I SVERIGE
Vi är bosatta i Österrike och har där upprättat ett testamente vad gäller vår kvarlåtenskap där. Vi vill att vår vilja även skall gälla den svenska egendomen. Gäl- ler detta testamente också den svenska egendomen?
Troligen inte. Ni bör upprätta ett svenskt testamente för den svenska egendomen.
Kontakta därför en advokat som kan hjälpa er.
HUR SKATTAR JAG I UK
Jag har fått ett uppdrag i England i 3 år och skall ju beskattas där för min inkomst av tjänst. Vilka inkomstskatter gäller där och vad säger den svenska skattelagstift- ningen? Jag hyr ut min bostad i Sverige under denna tid.
Om du arbetar i UK beskattas du där för din inkomst av tjänst. Eftersom du har an- knytning kvar i Sverige p g a bostad, är du i princip skattskyldig även i Sverige. Dock fi nns en 6-månadersregel som innebär att Sverige avsäger sig beskattningsrätten om man uppfyller följande krav. (undantag;
hyresinkomsten beskattas i Sverige)
• utlandsanställningen skall vara minst 6 månader
• skatt betalas i arbetslandet
• vistelse i Sverige (semester o tjänsteresor) högst 72 dgr per år, dvs 6 dgr per månad.
Dessa dagar får ej tas ut före eller efter anställningsperioden.
Skatteskalorna i UK för 2007/2008 uppgår till 10% på en inkomst av högst £2 230, 22%
på nästa £32 370 och 40% på inkomster över £34 600. Ett grundavdrag utgår på
£ 5 225 samt ytterligare avdrag för den som
är gift. ■
TEXT OCH FOTO: AXEL ODELBERG
mentet måste arbeta i en takt som varken Sveriges riksdag eller någon annan riks- dag känner till, sa Berner leende innan han överlämnade ordet till mötets förste talare, Urban Bäckström, vd för Svenskt näringsliv.
– Vi lever i den kraftigaste högkon- junkturen sedan 1960-talet, började han sitt anförande på temat svensk ekonomi och svenskt näringsliv idag och i fram- tiden och målade bilden av ett land där det råder fullt ös i ekonomin.
– Det är fantastiskt efter så många dåliga år på 70- 80- och 90-talen, kon- staterade han innan han övergick till de problem som trots allt kvartstår. Ett är att 20 procent av arbetskraften står utanför arbetsmarkanden med små möjligheter att komma in. Ett annat är näringslivets struktur med få små och medelstora företag som expanderar.
– Vi lever på gamla lagrar. Det är den gamla fi na basindustrin som går bra idag, sa Bäckström innan han började en historisk tillbakablick på svensk ekono- misk utveckling med utgångspunkt i en händelse den 5 juni 1857.
DÅHÖLLSVERIGESFINANSMINISTER
, friher- ren och frihandels- och liberaliseringsfö- respråkaren Johan August Gripenstedt ett berömt tal i Riddarhuset. Det handlade primärt om att staten borde fi nansiera järnvägsutbyggnaden men växte ut till en vision för Sveriges ekonomi i sin helhet.
Förr hette det SVIVs årmöte. Nu heter det Utlands- svenskarnas parlament, en reform som förening- ens generalsekreterare Örjan Berner drog upp konturerna för vid årsmötet 2006.
– Detta kommer, tror jag att bli en märkesdag i utlandssvenskarnas historia, sa Berner då han in- ledningstalade.
i
En märkesdag En märkesdag
Gripenstedt såg en framtid där Sverige kunde bli ett av Europas rikaste länder.
– Han fick fel. Sverige blev ett av världens rikaste länder och ett av de mest snabbväxande under 100 år, tack vare avregleringar på kreditmarknaden, skråväsendets avskaffande, näringsfrihet sänkta tullar och andra liberaliserande åtgärder, konstaterade Bäckström och pekade på tre tillfällen då den Gripen- stedtska tillväxtmodellen varit hotad.
Första gången var vid riksdagsvalet 1920, tre år efter den ryska revolutionen, då planhushållningsförespråkare prägla- de debatten. Svenska folket röstade emot och marknadsekonomin levde vidare.
Men åtta år senare, i det så kallade ko- sackvalet 1928 gjorde planhushållarna ett nytt försök att ta över. Även den gången röstade svenskarna nej.
P L A N H U S H Å L L N I N G S I D É E R N A
dök dock upp igen i valet 1948, företrädda av framstående socialdemokrater som Ernst Wigforss och Gunnar Myrdal. Tankarna låg i tiden eftersom krigsåren präglats av regleringar och ransoneringar, men folket röstade än en gång nej. Sedan följde två gyllene årtionden innan det sena 60-talets vänstersväng förvandlades till praktisk politik.
– Vi fick en kanonad av lagar på arbetsmarknaden, Saltsjöbadsandan upplöstes, offentliga utgifter och skat- ter skenade och en framtid med lönta- garfonder, där företagarna så att säga skulle tillhandahålla det rep med vilket de skulle hängas, hotade, sa Bäckström och målade upp konsekvenserna av detta brott med Gripenstedts gamla modell;
tillväxten sjönk, inflationen tilltog, kronan devalverades gång på gång, och Sverige tappade i välståndsligan.
MENMEDVETANDETOM
denna tillbakagång slog långsamt rot i det politiska systemet.
I mitten av 80-talet inleddes en ny period >>
dén till det nyinrättade parla- mentet kommer från Finland.
Syftet är att få det offentliga Sverige att intressera sig för utlandssvenskarna som resurs och för de problem som utlandssvenskar- na har. I Finland hade regeringen upprät- tat ett offi ciellt program för hanteringen av dessa frågor.
