Förhållandet mellan BMI och hälsa hos värmländska skolungdomar: en kvantitativ empirisk studie

Förhållandet mellan BMI och hälsa hos värmländska skolungdomar

Uppsatsens undertitel på en rad i Berthold Garamond alternativ Georgia

Uppsatsens engelska titel, satt i Berthold Garamond alternativt Georgia Uppsatsens undertitel på engelska

Författarens för- och efternamn

Fakultet

Ämne/Utbildningsprogram Nivå/Högskolepoäng Handledarens namn Examinatorns namn Datum

- en kvantitativ empirisk studie

The relationship between BMI and health among schoolchildren in Värmland - a quantitative empirical study

Lina Eriksson och Emma Sjökvist

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Distriktssköterskeprogrammet

Examensarbete med inriktning mot distriktssköterskans verksamhetsområde 15 hp Handledare: Inger Johansson

Examinator: Bodil Wilde Larsson 2015-12-18

Sammanfattning

Svensk titel: Förhållandet mellan BMI och hälsa hos värmländska skolungdomar Engelsk titel: The relationship between BMI and health among schoolchildren in Värmland

Fakultet: Hälsa, natur- och teknikvetenskap, Karlstads universitet Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp

Författare: Lina Eriksson och Emma Sjökvist Handledare: Inger Johansson

Examinerande lärare: Ingrid From Examinator: Bodil Wilde Larsson Sidor: 35

Datum för examination: 2015-12-18

Nyckelord: Body Mass Index, Hälsa, Ohälsa, Psykisk hälsa, Övervikt, Barn

Introduktion: Barnfetma är en av vår tids största folkhälsoutmaningar och forskning har visat att övervikt hos barn kan leda till en lägre självuppskattad hälsa och sämre livskvalitet.

Syfte: Syftet var att utifrån ELSA-studiens hälsoenkät beskriva hälsan hos värmländska skolungdomar i årskurs sju samt sambandet mellan ungdomarnas BMI och hälsa.

Metod: Studien är en kvantitativ empirisk studie genomförd på 4381 värmländska skolelever i årskurs sju och en delstudie i projektet ELSA. Resultatet har analyserats med hjälp av deskriptiv och analytisk statistik.

Resultat: Resultatet av denna studie visade att värmländska skolungdomar i årskurs sju skattade sin hälsa högt. Flickor skattade sin hälsa något lägre än pojkar. Hälsan skattades signifikant lägre hos gruppen elever med fetma i jämförelse med mer normalviktiga elever. Elever med fetma var även mer missnöjda med sin kropp, åt inte frukost lika regelbundet och var mindre fysiskt aktiva.

Konklusion: Denna studie visar att knappt en fjärdedel av alla värmländska elever i årskurs sju är överviktiga. Trots detta upplever skolungdomarna att de mår bra och skattar sin hälsa högt.

Abstract

Title: The relationship between BMI and health of schoolchildren in Värmland Faculty: Health, Science and Technology, Karlstads universitet

Course: Degree project - nursing, 15 ECTS Authors: Lina Eriksson and Emma Sjöqvist Supervisor: Inger Johansson

Examiner: Ingrid From

Examiner: Bodil Wilde Larsson Pages: 35

Date for the examination: 2015-12-18

Key words: Body Mass Index, Health, Ill Health, Psychological Health, Overweight, Children

Introduction: Childhood obesity is one of the greatest public health challenges and research has shown that children with overweight might have a lower self-rated health and a lower quality of life.

Aim: The purpose of this study was to examine results from the ELSA study in order to describe the health of students in Värmland in grade seven and the relationship between BMI and health among the students.

Method: The study is a quantitative empirical study of 4381 seventh grade school students in Värmland and a part of the ELSA project. The result was analyzed using descriptive and analytical statistics.

Result: The result of this study showed that seventh grade students in Värmland rated their health as high. Girls rated their health lower than boys. Health was rated significantly lower in the group of students with obesity compared to students with normal weight. Students with obesity were also more dissatisfied with their body, did not have breakfast as regularly and were less physically active.

Conclusion: This study shows that nearly 25 percent of all seventh grade school students in Värmland are overweight.   Despite this the conclusion of this study is that seventh grade schoolchildren in Värmland rate their health as high and are doing relatively well.

Innehållsförteckning

Introduktion

Övervikt och fetma ... 5

Hälsa och ohälsa ... 6

Samband mellan hälsa och övervikt ... 9

Elevhälsa ... 10

Problemformulering ... 11

Syfte ... 11

Metod

Design ... 12

Undersökningsgrupp ... 12

Datainsamling ... 12

Dataanalys ... 13

Forskningsetiska överväganden ... 14

Resultat

Bakgrundsdata ... 15

Svar på hälsofrågor ... 17

Samband BMI och hälsa ... 22

Jämförelse mellan olika viktgrupper ... 23

Diskussion

Resultatdiskussion ... 27

Metoddiskussion ... 29

Resultatets betydelse för omvårdnad ... 30

Förslag till fortsatt forskning ... 31

Konklusion

Referenser

Bilaga 2. Hälsofrågor till åk 7 Bilaga 3. Beslut från Uppsala Bilaga 4. Påskrivet avtal

Bilaga 5. Redogörelse av studentens individuella insats

Introduktion

Övervikt och fetma

Övervikt och fetma uppkommer som en följd av obalans mellan energiintag och energiåtgång, det vill säga individen äter mer än vad den gör av med. Till följd av dagens alltmer stillasittande livsstil och en ökad tillgång till billig, energität mat har andelen barn och ungdomar med övervikt och fetma ökat de senaste decennierna (Dahlgren 2011; World Health Organization 2015a). Enligt Världshälsoorganisationen WHO (2015b) är barnfetma en av vår tids största folkhälsoutmaningar och globalt sett beräknas 42 miljoner barn under fem år vara överviktiga. Barnfetma är associerat med en ökad risk för att som vuxen drabbas av funktionshinder och förtida död, och globalt beräknas åtminstone 2,6 miljoner människor dö årligen på grund av övervikt och fetma (WHO 2015b). I Sverige beräknas ca 15-20 procent av alla barn vara överviktiga medan omkring 3-5 procent lider av fetma (Hjern 2012). Senare års studier har dock visat på en tendens till att ökningstakten har avstannat hos svenska barn som lever i städer (Sjöberg et al. 2008; Sundblom et al. 2008) och hos svenska flickor ses till och med en liten nergång av antalet överviktiga (Sjöberg et al. 2008). Värmländska barn ligger generellt något högre vad gäller övervikt och fetma än riksgenomsnittet och hos fjärdeklassare i Värmland var 26 procent överviktiga varav 4 procent även led av fetma (Karlstads universitet, 2015).

Graden av övervikt och fetma varierar kraftigt mellan olika länder i Europa. I en studie av Ahrens et al. (2014) fann författarna att andelen överviktiga barn under tio år låg på dryga 40 procent i vissa länder i Sydeuropa medan de nordeuropeiska länderna låg betydligt lägre med knappt tio procent överviktiga eller feta. Detta förklaras med att sydeuropeiska barn utsätts för större risker för att utveckla övervikt genom sämre diet, färre sömntimmar, mindre fysisk aktivitet och mer tv-tittande.

En mängd olika faktorer bidrar till att barn utvecklar övervikt och fetma. Ärftliga förutsättningar gör att vissa individer lättare utvecklar övervikt än andra, trots likvärdig kost och livsstil (Strandell 2006). Genom evolutionen med årtusenden av svält och brist på föda har gener som predisponerar för insulinresistens och lägre energiomsättning hävdat sig starkare och med dagens goda tillgång på kaloririk mat leder detta till övervikt och fetma (Dahlgren 2011). Sociala förutsättningar är också av betydelse och barn med sämre socioekonomiska förhållanden hoppar oftare över måltider, ägnar sig mer åt stillasittande aktiviteter, äter näringsmässigt sämre mat och har en lägre självkänsla (Rasmussen et al. 2004; Strandell 2006). Även miljöfaktorer bidrar till uppkomst av övervikt och fetma. Barnen har idag stillasittande skoldagar och ägnar mycket tid framför tv, datorer och surfplattor. Rörelse via oorganiserade fritidsaktiviteter har minskat samtidigt som vardagsmotion i form av cykling och promenader till skola eller fritidsaktiviteter hindras av farliga trafikleder. Samtidigt äter vi större portioner av fet- och sockerrik föda, äter mer snabbmat och har en matkultur där gemensamma måltider inte längre är självklart (Dahlgren 2011).

