Lisa Eriksson och Evelina Bohwalli
Utlåning till små aktiebolag
Ur kreditgivarens synvinkel
Lending to small company
From creditor’s point of view
Företagsekonomi C-uppsats
Termin: VT 2013 Handledare: Bengt Bengtsson
Förord
Vi har båda bidragit med lika mycket till färdigställande av den här uppsatsen.
Vi vill tacka vår handledare Bengt Bengtsson som har gett oss bra tips och råd samt Berit Hjorts hjälpsamma tips vid referenshantering.
Till sist vill vi tacka respondenterna som har tagit sig tid för intervjuer.
Karlstad, maj 2013
Evelina Bohwalli Lisa Eriksson
Sammanfattning
Författare: Evelina Bohwalli och Lisa Eriksson Handledare: Bengt Bengtsson
Titel: Utlåning till små aktiebolag: Ur kreditgivarens synvinkel
Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka bankerna i Karlstad, om de tar hänsyn till att företaget har en revisor, har en längre relation med företaget eller hur säkerheten och risken upplevs. Vi undersöker även om alla tre aspekter är viktiga vid kreditgivning.
Antagande: Vi gjorde antagandet att företag med en revisor får en bättre ränta jämfört med företag som inte har en revisor.
Teori: Vi har använt oss av vetenskapliga artiklar som tar upp vårt syfte samt använt oss av en utredning om avskaffandet av revisionsplikten för små företag.
Metod: Undersökningen är en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. Vi har valt att intervjua fem banker och intervjuerna är anonyma.
Resultat och slutsats: Vi har kommit fram till att vårt antagande inte stämmer. Vi antog att företag med en revisor får en bättre ränta jämfört med företag som inte har en revisor. Däremot kan det vara svårare att få lån om ett företag inte har en revisor. Det är en fördel för företaget att ha en långvarig relation med sin bank.
Vår undersökning visar också att säkerheterna är viktiga och att det alltid finns risker vid utlåning till företag.
Innehåll
1. Inledning ... 7
1.1. Bakgrund ... 7
1.2. Problemdiskussion ... 8
1.3. Syfte ... 8
1.4. Avgränsning ... 9
2. Teoretisk referensram... 10
2.1. Allmänt ... 10
2.2. Agentteorin ... 11
2.3. Intressentmodellen ... 12
2.4. Revisionens inverkan på kreditgivning ... 13
2.5. Relationen mellan långivare och låntagare... 15
2.6. Kreditgivningsprocessen, risker samt säkerheter ... 15
3. Metod ... 19
3.1. Tillvägagångssätt ... 19
3.2. Kvalitativ metod ... 19
3.3. Deduktiv ansats ... 20
3.4. Datainsamling ... 20
3.5. Trovärdighetsdiskussion ... 21
4. Empiri ... 23
4.1. Kreditgivningsprocessen, risker samt säkerheter ... 23
4.1.1. Kreditgivningsprocessen ... 23
4.1.2. Risker samt säkerheter ... 24
4.2. Relationen mellan långivare och låntagare... 26
4.3. Revisionens inverkan på kreditgivning ... 26
4.3.1. Konsekvenser av avskaffandet av revisionsplikten... 26
4.3.2. Beslutsunderlag ... 27
4.3.3. Revisorns betydelse vid kreditgivning ... 27
4.4. Vårt antagande ... 28
5. Analys ... 30
5.1. Kreditgivningsprocessen, risker samt säkerheter ... 30
5.2. Relationen mellan långivare och låntagare... 31
5.3. Revisionens inverkan på kreditgivning ... 32
5.4. Vårt antagande ... 33
6. Slutsats ... 35
6.1. Kreditgivningsprocessen, risker samt säkerheter ... 35
6.2. Relationen mellan långivare och låntagare ... 36
6.3. Revisionens inverkan på kreditgivning ... 36
6.4. Vårt antagande ... 36
7. Förslag till fortsatt forskning ... 38
8. Källförteckning ... 39
9. Bilaga ... 41
7
1. Inledning
Inledningen inleds med en bakgrund om avskaffandet av revisionsplikten följt av en problemdiskussion. Därefter beskrivs syftet med uppsatsen samt avgränsningen.
