Namn: Endrit Illyrianhill & Johanna Vogel
Program: Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap
Kurs: Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKGT13, HT 2020
Nivå: Grundnivå
Handledare: Mona Söderlund Examinator: Elisabet Mattsson
KVINNORS UPPLEVELSER AV OFRIVILLIG BARNLÖSHET
EN LITTERATURÖVERSIKT
WOMEN’S EXPERIENCES OF INVOLUNTARY CHILDLESSNESS
A LITTERATURE REVIEW
Sammanfattning
Bakgrund: Ofrivillig barnlöshet drabbar omkring 15% av kvinnorna som försöker skaffa barn, i Sverige. Ungefär en tredjedel av de 15% är helt infertila. Utredningar visar att problemet i cirka var tredje fall ligger hos kvinnan, i var tredje fall hos mannen. I den återstående tredjedel av fallen går det inte att fastställa vad infertiliteten beror på. Att leva med ofrivillig barnlöshet kan ge psykiska och fysiska hälsokonsekvenser.
Syfte: Syftet var att beskriva kvinnans upplevelser av att leva med ofrivillig barnlöshet.
Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ metod analyserades enligt Fribergs metod. Sökningar
genomfördes i databaserna CINAHL Complete och Pubmed.
Resultat: I resultatet presenteras tre huvudkategorier: Sociala och samhällsmässiga upplevelser av ofrivillig barnlöshet, känsla av lidande och kulturell skillnad i upplevelser av ofrivillig barnlöshet med sex underkategorier: Stigmatisering, samhällets förväntningar och social press, social status och
isolering, otillräcklighet och förnedring, psykisk påverkan, religiös och kulturell påverkan på upplevelsen. Det framkommer i resultatet att ofrivillig barnlöshet kan bidra till psykiskt lidande.
Slutsats: Kvinnans upplevelser av infertilitet speglas främst genom en brist i livslust med följder som social, emotionell och psykisk påverkan. I arbetet har författarna fångat upp den bristande vården kring att behandla och hjälpa dessa kvinnor med stöd.
Nyckelord Upplevelser, ofrivillig barnlöshet, infertilitet, kvinnor, kvalitativ metod.
Abstract
Background: Involuntary childlessness affects about 15 % of women that are trying to get pregnant in Sweden. About a third of the 15% are completely infertile.
Investigations show that in about every third case the problem lies with the woman, in every third case with the man. In the remaining third of the cases, it is not possible to determine what the infertility is due to. Living with involuntary childlessness can have psychological and physical health consequences.
Aim: The aim of this study was to describe the women’s experiences of living with involuntary childlessness.
Method: The method is a literature review where ten scientific articles of
qualitative method were analyzed by Friberg’s method. The searchings were made in CINAHL Complete and Pubmed.
Results: The result is presented in three main categories: Social and societal experiences of involuntary childlessness, feeling of suffering and cultural difference in experiences of involuntary childlessness with six
subcategories: Stigmatization, society's expectations and social pressure, social status and isolation, inadequacy and humiliation, psychological influence, religious and cultural influence on the experience. It appears in the results that involuntary childlessness can contribute to mental
suffering.
Conclusion: The women's experiences of infertility are mainly reflected in a lack of zest for life with consequences such as social, emotional and
psychological impact. In their work, the authors have captured the lack of care around treating and helping these women with support.
Keywords: Experiences, involuntary childlessness, infertility, women, qualitative method.
Innehållsförteckning
INLEDNING 1
BAKGRUND 2 Försämrad förmåga och svårigheter att uppnå graviditet………..2.1 In vitro-fertilisering………....2.2 Socioekonomiska och kulturella aspekter av infertilitet………..2.3 Sjuksköterskans roll………2.4
PROBLEMFORMULERING 3
SYFTE 4
TEORETISK REFERENSRAM 5
METOD 6
Datainsamling……….……….…..6.1 Urvalsprocess……….6.2 Urval……….….6.3 Dataanalys……….……6.4
FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN 7
RESULTAT 8
Resultat tabell 1……….………..8 Samhällets sociala påverkan………8.1 Ekonomiska effekter……….8.2 Känsla av lidande……….8.3 Kultur och religion………..8.4
DISKUSSION 9
METODDISKUSSION 9.1
RESULTATDISKUSSION 9.2
KLINISKA IMPLIKATIONER 10
FÖRSLAG FORTSATT FORSKNING 11
SLUTSATS 12
REFERENSFÖRTECKNING 13
BILAGA 1. SÖKMATRIS 14
INLEDNING
Infertilitet är ett medicinskt tillstånd där det finns fysiologiska hinder för att en graviditet ska uppstå. I vardagligt tal används infertilitet och ofrivillig barnlöshet som synonymer till det tillståndet. Ofrivillig barnlöshet kan innebära att kvinnan eller mannen i en relation är infertil och litteraturöversikten undersöker kvinnans upplevelser av att leva med ofrivillig barnlöshet.
Kvinnohälsa är ett område som kräver kunskap för att förstå och bemöta kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet och dess psykiska och fysiska påverkan. Ofrivillig barnlöshet är ett ämne som intresserar författarna då de anser det som ett ämne samhället inte belyser tillräckligt. En fördjupning inom området kan öka förståelse hos sjukvårdspersonal, och förbättra bemötandet och vård av kvinnor med denna problematik. Kvinnor med
hälsoproblem till följd av ofrivillig barnlöshet kan komma att söka vård på olika inrättningar och kunskapen kring vad deras besvär kan bero på och hur de ska vårdas är det viktigt att allmän sjuksköterskan har en fördjupad kunskap i ämnet.
BAKGRUND
Antalet par som söker hjälp för ofrivillig barnlöshet ökar, liksom köerna till In Vitro- Fertilisering, (IVF). Det beror till stor del på att allt fler väntar med att försöka få barn och därmed ses en högre ålder på förstagångsföderskor. Kvinnors chans att bli gravid minskar därför ju äldre de blir (Reproductivefacts, 2021). Ofrivillig barnlöshet kan innebära att inte kunna bli gravid eller att få flertalet missfall och inte kunna fullfölja en graviditet. Detta kallas infertilitet fram tills en utredning för sterilitet har gjorts. Sterilitet innebär total oförmåga att befrukta eller bli befruktad. Enligt Nationella kvalitetsregistret (2021), definieras ofrivillig barnlöshet som utebliven graviditet trots försök till befruktning under minst ett års tid. Den ofrivilliga barnlösheten kan bero på fysiologiska, medicinska och utomstående faktorer som gör det svårt att bli befruktad eller befrukta.
Orsaker till ofrivillig barnlöshet
Taylor (2003) beskriver att chansen att bli gravid är 25% vid varje månads ägglossning.
Hälften av alla kvinnor som blir gravida blir det inom de första två till tre månaderna av försök. De par som inte blir gravida efter ett till två år brukar söka hjälp. Idag uppskattar man att ungefär 15% av de par som försöker skaffa barn drabbas av ofrivillig barnlöshet. En tredjedel av dessa är på grund av mannens spermier, en tredjedel på grund av kvinnans
livmoder eller ägg och den resterande tredjedelen vet man inte orsaken till barnlösheten (SCB,
Utan barn – skillnader i barnlöshet mellan kvinnor och män i olika grupper Demografiska rapporter 2020:1).
I en fertilitetsutredning finner utredaren ofta många faktorer som kan påverka eller påverkar kvinnans chans att bli gravid. Kvinnor med en sämre förmåga, det vill säga en låg sannolikhet att bli befruktad, är oftast de som söker vård på grund av utebliven graviditet (Skoog
Svanberg & Sydsjö, 2016). Faktorer som påverkar kvinnans försämrade förmåga att bli gravid är många men de vanligaste är endometrios och polycystiskt ovariesyndrom (PCOs).
Endometrios innebär att livmoderslemhinnan växer utanför livmodern, oftast växer den då inne i bukhålan. Denna sjukdom leder ofta till sammanväxningar som i sin tur hämmar äggledarfunktionen och därmed äggkvaliteten. Enligt Duffy et al. (2014) har man funnit evidens att en operation för att normalisera anatomin hos kvinnor med endometrios skulle kunna minska smärtan och öka möjligheterna för att fullfölja en graviditet. Däremot krävs det mer forskning och tillförlitlighet innan man kan utföra detta som ett mindre riskfyllt ingrepp.
PCOs drabbar mellan fem till tio procent av fertila kvinnor. PCOs har oftast ärftliga orsaker och kan ge en ökad produktion av det manliga könshormonet testosteron men även rubbad insulin- och blodsockerbalans. Sjukdomen PCOs leder till små omogna äggblåsor, utebliven ägglossningen och oregelbundna menstruationer (Karolinska Institutet, 2020).