Vikt i sig är inget bra mått på övervikt och fetma. Istället används begreppet Body Mass Index (BMI) som är kvoten mellan vikten i kilo och kvadraten av kroppslängden i meter (Dahlgren 2011). Världshälsoorganisationen WHO definierar övervikt som ett BMI på mellan 25 och 30 kg/ m2 medan ett BMI över 30 klassificeras som fetma

(World Health Organisation 2015b). Hos barn varierar BMI med olika åldrar, hos nyfödda ligger medeltalet på 13 kg/m2, ökar till 17kg/m2 hos ettåringen för att sedan sjunka till 15,5 kg/m2 hos sexåringen. Därefter stiger BMI konstant för att vid 20 års ålder ligga på i snitt 21 kg/m2 (Cole et al. 2000). På grund av lägre och varierande BMI hos barn krävs därför andra värden för att definiera övervikt och fetma. Cole et al (2000) har utifrån data från olika delar av världen utvecklat ett så kallat ISO-BMI med särskilda BMI-kurvor för barn. Kurvorna innehåller brytpunkten som för barn i olika åldrar motsvarar ett vuxen- BMI på 25 (övervikt) respektive 30 (fetma) (Bilaga 1).

Även BMI har sina brister som mått på övervikt och fetma eftersom det inte skiljer på fett och muskelmassa och inte heller säger något om hur fettet är fördelat i kroppen.

Övervikten överskattas ofta hos det muskulösa och sportande barnet medan den underskattas hos stillasittande barn med liten andel muskelmassa. På populationsnivå tycks dock BMI vara ett bra mått på hur övervikt och fetma utvecklas i samhället och de barn med hög andel muskelmassa är oftast lätta att särskilja (Koyuncuoğlu Güngör 2014).

Fetma hos barn tenderar inte att växa bort utan fortsätter upp i vuxen ålder där det är en klar riskfaktor för sjuklighet och förtida död (Weiss & Kaufman 2008). Av barn i sex- till sjuårsåldern med övervikt och fetma som inte får någon behandling är 80 procent fortsatt överviktiga i sena tonåren (Stockholms läns landsting et al. 2006). Fetma hos barn ökar risken för försämrad glukosmetabolism, nedsatt insulinkänslighet och icke- alkoholberoende fettlever. I förlängningen kan dessa symtom leda till diabetes typ-2 (Weiss & Kaufman 2008). Fetma och övervikt hos barn ökar även risken för hypertoni (Esposito et al. 2014; Koyuncuoğlu Güngör 2014). Mazor-Aronovitch et al. (2014) fann att 17 procent av israeliska barn med övervikt eller fetma hade förhöjt blodtryck, av de normalviktiga barnen låg motsvarande siffra på två procent. Graden av fetma spelar enligt Weiss et al. (2004) stor roll för utvecklandet av metabola riskfaktorer som förhöjda fasteglukosnivåer, förhöjt fasteinsulin och triglycerider, förhöjning av det systoliska blodtrycket samt en försämrad insulinkänslighet. Metabolt syndrom förekom hos 30 procent av måttligt överviktiga barn och steg till 50 procent hos gravt överviktiga barn (Weiss et al. 2004). Tonårsflickor kan drabbas av menstruationsrubbningar och sämre fertilitet medan tonårspojkar med fetma kan utveckla gynekomasti (ökad bröstkörtelvävnad). Fetma leder till en underventilation av de nedre delarna av lungorna, vilket kan orsaka astma, snarkningar och sömnapnéer (Dahlgren 2011; Koyuncuoğlu Güngör 2014). På grund av den ökade belastningen på skelett och leder drabbas barn med fetma ofta ledbesvär (Dahlgren 2011; Esposito et al.

2014; Koyuncuoğlu Güngör 2014). Även det sociala livet kan påverkas (Dahlgren 2011) och Esposito et al. (2014) fann att barn med fetma har mer problem med ångest och depressiva symtom än barn utan fetma.

Hälsa och ohälsa

Förenta Nationerna (2008) antog 1948 en deklaration om mänskliga rättigheter. Dessa är universella och alla människor oavsett land, kultur och sammanhang är födda fria och har samma värde och rättigheter. En av de grundläggande mänskliga rättigheterna är rätten till hälsa och för att individen ska få ett värdigt och drägligt liv måste denna rättighet vara tillgodosedd. I rättigheten till hälsa ingår rätten till sjukvård men även att alla stater arbetar för att förebygga sjukdomar och skapa förutsättningar för bästa

möjliga hälsa för alla människor (Förenta Nationerna 2008). För barn finns konventionen om barns rättigheter som antogs 1989 (United Nations Human Rights 1996-2015). Denna har fyra grundläggande principer som beskriver att alla barn har samma rättigheter och lika värde, att barnets bästa alltid ska beaktas vid beslut som rör dem, att alla barn har rätt till liv och utveckling och att barn alltid ska ha rätt att uttrycka sin åsikt och få den respekterad. Paragraf 24 fastslår att alla barn har rätt till en god hälsa och rätt till sjukvård. Inom detta innefattas åtgärder för att bland annat minska spädbarns- och barnadödlighet, förhindra sjukdom och undernäring, motverka traditionella sedvanor som är skadliga för barns hälsa samt att föräldrar ges tillgång till information om förebyggande barnhälsovård (United Nations Human Rights 1996- 2015).

Världshälsoorganisationen WHO definierar hälsa som:

” a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity” (Official Records of the World Health Organization, no.2 1946- 48, s.100).

Enligt Brülde & Tengland (2003) är denna definition inte tillfredsställande eftersom det finns fall av ohälsa som inte orsakar lidande. Hälsobegreppet bör även innefatta en funktionell dimension. Dock fyller WHO:s begrepp sin funktion så till vida att individen oftast mår bra när hälsan är god och har ett lägre välbefinnande vid ohälsa.

Nordenfeldt (1995) menar att synen på hälsa bör vara holistisk och inte enbart fokusera på normala kroppsfunktioner och ett normalt fungerande psyke. Författaren definierar hälsa utifrån att en individ är fullkomligt frisk om den har ett kroppsligt och mentalt tillstånd som gör att hen kan förverkliga sina vitala mål under standardomständigheter.

Ohälsa uppstår om det finns något vitalt mål som individen inte fullständigt kan realisera. Med detta synsätt blir sjukdom och skador typiska orsaker till ohälsa, men de utgör inte själva ohälsan. Sjukdom i latent eller tidigt skede behöver enligt denna definition inte alltid leda till ohälsa så länge individen kan uppnå sina vitala mål (Nordenfeldt 1995).

En annan definition är att ohälsa uppstår när individen inte längre klarar av att utföra vardagliga handlingar som människor i allmänhet klarar av utan någon större ansträngning. Somatisk ohälsa och psykisk ohälsa kan särskiljas beroende på vilken typ av handlingar individen inte klarar av att utföra. När det gäller somatisk hälsa handlar det framförallt om bristande rörelseförmåga, förnimmelseförmåga eller varseblivningsförmåga medan psykisk ohälsa primärt handlar om bristande mentala förmågor (Brülde & Tengland 2003).

Inom det humanistiska perspektivet ses hälsa som en process och människan betraktas ur ett helhetsperspektiv. Hälsan är relaterad till hela människan och formas av upplevelser och välbefinnande samt en känsla av sammanhang och mening. Individens hälsa påverkas av faktorer som sjukdom, skada, lidande och smärta, men även av fattigdom, arbetslöshet och avsaknad av sociala relationer. Begreppet hälsa kan således vidgas och relateras till allt från sjukdom och lidande till samhälle, miljö, etniska relationer och jämställdhet (Willman 2014).

Antonovsky (2005) beskriver faktorer som kan främjar hälsa. KASAM, känslan av sammanhang, är uppbyggt runt tre hörnstenar som utgör en resurs för människan och kan höja livskvaliteten. De tre hörnstenarna är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Enligt Antonovsky (2005) är en individ aldrig antingen helt frisk eller helt sjuk utan människan rör sig hela tiden mellan polerna frisk och sjuk och det är graden av KASAM som ligger till grund för var individen befinner sig mellan dessa poler. Ahrén (2010) beskriver KASAM som en reflektion av individens allmänna inställning till livet.