Arbetsgrupper tillsattes med uppgift att utarbeta en resolution inom åtta olika ämnesområden av särskilt intresse för utlandssvenskar. I arbetsgrupperna ingick förutom SVIVs ledamöter också representanter för berörda departement, myndigheter, företag och organisationer.
De åtta ämnesområden som behandlas var:
1 Vad kan utlandssvenskarna göra för Sverige?
2 Skatter, pensioner och försäkringar.
3 Utbildning och forskning 4 Kultur
5 Flytta hem till Sverige
6 Kriser, katastrofer – utlandssvenskar som aktör och offer
7 Legala frågor. Pass, medborgarskap mm. Familjerättsliga problem 8 Ungdomsfrågor
– Det är mycket som ska göras och parla-
PA R L A M E N T E T
En märkesdag i utlandssvenskarnas historia
Generalsekreterare Örjan Berner öppnar utlandssvenskarnas parlament.
av liberala reformer. Först avreglerades kreditmarknaden och så småningom valutamarknaden och i slutet på 80- talet genomfördes en stor skattereform för att sänka marginalskatterna och stimulera till arbete.
– Det var ett historiskt ögonblick.
Otroligt nog var det socialdemokrater som agerade motor med Kjell-Olof Feldt i den centrala rollen, sa Bäck- ström.
Till dessa reformer adderade sig EU-medlemskapet 95, beslutet att göra Riskbanken självständig, avreg- lering på produktmarknaderna och pensionsreformen.
– Det är allt detta som ligger bakom den tillväxt vi ser nu, sa Bäckström men beskrev det som ett problem att inga stora tillväxtstimulerande reformer, bortsett från slopandet av arvs- och gåvoskatten, har genomförts på 10 år nu. Istället ville den gamla socialdemokratiska regeringen pröva gamla 70-talsrecept igen med hårda utfall mot näringslivet.
N U H A R D E T D O C K V Ä N T
igen och det som, enligt Bäckström fick det att vända var den debatt om arbetslöshe- ten och sjukskrivningarna som blev resultatet av en rapport från av LO- utredaren Jan Edling. Den bidrog till regeringsskiftet hösten 2006, som åter satt fart på reformagendan.
– Vad Sverige nu behöver är fl er och växande företag, slutade Bäck- ström sitt föredrag där han också uppmärksammade den förändring som det politiska systemet genomgått, från att vara opinionsdrivande till att vara opinionsavspeglande. Det gör opini- onsbildningen till en viktig uppgift för Svenskt näringsliv. ●
Sverigeshejken
Efter de senaste årens seminarier om Kina och Indien var årets tema de oljerika och snabbväxande länderna kring Persiska gulfen.
– Det är en dynamisk region med enorma investeringsbe- hov, inledde SVIVs Örjan Berner och lämnade plats på scen för talarna med Preems ägare, den saudiske affärsmannen Sheik Mohammed Al Amoudi som special guest star.
TEXT OCH FOTO: AXEL ODELBERG
>>
F örste talare var Hans Dahl- borg, styrelseordförande i kon- ferensens huvudsponsor Nord- ea. Efter honom kom Sveriges ambassadör i Förenade arabe- miraten Bruno Beijer som berättade att emiraten idag blivit ett nav för svenska företags affärer i Asien. Där fi nns 2400 svenskar och 200 svenska företag.
– Gulfregionen hade gått från kamel till Porsche Cayenne på en generation.
För 40 år sedan fanns där mest sand och öken utan bilar vägar eller luftkonditio- nering. Oljan förändrade allt. Idag är det ett välfärdssamhälle med ett välstånd som fäderna inte kunde drömma om, sa Bruno Beijer.
Han berättade att emiraten diversifi e- rar sin ekonomi i snabb takt för att inte vara beroende av oljan den dag den tar slut. De satsar på att bli både Rotterdam och Zurich i ett, såväl ett ekonomiskt centrum som ett nav för sjöfarten.
Petrodollarinvesteringarna görs inte längre som förr bara i Europa och USA utan direkt i regionen, i den arabiska världen och i andra asiatiska länder och det handlar inte längre bara om portföljplaceringar utan om att bygga produktionsanläggningar. Man köper också företag utomlands och satsar på förnybara energikällor.
Regionen är orolig men inrikespoli- tiskt ansåg Beijer att Emiraten är stabila och präglade av religiös tolerans och
vaksamhet mot fundamentalism. De poltiska styrleseformerna håller på att reformeras i riktning mot demokrati.
Målet är allmänna val inom fem år.
– Är utvecklingen hållbar? Jag tror det. Man har visat prov på ett jordnära sinne för det görbara och har hittills lyck- ats i det man föresatt, sa Beijer innan han lämnade plats i talarstolen åt sin kollega Jan Thesleff, ambassadör i Saudiarabien och Kuwait.
– Gulfregionen befi nner sig i ett myck- et dynamiskt skede. Där fi nns 46 procent av världens oljereserver, 70 procent av Mellanösterns reserver och 20 procent av världens oljeexport, sa Thesleff.
P R E C I S S O M B E I J E R
underströk han att regionens ekonomiska boom ser an- norlunda ut nu än den som följde på oljeprischockerna på 70-talet. Idag är infrastrukturen väl utvecklad samtidigt som arabvärldens politiska tyngdpunkt förskjutits från Egypten och Irak mot öster och söder till Saudiarabien.