Utöver dessa sjukdomar kan livsstilsfaktorer också påverka för hur mottaglig kvinnan är för befruktning. Faktorer som har betydelse är rökning, missbruk av alkohol eller droger,
viktproblematik, stress, dålig kost och hög respektive låg fysisk aktivitet (Skoog Svanberg &
Sydsjö, 2016).
En förlorad graviditet kallas för missfall. Missfall innebär att kvinnan som är befruktad förlorar graviditeten genom att embryo eller foster stöts ut tillsammans med
graviditetsvävnaden. Ungefär 80% av alla missfall sker innan vecka tolv. Ett missfall upptäcks oftast av kvinnan får en vaginal blödning och smärta uppstår. Risken för missfall ökar ju äldre kvinnan är. Från 20 till 40 års ålder har risken för missfall dubblats. Många missfall sker så pass tidigt att kvinnan inte vet om att det är just ett missfall hon går igenom, därför är det svårt att uppskatta hur många graviditeter som förloras. Kvinnor kan utredas när de genomgått tre misslyckade graviditeter i form av missfall. De vanligaste anledningarna till missfall är att fostret har någon form av kromosomförändring eller att kvinnan har en svaghet i livmoderhalstappen. Missfall kan leda till starka känslor av sorg, tomhet och förlust. Både mannen och kvinnan kan behöva hjälp från en psykolog eller terapeut (Nyström, 2020).
Infertilitet inom olika kulturer
De kulturella och socioekonomiska effekterna av infertilitet är viktiga då Sverige är ett mångkulturellt samhälle där vårdpersonal möter patienter från alla kulturer. Lawrenz et al.
(2019) beskriver att infertilitet hos kvinnor uppskattas hos var sjunde par i västvärlden och hos var fjärde par i utvecklingsländer. Geografiska, sociokulturella, religiösa och etniska skillnader är bidragande orsaker till dessa globala variationer i infertilitetprevalensen.
Infertilitet har en stor inverkan på familjens stabilitet i olika kulturer, särskilt kan man se denna inverkan i utvecklingsländer (Lawrenz et al, 2019).
Vidare skriver Lawrenz et al. (2019) att många kvinnor i utvecklingsländer som lider av ofrivillig barnlöshet inte har råd att behandla infertiliteten. De belyser att trots det faktum att infertiliteten lika ofta beror på mannen som kvinnan så får kvinnan oftast skulden för den ofrivilliga barnlösheten.
Enligt Li et al. (2017) finns normer i Kina som fortfarande är starkt rotade. Upprätthållandet av att ha en familj är av hög prioritet. Fertilitet i Kina är inte bara förmågan att föda barn utan något som förväntas inom kulturen. Att vara infertil kan därmed betraktas som en synd och ett svek mot kulturen. Barnlösa kvinnor kan även utsättas för denna form av diskriminering från vårdpersonal.
In Vitro-Fertilisering
IVF är en behandling som först utvecklades för att behandla bilateral äggledsobstruktion (Medical Advisory Secretariat, 2006) och är den mest effektiva behandlingen mot infertilitet idag. Enligt uppgifter från Canadian Assisted Reproductive Technology Registry (2020) är de genomsnittliga levande födelsetalen efter IVF i Kanada cirka 30%. I Sverige kan man se liknande siffror och chansen att bli gravid med IVF är mellan 30–35 % men starkt beroende av kvinnans ålder. Hreinsson et al. (2005) beskriver att efter tre IVF-behandlingar blir ca 70%
av paren gravida. Av de totala antalet födslar som sker i Sverige per år är ca tre procent födda med hjälp av IVF.
Enligt Jose-Miller et al. (2007) kan IVF erbjudas och startas när kvinnan/paret har försökt få barn ungefär ett år utan positivt resultat. IVF innebär att kvinnans ägg och mannens spermier undersöks. Därefter beroende på hur ägg och spermier ser ut så kan man starta behandlingen.
Vid IVF behandling behandlas kvinnan med hormonpreparat och det kan ge svåra biverkningar som påverkar kvinnans psykiska och fysiska mående. De mest kända
biverkningarna enligt Livio Fertilitetscentrum (2020) är svullnadskänsla, smärtor och ömhet
över äggstockarna. Den ökande östrogennivån vid behandlingen kan även ge ömma bröst, trötthet, illamående och ökade flytningar från slidan. Andra vanliga biverkningar är
blodvallningar, svettningar, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, cystor på äggstockarna och lokala reaktioner på hud och subkutant vid injektionsstället.
Sjuksköterskans roll
Enligt svensk sjuksköterskeföreningen (2017) har sjuksköterskor ett moraliskt ansvar att respektera mänskliga rättigheter. Att stå upp för individens autonomi och ingripa där hälsan hotas är av särskild vikt i rollen som sjuksköterska. Sjuksköterskors internationella etiska kod och värdegrund för omvårdnad ska vara varje sjuksköterskas förhållningssätt för att uppnå god och personcentrerad omvårdnad. Sjuksköterskornas etiska kod har fyra huvudområden som är riktlinjerna för etiskt handlande. Dessa fyra områden är sjuksköterskan och
allmänheten, sjuksköterskan och yrkesutövningen, sjuksköterskan och professionen samt sjuksköterskan och medarbetare. Den internationella etiska koden för sjuksköterskor innebär att sjuksköterskan uppvisar professionella värden såsom respektfullhet, lyhördhet, medkänsla, trovärdighet och integritet. Sjuksköterskan ska medverka till en vårdkultur som främjar ett etiskt förhållningssätt och en öppen dialog. Sjuksköterskan ska aktivt medverka till att
utveckla och upprätthålla omvårdnadens värdegrund. Sjuksköterskan ska också vidta lämpliga åtgärder för att stödja och vägleda medarbetare att utveckla högre etisk medvetenhet (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017).
PROBLEMFORMULERING
Ungefär 15% av de par som försöker bli med barn lider av ofrivillig barnlöshet. Kvinnans hälsa påverkas ofta fysiskt men även psykiskt vid ofrivillig barnlöshet och vid IVF behandlingar. Den psykiska påverkan det medför innebär att dessa kvinnor kan söka vård även på andra vårdinstanser än IVF kliniker, gynekologiska mottagningar eller andra
vårdinsatser som riktar sig till kvinnohälsa. Hur kvinnan upplever den ofrivilliga barnlösheten är individuellt och för att vården ska kunna behandla och bemöta kvinnorna med
personcentrerad vård är det viktigt att allmän-sjuksköterskan besitter kunskap kring ofrivillig barnlöshet och dess påverkan på kvinnan för att kunna ge en god omvårdnad av kvinnornas behov.
SYFTE
Syftet var att beskriva kvinnans upplevelser av att leva med ofrivillig barnlöshet.
TEORETISK REFERENSRAM
Uppsatsen utgår från Phil Barkers teori - tidvattenmodellen - som teoretisk referensram.
Barker och Buchanan-Barker (2005) beskriver modellen som att varje människas liv är en resa. Under denna livsresa kan vi vid kritiska tillfällen råka in i storm, möta kriser, där vi ställs inför valet att drunkna eller lida igenom ett sammanbrott. I detta skede kan personen behöva tas till en trygg punkt, genomgå reparationer eller återhämta sig från traumat. När personen är hel igen kan resan fortsätta och nya erfarenheter kan upptäckas och tas in.
Wiklund Gustin och Lindwall (2012) skriver att alla våra livserfarenheter spelar en central roll i det drama av sammanbrott och återuppbyggnad som utspelas då en människa drabbas av och återhämtar sig från psykisk ohälsa. Barkers tidvattenmodell förklarar omvårdnaden som en gemenskap mellan patient och sjuksköterska. Begreppet nursing hänvisar han till nurture som står för att nära. Att vara sjuksköterska handlar enligt Barker om att finnas till hands för människor som går igenom kriser. Att ge ett ovillkorligt stöd och hjälpa patienten skapa förutsättningar att växa igenom, eller ur, sin förtvivlan.
Omvårdnaden är för Barker mer en social konstruktion än en professionell. Det förklaras med att om professionen inte kan bemöta människors grundläggande behov av en omsorg som är närande, kommer den försvinna och andra ta över, då vi människor enligt Barker alltid är i behov av andras omsorg. Sjuksköterskans ansvar gentemot människan är alltså inte att kontrollera, bära och hantera utan att nära och ha fokus på att hjälpa patienten att förstå sina kriser för att kunna lära sig av dem och växa (Wiklund Gustin & Lindwall 2012).