När det gäller den psykiska delen av ohälsan kan den handla om oro och nedstämdhet som är mer eller mindre besvärande eller psykiska sjukdomar som till exempel depression och schizofreni (Socialstyrelsen 2013). Lindriga psykiska besvär påverkar välbefinnandet och kan innebära att det blir svårare att klara av vardagen men behöver samtidigt inte betyda att personen är psykiskt sjuk och behöver behandling. Enligt Folkhälsomyndigheten (2014) används begreppet psykisk ohälsa för att beskriva symtom som nedstämdhet, oro och sömnsvårigheter. Ofta innefattas även olika former av värk som också beskrivs som psykosomatiska besvär.

Svenska barns hälsa ligger bland den högsta i världen. Dödligheten är låg, amnings- och vaccinationsfrekvensen hög, skaderisken är låg och få barn utsätts för fysisk misshandel (Hjern 2012). Den fysiska hälsan hos svenska barn rankades av UNICEF som näst högt i Europa år 2006 (UNICEF 2007). Barnens uppväxtvillkor, miljö och familjesituation påverkar i hög grad deras hälsa (Hjern 2012). Folkhälsoinstitutet har studerat skolbarns hälsovanor i Sverige under trettio års tid och kan därför följa utvecklingen över tid.

Resultatet från den senaste undersökningen 2013/2014 visade att majoriteten upplever att de har bra hälsa men att eleverna med stigande ålder uppger lägre självskattad hälsa samt fler psykiska och somatiska besvär. Studien visade också att det är fler flickor än pojkar som är missnöjda med sin kropp. Andelen elever som är fysiskt aktiva var fortsatt liten baserat på WHO’s rekommendationer att barn och unga ska vara fysiskt aktiva en timme om dagen. Enligt studien har dock trivseln i skolan ökat men också stressen över skolarbetet (Folkhälsomyndigheten 2014). Enligt en studie av Hjern (2012) skattade barn i femte klass sin hälsa lika högt idag som för 20 år sedan. Däremot var trenden bland äldre barn inte lika gynnsam. Hos svenska niondeklassare, och framförallt flickor, har andelen elever som skattar sin hälsa som mycket god minskat sedan början av 90-talet och en lägre andel av flickorna uppger att de är nöjda med livet (Hjern 2012).

Ångest, oro och depression har ökat bland unga de senaste årtiondena (Ahrén 2010).

Enligt Socialstyrelsens (2005) rapport om psykisk ohälsa bland unga kommer psykisk ohälsa att vara det största folkhälsoproblemet inom några år då man ser att den psykiska ohälsan har ökat bland barn och unga de senaste åren. Vidare skriver Socialstyrelsen (2013) att det inte finns något svar på varför den psykiska ohälsan ökar men den ökar inom hela gruppen av barn och unga och inte bara bland dem som är utsatta för psykosociala faktorer som till exempel missbruk eller psykisk sjukdom hos en förälder.

Detta kan innebära att det har skett förändringar i vår närmiljö som påverkar oss negativt, till exempel i skolan där nästan alla barn tillbringar sin vardag (Socialstyrelsen 2013).

Flickor upplever psykisk ohälsa oftare än pojkar och förklaringarna till det varierar. I en studie av Gådin och Hammarström (2005) undersöktes om psykosociala faktorer i skolan var förknippade med en högre grad av psykiska symtom. Resultaten visade att en negativ psykosocial faktor för skolmiljön var sexuella trakasserier vilket flickor var utsatta för i högre utsträckning än pojkar. Patton et al. (2000) menar att skolan ska vara en naturlig del i främjandet av ungas psykiska hälsa då det är där ungdomarna vistas större delen av sin vakna tid. Precis som arbetsmiljön på en arbetsplats kan leda till psykiska problem för vuxna kan skolmiljön leda till psykiska problem för ungdomar.

Faktorer som kan påverka elevers psykiska hälsa negativt är bristande kontroll, erfarenheter av mobbing, stress, prestationsångest samt upplevd hög arbetsbelastning (Gådin & Hammarström 2003).

Clausson et al. (2008) har studerat hur skolsköterskor i Sverige bedömer sina elevers hälsotillstånd. I studien framkom att skolsköterskorna upplevde att barnens fysiska hälsa var god men att den psykiska hälsan hade försämrats under de senaste åren, framförallt hos flickor.

När det gäller tron på framtiden har Socialstyrelsens (2013) rapport om barn och unga kommit fram till att ungdomar som lever i områden som anses mer utanför det sociala samhället ofta har en mer pessimistisk syn på framtiden jämfört med ungdomar som lever i resursstarka områden. Även de ungdomar som växer upp i familjer med ekonomiska och sociala problem har ofta en större oro inför framtiden än sina jämnåriga som växer upp i mer stabila hemförhållanden. Det är därför mycket viktigt att ta ungas framtidstro på allvar då de som saknar framtidstro som unga riskerar socialt utanförskap som vuxna. Även Alm (2011) beskriver att oro och likgiltighet inför framtiden är kopplad till ekonomiska svårigheter och sociala problem hos ungdomar. Likgiltighet inför framtiden är också relaterad till dåliga vuxna levnadsförhållanden, såsom ekonomiska svårigheter och låg utbildningsnivå.

Samband mellan hälsa och övervikt

Sambandet mellan övervikt och ohälsa redovisas i en studie av Halfon et al. (2013) som visade att överviktiga barn löper större risk för att drabbas av sämre allmän hälsa.

Övervikt och fetma var inte bara relaterat till sämre hälsotillstånd utan var också förenat med högre frekvens av bland annat ADHD, beteendestörningar, depression, inlärningssvårigheter, astma, allergi och huvudvärk (Halfon et al. 2013). Esposito et al.

(2014) kom fram till att förekomsten av ångest och depression är högre hos barn med övervikt och att dessa faktorer kan ha en negativ effekt på tillväxt och utveckling hos skolungdomar. Vidare fann Krause och Lampett (2015) ett tydligt samband mellan fetma och lägre självupplevd hälsa hos tyska barn och ungdomar, detta oavsett skola eller vilken socioekonomisk grupp de tillhörde. Däremot varierade sambandet mellan övervikt och självupplevd hälsa tydligt med sociala faktorer.

I en norsk studie av Helseth et al. (2015) redovisades ett samband mellan hälsorelaterad livskvalitet och BMI hos barn och ungdomar. Skillnader i BMI varierade främst med ålder och kön och generellt försämrades den hälsorelaterade livskvaliteten med stigande ålder och låg lägre hos flickor än pojkar. Dock fanns ett signifikant samband mellan BMI och hälsorelaterad livskvalitet inom underkategorierna fysiskt välbefinnande och självuppskattning som var lägre hos barn med ett högre BMI.

Vericker (2014) har undersökt hur skolan genom matutbud och tillgång till fysisk aktivitet på skoltid kan påverka BMI hos barn från låginkomstfamiljer. Resultatet visade uppenbara skillnader mellan pojkar och flickor där pojkarnas BMI sjönk något om de deltog i fysisk aktivitet på skoltid, denna skillnad sågs ej hos flickorna. Flickor som åt måltider på skolan hade ett något högre BMI än de som inte åt skolmaten, ett samband som ej sågs hos pojkarna. Herman et al. (2014) fann att barn med övervikt var mer stillasittande än normalviktiga barn. I snitt var barnen i studien, som var åtta till tio år gamla, stillasittande sex timmar per dag eller knappt halva sin vakna tid. En intressant slutsats av studien var att det inte fanns ett direkt samband mellan grad av fysisk aktivitet och stillasittande, även i gruppen av barn som klassades som fysiskt aktiva fanns många barn som hade för hög daglig skärmtid.

Även sömnen har betydelse för barns hälsa och risken att drabbas av övervikt och fetma. I en nyligen publicerad studie (Fatima et al. 2015) gjordes en metaanalys av förhållandet mellan sovtid och BMI hos barn. Studien visade på ett tydligt samband mellan för kort sovtid och ett högre BMI där barn som sov mindre än rekommenderat hade dubbelt så stor risk att drabbas av övervikt och fetma än de som sov mer än rekommenderat. Även Anuradha et al. (2015) fann att barn som sov tillräckligt på nätterna i lägre grad drabbades av övervikt och fetma.