1.1. Bakgrund
Den första regleringen som krävde revision för en del bolag antogs år 1895 i Sverige. Innan dess fanns det ingen reglering gällande revision. Dock hade en del bolag på eget initiativ valt att använda sig av en revisor. Regleringen krävde inte att revisorer behövde vara auktoriserade eller godkända och det framkom inte heller att revisorn behövde vara oberoende gentemot företaget. Det var år 1987 som det blev obligatoriskt för alla svenska aktiebolag att utse en revisor.
Revisorn skulle vara auktoriserad eller godkänd. (Carrington 2010)
I november år 2010 avskaffades revisionsplikten för små svenska aktiebolag.
Anledningen till det var att Europeiska rådet hade ett möte i mars år 2007 om att europeiska företag skulle bli mer konkurrenskraftiga. Det Europeiska rådet ville även att de administrativa kostnaderna för företag skulle minska med 25 procent till år 2012 (SOU 2008:32). Det skulle ske genom att frambringa gränsvärden för de företag som skulle ha en revisor. Den femte september år 2008 bestämdes gränsvärden för onoterade företag. Gränsvärdena blev 4 400 000 euro i balansomslutningen, 8 800 000 euro i nettoomsättningen och 50 antal anställda. Om företaget uppfyller två eller flera av dessa kriterier måste de låta en revisor granska företaget. De gränsvärdena gäller fortfarande. I Sverige ligger gränsvärdena på 1 500 000 kronor i balansomslutningen, 3 000 000 kronor i nettoomsättningen och 3 antal anställda. Vilket är lågt i jämförelse med de gränsvärden som EU hade fastställt tidigare (SOU 2008:32).
Anledningen till det är att bara 4 procent av de svenska aktiebolagen skulle ha omfattats av revisionsplikten, om EU:s gränsvärden hade följts. Vilket betyder att 96 procent av de svenska aktiebolagen inte skulle omfattas av revisionsplikten. Det skulle leda till att det blev som det var före år 1987 (Carrington 2010).
Den svenska regeringen trodde att det i utredningen om avskaffandet av
revisionsplikten för små företag kunde uppstå olika konsekvenser om
revisionsplikten avskaffades. En konsekvens som kunde förekomma var att
kreditgivarna inte får tillräckligt eller rättvisande information om företagets
ekonomiska ställning (SOU 2008:32). Kreditgivarna vill gärna att det ska
finnas en säkerhet vid utlåning till företag. Kredittagare som vill ta lån utan
8 säkerhet kan få problem. En kreditgivare kan vara en bank, försäkringsbolag eller finansieringsbolag (Broomé et al. 1998).
1.2. Problemdiskussion
Det har gjorts en undersökning på uppdrag av FAR SRS- Branchorganisationen för revisorer och rådgivare, med syftet att undersöka närmare kreditgivarnas uppfattning om regeringens utredning SOU 2008:32, avskaffandet av revisionsplikten för små företag. Syftet var att analysera bankernas inställning mer på djupet, till förslaget av avskaffandet av revisionsplikten i Sverige. Enligt Strenger et al. (2008) var en stor majoritet av de tillfrågade bankerna negativt inställda på avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag. En årsredovisning som har blivit granskad uppbringar kvalitet, vilket leder till att bankernas förtroende för redovisningen ökar.
Företagen måste ingiva ett förtroende till bankerna, i annat fall kan inte bankerna lita på att företaget har möjlighet att betala tillbaka lånet i framtiden.
Därav är det viktigt att företagets finansiella rapporter är tillförlitliga. (Strenger et al. 2008)
Enligt Blackwell et al. (1998) får företag med en revisor en lägre ränta. Det finns även andra forskare som gjort undersökningar som visar att det är positivt att bli granskad av en revisor. Exempelvis har Lennox och Pittman (2011) genom sin forskning fått ett resultat som visar att företag som har blivit granskade får ett bättre kreditbetyg. Kreditbetyg är ett mått på hur ekonomiskt starkt ett företag är. Desto bättre kreditbetyg ett företag har desto bättre villkor får de hos banken. Vi kommer att undersöka bankernas syn på företag som inte har någon revisor. Vi antar att företag med en revisor kommer att få en bättre ränta jämfört med företag som inte har en revisor. Det finns många vetenskapliga artiklar som tar upp det här problemet och vi vill se om det stämmer. Vi har även en fråga som vi vill undersöka: Tar kreditgivare hänsyn till om ett företag har en revisor eller inte i kreditbeslutet?