Vidare beskriver Wiklund Gustin och Lindwall (2012) Barkers teori som en metaforisk bild av psykisk ohälsa och återhämtning, som ska tolkas mer som kris än sjukdom. Teorin lyfter även sjuksköterskans ansvar att hjälpa patienten att komma i säkerhet såväl som att gå vidare i livet. Modellen har få normativa inslag om hur människor bör leva och inriktar sig istället på det stöd som människor behöver för att leva ett gott liv.
Denna teori passar litteraturöversiktens syfte väl då litteraöversikten tar upp känslor och upplevelser hos kvinnan med ofrivillig barnlöshet. Att använda Barkers teori kan ge vårdpersonal en stabil grund att bygga en bra och personcentrerad omvårdnad för varje individ. I omvårdnaden och mötet med dessa kvinnor kan Barkers teori användas som
förhållningssätt på det sätt att kvinnan har gjort en resa där en hon hamnat i storm och fått möta de kriser som ställer henne inför valet att drunkna eller genomlida detta. Den
vårdvetenskapliga teorin användes för att diskutera litteraturöversiktens resultat.
METOD
Metoden som användes var en litteraturöversikt. En litteraturöversikt innebär att man skapar en översikt inom ett visst kunskapsområde genom att söka efter befintlig forskning inom kunskapsområdet. Att använda sig av denna metod är effektivt då man sammanställer
kunskap inom det valda området och gör en summering av befintligt material (Friberg, 2017).
Datainsamling
Vid insamling av artiklar användes databaserna CINAHL Complete och PubMed då dessa databaser både innefattar medicinska och vårdvetenskapliga artiklar vilket var relevant för syftet. CINAHL Complete valdes då databasen betraktas som den största databasen inom omvårdnadsvetenskap. PubMed användes då databasen har en inriktning inom medicin (Östlundh, 2017). Den huvudsakliga datainsamlingsmetoden var kombination av Mesh termer, Major Headings och fria sökord för att kunna bredda, avgränsa och kombinera sökningarna. Kombinationerna uppnåddes med Boolesk sökteknik eftersom sökningarna gjordes med flera sökord och kombinationer, denna teknik gjorde det möjligt att välja hur orden skulle kombineras. Författarna valde att använda kombinationsordet AND i sin sökteknik.
I databasen CINAHL Complete användes Major Headings (MH) i sökning efter artiklar. MH kan beskrivas som en etikett på artiklar i databaser för att poängtera vad artikeln handlar om.
Kontrollerade ämnesord plockas från en befintlig lista med förutbestämda begrepp. Att använda MH minskar risken att missa relevant material. I databasen Pubmed användes sökorden i kombination med MeSH termer. MeSH termer innebär en form av
ämnesordssökning där författaren har möjlighet att hitta snävare eller bredare termer för att vidga eller snäva sin sökning. Strukturen på sökning med MeSH ger möjlighet att expandera sin sökning automatiskt det vill säga att MeSH termen ger dig träffar på artiklar med snävare termer en den författaren sökt på. En sökning på ofrivillig barnlöshet kan därför med MeSH ge träffar på artiklar som är taggade med infertilitet och IVF.
De sökord som användes var: Infertility, Life Experiences, Women, Qualitative studies, Suffering, Consequences, Female, Qualitative Research, Experience och Feelings.
Hur sökorden kombinerades och användes vid datainsamling se bilaga 1.
Urval
Urvalet baserades på om artiklarna innehöll de förbestämda sökorden. Inklusionskriterier för arbetet var att endast artiklar skrivna på engelska, publicerade mellan 2000–2020 och var peer-reviewed användes. Med peer-reviewed innebär att artiklarna har publicerats i
vetenskapliga tidskrifter och granskats av expertråd inom området (Friberg, 2017). Artiklarna som skulle användas i resultatdelen skulle vara kvalitativa. De artiklar som användes skulle innehålla minst ett av de utvalda sökorden. Artiklarna skulle ha fokus på att förstå kvinnans upplevelser av ofrivillig barnlöshet.
Exklusionskriterier var mäns upplevelser, review artiklar, fallstudier samt upplevelser av ofrivillig barnlöshet hos homosexuella eller ensamstående kvinnor. Artiklarna exkluderades om de inte innehöll abstrakt, bakgrund, metod, resultat, diskussion, referenslista och ett forskningsetiskt övervägande.
Urvalet började med granskning av artiklarnas titel, vid titel som matchade
litteraturöversiktens syfte lästes abstrakt. Relevanta artiklar sparades och lästes sedan i sin helhet. För att grunden i analysen ska ha bästa möjliga förutsättning så är granskningen av artiklarnas kvalitet viktig (Friberg 2017). Därför kvalitetsgranskades artiklarna enligt Fribergs metod (2017). Det etiska och kritiska förhållningssättet var viktigt för att upprätthålla god kvalitet i de vetenskapliga artiklarna. När Fribergs metod (2017) använts för granskning samlade författarna sökningarna i en sökmatris. Sedan samlade författarna korrekt information kring sökning, begränsning, antal etc (se bilaga 1).
Dataanalys
När all data samlats analyserades materialet med hjälp av Fribergs femstegsmodell (2017).
Det första steget i dataanalysen var att läsa artiklarnas titel och därefter abstrakt för att få en bild om vad artikeln handlar och om dess användbarhet i författarnas arbete. Därefter lästes artiklarna i sin helhet ett flertal gånger för att förstå informationen som presenterades. I nästa steg jämförde författarna artiklarna avseende likheter och skillnader och artiklarna
sammanställdes i en matris (se bilaga 2). Artiklarna resultat grupperandes och lades ihop med
hjälp olika färger på rubrikerna. Till slut sammanställdes litteraturöversiktens resultat i fyra huvudkategorier.
FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN
Artiklarna som används skulle innehålla och tydligt visa forskningsetiska överväganden genom att följa det grundläggande individskyddskravet (Vetenskapsrådet, 1990). Deltagarna i studien ska ha fått information om vad deras medverkan innebar, de medverkande ska ha fått lämna samtycke till de villkor som forskarna lagt fram, enligt Helsingforsdeklarationen (2002). Författarna i denna studie har gått igenom valda artiklar och fastställt oss om att artiklarna följt de etiska kraven för forskningsstudie.
Enligt Sandman och Kjellström (2013) innebär forskningsetiska överväganden att det tydligt ska redovisats vad som gjorts i arbetet, motivering till varför de valen är gjorda och varför man använt sig utav etiska principer och överväganden. Det innebär att exempelvis språköversättning ska översättas korrekt för att inte orsaka missförstånd och spegla sig i missvisande resultat. Författarna har därför översatt från engelska och svenska med olika hjälpmedel som översättningssidor och egen kunskap för att minska risken att översättningen blir missvisande och felaktig. Författarna har även läst valda resultatartiklar flertalet gånger enskilt och tillsammans för att få en korrekt uppfattning som inte vinklas utav personliga tolkningar och värderingar.
RESULTAT
Resultatet grundar sig på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som beskriver kvinnors upplevelser av att leva med ofrivillig barnlöshet. Resultatet presenteras i fyra
huvudkategorier. Huvudkategorierna tillsammans med dess underkategorier presenteras nedan i tabell 1.
Tabell 1. Kategorier och underkategorier
.
Huvudkategorier Underkategorier
Sociala och samhällsmässiga upplevelser av ofrivillig barnlöshet
• Stigmatisering
• Samhällets förväntningar och social press
• Social status och isolering Känsla av lidande • Otillräcklighet och förnedring
• Psykisk påverkan Kulturell skillnad i upplevelser av
ofrivillig barnlöshet
• Religiös och kulturell påverkan på upplevelsen
SOCIALA OCH SAMHÄLLSMÄSSIGA UPPLEVELSER AV OFRIVILLIG BARNLÖSHET
Stigmatisering
Många artiklar beskriver att kvinnorna upplever en stigmatisering kring sin ofrivilliga barnlöshet. Kvinnorna upplevde att samhället såg dem som värdelösa på grund av sin
barnlöshet (Daibes et al., 2017; Dyer et al., 2002; Hasanpoor-Azghdy et al., 2015; Mete et al., 2019; Nahar & Richters, 2011; Ofosu-Budu & Hanninen, 2020). På grund av stigmatiseringen kände kvinnorna att de uteslöts från tillställningar och ceremonier. Kvinnorna kände sig ofta diskriminerade och upplevde en känsla av att ha förlorat sin status både inom den egna familjen och i samhället (Daibes et al., 2017; Hasanpoor-Azghdy et al., 2015; Nahar &
Richters, 2011). Kvinnorna beskrev att folk såg den infertila kvinnan som en person som kan bringa otur och anses därför som en lågt prioriterad människa (Nahar & Richters, 2011).