Elevhälsa

Att ha hälsa är en absolut förutsättning för ett optimalt lärande (Milerad & Lindgren 2014). I den nya skollagen (SFS 2010:800) som trädde i kraft första juli 2011 beslutades det att införa den nya elevhälsan som omfattar elever från förskoleklass till och med gymnasieskolan. Tidigare fokuserades insatserna på fysisk hälsovård men nu ska även det psykosociala arbetet inkluderas. Förutom krav på skolsköterskor och skolläkare ska det också finnas kurator och psykolog till förfogande. Enligt Milerad och Lindgren (2014) måste de olika professionernas kunskapsområden och kompetenser samordnas och integreras i skolans arbete. Skollagen ska enligt elevhälsan främst vara hälsofrämjande och förebyggande. Skolsköterskans arbete omfattar en kartläggning av varje enskild elevs hälsa för att upptäcka och stödja elevens styrkor och resurser.

Skolsköterskan ska i första hand fokusera på friskfaktorer och har stor möjlighet att arbeta nära eleverna. Elever kan uppsöka elevhälsan för både fysisk och psykisk ohälsa och mötet sker under hälso- och sjukvårdssekretessen vilket möjliggör ett möte fullt med förtroende. De som arbetar inom elevhälsan måste förutom sekretesslagen även arbeta utifrån socialtjänstlagen (SFS 2001:453), arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160), hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763), patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) och patientdatalagen (SFS 2008:355).

I Värmland sker sedan 2009 ett nära samarbete mellan 13 värmländska kommuner och Landstinget i Värmland genom ELSA- studien (Elevhälsodata Sammanställd och Analyserad). Genom ELSA samlas det varje år in statistik om barn och ungas hälsa i de värmländska kommunerna. Syftet med databasen är att följa barn och ungdomar i olika åldrar över tid och på så sätt skapa trygga uppväxtvillkor. Materialet ger förutsättningar till att sätta in rätt insatser i rätt tid när behov finns (Engh-Kraft et al. 2011).

Problemformulering

Litteraturgenomgången visade att det finns ett flertal studier gjorda inom området hälsa och övervikt. Studierna påvisar att det finns ett samband mellan övervikt och en försämring av hälsa när det gäller sömn, matvanor, fysisk aktivitet och psykisk ohälsa.

Resultaten är dock många gånger tvetydiga och hälsan varierade i hög grad när den sätts i samband med andra faktorer såsom ålder, kön och familjesituation. Enligt projektet ELSA är det vanligare med övervikt hos värmländska barn än hos riskgenomsnittet. Denna delstudie har till syfte att tillföra värdefull information kring hur detta faktum påverkar de värmländska barnens hälsa. Tidigare studier har visat att framförallt barn med fetma ofta blir mobbade och har dålig självkänsla. Denna studie undersöker och bidrar med information kring om det finns någon skillnad när det gäller BMI och mat- och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola- och arbetsmiljö, trivsel och relationer samt allmänt hälsotillstånd hos de värmländska barnen. Datamaterialet som har samlats in till ELSA studien är mycket och en majoritet av de värmländska skolungdomarna inkluderas. Denna studie kan därför tillföra värdefull information och ge en samlad bild av hur övervikt och fetma påverkar olika aspekter av hälsa i en studie där alla barn oavsett social tillhörighet, kön, etnicitet och bakgrund inkluderas.

Syfte

Syftet var att utifrån ELSA- studiens hälsoenkät beskriva hälsan hos värmländska skolungdomar i årskurs sju samt sambandet mellan ungdomarnas BMI och hälsa.

Metod

Den föreliggande studien är en delstudie i ELSA-projektet som sedan år 2009 samlar in statistik kring värmländska skolungdomars hälsa. Materialet till ELSA samlas in genom hälsoenkäter som fylls i av både elever och vårdnadshavare i samband med hälsobesök hos skolsköterskan i förskoleklass, årskurs fyra, årskurs sju samt i årskurs ett på gymnasiet. Svaren rapporteras avidentifierade och hur varje enskild elevs hälsa utvecklas kan därför inte följas över tid. Enkäten tar upp hälsofrågor som innefattar hälsa, levnadsvanor, arbetsmiljö och trivsel. Frågor om ålder, kön, etnicitet, boende och funktionsnedsättningar ingår också (Engh-Kraft et al. 2011).

Design

Denna studie har kvantitativ ansats och är en icke- experimentell empirisk studie.

Datainsamlingen har genomförts som en prospektiv tvärsnittsstudie. En prospektiv tvärsnittsstudie ger en bild av en grupp vid en speciell tidpunkt eller under ett kortare tidsintervall. Vid en tvärsnittsstudie mäts samma sak endast en gång hos varje person (Henricson 2013).

Undersökningsgrupp

I Värmland erbjuds samtliga elever i årskurs sju ett hälsosamtal hos skolsköterskan. De värmländska kommunerna som ingår i ELSA-studien är Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle, Torsby och Årjäng. Urvalsgruppen är samtliga elever i årskurs sju som har besvarat enkäten och godkänt att uppgifterna registreras i ELSA-studiens databas.

Uppgifterna samlades in under läsåren 2012/2013 och 2013/2014.

Undersökningsgruppen som besvarade enkäten omfattar 4381 elever. Det totala bortfallet för läsår 2012/2013 var 13 procent (327 elever) och motsvarande siffra för läsår 2013/2014 var 18 procent (491 elever). Hos de elever som har besvarat enkäten var svarsfrekvensen nästan hundra procent på samtliga frågor i studien.

Datainsamling

Materialet till ELSA-studien har samlats in av skolsköterska genom hälsoenkäter (Bilaga 2) som fylls i av eleven i samband med hälsobesök hos skolsköterskan i årskurs sju. Inför besöket har skolsköterskan även skickat ut en enkät med kompletterande frågor som besvarats av vårdnadshavare. Bland frågorna ingick att skriftligt besvara om vårdnadshavare godkänner att avidentifierat material från hälsofrågorna sammanställs i elevhälsodatabasen ELSA. Vårdnadshavare informerades även om att sammanställd och avidentifierad data kommer att analyseras och presenteras i vetenskapliga artiklar och rapporter samt att elevhälsans insatser är frivilliga. I samband med hälsobesöket uppmättes barnens längd och vikt och utifrån detta beräknades deras BMI. Elevernas personuppgifter avidentifierades och skolsköterskan förde sedan in alla svar i den elektroniska databasen för ELSA-studien.

Materialet till denna studie omfattar ett urval med 53 frågor av de totalt 57 frågor som eleverna har besvarat inom områdena mat- och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer, allmänt hälsotillstånd samt framtidstankar som författarna till denna studie anser vara relevanta för begreppet hälsa. Även en fråga om elevens huvudsakliga boende inkluderas som bakgrundsdata kring eleven. Enkäten

innehåller även frågor kring tobak-, alkohol- och drogvanor samt frågor kring pubertet och utveckling som ej har inkluderats i denna studie (Bilaga 2).

Utöver elevernas svar på hälsofrågor omfattar denna studie även uppgifter om kön, längd, vikt samt BMI som dokumenterades i samband med elevernas hälsobesök hos skolsköterskan. Personal på folkhälsa vid Karlstads universitet har till denna studie gjort en SPSS-fil där svaren finns registrerade på en fyrgradig likertskala. För mat- och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö samt trivsel och relationer var skalan: 1 = stämmer mycket bra till 4 = stämmer inte alls. Svaren på hälsofrågorna är formulerade som graderade påståenden där skalan för allmänt hälsotillstånd och jag ser positivt på framtiden var: 1 = varje dag till 4 = aldrig. De flesta frågor var formulerade så att ett lågt värde (varje dag eller stämmer mycket bra) indikerade en god hälsa. Under allmänt hälsotillstånd var en del frågor (till exempel jag känner mig trött/ledsen/arg) formulerade så att ett lågt värde visade på sämre hälsa. För att ett medelvärde på samtliga frågor skulle kunna beräknas omkodades dessa frågor och skalan vändes så att ett lågt värde indikerade god hälsa även på dessa variabler. Frågan om hur eleverna ser på livet just nu analyserades separat och graderades på en skala från 0 till 10 där 0 = botten och 10 = toppen.