Saudi intar därmed såväl en religiös ledarrroll – genom att den muslimska världens heliga platser ligger där – som ett ekonomiskt och politiskt ledarskap i regionen.
– Att vara ledare för en stor del av världens muslimer kräver en balansgång mellan konservatism och pragmatism.
Banden till USA fortsätter att vara mycket starka samtidigt som landet sö- Urban Bäckström, VD i svenskt
näringsliv.
G U L F KO N F E R E N S E N
prisar svensk teknik >>
ker nya allianser, sa Thesleff och rådde Sverige och svenska företag att satsa mer på förbindelserna med gulfregionen.
– Om vi inte breddar vårt kontaktnät kommer gulfl änderna själva att bredda sitt kontaktnät. Saudiarabien står inför stora utmaningar och behöver stimulera den privata sektorn. Det gäller att fånga ögonblicket, sa Thesleff.
S Å B L E V D E T D A G S F Ö R
konferensens special guest star, Sheik Mohammed Al Amoudi. Det är mycket sällan han framträder offentligt.
Al Amoudi äger oljebolagen Preem och Svenska Petroleum, tjänstekoncer- nen Midroc samt ett antal fastigheter.
pektering AB att börja borra efter olja sydväst om Gotland tillkännagav han.
– Jag tror att 20 procent av Sveriges oljebehov skulle kunna täckas med in- hemsk produktion. Det sker i Polen och Lettland så varför inte i Sverige, undrade Al Amoudi.
Hans förtroende för Sverige och det svenska systemet är stort.
– Det har varit idealiskt för mig och jag har försökt övertyga andra om att investera här också.
H A N T Y C K E R AT T D E N
tekniska nivån i svenska företag är mycket hög men är mindre imponerad av marknadsförings- förmågan.
– Den svenska industrin måste föränd- ra sättet att sälja in sina produkter. Det fi nns ett arabiskt ordspråk som säger att om du ska gifta bort din dotter måste du själv fi xa makeupen. Marknadsföringen är viktig men gör den inte på svenskt vis.
Svenska produkter är bäst men presenta- tionen måste ändras, sa Al Amoudi.
– Det fi nns gott om möjligheter för svenska bolag att delta i utbyggnaden av den saudiska ekonomin. Jag uppmanar svenska bolag att inte missa det här till- fället. ● Bruno Beijer, Sveriges ambassadör
i Förenade arabemiraten.
Jan Thesleff, svensk ambassadör i Riad, Saudiarabien.
På tidskriften Forbes lista över världens ri- kaste ligger han på 86 plats. Han föddes i Etiopien 1946 och emigrerade till Saudia- rabien 1965.
Där skapade han sig en förmögenhet i fastigheter. Att han blev intresserad av Sverige berodde på två duktiga svenska tekniker han mötte i Saudiarabien. Han reste till Sverige, tillbringade 1,5 månad här med att resa runt, bygga kontakt- nät och engagera svenska tekniker för arbeten i Saudiarabien. Det ledde till att han startade ett litet företag i Sverige, grunden till Midrockoncernen som idag har 2000 anställda.
N Ä R O K P E T R O L E U M
med bensinmackar och raffi naderier blev till salu i mitten av 1990-talet slog han till och köpte trots att nio av tio av hans rådgivare avrådde honom. Han delade bolaget i två, Svenska Petroleum och Preem som idag är Sveriges största oljebolag.
I höst kommer hans bolag Oljepros-
Sheik Mohammed Al Amoudi, oljebolaget Preems ägare.
Det lät lite som ett inslag ur den gamla radioserien Optimisten och pessimisten när man hörde professorerna Kjell Aleklett och Marian Radetzky puckla på varandra om den framtida tillgången på olja.
Optimisten och pessimisten
i råoljans tid
Tetrapaks marknadsandel ligger fortfarande över 80 procent.
Men nu tänker Hans Rausing, som ledde Tetrapak till fram- gångarna, utmana sitt gamla företag med en ny typ av mjölk- förpackning. Det berättade han då han tog emot SVIVs pris som Årets svensk i världen.
>>
● ● ● Alekletts budskap är att vi be- fi nner oss nära den stund då världs- produktionen av råolja kommer att sjunka därför att reserverna är på väg att tömmas. Han värjde sig dock mot etiketten pessimist.
– Jag är inte pessimist, jag är realist, fastslog han innan han satte skräck i publiken med dystra kurvor och sta- tistik över stagnerande produktion och sinande oljekällor.
Nya fyndigheter är inte tillräckliga och produktionskapaciteten i flera gamla storkällor minskar. Han nämnde ett stort mexikanskt fält där produk- tionen sjunkit drastiskt på mindre än ett år.
– Det kommer aldrig att produceras mer olja än nu och från 2011 kommer produktionen att sjunka, profeterade Aleklett.
Ekonomiprofessorn Marian Radet- zky bjöd på ett ljusare budskap.
– Människan tycks ha ett behov av domedagsprofeter. Det är det Alekletts popularitet bygger på, började han och påminde om att 1944 uppskattades världens samlade oljereserver till 50 miljarder fat. Sedan togs det ut 600 miljarder fat och sedan ytterligare 1000 miljarder fat.
– Att fält som upptäcks idag är min- dre än de som upptäcktes på 60-talet är därför inte så bekymmersamt som det kan låta.
Det höga oljepriset och att produk- tionen inte ökar beror enligt Radetzky
på politik. De stora producentländerna i Mellanöstern ingår i en kartell med prisreglerande produktionsbegräsning på programmet. Därför har Mellanös- terns relativa betydelse som oljeprodu- cent i världen minskat.