Samhällets förväntningar och social press
Kvinnorna beskrev att när de inte kunde uppfylla de förväntningarna samhället hade på barnafödande börjar kvinnorna drabbas av en känsla att inte kunna upprätthålla sin roll som kvinna vilket orsakade en identitetskris (Daibes et al., 2017; Dyer et al., 2002; Hasanpoor- Azghdy et al., 2015; Nahar & Richters, 2011; Tiu et al., 2018). Kvinnorna förklarade att deras män inte ville följa med till utredning av barnlöshet då männen inte ville riskera att någon skulle se dem och tro att de var orsaken till den ofrivilliga barnlösheten och kvinnorna kände att de lämnades utan något psykologiskt eller fysiskt stöd. Press från maken och svärfamilj var en daglig upplevelse hos kvinnorna, den konstanta skuldbeläggningen och skammen från kommentarer och blickar gjorde att kvinnorna kände sig nedtryckta (Daibes et al., 2017).
Kvinnorna fick inte tillräckligt med hjälp med den psykologiska stressen kring infertilitet. De upplevde att de levde med den som en daglig tyngd i livet. Kvinnorna blev även utmattade av
den kontinuerliga ansträngningen att skydda sig från psykisk, social och fysisk skada på grund av infertiliteten (Hasanpoor-Azghdy et al., 2015).
Kvinnorna förklarar att alla skyller på dem och att deras makars släkt vill att mannen ska lämna kvinnan eller åtminstone att han ska gifta sig med en fertil kvinna som kan ge honom barn. Kvinnorna förklarar sedan att detta var något som förväntades att de skulle finna sig i enligt kulturen men deras känsla av ensamhet och bristen på livslust blev mer påtaglig utav detta (Nahar & Richters, 2011).
Social status och isolering
Kvinnorna upplevde att andra kvinnor som hade barn behöll sin sociala status i makarnas familjer medan de själva stöttes ut. Kvinnorna upplevde att de kunde uppnå en viss status om de fick barn (Batool & Visser, 2016; Daibes et al., 2017).
Kvinnorna beskrev att familj och vänner har en påverkan på kvinnorna i försök att få dem att skaffa barn och även om den inte uttrycktes muntlig så var det hintar och tips som gavs.
Kvinnorna som upplevt stigmatisering kände förlust av sin värdighet och social status i samhälle och hos sin make. Den känslan bidrog även till att kvinnorna undvek att delta i sociala tillställningar då de inte ville möta blickar som såg ner på dem. (Hasanpoor-Azghdy et al., 2015; Daibes et al., 2017). Kvinnorna förklarade att genom att isolera sig hemma blev det ett sätt att slippa påminnas om andras syn på dem, stigmatiseringen och ett försök till att må bättre (Hasanpoor-Azghdy et al., 2015)
I flera artiklar undersöktes skillnaden på upplevelser beroende på socioekonomisk ställning hos den infertila kvinnan. Kvinnor boende på landsbygden undveks av övriga medlemmar i samhället och då det ofta var omöjligt att hålla sig utom synhåll från andra så blev den fysiska isoleringen liten. Däremot var den psykiska isoleringen större hos dessa kvinnor då de kände en skam när dem gick ut för att samhället hade en viss stigmatiserad syn på dem. Kvinnor bebodda i storstäder valde ofta den fysiska isoleringen själv. De undvek det sociala och förlorade sina vänner då de drog sig undan. Ensamheten och den fysiska isoleringen var hos dessa kvinnor stor och det bidrog till att den psykiska isoleringen tog över dem (Batool &
Visser, 2016; Daibes et al., 2017; Donkor et al., 2017; Hasanpoor-Azghdy et al., 2015; Mete et al., 2019; Tiu et al., 2018). Kvinnorna beskrev moderskap som meningen med livet och att utan barn har livet inte samma glädje. Moderskap skulle även ge ett socialt värde, en
inflytelserik status som ansågs mycket kraftfull. Kvinnorna uttryckte att det enda de ville var att få ett barn och utan det så finns det inget att leva för. (Batool & Visser, 2016; Dyer et al., 2002; Nahar & Richters, 2011).
Många av kvinnorna hade fått flertalet medicinska konsultationer och vissa av dom hade även valt att testa olika naturliga kurer såsom örtmixer för att öka chansen att bli gravid. Vissa av kvinnorna kände sig desperata och vände sig till de andliga och sökte efter trollkarlar eller spådamer för att få kraft ifrån dem att bli gravida (Daibes et al., 2017).
Då tillgången till god infertilitetvård är sämre i utvecklingsländer så kan många av de
negativa sociala konsekvenserna av infertilitet kopplas till att kvinnor i utvecklingsländer har låg status enligt samhället. För att kvinnorna ska kunna få ett bättre bemötande och bättre vård skulle det krävas sociala, ekonomiska och politiska förändringar i samhället (Dyer et al., 2002).
KÄNSLA AV LIDANDE
Otillräcklighet och förnedring
Generellt så ansåg sig kvinnorna som ansvariga för reproduktionen. Kvinnorna upplevde att när de inte kunde fullfölja det ansvaret fick de känslor av oro, rädsla, ofullständighet och otillräcklighet. Det visade sig även att flera av kvinnorna kände sig ledsna och otillräckliga när de hörde barn ropa efter deras föräldrar. Eftersom det påminde dem om deras
misslyckande att skaffa barn (Ofosu-Budu & Hanninen, 2020; Tiu et al., 2018).
Kvinnorna kände sig som oanvändbara människor. Många kvinnor menade också på att rollen som kvinna inte kunde upprätthållas då de inte kunde få barn. Kvinnorna accepterade att detta var deras roll och var medvetna om konsekvenserna om dom inte kunde fullfölja deras syfte – vilket är att ge mannen ett barn. Kvinnorna uttryckte att konsekvenserna även kunde vara en känsla av att mannens familj och gemensamma vänner såg den infertila kvinnan som ett hembiträde som skulle ta hand om allting runt om en tillställning. Kvinnan kände att hon var otillräcklig och inte var värdig att få delta i tillställningar på grund av detta (Daibes et al., 2017; Dyer et al., 2002).
Vissa upplevelser var smärtsamma beskriver kvinnorna, svärföräldrar jämförde svärdöttrar med barn med den barnlösa svärdottern vilket upplevdes som en förnedring då jämförelsen ofta kontras med att om kvinnan varit duktigare och arbetat mindre så hade hon kunnat vara som den fertila svärdottern (Tie et al. 2018). Kvinnorna berättade att andra skrattar åt dom och säger elaka och förnedrande kommentarer om att de inte fått barn. Kvinnorna berättade att deras män fick frågor som varför de gift sig med en sak som inte kan få barn (Dyer et al., 2002).
Psykisk påverkan
Kvinnorna beskrev sin ofrivilliga barnlöshet som en kris, stressande upplevelse och med många osynliga förluster. De flesta kvinnorna beskrev sina känslor som en tomhet, rastlöshet och frustration (Batool & Visser, 2016; Daibes et al., 2017; Dierickx et al., 2018; Donkor et al., 2017; Dyer et al., 2002; Nahar & Richters, 2011; Tiu et al., 2018).
Kvinnorna i fattigare regioner beskrev att de kände sig tomma och ihåliga, som om dom var halva. De upplevde att de fick spänningsproblematik i kroppen, såsom spänningshuvudvärk och muskelknutor. Kvinnorna med högre levnadsstandard och ekonomi förklarade sina känslor som att det inte spelar någon roll för dem hur utbildade eller förmögna de är om de inte kan få barn så kommer dom aldrig känna sig hela eller att livet är fullbordat (Nahar &
Richters, 2011).
Den ofrivilliga barnlösheten påverkade kvinnornas fysiska och psykiska mående. Alla kvinnor visade tecken på ångest och/eller depression (Dyer et al., 2002). Kvinnorna beskrev att det visade sig i uttryck som låg orkeslöshet, sämre humör, sömnstörningar, känsla av misslyckande, oro för framtid, förlust av förtroende, brist på livsglädje, stress, känsla av hopplöshet, förlust av kontroll, ilska och sämre livskvalitet. En del kvinnor hade även suicidala tankar (Dyer et al., 2002; Dierickx et al., 2018). Kvinnorna beskrev den ofrivilliga barnlösheten som den största sorgen i livet och en känsla av att vara desperata för att hitta ut från den sorgen. Kvinnorna beskrev symtom på depression till följd av långa perioder i ensamhet där de bara grät. Denna upplevelse är till följd av svårigheterna i samhället att öppet prata om infertilitet och kvinnorna kändes tvingade till tystnad där de själva skulle bearbeta sina känslor kring ofrivillig barnlöshet utan stöd (Dierickx et al., 2018).