Dataanalys

I denna studie har data från Elsa- studien gällande BMI och hälsa varit underlag för och bearbetats med hjälp av dataprogrammet SPSS version 22. Analyserna syftade till att ta reda på om det finns ett samband mellan BMI och hälsa utifrån variablerna mat- och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer, allmänt hälsotillstånd samt framtidstankar. I ett första skede gjordes en deskriptiv analys av ovanstående variablerna samt av kön och BMI. Frekvens, medelvärden och standardavvikelse beräknades.

Det finns två typer av statistiska test, parametriska och icke-parametriska (Polit & Beck 2012). Generellt kan sägas att parametriska test bör användas på intervall- och kvotskala och förutsätter att populationen är normalfördelad. Icke-parametriska test används normalt vid nominal- eller ordinalskala och kräver ingen normalfördelning.

Eftersom parametriska test är mer kraftfulla är dessa om möjligt att föredra. Studier har visat att parametriska test kan användas även om samtliga kriterier för testet inte är uppfyllda, så länge undersökningsgruppen är stor. Icke- parametriska test är att föredra endast om data inte på något sätt kan konstrueras på intervallskala, om data uppenbart inte är normalfördelad eller om undersökningsgruppen är mycket liten (Polit & Beck 2012). Utifrån dessa kriterier har parametriska test valts för analys av materialet i denna studie eftersom undersökningsgruppen är mycket stor och data kan presenteras på intervallskala.

För analys av samband mellan BMI och de valda variablerna användes Pearson`s product korrelationsanalys. Vid en korrelationsanalys jämförs variablerna mot varandra för att få en korrelationskoefficient som sträcker sig mellan -1 och +1. En korrelation är starkare ju längre bort från noll den hamnar. För att ta reda på hur tillförlitlig en korrelation är används ett signifikansvärde (p) som sträcker sig mellan 0-1. Oftast eftersträvas en signifikansnivå mindre än 5% (p<0,05) för att påvisa att korrelationen är signifikant (Denscombe 2009). För denna studie jämfördes skillnader i medelvärdet

mellan olika grupper med hjälp av Independent Sample T-test. T-test är ett statistiskt parametriskt test som används för att jämföra skillnaden mellan två olika medelvärden (Polit & Beck 2012). P-värde 0,05 (tvåsidig) valdes som signifikansnivå för samtliga tester.

Forskningsetiska överväganden

Projektledare för ELSA-studien skickade år 2012 en etikansökan till regionala etikprövningsnämnden i Uppsala och nämnden beslutade (Bilaga 3) att ingen etikprövning krävdes eftersom projektet inte innebar något ingrepp på en forskningsperson eller att några känsliga personuppgifter behandlades. Nämnden gav istället rådgivande yttrande med rekommendationer om att skicka med ett informationsbrev om studien till elever och föräldrar. Etikprövningsnämnden ansåg även att inget informerat samtycke krävdes för att medverka i studien. Yttrandet gällde under förutsättningar att forskaren enbart får tillgång till avidentifierat material. Data till denna studie har samlats in och registrerats i databasen efter skriftligt godkännande av elevernas vårdnadshavare. Vårdnadshavare informerades skriftligen om att deltagande i undersökningen är frivilligt, att samtliga personuppgifter avidentifieras samt att insamlade uppgifter kan komma att användas i forskningssyfte. Författarna till denna studie har skrivit på ett avtal angående användning av hälsodata från ELSA (Bilaga 4).

Avidentifierat material från ELSA-studien har överlämnats till studenterna efter godkännande av Styrgruppen för ELSA som består av representanter för skolchefer i länet, Landstinget i Värmland och Elevhälsan. Genom avtalet har studenterna förbundit sig till att materialet endast användas till överenskommen D- uppsats samt att de enda som får tillgång till materialet är studenterna och handledaren. Efter godkännande av examensarbetet, dock senast 2015-12-31 ska materialet raderas. I övrigt ska materialet hanteras enligt de föreskrifter som gäller för förvaring av forskningsmaterial.

Avidentifierad originaldata finns lagrat i den elektroniska elevhälsodatabasen ELSA.

Resultat

Studiens resultat kommer att presenteras med tabeller och beskrivande text utifrån deskriptiva data av hur värmländska elever i årskurs sju skattar sin hälsa. Även analytiska data av sambandet mellan BMI och hälsa, skillnader mellan pojkar och flickor samt skillnader mellan de med eller utan övervikt eller fetma kommer att presenteras med tabeller och förklarande text.

Bakgrundsdata

I tabell 1 redovisas bakgrundsdata för de värmländska skolelever i årskurs sju som inkluderats i denna studie.

Tabell 1. Bakgrundsdata elever årskurs sju (N=4381).

Antal (%) Bortfall Medel (SD)

Elever Flickor Pojkar

2230 (50,9) 2151 (49,1) Läsår

2012/2013 2013/2014

2174 (49,6) 2207 (50,4) BMI

Flicka Pojke

Ingen övervikt a) Flicka

Pojke

Övervikt inklusive fetma b) Flicka

Pojke

Ingen fetma c) Flicka

Pojke Fetma d) Flicka Pojke

4376 2228 2148 3318 (75,8) 1731 (77,7) 1587 (73,9) 1058 (24,2) 497 (22,3) 561 (26,1) 4134 (94,5) 2135 (95,8) 1999 (93,1) 242 (5,5) 93 (4,2) 149 (6,9)

5 2 3

20,71 (3,91) 20,77 (3,87) 20,64 (3,96)

Boende

Båda föräldrarna En förälder Växelvis boende Familjehem Annan vuxen

2950 (67,3) 772 (17,6) 603 (13,8) 47 (1,1) 9 (0,2)

a) ISO BMI <25 b) ISO BMI >25 c) ISO BMI <30 d) ISO BMI >30

Som framgår av tabell 1 är det ett mycket stort antal elever som inkluderats i denna studie och fördelningen mellan pojkar och flickor är i stort sett jämn. Data har samlats in under två olika läsår. Elevernas genomsnittliga BMI ligger inom normalvikt enligt BMI-kurvor för barn. En fjärdedel av eleverna var överviktiga eller led av fetma och av dem hade drygt var 20:e elev utvecklat fetma. Flickornas genomsnittliga BMI låg något högre än pojkarnas men omräknat enligt ISO-BMI var det en högre andel pojkar än flickor som klassades som överviktiga eller feta. Två av tre elever bodde tillsammans med båda föräldrarna. Knappt en sjättedel av eleverna bodde växelvis hos en förälder och drygt en sjundedel hade växelvis boende. Någon enstaka procent bodde i familjehem eller hos annan vuxen.

Svar på hälsofrågor

Tabell 2.1 redovisar elevernas svar på hälsofrågor kring mat- och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö samt Trivsel och relationer.

Tabell 2.1 Årskurs sju elevers svar på hälsofrågor om mat- och sovvanor, Fysisk aktivitet och fritid, Skola och arbetsmiljö samt Trivsel och relationer (N=4381).

Stämmer mycket bra %

Stämmer ganska bra %

Stämmer dåligt

%

Stämmer inte alls % Mat- och sovvanor

Jag äter frukost varje morgon Jag äter skollunch varje dag Jag tycker skolmaten är bra Jag äter middag varje dag Jag har lätt att somna på kvällen Jag sover gott på natten

Jag känner mig utvilad på morgonen

64,8 54,0 11,8 83,3 41,4 61,0 20,8

23,4 35,5 56,4 14,8 46,0 30,1 54,0

8,2 8,8 24,2 1,6 10,4 6,8 19,6

3,5 1,6 7,6 0,3 2,2 2,1 5,5

Fysisk aktivitet och fritid Jag deltar på idrottslektionerna Jag åker skolskjuts till skolan Jag går eller cyklar till skolan Jag idrottar på fritiden Jag har fritidsintressen

Jag är ofta utomhus efter skolan Jag kan simma 200 m

74,9 40,1 44,8 50,9 72,8 16,4 91,3

21,9 10,1 14,8 29,7 18,1 52,9 6,1

2,2 5,5 7,9 15,4 4,8 27,8 1,5

0,9 43,6 32,5 4,0 4,3 2,9 1,1

Skola och arbetsmiljö

Jag känner mig lugn och trygg Jag trivs bra i skolan

Jag tycker skolgården är bra Jag är utomhus på rasterna Jag tycker toaletterna är fräscha Jag tycker skolans

omklädningsrum och duschar fungerar och är fräscha

Jag tycker miljön i skolmatsalen är bra

Jag har arbetsro på lektionerna Jag tycker lärarna lyssnar på mig Jag får den hjälp jag behöver Jag har inga svårigheter med skolarbetet