Även i Mexiko handlar det om po- litik enligt Radetzky. Det mexikanska oljebolaget Pemex är statligt ägt och vinster som bolaget skulle behöva åter- investera i verksamheten för att bibe- hålla produktionskapaciteten plundrar staten bolaget på.
– Förhållandet är detsamma i Iran och Indonesien.
Ett annat produktionsbegränsande problem med politiska förtecken, är den instabila politiska situationen i Mellanöstern. Den hindrar exporten från länder som Irak och Iran.
Består det nuvarande höga oljepri- set förväntar sig Radetzky minskande efterfrågan när oljan ersätts med andra energikällor.
– Det stärker mitt argument att olje- resurserna är helt tillräckliga för den konsumtion som kvarstår, konklude- rade han. ● Marian
Radetzky (överst) tror oljan räcker. Kjell Aleklett tror produktionen sjunker efter 2011.
TEXT OCH FOTO: AXEL ODELBERG
● ● ● – Jag är stolt och tacksam att jag blivit vald till Årets svensk i världen.
Det värmer. Kyligare var det i Sverige i mitten på 1970-talet då företagare av maktens politiker ansågs som parasiter, vars tillgångar man kunde och borde konfi skera, sa Rausing i sitt tacktal, men konstaterade att allt förändrats till det bättre sedan dess.
– Med dagens förutsättningar hade vår familj och Tetra Pak aldrig behövt fl ytta ut från Sverige. Talet formade sig inledningsvis till en historieskrivning över hans liv och bakgrund som entre- prenör och vd för Tetrapak, innan det landade i nutid. Sedan han sålde sin andel i Tetra har han satsat på att utveckla en ny förpackningstyp för mejeriprodukter som han kallar mer ekonomisk, konsu- mentvänligare och mindre miljöbelas- tande än den gamla Tetran.
– Under slutet av min tid på Tetra såg jag runt hörnet en utveckling som jag tyckte att företaget skulle satsa på. Det var viktigt att möta konkurrensen från plast. I slutet på 1990-talet drev Rausing därför ett utvecklingsprojekt inom Tetra med ett material som bestod av plast uppblandad med krita, som gör plasten styvare. Det betyder att det behövs min- dre plast till varje förpackning.
– En ren materialbesparing således, sa han. Men när jag lämnade Tetra kastades detta projekt ut. Eftersom jag såg stor potential i kritan kunde jag inte låta bli att göra ett försök, sa han och höll upp en förpackning för publiken.
– Så här ser den ut. Den kallas Eco- lean, sa han och bevisade att han inte bara är en framstående företagsledare och entreprenör utan också försäljare med välsmort munläder.
Rausing
G U L F KO N F E R E N S E N
– Ecolean är drygt 40 procent lättare än en kartongförpackning och drygt 60 procent lättare än en blåst plastfl aska.
Ekonomiskt är besparingen ännu större.
Vi sparar råvara, och med mindre mängd råvara blir det minskade utsläpp och min- dre transporter, framhöll han med uttalad känsla för vad som just nu engagerar medierna. Från miljö övergick han till att prisa Ecoleans rent praktiska egenskaper med en dörrknackares vältalighet.
– Förpackningen är lätt att tömma.
Nästan tio procent youghurt blir kvar på innerväggarna i en enliters takås- förpackning. Ur Ecolean kan du pressa ut hela innehållet. Dessutom kostar en deciliter yoghurt dubbelt så mycket som Ecoleanförpackningen, så egentligen kan man säga att den har ett negativt pris.
Den sparar mer än den kostar.
Rausing framhåller också att Ecolean
är utmärkt för värmeåtervinning i fjärr- värmeanläggningar. Kalken i materialet neutraliserar syror vid förbränningen.
Utvecklingsarbetet har skett i Helsing-
borg. Idag används förpackningen främst i Östeuropa, Ryssland och Kina. Nu under hösten 2007 räknar Hans Rausing med en bredare lansering i Sverige. ●
utmanar Tetrapak
SVIVs styrelseordförande Ulf Dinkelspiel, kronprinsessan Victoria och årets svensk i världen,
Hans Rausing.
ver den höga vapenkrönta gallergrinden står det Perisim nisi per isim; en latinsk ordlek med fl erbottnad betydelse: Jag skulle ha gått under om jag inte gått igenom.
Ett knapptryck på högra stolpen får grindhalvorna att gnissla isär. Nedåt den yvigt grankantade uppfarten skymtar en murgrönebevuxen fasad. Jag parkerar på gårdsplanen. Strax öppnas herresä- tets rödbruna och i slottsammanhang utomordentligt anspråkslösa entréport nere till vänster i fasaden.
En gänglig man i grön lammull och manchester kommer ut. Det tunna håret är grått och näsan en aristokrats. Han sträcker ut en välkomnande hand. Jöns Bonde.
På telefon hade han svarat St Clair.
Det är så han kallar sig i Skottland.
Baron St Clair Knut Harald Jöns Bonde av Charleton, lyder hela den pampiga etiketten på denne 61-årige tidigare tjänsteman i Landstingens inköpscentral, LIC i Stockholm. Nu är han slottsherre på Charleton House.
Det har han varit sedan mitten av 1980-talet då familjeplikt och traditioner bjöd honom att lämna posten som chef för optikerkedjan Synpunkten, som han dessförinnan varit med om att köpa upp för LICs räkning. Han bjuder mig att stiga på.