Kvinnorna upplevde att deras ångest härstammade från de faktum att de flesta kände att de åldrades utan ett positivt graviditetsbesked. De var väldigt rädda för att bli äldre och inte ha burit ett biologiskt barn. Dessa rädslor kopplades även till stress då kvinnornas vänner som gift sig efter dem redan hade barn (Donkor et al., 2017). Många kvinnor beskrev sig själva som en halv kvinna, ofullständig, ett dött träd och så vidare. En del kvinnor i beskrev allvarliga fysiska och psykiska åkommor och stresspåslag på grund av behandling med IVF.
Frånvaro av stöd i behandlingen hade ökat denna känsla hos kvinnorna (Daibes et al., 2017).
Många kvinnor upplevde en stark oro för att bli övergiven och vissa hade blivit lämnade av flera män på grund av sin infertilitet (Batool & Visser, 2016; Dyer et al., 2002; Nahar &
Richters, 2011). De infertila kvinnorna kände även rädsla för att bli lämnade för en annan kvinna som skulle kunna ge mannen ett arv i form av ett barn. Kvinnornas livskvalité
påverkades av denna ständiga rädsla och oro. Kvinnorna upplevde att infertiliteten var ett stort hot mot deras äktenskap och var därmed djupt oroade över detta. Kvinnorna beskrev även att de var helt beroende utav sina män både ekonomiskt, andligt och känslomässigt. Det visade sig att kvinnorna kände att mannen hade en högre auktoritet vilket gjorde kvinnans rädsla för övergivande stor (Nahar & Richters, 2011).
Kulturell skillnad i upplevelser av ofrivillig barnlöshet
Religiös och kulturell påverkan på upplevelsen
Många av kvinnorna i resultatstudierna var muslimer och förklarade att deras män hade rätt att gifta sig med ytterligare en kvinna (Batool & Visser, 2016; Dyer et al., 2002). Vanligtvis ska då den nuvarande frun vara med och ge mannen välsignelse i det nya giftermålet, men är en kvinna infertil har hon inte den makten eller statusen och mannen gör exakt som han vill.
Detta var en oro hos flera muslimska kvinnor då de visste att de skulle bli utstötta om mannen skaffade sig en ny kvinna som kunde ge honom barn. Vissa kvinnor berättade att deras män varit otrogna och sedan tvingat dem följa med och hälsa på barnen de fått med kvinnor utanför äktenskapet (Dyer et al., 2002).
Det fanns även kulturella aspekter att väga in i hur kvinnan behandlas, synen på henne och hur samhället bemöter hennes infertilitet. En artikel jämförde pakistanska kvinnors
upplevelser med brittiska och den slående skillnaden i kvinnornas upplevelser utgjordes av den skilda kulturen. Båda grupperna kände ett större utanförskap även om de hade kvar sociala relationer. De brittiska kvinnorna kände ingen oro över att deras relationer till familj
och vänner skulle påverkas medan de pakistanska kvinnorna beskrev den oron som störst (Batool & Visser, 2016). I en annan artikel visade det sig att religiösa åsikter kunde påverka upplevelserna och vissa kvinnor beskrev att de väntade på att Gud en dag skulle upphäva den förbannelse som låg över kvinnans infertila kropp (Mete et al., 2019)
DISKUSSION
Metoddiskussion
Författarna har valt litteraturöversikt som metod för att sammanfatta och analysera den nuvarande befintliga forskningen kring ämnet (Friberg, 2017). Artiklarna kommer från tre olika världsdelar, företrädesvis från Asien och Afrika. I två artiklar bestod urvalet av kvinnor från Europa. I en av artiklarna deltog åtta kvinnor från England och i den andra artikeln skrev turkiska kvinnor i ett öppet forum på internet om infertilitet. Det är därför viktigt att påpeka att resultatet i denna litteraturöversikt inte kan generaliseras till västerländska kvinnors upplevelser av infertilitet. Men resultatet kan ge sjuksköterskor en bredare bild av den
individuella upplevelsen av ofrivillig barnlöshet i möten med kvinnor från olika bakgrunder.
Arbetet byggde på en litteraturöversikt över kvalitativa artiklar då dessa kunde sammanfatta kvinnornas egna ord kring deras känslor och upplevelser. Kvantitativa artiklar exkluderades därför. Detta kan ses som en styrka då resultaten är en sammanfattning av den ofrivilligt barnlösa kvinnans egna ord, men samtidigt ses som en svaghet då kvalitativa studier inte går att generalisera på samma sätt. Boolesk sökteknik användes med flera sökord för att ge bredare träff på artiklar som matchar litteraturstudiens syfte. Författarna använde sig utav MeSH och Major Headings i sina databassökningar för att kombinera de förvalda sökorden.
Användningen av MeSH och Major Headings kan ses som en fördel då de termerna som är en kontrollerad vokabulär inom livsvetenskaperna underlättar sökningen på artiklarna i valde databaser och visar resultat som hör till den valde MeSH eller Major Headings kategorin.
Årtalen som begränsade litteraturöversikten var 2000–2020 för att författarna ansåg att det var mest relevant med ett spann på 20 år då allt mer användbara vetenskapliga artiklar som
svarade på arbetets syfte hittades. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska, då författarna behärskar detta språk och tillsammans kan översätta ord och meningar så det blir korrekt.
Andra språk än engelska uteslöts då översättningen av exempelvis en spansk text kan bli fel.
Översättning av artiklar och innehåll kan ibland kan feltolkas, vilket kan vara en svaghet
(Östlund, 2017). För att motverka denna svaghet har författarna därför använt sig av lexikon vid översättning av ord för att säkerhetsställa ordens innebörd.
Data söktes via CHINAL och PUBMED då dessa databaserna har en inriktning i omvårdnad vilket stärker metodens validitet och trovärdighet (Henricson, 2017). Det kan ses som en svaghet att enbart söka från två databaser men under arbetet prövade författarna att söka med två andra databaser och oftast framkom det samma artiklar. Då dessa databaser inte bidrog till nya artiklar valdes de bort. Data från artiklarna som valdes ut analyserades noga främst via abstrakt, för att få en övergripande bild över artiklarna och se om syftet matchar. Samtidigt var det ett sätt för författarna att spara tid då icke relevanta artiklar valdes bort redan från abstrakt om det inte passade med författarnas syfte. Artiklarna med relevant innehåll
analyserades ingående där resultatet sammanfattas i författarnas matris över urval av artiklar till resultat. Den sammanställda data lade grund till författarnas litteraturöversikt. Den sammanställda datan från tio vetenskapliga artiklar ansåg författarna som tillräckligt för att besvara arbetets syfte.
Samarbetet mellan författarna har fungerat bra. Vid valet av artiklar och hur strukturen i arbetet skulle se ut har diskussion och inflytande från båda parter tagits i beaktning.
Diskussioner kring hur resultat ska formuleras och hur det uppfattats har förts och genom noggrannare granskning i det som varit problematiskt har författarna kommit till konsensus.
Kompletteringen av varandras svagheter och styrkor har varit utmärkande genom hela arbetet, både genom att lära varandra ny kunskap och genom att hjälpas åt på de punkter den ena haft svårigheter med.
Resultatdiskussion
Ofrivilligt barnlösa kvinnor upplevde många psykiska och fysiska påfrestningar i vardagen.
I författarnas resultat framkom det att kvinnor upplevde den ofrivilliga barnlösheten som ett lidande och en livskris. Denna upplevelse påverkade kvinnornas livsvärld. Vår livsvärld är vår etiska värdegrund. Det krävs att sjuksköterskan har respekt och förståelse för den enskilda kvinnans livsvärld för att kunna hjälpa henne med hälsofrämjande processer. I en persons livsvärld utspelar sig välbefinnande, lidande och sjukdom och ett vårdande som inte förstår eller klarar av att möta livsvärlden är inget verkligt vårdande (Dahlberg & Segesten, 2010).