Jag är nöjd med mitt skolarbete Jag får vara med och bestämma i skolan

76,4 75,1 43,3 6,4 16,5 26,1

42,1

30,2 61,2 67,5 48,5

47,2 48,0

21,2 21,8 38,4 28,0 48,6 49,6

49,8

56,5 34,7 28,7 39,9

43,6 43,1

2,2 2,6 13,9 46,0 25,0 19,5

6,9

11,6 3,5 3,3 9,6

8,0 7,6

0,2 0,5 4,4 19,6 9,8 4,8

1,2

1,7 0,7 0,5 2,0

1,2 1,4

Trivsel och relationer Jag har vänner i skolan Jag tycker alla vuxna är vänlig mot mig

Jag tycker alla elever är vänliga mot mig

Jag är vänlig mot alla elever och vuxna i skolan

Jag vet någon på skolan som inte har det bra

Jag trivs bra hemma Jag har vänner på fritiden Jag har någon vuxen att prata med

Någon har gjort mig så illa att jag 90,7 70,9

52,3

73,3

11,9

90,1 86,3 81,4

4,1

8,3 26,9

40,7

25,2

18,5

8,9 10,9 15,1

4,5

1,0 1,9

6,0

1,1

21,0

0,7 2,4 2,7

14,5

0,1 0,3

1,0

0,5

48,6

0,3 0,5 0,8

76,9

Resultatet av elevernas svar på hälsofrågor i tabell 2.1 ger en relativt ljus bild av ungdomarnas hälsa. När det gäller mat- och sovvanor åt de flesta regelbundna måltider och upplevde en relativt god nattsömn. Trots detta var det drygt en fjärdedel av eleverna som inte kände sig utsövda när det vaknade på morgonen. När det gäller fysisk aktivitet och fritid uppger så gott som alla elever att de kan simma 200 meter och att de deltar aktivt på idrottslektionerna Det är något vanligare att eleverna går eller cyklar till skolan än att de åker någon form av skolskjuts. Fyra av fem elever uppger att de rör sig mycket på fritiden och många är också utomhus ofta efter skoltid.

De allra flesta elever i årskurs sju uppger att de trivs i skolan och känner sig trygga när de går dit på morgonen. De upplever den fysiska arbetsmiljön som relativt god men drygt 30 procent av eleverna tycker inte att skolans toaletter är fräscha. Det är också endast 30 procent av eleverna som uppger att de är utomhus på rasterna. Nio av tio elever är nöjda med sitt skolarbete och så gott som alla elever har svarat att de får den hjälp de behöver i skolan. I princip samtliga elever uppger att de har vänner i skolan med undantag för någon procent. Nästan lika många uppger att de också har vänner på fritiden. Så gott som alla elever anser att vuxna är vänliga mot dem i skolan, och nästan lika många att andra elever är vänliga mot dem. Nästan alla elever uppger att de trivs bra hemma och att det har någon vuxen att prata med om viktiga saker. Däremot svarar cirka 30 procent av eleverna att de vet någon på skolan som inte har det bra och knappt tio procent av elever har blivit utsatta för att någon har gjort dem illa så att de blev riktigt rädda.

Tabell 2.2 redovisar elevernas svar på hälsofrågor kring allmänt hälsotillstånd.

Tabell 2.2 Årskurs sju elevers svar på hälsofrågor om allmänt hälsotillstånd (N=4381).

Varje dag

% Ofta

% Sällan

% Aldrig % Allmänt hälsotillstånd

Jag mår bra

Jag känner mig nöjd med mig själv Jag är nöjd med min kropp

Jag känner mig ledsen

Jag känner mig orolig och ängslig Jag känner mig trött på dagen Jag känner mig irriterad eller på dåligt humör

Jag känner mig arg

Jag har svårt att koncentrera mig Jag har huvudvärk

Jag känner mig yr Jag har ont i magen

Jag har ont i rygg, nacke eller axlar Jag har ont i höfter, knän eller fötter Det finns annat som gör att jag inte mår bra

52,7 50,3 44,8 0,9 0,8 7,0 1,4 0,6 3,6 2,1 0,8 1,4 3,1 4,1 2,1

44,6 40,0 36,2 6,5 6,0 30,6 12,8 5,6 16,9 15,1 5,6 11,3 12,3 16,9 5,5

2,7 8,1 15,1 66,4 50,5 53,7 67,8 62,5 57,7 55,0 41,7 54,0 42,0 39,1 18,3

0,1 1,6 3,9 26,2 42,7 8,6 18,1 31,3 21,8 27,8 51,9 33,3 42,6 39,9 74,1

När det gäller det allmänna hälsotillståndet som presenteras i tabell 2.2 uppgav de allra flesta att de mår bra varje dag eller ofta och 90 procent av eleverna är nöjda med sig själva. Endast en liten del av eleverna var ofta oroliga, ängsliga, arga eller ledsna. De flesta elever upplevde sällan eller aldrig värk, men av de smärttillstånd som förekom var smärtor i höfter, knän eller fötter vanligast där drygt 20 procent av eleverna upplevde dessa symtom ofta eller varje dag.

Knappt 20 procent hade huvudvärk ofta eller dagligen. Magont var något mindre frekvent där drygt tio procent av elever besvärades ofta eller dagligen. Det i särklass vanligaste symtomet var dagtrötthet, 40 procent av elever kände sig trötta på dagen ofta eller varje dag. En av tio elever hade ofta eller dagligen svårt att koncentrera sig och ungefär lika många uppgav att de sällan eller aldrig var nöjda med sin kropp.

Tabell 2.3 visar varje kategoris medelvärde, det vill säga vad de flesta har svarat inom mat- och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och allmänt hälsotillstånd. I tabell 2.4 redovisas medelvärdet över vad eleverna besvarat angående hur de ser på livet just nu och vad de tror om framtiden. Båda tabellerna visar också om det finns någon signifikant skillnad i svaren mellan pojkar och flickor.

Tabell 2.3 Hälsa och levnadsvanor bland elever årskurs sju (N=4381).

Antal Bortfall Medel (SD)

Fg t-värde c)

p-värde d) Matvanor a)

Flicka Pojke Sovvanor a) Flicka Pojke

4380 2230 2150 4380 2230 2150

1

1

1,64 (0,47) 1,67 (0,49) 1,61 (0,44) 1,78 (0,56) 1,84 (0,58) 1,72 (0,53)

4354,59

4365,12 4,21

7,32

≤0,001

≤0,001

Fysisk aktivitet/fritid a) Flicka

Pojke

4379 2228 2151

2 1,78 (0,50) 1,78 (0,49) 1,78 (0,51)

4377 -0,53 0,600

Skola och arbetsmiljö a) Flicka

Pojke

4381 2230 2151

0 1,74 (0.39) 1,77 (0,40) 1,72 (0,38)

4379 4,57 ≤0,001

Trivsel och relationer a) Flicka

Pojke

4374 2229 2148

7 1,34 (0,33) 1,36 (0,34) 1,32 (0,30)

4269,64 16,46 ≤0,001

Allmänt hälsotillstånd b)

Flicka Pojke

4377 2229 2145

4 1,78 (0,41) 1,88 (0,43)

1,68 (0,35) 4332,68 4,65 ≤0,001

a) Medelvärde på svarsalternativen stämmer mycket bra = 1, stämmer ganska bra = 2, stämmer dåligt = 3 samt stämmer inte alls = 4.

b) Medelvärde på svarsalternativen aldrig = 1, sällan = 2, ofta = 3 samt varje dag = 4 och Medelvärde på svarsalternativen varje dag = 1, ofta = 2, sällan = 3 samt aldrig = 4.

c) Oberoende t-test d) p ≤ 0,05

Tabell 2.4 Framtidstankar elever årskurs sju (N=4381) Antal Bortfall Medel

(SD)

fg t-värde c)

p-värde d)

Jag ser positivt på framtiden a) Flicka Pojke

4346 2215 2131

34

1,40(0,56) 1,34 (0,51)

4330,87 4,10 ≤0,001

Så här ser jag på livet just nu b)

Flicka Pojke

4360 2221 2139

20

8,32 (1,66)

8,83 (1,30) 4184,62 -11,19 ≤0,001

a) Medelvärde på svarsalternativen stämmer mycket bra = 1, stämmer ganska bra = 2, stämmer dåligt = 3 samt stämmer inte alls = 4.

b) Medelvärde på en skala från 0 till 10 där 0 är botten och 10 är toppen.

c) Oberoende t-test d) p ≤ 0,05

Medelvärdena av mat- och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och allmänt hälsotillstånd (tabell 2.3) låg relativt lågt hos bägge könen, vilket indikerar att både pojkar och flickor överlag upplevde sin hälsa som god.