Han fi nns med i Dan Browns megabästsäljare Da Vinci-koden. På hans stamtavla förenar sig Sveriges och Skottlands äldsta adelssläkter. Han föddes svensk, blev britt och kan sluta som skotsk medborgare. Han är nämligen rätt övertygad om att Skottland, där han är slottsherre och mantalsskriven, kommer att bryta med unionen. En gång jobbade han på Landstingens inköpscentral.
TEXT OCH FOTO: AXEL ODELBERG
Svensk Bonde blev
Ö
V I PA S S E R A R F Ö R B I E N B Y S Tav Voltaire
med halmhatt på skallen, genom en lång pampig riddarsal, fylld med föremål och symboler tyngda av familjetraditioner, viker in till vänster i ett serveringsrum där Jöns Bonde förser mig med ett glas whisky, innan vi fortsätter genom en lönn- dörr till slottets stora ljusa bibliotek.
Bortom de stora spröjsade glasytorna sänker sig fält och ängar fl ackt ned mot
Perisim nisi per isim står det över grinden till
Jöns Bondes Charleton House – en vits på
latin som betyder jag skulle ha gått under om
jag inte gått igenom.
>>
I N T E R VJ U
skotsk slottsherre
Firth of Forth några kilometer i söder. Jag slår mig ned i en laxrosa soffa framför öppna spisen.
– Det var ett musbo i soffan när vi tog över. Allt var otroligt nedgånget, säger Jöns Bonde.
Slottet är från 1740. Det har byggts ut allteftersom; senast 1905 då den stora riddarsalen tillkom. Då liksom när slottet uruppfördes hette byggherren St Clair.
Det är en ätt som kan spåras mer än ett årtusende tillbaka. Den börjar i norsk vikingatid och löper via Normandie till Skottland där en anfader etablerade sig 1066, samma år som slaget vid Has- tings.
– Han var gift med Vilhelm Erövra- rens syster och belönades då han hjälpte kungen av Skottland att gifta sig med en saxisk prinsessa.
Att det nu är släkten Bonde som styr på Charleton beror på att Jöns Bondes farmor hette St Clair. Hon blev ensam arvtagerska eftersom hennes bror dog i slaget vid Ypres under Första världs- kriget. Att St Clair kan räkna så gamla anor och att Jöns Bonde också använder namnet St Clair beror på att i Skottland lever ätter vidare på kvinnolinjen om det inte fi nns någon manlig arvtagare.
FA R FA RK N U TB O N D EVA R
diplomat. Char- leton blev hans sommarresidens. Han ägde även slottet Gimmersta i Sörmland.
På 1950-talet tog hans son Carl Knutson över Charleton. Han drev det som ett jordbruk. Det gick allt sämre. Till slut sålde han både kor och maskiner och förklarade för sonen Jöns att nu var det dags att ta över.
– Det kom som en överraskning. Jag trodde förstås att jag någon dag skulle ta över men jag visste inte när. Plötsligt en dag sa han: Nu står Charleton tomt.
Nu måste du komma och gör du inte det så rasar slottet.
Då sa Jöns Bonde upp sig, sålde sin andel i ett delägt företag och fl yttade 1983 med barn och fru Kristina till Skottland. Hon var sjukhusläkare i Sverige men fi ck inte arbeta i sitt yrke i Storbritannien förrän Sverige gick med i EU tolv år senare.
– Jag hade en del pengar som jag kunde använda till att restaurera slottet.
Det höll vi på med ganska intensivt i fem sex år; la nytt, fi xade sovrummen, skaf-
>>
fade nya mattor. Sedan var vi tvungna att fatta beslut om framtiden.
H A NB E S L Ö TAT TÅ T E RS AT S A
på jordbruk, studerade ett år i Edinburgh för att lära sig, köpte tillbaka en del av traktorerna och skördetröskorna som pappa hade sålt, men insåg snart att han måste hitta alternativa inkomstkällor. Det blev golf, jakt och festbanketter.
Det började med att han ordnade middagar på slottet i samarbete med konferensarrangerande hotell i trakten.
Sedan blev det också golfare som kom- mer och bor i slottets femton gästrum under några dagar då de far runt och spelar på traktens banor. Charleton ligger bara en dryg mil söderut från klassiska St Andrews.
– Det är nästan bara svenskar. Vi har fyra fem såna grupper per år. Det blir inte en börda. Vi har roligt och då har gästerna kul.
Även jaktgästerna är svenskar. Jöns Bonde föder upp 3000 fasaner varje år på ägorna, har en heltidsanställd jägare och ordnar tre till fyra jakthelger per år med stor avslutande smokingmiddag.
– Min farmorsfar var mycket road av fasanjakt och alla skogarna här är planterade av honom enbart med tanke på jakten.
Det jagas inte bara fasan på Charle- ton. Där fi nns även änder, morkulla och beckasin.
– Kungen sköt en beckasin här. Det är
inte tillåtet i Sverige, säger Jöns Bonde nöjt.
Numera behöver Charletons golfgäs- ter inte röra sig särskilt långt för att få en bana att spela på. I mitten av 1990-talet beslöt Jöns Bonde att bygga två egna banor; en 18-håls, en 9-håls samt en driving range och ett klubbhus. Det är falurött med vita knutar. Anläggningen har precis fi rat 10-årsjubileum.
T I L LI N V I G N I N G E NV I L L EH A N
ha en kändis som kunde öppningsspela för maximal publicitet. Eftersom han tillhörde samma golfklubb som Sean Connery tänkte han att han skulle fråga honom om han kunde ställa upp. Vid en tävling där båda deltog, gick han fram och presenterade sig.
– We haven’t met before, but my name is Bond, Baron Bond!.