Resultatet av litteraturöversikten visade hur samhället påverkade kvinnornas känslor av isolering och utanförskap. Då Sverige, som tidigare nämnts, är ett mångkulturellt samhälle kommer sjuksköterskan att möta kvinnor från olika geografiska bakgrunder. Sjuksköterskan ska kunna utföra en personcentrerad omvårdnad och förstå hur den kulturella skillnaden kan påverka omvårdnaden (Ekman, Ebrahimi & Olaya Contreras, 2021). Grunden i personcentrad vård är att sjuksköterskan lyssnar på kvinnans livsberättelse. Utifrån livsberättelsen kan sjuksköterskan identifiera hennes unika behov, resurser och erfarenheter samtidigt som kvinnan ses som en helhet. Att använda kvinnans livsberättelse som grund i omvårdanden ger sjuksköterskan tillgång till viktiga delar av kvinnans perspektiv och vad som kan bidra till välbefinnande och ökad hälsa (Krook, 2007).
Mumtaz et al., (2013) menar att fenomenet infertilitet inte kan begränsas till en klinisk definition utan det är också ett socialt konstruerat begrepp med varierande definitioner. Där män har den primära makten bär kvinnan bördan av de sociala, emotionella och fysiska konsekvenserna av barnlöshet oavsett om infertilitet är kopplad eller fastställd till kvinnan.
För att kunna påverka och förändra detta krävs ekonomiska, politiska och kulturella förändringar. Rouchou (2013) beskriver att varje kultur har olika skäl och övertygelser om varför infertilitet stigmatiseras, ibland på grund av universella trender. I allmänhet
kategoriseras dock konsekvenserna i tre aspekter; socialt, psykologiskt eller ekonomiskt.
Rouchou (2013) beskriver att i den sydafrikanska kulturen är det kvinnans skyldighet att förse mannen och hans familj med ett barn. När kvinnan inte kan uppfylla kraven får de utstå hot om att bli lämnad eller att mannen skulle skaffa barn utanför äktenskapet. Detta bidrog till psykisk ohälsa hos berörda kvinnor. Resultaten från Rouchou (2013) och Mumtaz et al., (2013) visar att förutom den ekonomiska bördan som tillkommer vid behandling av infertilitet kan kvinnans familj och svärfamilj fråntas social och ekonomisk trygghet. Vidare kan vi med vårt resultat tillsammans med Rouchou (2013) och Mumtaz et al., (2013) studier belysa avsaknad av stöd i utvecklingsländer till par som drabbats av infertilitet. Resultatet visade att i en del länder fanns inte stödgrupper medan det i västerländska samhällen ofta finns
stödgrupper. Ett exempel är Kvinnohuset som har länkar till stödgrupper för ofrivilligt barnlösa (https://www.terveyskyla.fi). Detta gör att de västerländska kvinnorna kan känna en gemenskap i upplevelsen av ofrivillig barnlöshet med andra som är drabbade. För att kunna förändra och förbättra möjligheterna för kvinnor i utvecklingsländer krävs en förändrad syn på kvinnan, en mer jämställd syn, samt kunskap om bemötande och stöd vid infertilitet, både i samhället i stort och i hälso- och sjukvården.
För sjuksköterskan som möter kvinnor från olika delar av världen krävs det kunskap om vad transkulturell vård innebär. Det innebär att försöka förstå varandra även när vi har olika språk, religion eller kulturella traditioner. Att tillhandahålla omsorg som är meningsfull och fungerar tillsammans med olika kulturella åsikter och livsstilar. Kulturen är inriktad på människan som helhet och betraktas utifrån individens religion, släktskap, politisk och juridisk ställning, utbildning, språk och världsbild. Att ha kunskap om att kultur innebär en helhet av våra värderingar och övertygelser ger sjuksköterskan kompetens att ge hälsofrämjande omvårdnad (Leininger, 1999). Bemötandet i vården ur transkulturellt perspektiv ska med utgångspunkt i Hälso- och sjukvårdslagen och patientlagen inriktas på att undvika att majoritetskulturens värderingar styr hur omvårdnaden planeras. Detta innebär att den kultur som flest invånare i ett land lever efter, inte ska styra eller påverka hur en person ska vårdas. Sjuksköterskan bör sträva efter omvårdnad anpassad efter varje unik individs önskemål och behov. Både
patienten och vårdarens kultur påverkar mötet och hur vården planeras. Att studera
transkulturell omvårdnad kan ge oss förståelse för hur vi kan vårda personer som döljs bakom sin kultur men också hur vi på bästa sätt vårdar mellan och inom kulturer för att förstå
skillnader och likheter (Hjelm, 2020).
I resultatet av denna litteraturöversikt kunde vi identifiera social press som en bidragande faktor till kvinnornas upplevelser av ensamhet och negativa effekter på sina relationer.
Kvinnorna som deltagit i de olika studierna har beskrivit upplevelser av social press från familj, svärfamilj eller övriga medlemmar i samhället. De upplevde att de får bära skuld för infertiliteten och oro för att bli övergivna. De kände sig generade i sociala möten och detta gjorde att de drog sig undan och isolerad sig från sociala sammanhang.
Ceballo et al., (2015) beskriver att i samhällen där män har den främsta maktpositionen är vikten av att föra sitt arv och namn vidare väsentlig. Sannolikt påverkar detta inte bara kvinnornas känslor och identiteter utan även relationerna och interaktionerna med andra individer. Kvinnor beskriver oförmågan att föda ett barn som en isolerande livskris. Vidare beskriver Ceballo et al., (2015) att infertilitet sannolikt har en stark inverkan på kvinnornas förhållande till vänner, makar och familj. De beskrev hur de äktenskapliga förhållandena präglades av frustration som följd till bristen på kommunikation och stöd.
Barker (2005) beskriver vårdandet som en chans att finnas till hands för individer som går igenom kriser, att ge ovillkorligt stöd och skapa förutsättningar för individer att växa igenom, men kanske också ur, sin förtvivlan. Omvårdnaden handlar om att försöka förstå samspelet mellan de tre erfarenhetsdomänerna, det vill säga själv, andra och världen, för att hitta interventioner som gör det möjligt för individen att vidta förändringar med utgångspunkt genom denna förståelse. Att hjälpa kvinnorna med interventioner skulle kunna förklaras med att ofrivilligt barnlösa kvinnor kan behöva tas till en trygg punkt och få återhämtning. Att få återhämta sig, landa i en trygg punkt utan mer stressfaktorer och reparera sig från faktumet att leva med ofrivillig barnlöshet. Uppgifter om press från kvinnornas svärfamiljer bidrog i denna litteraturöversikt till att kvinnorna upplevde en försämrad äktenskaplig relation. Dahlberg &
Segesten (2010) betonar att människor är beroende av samspel med andra och att samspel med anhöriga oftast är det allra viktigaste. De kan då behöva stöd från sjuksköterskan eftersom samspelet med sin närstående kan vara avgörande för personens möjligheter att bevara eller återvinna hälsa och uppleva välbefinnande. Dahlberg och Segesten (2010)
beskriver vidare att samspelet med närstående också kan ha en negativ inverkan på situationen och därmed påverka hälsa och välbefinnande negativt. Kvinnor som upplever en försämrad äktenskaplig relation får sannolikt negativa konsekvenser av det bristande samspelet med sin partner vilket ställer ännu högre krav på sjuksköterskan att försöka hjälpa kvinnorna.
Sundby (1986) förklarar familjen som det viktigaste sociala nätverket för de flesta människor.
Det är familjen som ställer upp i kriser, som individen träffar på ledig tid och högtider och kopplar sina arv till. Men en del människor hamnar utanför detta samhällsmönster på grund av ofrivillig barnlöshet. Barn kan jämföras med en existentiell upplevelse där individen för vidare sina gener. Att få barn skänker även en betydande intimitet och känslomässig samhörighet. I författarnas resultat beskriver kvinnor att de upplever att rollen som kvinna påverkas när de inte kan få barn. I detta väger vi in det Sundby (1986) förklarar kring
kvinnors biologiska funktioner och känslomässiga effekter av att förlora dessa funktioner vid infertilitet. I detta sammanhang är det värt att påpeka det som Dahlberg & Segesten (2010) beskriver om samspelet med närstående, att det är inte bara omfattar individens biologiska familj utan de som individen själv definierar som sina nära. Om en kvinna definierar sin syster och en annan en vän som närstående ska det vara lika accepterat att inkludera dessa som närstående i hälsofrämjande processer. Som sjuksköterska är det därför viktigt att
bekräfta individens syn på närstående, detta kan främja processen att återfå välbefinnande och minska känslan av förlorad kvinnlighet.