I snitt låg dock flickornas medelvärden något högre än pojkarnas, och skillnaden är signifikant på alla variabler utom fysisk aktivitet och fritid.

Det som skiljer sig mest är den allmänna hälsan där flickornas medelvärde låg klart högre än pojkarnas. Här var det främst svaren på hur nöjd man var med sig själv (pojkar

= 1.39, flickor = 1.82, ej redovisat i tabell) och nöjd med sin kropp (pojkar = 1.52, flickor = 2.0, ej redovisat i tabell) som utmärkte sig, flickorna var betydligt mer missnöjda än pojkarna. Även när det gäller frågorna kring hur eleverna såg på sin livssituation idag samt deras framtidstankar indikerar siffrorna att pojkarna hade en mer positiv syn på livet och framtiden än flickorna.

Samband BMI och hälsa

I tabell 3.1 och tabell 3.2 presenteras korrelationen/sambanden mellan hälsofrågor (mat- och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer, allmänt hälsotillstånd) samt framtidstankar och BMI.

Tabell 3.1 Korrelationer mellan elevers hälsofrågor och BMI för årskurs sju (N=4381).

BMI a)

Matvanor a)

Sovvanor a)

Fysisk aktivitet/

fritid a)

Skola och arbetsmiljö a)

Trivsel/

Relationer a)

Allmänt Hälsotillstånd a)

BMI 1 0,068* 0,081* 0,063* 0,068* 0,098* 0,048*

a) Persons korrelationskoefficient (r)

*=signifikant på 0,01 nivå

Tabell 3.2 Korrelationer mellan BMI och Framtidstankar för elever årskurs sju (N=4381).

BMI a) Jag ser positivt på framtiden a)

Så här ser jag på livet just nu a)

BMI 1 0,061* -0,074*

a) Persons korrelationskoefficient (r)

*=signifikant på 0,01 nivå

I tabellerna 3.1 och 3.2 ovan kan utläsas att ingen av variablerna mat- och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och allmänt hälsotillstånd korrelerar särskilt väl med BMI, det vill säga att sambandet mellan BMI och de olika variablerna för hälsa är mycket svagt. Inget tydligt samband kan heller ses mellan BMI och framtidstankar eller synen på livet just nu. Om frågorna under respektive variabler bryts ut kan ett svagt samband ses mellan BMI och hur nöjda eleverna var med sin kropp (r = 0.21, ej redovisat i tabell).

Jämförelse mellan olika viktgrupper

Tabell 3.3 och 3.4 visar skillnader i medelvärden av variablerna mat- och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, trivsel och relationer, allmänt hälsotillstånd samt framtidstankar där eleverna har grupperats utifrån om de har fetma, övervikt inklusive fetma, ingen övervikt eller ingen fetma.

Tabell 3.3 Jämförelse av medelvärde för ”ingen fetma” och ”fetma” bland elever årskurs sju (N=4381).

Antal Medel (SD) fg t-värde c) p-värde d) Matvanor a)

Ingen övervikt e)

Övervikt inklusive fetma f)

Ingen fetma g) Fetma h)

3317 1058 4133 242

1,62 (0,47) 1,68 (0,46) 1,63 (0,47) 1,72 (0,46)

4373

4373

3,49

-2,86

≤0,001

0,004

Sovvanor a) Ingen övervikt e)

Övervikt inklusive fetma f) Ingen fetma g)

Fetma h)

3317 1058 4133 242

1,76 (0,54) 1,83 (0,59) 1,77 (0,55) 1,87 (0,62)

1657

263,80

3,60

-2,44

≤0,001

0,007

Fysisk aktivitet och fritid a) Ingen övervikt e)

Övervikt inklusive fetma f)

Ingen fetma g) Fetma h)

3316 1058 4132 242

1,76 (0,50) 1,83 (0,50) 1,77 (0,50) 1,91 (0,51)

4372

4372

3,62

-4,20

≤0,001

≤0,001

Skola och arbetsmiljö a) Ingen övervikt e)

Övervikt inklusive fetma f)

Ingen fetma g) Fetma h)

3318 1058 4134 242

1,73 (0,38) 1,80 (0,42) 1,74 (0,39) 1,83 (0,42)

1647,64

265,73

4,20

-3,36

≤0,001

≤0,001

Trivsel och relationer a) Ingen övervikt e)

Övervikt inklusive fetma f)

Ingen fetma g) Fetma h)

3316 1056 4130 242

1,77 (0,40) 1,83 (0,42) 1,78 (0,41) 1,87 (0,43)

1720,67

4370

4,52

-3,31

≤0,001

0,001

Allmänt hälsotillstånd b) Ingen övervikt e)

Övervikt inklusive fetma f)

Ingen fetma g) Fetma h)

3316 1053 4127 242

1,33 (0,32) 1,36 (0,34) 1,34 (0,32) 1,39 (0,34)

1694,88

4367

2,68

-2,37

0,022

0,018

a) Medelvärde på svarsalternativen stämmer mycket bra = 1, stämmer ganska bra = 2, stämmer dåligt = 3 samt stämmer inte alls = 4.

b) Medelvärde på svarsalternativen aldrig = 1, sällan = 2, ofta = 3 samt varje dag = 4 och Medelvärde på svarsalternativen varje dag = 1, ofta = 2, sällan = 3 samt aldrig = 4.

c) Oberoende t-test d) p ≤ 0,05 e) ISO BMI <25 f) ISO BMI >25 g) ISO BMI <30 h) ISO BMI >30

Tabell 3.4 Framtidstankar hos elever årskurs sju utifrån ingen fetma och fetma (N=4381).

Antal Medel (SD) fg t-värde c) p-värde d) Jag ser positivs på framtiden a)

Ingen övervikt e)

Övervikt inklusive fetma f)

Ingen fetma g) Fetma h)

3298 1043 4102 239

1,36 (0,53) 1,41 (0,54) 1,36 (0,53) 1,48 (0,56)

1727,88

264,03

2,68

-3,11

0,007

0,001

Så här ser jag på livet just nu b) Ingen övervikt e)

Övervikt inklusive fetma f)

Ingen fetma g) Fetma h)

3305 1050 4113 242

8,62 (1,50) 8,42 (1,58) 8,59 (1,51) 8,27 (1,67)

1686,17

264,60

-3,46

2,91

≤0,001

0,001

a) Medelvärde på svarsalternativen stämmer mycket bra = 1, stämmer ganska bra = 2, stämmer dåligt = 3 samt stämmer inte alls = 4.

b) Medelvärde på en skala från 0 till 10 där 0 är botten och 10 är toppen.

c) Oberoende t-test d) p ≤ 0,05 e) ISO BMI <25 f) ISO BMI >25 g) ISO BMI <30 h) ISO BMI >30

Enligt tabell 3:3 och 3:4 uppvisade elever med fetma signifikant högre medelvärden på samtliga variabler mat- och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer, allmänt hälsotillstånd, hur de såg på livet nu samt framtidstankar.

Skillnaderna var störst när det gällde hur nöjda eleverna var med livet just nu samt fysisk aktivitet och fritid. Minst var skillnaden mellan grupperna under faktorn allmänt hälsotillstånd.