Skämtet gick inte hem. Sean Connery stirrade på honom som om han inte var riktigt klok. Efter en stunds tystnad kom frågan: Vad vill ni?
Jöns Bonde förklarade och Connery bad om en skriftlig förfrågan. Han skrev snabbt en lapp där han även bjöd in skotten på middag. Dagen därpå, när Jöns Bonde satt i badet ringde Connery, tackade ja till middagen och lovade ställa upp. Men så en dag strax innan öppningen ringde han från Florida och sa att han inte kunde.
Med bara en vecka kvar stod Jöns
Bonde utan invigningskändis. Då up-
penbarade sig plötsligt en räddande ängel
Det är inte svårt att spåra släktskapet mellan Jöns Bonde och hans förfader från 1600-talet.
i form av expresident George Bush, som just hade utnämnts till hedersmedlem i Connerys och Bondes golfklubb. Bush lät sig övertalas och ställde upp på en arrangerad bild som hamnade på första- sidan i varenda skotsk tidning.
I D A G Ä R C H A R L E T O N E N
väletablerad golfinstitution med såväl britter som svenskar på medlemslistan, bland dem kändisar som Lasse Berghagen, Magnus Härenstam och golfreportern Göran Zachrison. Att bli medlem kostar 950 kronor per år. Då får man spela så mycket man vill på Charletons banor och för greenfee i resten av världen.
För att driva verksamheten sysselsät- ter Jöns Bonde, förutom jägare, också en sekreterare, två hushållerskor, fem green- keepers och fyra klubbhusanställda. Själv delar han sin tid mellan Skottland och Sverige där han har våning på Östermalm och hus i skärgården.
– Med fax, dator och skype jobbar jag nästan lika effektivt från Stockholm som när jag är här. Charleton Golf Club svarar för största delen av godsets intäk- ter, ett faktum som inte enbart varit en fördel under senare år.
– Golf verkar inte lika poppis just nu.
De senaste tre åren har varit småtuffa, men vi har fördelen av att själva äga
mark och infrastruktur.
Jöns Bonde verkar, efter snart ett kvartssekel som slottsherre, närma sig samma punkt som hans pappa i början av 80-talet. Även om Charleton House nu, i motsats till då, är i renoverat och gott skick och näringarna genererar intäkter tycks uppgiften börja tynga en aning.
– Var man tittar fi nns det ett hål där man kan stoppa ned pengarna. Hoppas min son snart kan ta över, säger baron Bonde som kommer att bli lord St Clair den dag hans pappa dör.
Till det St Clairska arvet hör, förutom slottet och lordtiteln, som släkten en
gång hade och som Jöns Bonde lagt ned mycket tid på att återerövra, också Ross- lyn Chapel, strax söder om Edinburgh.
Rosslyn Chapel är ett namn som får varje minnesgod läsare av megasuccen Da Vin- cikoden att reagera igenkännande.
Dit for hjälteparet Robert och Sophie för att söka den heliga graalen, natt- vardskalken, men fann istället Sophies bror och farmor. Hon var föreståndare i den stiftelse som förvaltar och underhål- ler kapellet och det är den roll som Jöns Bonde har. Därför kan man säga att han är med i Da Vinci-koden… fast som far- mor. ■ I Charletons entré välkomnar Voltaire med
halmhatt på skallen.
>
Utsikten från Charleton är magnifi k ned mot Firth och Forth.
I N T E R VJ U
George Bush den äldre, längst till höger, spelar glädje då Jöns Bonde sänker sin putt.
I den rosa soffan i slottsbiblioteket fanns ett
musbo då Jöns Bonde fl yttade in.
GÖTEBORG +46 31-80 75 80
MALMÖ + 46 40 394350 STOCKHOLM
+ 46 8 534 711 30 JÖNKÖPING
+46 36-31 26 60
Kontor även i NORGE, DANMARK, FINLAND
www.alfamoving.com Alfa Quality Moving AB är din specialist när det
gäller kompletta internationella fl yttar.
Vi är en fl yttfi rma med fokus på högsta kvalitet och är bland de 10 största internationella fl yttföretagen i Europa. Genom vårt globala nätverk av fl yttfi rmor kan vi ge dig service i alla delar av världen.
Vi har helhetslösningen för dig när du skall fl ytta.
Vill du ha en trygg fl ytt med gedigen kompetens, så lämna allt till oss!
Vi är vad vi heter, Alfa Quality Moving!
Allt du behöver göra vid nästa fl ytt...
WWWFAMILJENSJURISTSE ,ËS
Testamenten
kan komma bort – inte hos oss!
)BLAND GYNNAS
6I
6I TRETTIO
$U
Tryggare kan det inte bli!
Lars Ryding arbetar som utrikeskorrespondent på Svenska Dagbladet.
S P R Å K Ö R AT
❊ L A R S R Y D I N G
Om fotbolls-
tränarepresens och offentligsektor-då
en simplaste amatörförfattare vet att för att höja pulsen i en viss passage i den berättelse man knåpar ihop vid köksbordet kan man välja greppet att gå över till presens: Först gick hjälten på gatan och rökte och tänkte och kände och undrade – sedan hör han och ser något och skriker och blöder och ramlar och fl ämtar …
Detta litterära tempotrick, kallat historiskt presens, har nu börjat läcka över till talspråk och utvecklingen leds av en i dessa sammanhang ovanlig grupp, nämligen idrotts- folket. Någon gång förra året började jag lägga märke till att de svettiga intervjusvaren i radio och tv alldeles efter en match eller i en pausvila bytt verbform.