I denna litteraturöversikts resultat beskrev kvinnorna ofrivillig barnlöshet som en stor sorg i livet som berövat dem känslan av att vara en värdig kvinna. De beskrev detta som en kris och en mycket stressande upplevelse. Infertiliteten påverkade kvinnornas psykiska välbefinnande negativt. Vissa kvinnor visade mer djupa depressiva symtom med suicidala tankar. Sundby (1986) beskriver att infertilitet kan leda till depressioner och försämrat självförtroende. Att kvinnan förlorar kontroll över viktiga aspekter i livet. Den ständiga påminnelsen om sin bristande funktion varje månad vid menstruation kan ge kvinnan en fientlig syn på sin kropp och sitt underliv. Vidare skriver Sundby (1968) att infertilitet inte är ett lyxproblem utan en kris med psykosociala konsekvenser. För att kvinnorna ska kunna ta sig ur denna sorg behöver de stöd både privat och professionellt för att inte hamna i en djupare kris och depression. Behovet av information, behandling och stöd var stort hos kvinnorna i denna översikt. Sjuksköterskan behöver därför arbeta med en personcentrerad vård för att stärka känslan av sammanhang och främja kvinnans välbefinnande. I vårt resultat beskrivs många olika delar som påverkar kvinnans psykiska mående till följd av infertilitet. Ett resultat som sjuksköterskor bör uppmärksamma är att kvinnor upplever att de saknar stöd i sin situation och känner sig väldigt ensamma. Barker och Buchanan-Barker (2005) menar att en människa kan hamna i kris och behöver därefter repareras och återhämtas. Kvinnorna tar upp just detta behov, behovet av att få vara i sin sorg men ändå få hjälp att ta sig vidare då de ofta känner att meningen med livet har ryckts undan på grund av barnlösheten.
I en studie av Ollivier, Lesser och Bell (1984) beskrivs stöd för att minimera påfrestningarna kring ofrivillig barnlöshet. Kvinnor kan få en god upplevelse av att ha en bra vårdgivare som kan informera och utbilda dem om de olika faktorerna inom infertilitetvård. Att ha en
vårdgivare som även kan stödja känslomässigt kring aspekter som sexualitet, relationer och självkänsla är till stor hjälp. Sjuksköterskor har visat sig ha förmåga att tillhandahålla medicinsk vård och hälsoutbildning i terapeutiskt bedömande till kvinnor med ofrivillig barnlöshet. Sveriges Riksdag (2003) skriver att enligt hälso- och sjukvårdslagen har alla rätt till vård och behandling. Utöver den rent medicinska behandlingen så finns oftast ingen helhetssyn för en kontinuerlig och strukturerad rådgivning inom ofrivillig barnlöshet. De resurser och den kompetens som idag finns, såsom kuratorer, familjerådgivare, psykologer etc. bör erbjudas till alla ofrivilligt barnlösa innan de genomgår medicinsk behandling för att ges bästa möjliga stöd. Att vi inom hälso- och sjukvården skulle kunna erbjuda detta stöd
skulle göra stor skillnad för de kvinnor som upplever en ensamhet men även för de som vill prata med andra utöver sina närstående.
Wiklund Gustin & Lindvall (2012) beskriver att Barkers teori är utvecklad inom den psykiatriska vården. Människors hälsa hör samman med livet i en bred mening och är alltså inte bara frånvarande av sjukdom. Både andlighet, kulturella och sociala faktorer ryms i Barkers teori och då kvinnorna i denna litteraturöversikt upplevde minst en utav dessa tre faktorer som bidragande till försämrat psykiska mående så anser författarna att sjuksköterskan bör beakta Barkers teori i möten med kvinnor som är ofrivilligt barnlösa. Kvinnor som är infertila kan ha ett stort behov av stöd och förståelse och vägledning till att ta sig igenom den kris de nu befinner sig i.
Eftersom sjuksköterskan kommer att möta kvinnor som kommer från olika bakgrunder, förhållanden och kulturer så krävs ett holistiskt bemötande där sjuksköterskan följer de etiska koderna om lika vård. Kvinnor med en kultur som är skild från den svenska behöver samma vård, exempelvis så får sjuksköterskans egen värdering eller åsikt aldrig styra hur kvinnan själv upplever eller ställer sig till hennes ofrivilliga barnlöshet. Eftersom stigmatiseringen visade sig vara mer öppen i utvecklingsländer än i västerländska länder måste sjuksköterskan förstå att behoven kan skilja sig åt. Kvinnorna upplevde den ofrivilliga barnlösheten som den största sorgen i livet, oavsett vart de bodde eller vilken kultur de växt upp i. En kvinna med denna sorg kommer att behöva stöd skapade utifrån hennes egen livsvärld och värderingar. I mötet med dessa kvinnor kommer det fenomenologiska förhållningssättet att vara värdefullt för att forma vården utifrån varje enskild individs behov.
KLINISKA IMPLIKATIONER
I vården fokuseras det mycket på det medicinska och kvinnans känslor och upplevelser av infertilitet kan komma i skymundan. Litteraturöversikten har visat att kvinnor med ofrivillig barnlöshet kan uppleva sig ensamma och isolerade i sina känslor. En holistisk vårdrelation där kvinnan kan få sina upplevelser och känslor bekräftade av sjuksköterskan skulle kunna
minska lidandet hos den ofrivilligt barnlösa kvinnan. Förutom detta, visar översikten att kvinnor kan uppleva stigmatisering relaterat till infertiliteten både från samhället och sin
omgivning vilket orsakar lidande. Med mer kunskap inom området kan sjuksköterskor bekräfta kvinnornas känslor och upplevelser av ofrivillig barnlöshet.
FÖRSLAG FORTSATT FORSKNING
En intervention som skulle kunna testas inom denna patientgrupp är fenomenologiska samtal. Inom dessa samtal kommer existensen före essensen, vilket resulterar i att
vårdpersonal kan fånga in kvinnornas förståelse av sin infertila upplevelse och på så sätt förbättra deras välmående. Författarna anser att vidare forskning kring vårdrelationens betydelse för infertila kvinnor bör fördjupas i mer forskning. Förslagsvis skulle författarna kunna undersöka sjuksköterskans förhållningssätt till infertila kvinnor med utgångspunkt från kvinnors upplevelser av vårdandet.
SLUTSATS
Denna litteraturstudie inkluderar kvinnor från tre världsdelar, företrädesvis Asien och Afrika, och visar att ofrivillig barnlöshet kan leda till bristande i livslust med följder som social, emotionell och psykisk påverkan. Då sjuksköterskor i Sverige och andra delar av västvärlden kommer i kontakt med kvinnor från hela världen är det viktigt att känna till hur upplevelser av ofrivillig barnlöshet i länder utanför västvärlden kan se ut. För sjuksköterskan är det viktigt att kunna se följderna av infertilitet i andra sammanhang än inom kvinnohälsa då dessa kvinnor kan få fysiska och psykiska följder och söka vård även på andra vårdinstanser.
REFERENSFÖRTECKNING
*artikel inkluderad i resultatet
Canadian Assisted Reproductive Technology Registry (2020) ART Live Birth Rates – Media Releases. Hämtad 2021-05-02 från https://cfas.ca/canadian-art-register.html Ceballo, R., Graham, E. T. & Hart, J. (2015) Silent and Infertile: An Intersectional
Analysis of the Experiences of Socioeconomically Diverse African American Women With Infertility. Sage Journals; Psychology of women quarterly.
doi.org/10.1177/0361684315581169
Barker, P. & Buchanan-Barker, P. (2005). The tidal model: a guide for mental health professionals. London: Routledge.
* Batool SS, de Visser RO. Experiences of Infertility in British and Pakistani Women:
A Cross-Cultural Qualitative Analysis. Health Care Women Int. 2016;37(2):180- 96. doi: 10.1080/07399332.2014.980890.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Patiensperspektiv och livsvärld s. 126-154. Hälsa och vårdande: i teori och praxis. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Patiensperspektiv och livsvärld s. 118-122. Hälsa och vårdande: i teori och praxis. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
*Daibes, M. A., Safadi, R. R., Athamneh, T., Anees, I. F., & Constantino, R. E.
(2017). “Half a woman, half a man; that is how they make me feel”: a qualitative study of rural Jordanian women’s experience of infertility. Culture, Health &
Sexuality, 20(5), 516–530.
https://doiorg.esh.idm.oclc.org/10.1080/13691058.2017.1359672
*Dierickx, S., Rahbari, L., Longman, C., Jaiteh, F., & Coene, G. (2018). 'I am always crying on the inside': a qualitative study on the implications of infertility on
women's lives in urban Gambia. Reproductive health, 15(1), 151.
https://doi.org/10.1186/s12978-018-0596-2
*Donkor, E. S., Naab, F., & Kussiwaah, D. Y. (2017). "I am anxious and desperate":
psychological experiences of women with infertility in The Greater Accra Region, Ghana. Fertility research and practice, 3, 6. https://doi.org/10.1186/s40738-017- 0033-1
Duffy JMN, Arambage K, Correa FJS, Olive D, Farquhar C, Garry R,
Barlow DH, Jacobson TZ. Laparoscopic surgery for endometriosis. Cochrane Database of Systematic Reviews 2014, Issue 4. Art. No.: CD011031. DOI:
10.1002/14651858.CD011031.pub2.