1.3. Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka bankerna i Karlstad, om de tar hänsyn
till att företaget har en revisor, har en längre relation med företaget eller hur
säkerheten och risken upplevs. Vi undersöker även om alla tre aspekter är
viktiga vid kreditgivning.
9 1.4. Avgränsning
Vi väljer att avgränsa oss genom att förklara vad vi har gjort. Uppsatsen
kommer att avgränsas till att fokusera på kreditgivarnas syn på utlåning till
företag. Kreditgivarna kommer att vara ett urval av de banker som finns i
Karlstad och hanterar utlåning till företag. Uppsatsen kommer att avgränsas till
små aktiebolag som inte omfattas av revisionsplikten. Det kommer inte tas
någon hänsyn till andra kreditgivare än banker och inte till några andra städer
än Karlstad.
10
2. Teoretisk referensram
Teoriavsnittet inleds med en allmän information om bakgrunden till avskaffandet av revisionsplikten följt av agentteorin och intressentmodellen. Därefter behandlas revisionens inverkan på kreditgivning vilket är grunden för vår teori, det kommer även ett avsnitt som behandlar relationen mellan företag och bank. Vi avslutar kapitlet med att ta reda på vilka säkerheter och risker som upplevs vid kreditgivning.
2.1. Allmänt
I ett möte i mars år 2007 ville Europeiska rådet att europeiska företag skulle bli mer konkurrenskraftiga och samtidigt som de ville minska de administrativa kostnaderna med 25 % till år 2012. Det skulle ske genom att frambringa gränsvärden för användning av en revisor. Därav uppstod det ett undantag i det fjärde bolagsrättsliga direktivet inom EU:s regelverk. Den 5 september år 2008 uppstod gränsvärden för onoterade företag. Gränsvärdena är 4 400 000 euro i balansomslutningen, 8 800 000 euro i nettoomsättningen samt 50 antal anställda. Det blir i svenska kronor en balansomslutning på 41 500 000 kronor, nettoomsättning på 83 000 000 kronor och antalet anställda är 50 stycken enligt SOU 2008:32. Om företaget uppfyller två eller flera av dessa kriterier måste de låta en revisor granska företaget. Länder som Tyskland, Storbritannien och Holland utnyttjar det fjärde bolagsrättsliga direktivets undantagsbestämmelser fullt ut. (SOU 2008:32)
I Sverige är gränsvärdena 1 500 000 kronor i balansomslutning, 3 000 000 kronor i nettoomsättning och 3 antal anställda. Vilket är lågt jämfört med vad EU har fastställt för gränsvärden (SOU 2008:32). Om Sverige hade använt sig av EU:s gränsvärden skulle 4 procent av de svenska aktiebolagen omfattas av revisionsplikten. Alltså skulle 96 procent inte omfattas av revisionsplikten (Carrington 2010).
Regeringen trodde i utredningen av avskaffandet av revisionsplikten för små företag, att det kunde uppstå olika konsekvenser genom avskaffandet av revisionsplikten. En av dem kunde vara att kreditgivarna inte får tillräcklig eller rättvisande information om företagets ekonomiska ställning (SOU 2008:32).