Standardfrågan av typen ”vad tänkte du när du kom fri på högerkanten?” besvaras inte längre i samma tempus dvs. ”jag dribblade bort han, så rusade jag på mål och satte den rätt i krysset innan han hunnit fattat vad som hände…” (jag bortser här från dubbelt supinum och den andra grammatikblundern). Nej, nu talar sportens män och kvinnor i presens om det förfl utna:
”Ja, alltså, jag får en kalaspass av Hanna som jag tar ner och stöter framåt. Sen snurrar jag upp backen och drar på ett skruvat skott …”
Man undrar om de gör så hemma också?
”Älskling, sov du gott inatt?”
”Mjaa, jag ligger och vrider mig. Jag går upp och tar ett glas vatten. Så går jag på toa. Jag löser en Suduko. Jag går och lägger mig igen. Då är klockan 02.30 ”
Talar de så? Kanske – om det fi nns en tv- eller radio- mikrofon i närheten. För jag misstänker att förkärleken
för presens kommer från matchreferaten i tv där det talas presens inte bara i direktsändningar (vem kan klaga på det?) utan också i speakertexter till efterhandsreferat.
Där är det mer naturligt eftersom tv-bilderna ger il- lusionen av att det händer nu, as we speak. Men det låter märkligt när spelare står där efter matchen och talar om det som hände som om det händer just nu. Särskilt som frågan de fått är ställd i imperfekt.
❊
Presensfebern har under året nått full galopp och är bland annat uppmärksammad i det första numret av den nya Språktidningen. Insändarskribenten Per-Arne Melkerud undrar om fotbollsspelarnas sätt att tala ”möjligen är annalistiskt presens”. Hmm, verkar det inte som om frågeställaren är ute efter att fjädra sig med fackuttryck här …
Nåväl, Birgitta Lindgren på Språkrådet (före detta Svenska språknämnden) svarar att det är det inte, för annalistiskt presens refererar till sådant som står i annaler till exempel ”Strindberg skriver i Hemsöborna …”.
Det fotbollsspelarna försöker sig på är historiskt presens och ”det har blivit ett maner som somliga kallar fotbollstränarpresens”. Jag gör en honnör för dessa ”som- liga”. Fotbollstränarpresens är ett träffsäkert begrepp.
Det låter som en kusin till offentligsektor-då:et, den som tar sig uttryck som ”med såna nedskärningar, då, så blir verksamheten lidande, då, och man tappar liksom sugen, då.” Men det är en annan historia.
D
yckost, tänker man. Lyckostar Natascha, Madelene och deras klasskompisar som är 4,7 elever per anställd. Lyckost Fredrik och hans lärarkol- leger som undervisar små klasser i en internationell miljö i knottrigt vackra omgivningar. På ena sidan den långsmala sjön Vättern och på andra sidan ett skog- klätt berg. Däremellan kullerstensgator, dinglande fruktträd och karamellfärgade trähus från 1700-talet. Det handlar om Grennaskolan.
Ett av Sveriges tre riksinternat. Yngst och minst. Startade 1963 och har plats för 350 elever. Den startades i Kursverk- samhetens regi. Numera drivs Grenna- skolan av ett kommunägt aktiebolag och kan därmed sägas vara något så paradox- alt som en kommunal friskola.
Skolan erbjuder internationella el- ler nationella gymnasieprogram med undervisning på engelska eller svenska.
Här undervisas också på grundskolans högstadium. Skolan ligger mitt i Gränna, knappt 4 mil norr om Jönköping.
En internationell skola, nära hem! Så lyder skolans slogan. Hälften av eleverna är så kallade externater från närområdet.
Bland internaterna är andelen utlands- svenskar och så kallade hemmasvenskar ungefär lika stor. Elva procent av elev- erna har ingen svensk anknytning alls.
Det medför spännande möten mellan människor från hela Sverige och världen, varje dag. Och nära hem har ju alla,
L
– interna
Grennaskolan är Sveriges yngsta och minsta in- ternatskola; ett internationellt lärosäte med både lärare och elever från såväl den närmsta idylliska omgivningen som andra sidan jordklotet. En in- ternationell skola med nära hem, som skolans slogan lyder.
AV AMELIE E CARDELL FOTO: AXEL ODELBERG
vare sig man bor med sina föräldrar i Gränna, grannkommunen eller på något av skolans elevhem.
NATASCHAAUERHAR
sin pappa i Tyskland och sin mamma i Göteborg. Madelene Tornerhjelm kommer från Karlskrona.
Bägge två går IB-programmet, sista året på gymnasiet. Liksom alla andra internat- elever har de eget rum, för studier i lugn och ro. På väg till matsalen, där skolans kock lagar maten, sammanfattar de för- delarna med att studera i Gränna.
– En otrolig sammansvetsad gemen- skap, vänner för livet. Mysigt! Och en väldigt bra utbildning med engagerade lärare.
En av dem heter Fredrik Svensson.
Han tycker det är spännande att få arbeta
Grennasko
Grennaskolans marknadschef Caisa Björndal
visar skolområdet för SVIVs reporter Amelie
Cardell.
T E M A : U T B I L D N I N G
tidyll mellan berg och sjö
kolan
strumpor resten av året...
Och behöver man fråga någon om råd så fi nns det alltid en vuxen till hands, dygnet runt. På varje elevhem bor en hus- mor och en husfar som arbetar 2- eller 3- dagarspass. Bland annat behjälpliga vid läxis som pågår i en och en halv timma mellan middag och kvällsmat.
Läxhjälp kan också fås av lärarna efter dagens sista lektion. Innetid är kl 22
på vardagar och 24 på helger.