*Dyer, S. J., Abrahams, N., Hoffman, M., & van der Spuy, Z. M. (2002). 'Men leave me as I cannot have children': women's experiences with involuntary childlessness.
Human reproduction (Oxford, England), 17(6), 1663–1668.
https://doi.org/10.1093/humrep/17.6.1663
Ekman, I., Ebrahimi, Z., & Olaya Contreras, P. (2021).Person-centred care: looking back, looking forward. European journal of cardiovascular nursing : journal of the Working Group on Cardiovascular Nursing of the European Society of Cardiology, 20(2), 93–95. https://doi.org/10.1093/eurjcn/zvaa025
Friberg, F. (red.) (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
*Hasanpoor-Azghdy, S. B., Simbar, M., & Vedadhir, A. (2015). The Social Consequences of Infertddility among Iranian Women: A Qualitative Study.
International journal of fertility & sterility, 8(4), 409–420.
https://doi.org/10.22074/ijfs.2015.4181
Helsingforsdeklarationen (2002). Medicin och Samhälle. Världsläkarförbundets Helsingforsdeklaration. Hämtad 2021-05-02 från
https://www.sls.se/PageFiles/229/helsingfors.pdf
Henricson, M. (red.) (2017). Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Hreinsson, J., Hamberger, L. & Hardarson, T. (red.) (2005). Infertilitet: utredning och behandling genom assisterad befruktning. Stockholm: Studentlitteratur.
Jose-Miller, A. B., Boyden, J. W., & Frey, K. A. (2007). Infertility. American Family Physician, 75(6), 849–856.
Karolinska Institutet. (2020). Hämtad 2021-03-15 från https://ki.se/forskning/fakta- om-ofrivillig-barnloshet
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson, (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från ide till examination inom omvårdnad. (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur Kvinnohuset. (2017) Hämtad 2021-05-24 från
https://www.terveyskyla.fi/naistalo/sv/reproduktiv-
h%C3%A4lsa/infertilitet-%E2%80%93-ofrivillig-barnl%C3%B6shet/st%C3%B6d- f%C3%B6r-v%C3%A4gen-som-ofrivilligt-barnl%C3%B6s
Krook, C. (2007). Se - än lever jag! Livsåskådning och lärande i livets slutskede. Diss.
Stockholm : Stockholms universitet, 2007. Stockholm.
Lawrenz, B., Coughlan, C., Melado, L., & Fatemi, H. M. (2019). Ethnical and
sociocultural differences causing infertility are poorly understood-insights from the Arabian perspective. Journal of assisted reproduction and genetics, 36(4), 661–
665. https://doi.org/10.1007/s10815-019-01411-2
Li, H., Lei, J., Xu, F., Yan, C., Guimerans, M., Xing, H., Sun, Y., & Zhang, D. (2017).
A study of sociocultural factors on depression in Chinese infertile women from Hunan Province. Journal of Psychosomatic Obstetrics and Gynaecology, 38(1), 12–20. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1080/0167482X.2016.1265500 Livio fertilitetscentrum. Hämtad 2020-11-18 från https://livio.se/
Medical Advisory Secretariat (2006). In vitro fertilization and multiple pregnancies:
an evidence-based analysis. Ontario health technology assessment series, 6(18), 1–
63.
*Mete, S., Fata, S., & Aluş Tokat, M. (2019). Feelings, opinions and experiences of Turkish women with infertility: A qualitative study. Health Informatics Journal, 26(1), 528–538. https://doi.org/10.1177/1460458219839628
Mumtaz, Z., Shahid, U. & Levay, A. (2013) Understanding the impact of gendered roles on the experiences of infertility amongst men and women in Punjab.
Reproductive health. 10:3. doi: 10.1186/1742-4755-10-3.
*Nahar, P., & Richters, A. (2011). Suffering of childless women in Bangladesh: the intersection of social identities of gender and class. Anthropology & Medicine, 18(3), 327–338. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1080/13648470.2011.615911
Nationella Kvalitetsregistret (2021). Hämtad 2021-03-22 från
https://kvalitetsregister.se/hittaregister/registerarkiv/assisteradbefruktningqivf.2303.
html
Nyström, S. (2020) Missfall. Hämtad 2021-05-02 från https://www.varden.se/guider/missfall
*Ofosu-Budu, D., & Hanninen, V. (2020). Living as an infertile woman: the case of southern and northern Ghana. Reproductive health, 17(1), 69.
https://doi.org/10.1186/s12978-020-00920-z
Ollivier, S., Lesser, C., & Bell, K. B. (1984). Providing infertility care. JOGN nursing;
journal of obstetric, gynecologic, and neonatal nursing, 13(2 Suppl), 85s–90s.
Reproductivefacts.org. (2021). Age and Fertility. Hämtad 10 oktober,,
https://www.reproductivefacts.org/news-and-publications/patient-fact-sheets-and- booklets/documents/fact-sheets-and-info-booklets/age-and-fertility/
Rouchou, B. (2013). Consequences of infertility in developing countries. Perspectives in public health. 133(3):174-9. doi: 10.1177/1757913912472415.
Skoog Svanberg, A. & Sydsjö, G. (2016). Barnlöshet, Reproduktivhälsa:
barnmorskans kompetensområde. Lund: Studentlitteratur.
Sundby, J. (1986). Om jag inte har barn - är jag kvinna då?: psykosociala aspekter på barnlöshet. Kvinnovetenskaplig tidskrift. (1986(7):4, sidorna 33-39).
Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: etik för vårdande yrken. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Statistikmyndigheten. (2020). Utan barn. Hämtad 2020-11-12 från
https://www.scb.se/contentassets/bfc0f68c6559485d89b77b071e12fe91/be0701_19 70i2018_br_be51br2001.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Icns etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 2020-11-18 från:
https://beta.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081/i cns%20etiska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%202017.pdf Sveriges Riksdag. (2003). Rådgivning och stöd vid ofrivillig barnlöshet. Motion
2003/04:So433. Hämtad 2021-05-10 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/motion/radgivning-och-stod-vid-ofrivillig-barnloshet_GR02So433
Taylor A. (2003). ABC of subfertility: extent of the problem. BMJ (Clinical research ed.), 327(7412), 434–436. https://doi.org/10.1136/bmj.327.7412.434
*Tiu, M. M., Hong, J. Y., Cheng, V. S., Kam, C. Y., & Ng, B. T. (2018). Lived experience of infertility among Hong Kong Chinese women. International journal of qualitative studies on health and well-being, 13(1), 1554023.
https://doi.org/10.1080/17482631.2018.1554023
Vetenskapsrådet. (1990). Forskningsetiska principer. Hämtad 2020-03-12 från:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wiklund Gustin, L. & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. (1.
utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Östlund, L (2017). Informationssökning. I F. Fiberg (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.59–82). Lund:
Studentlitteratur.
BILAGA 1. Sökmatris
Databas Sökord Antal
träffar
Begränsningar Antal lästa abstrakt
Antal lästa artiklar
Ange antal valda artiklar till resultat, se bilaga 2.
CINAHL Complete (MH "Infertility") (MH "Life Experiences")
15 Full Text; Scholarly (Peer Reviewed) Journals;
Published Date: 20000101- 20201031
7 4 1
CINAHL Complete MH Infertility AND
MH Women AND MH Qualitative studies
9 Full Text; Scholarly (Peer Reviewed) Journals;
Published Date: 20000101- 20201031
4 4 1
CINAHL Complete (MH "Infertility") (MH "suffering")
8 Full Text; Scholarly (Peer Reviewed) Journals;
Published Date: 20000101- 20201031
3 2 1
CINAHL Complete MH Infertility AND
MH Qualitative studies AND Consequences AND MH Female
20 Full Text; Scholarly (Peer Reviewed) Journals;
Published Date: 20000101- 20201031
10 4 1
Female"[Mesh]) AND ("Qualitative Research"[Mesh])
Journals; Published Date:
20000101-20201031
PubMed ("Infertility,
Female"[Mesh]
AND (feelings) AND (experience)
82 Full Text; Scholarly Journals; Published Date:
20000101-20201031
25 10 2