Det är viktigt för kreditgivarna att få ekonomisk information om företagen för
att veta om de kan betala sina räntor och amorteringar. Bankerna ser revisorn
som en säkerhet för att den ekonomiska informationen stämmer överens med
verkligheten. Regeringen betonade också att den konsekvens de föreslog inte
behövde uppstå. Bankerna kan ha samma krav för företag både med och utan
11 revisor. Utöver bankerna finns det fler intressenter som är intresserade av revisorns utlåtanden. Leverantörerna vill se att företaget kan betala för de varor som de levererar. De anställda vill också veta hur företaget mår ekonomiskt för att känna sig trygga i sitt arbete och veta att de kommer att få sina löner utbetalda. Likaså är kunderna intresserade av den ekonomiska informationen, de vill veta att varorna som de har beställt kommer att levereras. Ägare och kapitalplacerare behöver också ekonomisk information om företaget eftersom de inte vill köpa aktier i ett företag som går dåligt. Den sista parten som är intresserad av den ekonomiska informationen om företaget är det allmänna, det vill säga olika myndigheter som finns i Sverige. Framför allt är skatteverket intresserade av den ekonomiska informationen eftersom de vill ha rätt skatt inbetald från företaget. (SOU 2008:32)
2.2. Agentteorin
I agentteorin finns det två karaktärer, agent och principal (Husted 2007).
Agenten är företagsledningen och principalen är ägaren (Carrington 2010).
Agentteorin är intressant om det råder informationsasymmetri, vilket innebär
att agenten och principalen har olika information om företaget. Agenten har
då ett informationsövertag eftersom det är den som sköter verksamheten, det
kallas informationsasymmetri enligt Carrington (2010). Det finns två problem
med informationsasymmetri, adverse selection och moral hazard. Enligt
Husted (2007) handlar adverse selection om dolda motiv som ena parten har
vid en försäljning. Den säljande parten har mer information om objektet än
den köpande. Det andra problemet vid informationsasymmetri är moral
hazard (Husted 2007). Husted (2007) säger att det finns två problem inom
moral hazard, det ena är moral hazard med dolda åtgärder och det andra
är moral hazard med dolda kunskaper. Agentteorin förutsätter att en
intressekonflikt uppstår mellan principalen och agenten. Principalen försöker
öka sin personliga välfärd, medan agenten försöker minimera sin personliga
ansträngning men samtidigt försöker öka sin personliga välfärd (Cuevas-
Rodríguez et al. 2012). Principalen vill att en oberoende part granskar vad
agenten gör (Carrington 2010). För att maximera principalens nytta är en
agents ansträngning positiv kopplad till agentens kontrakt där det utlovas
ekonomisk belöning. Agentkostnader i form av moral hazard och adverse
selection uppstår eftersom kontrakten är i allmänhet ofullständiga. Principalen
möter ett problem av informationsasymmetri på grund av en agents
ansträngning (Cuevas-Rodríguez et al. 2012).
12 Agentteorin förutsätter att agenten kan uppföra sig opportunistiskt, det vill säga klandervärt, om agentens mål är i konflikt med uppdragsgivaren.
Agentteorin fokuserar också på att upprätta ett kontrakt som håller en jämn nivå mellan risker och kostnader. För att minska informationsasymmetrin kan principalen övervaka agenten. Det förutsätter att principalen kan få tillräckligt med information till ett rimligt pris för att minska agentens opportunism.
(Dawson et al. 2010)
2.3. Intressentmodellen
Intressentmodellen har sin grund i de fyra samhällsvetenskaperna, sociologi, politik, ekonomi och etik. Modellen uppstod ur ett organisatoriskt sammanhang där näringslivet är beroende av sin omgivning, vilket leder till att näringslivet inte är självförsörjande. Förhållandet mellan företaget och deras omgivning är i förbindelse med deras beteende inom den omgivningen.
Modellen är som en karta där företaget är placerat i mitten och interagerade med sin omgivning. Omgivningen är de intressenter som finns på marknaden.
Intressentmodellen fokuserar på ledningens beslutsfattande och hur intressenterna försöker påverka organisatoriska beslutsprocesser. Anledningen till att intressenterna försöker påverka beslutsprocessen är att de vill att besluten ska vara förenliga med deras behov och prioriteringar. Det organisationerna själva bör tänka på är att de ska sträva efter att förstå, förena och balansera de olika intressenternas intressen. (Mainardes et al. 2012)
”Bilden saknas i den elektroniska utgåvan av upphovsrättsliga skäl.”
Figur 1: Omarbetad enligt Rhenmans intressentmodell (Rhenman 1967 sid. 36)