Sett till enskilda frågor (ej redovisade i tabell) var det framförallt frågan om hur nöjda eleverna var med sin kropp som utmärkte sig. Elever med fetma hade ett klart högre medel på frågan, vilket tyder på att de var mer missnöjda med sin kropp (fetma = 2.22, ej fetma = 1.75). Under variabeln mat- och sovvanor var skillnaden tydlig när det handlade om eleverna åt frukost varje dag, vilket var signifikant mindre vanligt bland

elever med fetma (Fetma= 1.72, ej Fetma= 1.49). Under variabeln fysisk aktivitet och fritid var de signifikanta skillnaderna störst när det gäller hur aktiva eleverna är på idrottslektionerna (Fetma= 1.46, Ej fetma = 1.28) samt hur mycket de rörde sig på fritiden (Fetma= 2.05, Ej fetma= 1.70). Även en jämförelse mellan grupperna övervikt inklusive fetma och normalvikt har gjorts med liknande resultat. Elever i gruppen övervikt inklusive fetma hade signifikant högre värden på samtliga hälsovariabler än hos de utan övervikt, men här var skillnaderna mellan grupperna överlag något mindre.

Diskussion

Diskussionen kommer att inledas med en kort beskrivning av syfte, metod och de viktigaste resultaten av studien. Därefter följer en resultatdiskussion där resultaten diskuteras och sätts i relation med tidigare forskning. I påföljande metoddiskussion kommer metodens betydelse för resultaten av studien att presenteras. Därefter tas examensarbetets betydelse för omvårdnad samt förslag på ytterligare forskning upp.

Avslutningsvis sammanfattas studiens resultat i en konklusion.

Syftet med denna studie var att utifrån ELSA-studiens hälsoenkät beskriva hälsan hos värmländska skolungdomar i årskurs sju samt sambandet mellan ungdomarnas BMI och hälsa. Studien var en kvantitativ empirisk studie och resultatet analyserades med hjälp av deskriptiv och analytisk statistik. Resultatet av denna studie visade att värmländska skolungdomar i årskurs sju skattade sin hälsa högt. Dock skattade flickor överlag sin hälsa något lägre än pojkar. De flesta eleverna uppgav att de åt regelbundna måltider och upplevde en relativt god nattsömn. Så gott som alla elever uppgav att de kan simma 200 meter, och många rörde sig och var utomhus på fritiden. De allra flesta eleverna trivdes och kände sig trygga i skolan. I stort sett alla uppgav att de har vänner, att de trivdes hemma och att de blev vänligt bemötta. När det gällde svaren på frågorna kring det allmänna hälsotillståndet uppgav de allra flesta att de mådde bra varje dag eller ofta och nio av tio elever var nöjda med sig själva. Det i särklass vanligaste symtomet var dagtrötthet. Totalt sett var 24,2 procent av eleverna överviktiga och 5,5 procent led av fetma. Det fanns en tydlig könsskillnad där flickorna överlag var mindre överviktiga än pojkarna. Korrelationsanalys gav inga tydliga samband mellan BMI och hälsa men hälsan skattades signifikant lägre hos gruppen elever med fetma i jämförelse med mer normalviktiga elever. Elever med fetma var även mer missnöjda med sin kropp, åt inte frukost lika regelbundet och var mindre fysiskt aktiva både på idrottslektioner och fritid.

Resultatet besvarar således i hög grad syftet med studien.

Resultatdiskussion

Hälsan hos värmländska skolungdomar har i denna studie analyserats utifrån ELSA:s hälsoenkät. Enkäten innehåller frågor om allt från hemförhållanden, skolmiljö, relationer och kroppsliga och psykiska symtom på ohälsa. Att så vitt skilda aspekter av skolungdomarnas hälsa studeras gör att studien ger en mycket heltäckande bild av hur eleverna mår i den livssituation som de befinner sig i. Inom den humanistiska synen på hälsa betraktas människan ur ett helhetsperspektiv och hälsan ses som en process (Willman 2014). Hälsa omfattar allt från sjukdom och lidande till samhälle och relationer och formas av upplevelser och välbefinnande samt en känsla av sammanhang.

Resultatet av denna studie kan således betraktas genom ett humanistiskt perspektiv och ger en helhetsperspektiv på skolungdomarnas hälsa.

I denna studie var 24,2 procent av eleverna överviktiga och av dessa var 5,5 procent även drabbade av fetma, klassificerat utifrån ISO-BMI för barn. Detta är betydligt högre än vad Ahrens et al. (2014) fann, i deras studie var endast 11 procent av svenska barn under tio år överviktiga eller feta. Däremot har de värmländska barnen överlag ett betydligt lägre BMI än barn från sydligare delar av Europa, där andelen överviktiga/feta i exempelvis Italien låg på över 40 procent (Ahrens et al. 2014). Hos barn från låginkomstfamiljer i USA var en fjärdedel av alla pojkar och en femtedel av flickorna drabbade av fetma, vilket är betydligt högre än hos barnen i denna studie (Vericker

2014). Jämfört med resultat från Wijnhoven et al.s studie (2014) är andelen överviktiga eller feta 13-åringar i Värmland något högre än hos nioåringarna i norra Europa men betydligt lägre än hos nioåringarna i sydeuropeiska länder som Grekland och Italien.

Enligt Hjern (2012) beräknas omkring 15-20 procent av svenska barn vara överviktiga och 3-5 procent lider även av fetma. Svenska Barnobesitasregistret BORIS (Stockholms läns landsting et al 2006) uppger att ca 20-25 procent av svenska tioåringar är överviktiga och drygt tre procent lider av sjukdomen fetma. Andelen överviktiga elever i denna studie ligger ungefär i nivå med vad Barnobesitasregistret anger, däremot är andelen med sjukdomen fetma något högre bland de värmländska eleverna i årskurs sju.

Andelen barn både med övervikt och fetma låg högre hos värmländska barn än vad Hjern (2012) fann i sin studie på svenska barn.

Resultatet av denna studie visade att en högre andel pojkar än flickor var överviktiga.

Detta stämmer överens med WHO:s resultat (2009) som visade att andelen överviktiga pojkar var högre än hos flickor i motsvarande ålder i de flesta europeiska länder.

Däremot fann Ahrens et al. (2014) istället en högre andel överviktiga flickor än pojkar.

Resultaten av de olika studierna ger således en varierande bild av andelen överviktiga barn i Europa trots att samma definitioner för övervikt och fetma har använts i samtliga studier. Det blir därför svårt att dra generella slutsatser kring andelen överviktiga barn i Värmland i förhållande till barn från andra delar av Sverige och världen. Dock tycks andelen överviktiga eller feta barn i denna studie generellt ligga något högre än genomsnittet för svenska barn, men betydligt lägre än hos barn i Sydeuropa och USA.

Studiens resultat stämmer på många områden överens med tidigare forskning. Eleverna i denna studie skattade sin hälsa högt, vilket i hög grad stämmer överens med Folkhälsoinstitutets undersökning där majoriteten av de svenska eleverna upplevde att de hade en god hälsa (Folkhälsomyndigheten 2014). Folkhälsomyndigheten (2014) fann även i sin studie att andelen barn och unga som är fysiskt aktiva är liten, baserat på WHOs rekommendation om att barn och unga bör vara fysiskt aktiva minst en timme om dagen. Detta bekräftas ej i denna studie, istället anger 80 procent av eleverna att de idrottar på fritiden och så gott som samtliga att de deltar aktivt på idrottslektionerna.

Eleverna i denna studie har inte fått uppge hur mycket de rör sig varje dag varför det är svårt att dra några slutsatser kring om de uppfyller WHO:s rekommendationer kring fysisk aktivitet. Även resultatet att flickor överlag är mer missnöjda med sina kroppar än pojkar i motsvarande ålder samstämmer med Folkhälsomyndighetens (2014) resultat.

Resultatet av denna studie visade även att elever som led av övervikt eller fetma skattade sin hälsa signifikant sämre än normalviktiga elever. Resultatet samstämmer med Krause och Lampetts studie (2015), där författarna fann ett tydligt samband mellan fetma och lägre självupplevd hälsa hos tyska ungdomar. Liknande resultat erhölls även av Helseth et al. (2015) där författarna fann att barn med högre BMI upplevde signifikant sämre fysiskt välbefinnande och självuppskattning. I denna studie sågs även en skillnad där elever med fetma tycks ha något sämre matvanor. Störst var skillnaden när det gällde frukostvanor där elever med fetma inte åt frukost lika regelbundet som elever utan fetma. Vericker (2014) fann istället att flickor som regelbundet åt frukost på skolan hade ett högre BMI än de som inte åt skolfrukost, denna skillnad sågs inte hos pojkarna. Bristen på samstämmighet mellan studierna kan troligtvis förklaras med att Verickers (2014) studie var utförd på elever i USA där skolan sannolikt erbjöd mindre