Hemresor är i princip tillåtna närsomhelst efter begäran om lov.
För den som inte följer skolans regler hotar olika bestraffningstyper. Allt från att vara frukosthjälp, till ute- gångsförbud och i värsta fall relegering. Kamratuppfostran existerar inte. Inte heller nollning eller liknande så kallade ”inträdesprov”.
S K O L A N S N Y T I L LT R Ä D D A V D
Mats Alm- löw kommer närmast från jobbet som rektor på ett Jönköpingsgymnasium.
Dessförinnan har han bott ett par år i Mellanöstern och haft sina egna barn i internationella skolor.
– Jag vill utveckla Grennaskolan, ge- nom att bevara det som är unikt och som ingen annan kan kopiera. Miljön, vänner för livet, kvalitén i utbildningen, närheten till kamrater och personal i den lilla skolan, men under mottot att göra en bra skola ännu bättre, säger han.
I hans rum fi nns en webbkamera som fi lmar torget varje dag kring lunch. In- med ungdomar från alla världsdelar.
– Klasserna är små med mellan 7-20 elever. Det är lugnt, långt ifrån storstan och enastående vackert.
Greg Kewley från Australien är en av fl era lärare med engelska som mo- dersmål.
– Vi lär verkligen känna eleverna eftersom vi också deltar i deras fritid.
Det blir en familjär stämning, en stark lagkänsla.
I lärarkåren ryms vitt skilda kompetenser som är till stor nytta för fritidsverk- samheten. Här finns före detta golfproffs, landslags- roddare och femkampare, för att nämna några exem- pel. Aktiv fritid är en av huvudrubrikerna i skolans informationsfolder.
– Ta med dig ditt eget intresse (tex hästen) eller utveckla någon ny talang.
Kanske golf, rodd, fäktning eller en lag- sport, förklarar Caisa Björndal som är skolans marknadschef. Här fi nns också möjligheter att syssla med målning, mu- sik, dans och teater.
U N D E R T E R M I N E R N A H A R
Grennaskolan fl era idrottsutbyten med såväl Lundsberg och Sigtuna som Stockholmsskolorna Viktor Rydberg och Enskilda Gymna- siet.
Att leva mitt i ett samhälle ger en bra inblick i det vanliga vardagslivet. Det gäller att visa respekt mot sina grannar.
Att samtidigt ta mycket eget ansvar, städa rummet och lära sig hur man tvättar sina kläder är också nyttigt, framhåller Caisa Björndal.
– Alternativet är att gå med rosa
tresserade föräldrar kan med andra ord alltid ta reda på om det regnar eller solen skiner på deras barn. Övrig information får de i regelbundna lärarutlåtanden eller via mejl eller telefon för den som vill ha tätare kontakt. ■ Madelene Tornerhjelm hjälper Natascha
Auer med skolslipsen.
Grennaskolans VD Mats Almlöw.
T E M A : U T B I L D N I N G
Greg Kewley, Madelene Tornerhielm.
Caisa Björndal, Natascha Auer och Fredrik Svensson framför Per Brahe, Grännas skapare.
Roger Juhlin undervisar en
klass i psykologi.
HK:G><:HA:96C9:>CI:GC6IH@DA6
H><IJC6H@DA6C=JB6C>HI>H@6AtGDK:G@:I IZaZ[dc/ )+"-"*.'*,&%%
lll#hh]a#hZ
<nbcVh^Z"dX]\gjcYh`daZjiW^aYc^c\`,".#JcYZgk^hc^c\ehkZch`VdX]Zc\Zah`V#
>7"egd\gVbhZYVc'*gbZYbnX`Zi\dYVgZhjaiVi#
● ● ● Bolognaprocessen syftar till ett ökat europeiskt samarbete inom högre utbildning och har tre övergripande mål:
att främja rörlighet och underlätta an- ställning, samt att göra Europa attraktivt att studera i.
Målsättningen är att länderna får jämförbara examina, tre utbildningsni- våer och ett gemensamt poängsystem.
I Sverige genomfördes en stor del av övergången till en ny högskoleorga- nisation den 1 juli i år. Numera delas all högskoleutbildning in i grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. På grundnivån fi nns utbildningar som leder till tvåårig högskoleexamen eller treårig kandidatexamen. På den avancerade ni- vån fi nns en ettårig magisterexamen eller en tvåårig masterexamen. Ett läsår med heltidsstudier, som tidigare räknades till 40 högskolepoäng ger idag 60 poäng.
Därtill skrivs alla kursplaner om med tydligare målbeskrivningar. Här framgår vilka kunskaper och färdigheter som studenten förväntas ha efter genomförd utbildning. Detta så kallade ”Diploma Supplement” gör att studenten själv slipper försöka bevisa vad han eller hon har läst.
– Mycket smidigare för dig som vill fl ytta runt, säger Elin Rosenberg, ordförande för Sveriges Förenade Stu- dentkårer, SFS. En uppenbar fördel för de utexaminerade studenterna är att arbetsmarknaden i praktiken blir större när universitetstitlar och poäng blir gångbara i hela Europa. Betygssystemen kan fortsatt vara olika från land till land.
På vissa håll förekommer relativa betyg medan bland annat Sverige använder sig
Bolognaprocess
förenklar skolbyte
Det kunde vara hur knöligt som helst att byta lärosäte och studieort;
olika system överallt. Nu har det blivit enklare, såväl inom landet som inom Europa. Det är frukten av den så kallade Bolognaproces- sen som startade 1999 och som ska vara slutförd 2010.
AV AMELIE E CARDELL
