Utbildningsgruppen Göteborg 17 oktober 2008 Helene Odenjung (fp), Göteborg, ordförande
Marie Lindén (v), Göteborg, vice ordförande Johan Carlsson (s), Göteborg
Kristina Tharing (m), Göteborg Peter Ohlsson (s), Ale
Jan Österdahl (m), Kungsbacka Pär Göran Björkman (s), Alingsås
Camilla Waltersson Grönvall (m), Lilla Edet Ing-Marie Samuelsson (s), Härryda
Staffan Gustavsson (mp), Lerum Anne-Lie Sundling (kd), Öckerö Carola Granell (s), Stenungsund Anders Holmensköld (m), Kungälv Torsten Gustafsson (s), Tjörn Kent Vahlén (fp), Partille Claes Olsson (m), Mölndal
Kallelse till sammanträde i Utbildningsgruppen
Tid: Torsdagen 23 oktober 2008, kl 13.00-16.00Plats: GR-Huset, Rum 135 och Grupprum 260 Inbjudan till lunch kl 12.00-13.00.
Sammanträdet äger rum enligt följande arbetsordning 13.00-15.00 Föredragningar
15.00-15.30 Gruppmöten 15.30-16.00 Sammanträde
Förslag till ärendelista: Föredragningar
13.00-13.30 Information om ISGR (Birgitta Sandström Barac)
13.30-14.00 Läromedelsverksamheten inom GR Utbildning (Lars Björn) 14.00-14.15 Lärarlyftet – regional hantering av poäng och platser (Margrethe Kristensson)
14.15-14.45 GRs svar på Skolverkets anmodan betr inspektionen (Peter Holmström)
14.45-15.00 Statlig satsning på yrkesinriktad vuxenutbildning (Helene Odenjung) Beslutsärenden
1. Samverkansavtal för förskoleverksamhet – bordlagt ärende från UG 080918 (Handlingar bifogas)
2. Förslag till ansökan om Vård- och omsorgscollege (VOC) (Handlingar bifogas) 3. GRs svar på Skolverkets anmodan betr inspektionen (Handlingar översänds senare)
4. Inriktning 2010 – förslag till målsättningar (Handlingar bifogas)
5. Förslag till Utmärkelsen kvalitet och samverkan i Skola-arbetslivskontakter - Premiering av skolor och arbetsplatser (Handlingar bifogas)
6. UGs sammanträden 2009 Förslag
Torsdag 5 feb 09.00-12.00 (Elevernas sökdata 30 jan) Torsdag 12 mar 13.00-16.00 samt UPF 17.00-19.00 Onsdag 15 apr 13.00-16.00 (Preliminärintagningen) Torsdag 7 maj 09.00-12.00
Torsdag 25 jun 09.00-12.00 (Definitivintagningen) Torsdag 24 sep 13.00-16.00 samt UPF 17.00-19.00 Torsdag 5 nov 09.00-12.00
Informationsärenden
7. Besök av den nya VDn för ISGR Birgitta Sandström Barac 8. Läromedelsverksamheten inom GR Utbildning
9. Lärarlyftet – regional hantering av poäng och platser 10. Kartläggning av sfi i Göteborgsregionen våren 2008 –
Bordlagt ärende från Utbildningsgruppen 080626 (Material bifogas) 11. Statlig satsning på yrkesinriktad vuxenutbildning
Övriga ärenden
Kallelser, protokoll och övrigt material från Utbildningsgruppens sammanträden återfinns på GR Utbildnings hemsida www.GRkom.se/Utbildning
Vid frånvaro var vänlig meddela Cecilia Salmi cecilia.salmi@GRkom.se Med vänlig hälsning
Börje Rådesjö
KOMMUNALFÖRBUNDET GR Utbildningsgruppen 2008-10-23 ÄRENDE 1 Till Utbildningsgruppen Förslag till
Samverkansavtal för förskoleverksamhet
Utbildningsgruppen har gett GR Utbildning i uppdrag att utarbeta ett förslag till samverkansavtal för förskoleverksamhet inom GR. Motiv som lyfts fram är att förskoleverksamheten ännu inte omfattas av något samverkansavtal inom GR, vilket gäller för de flesta andra skolformer. Närhetsprincipen kan i en del fall uppfyllas i en annan kommun. Möjligheten finns för en del föräldrar att önska en barnomsorgsplats i närheten av sin arbetsplats under en övergångstid. I avsnittet om avtalets huvudinnehåll anges att kommunerna tar emot barn från andra kommuner i mån av plats.
Föreliggande förslag har utarbetats i samarbete med befattningshavare från ett flertal av GR Utbildnings nätverk.
Utbildningsgruppen bordlade ärendet vid sammanträdet 080918. Utbildningsgruppen föreslås besluta
att för sin del godkänna förslaget till samverkansavtal för förskoleverksamhet i Göteborgsregionen i enlighet med dokument, daterat 2008-08-11, samt att föreslå förbundsstyrelsen att:
a) rekommendera kommunerna att godkänna förslaget till samverkansavtal för förskoleverksamhet i Göteborgsregionen i enlighet med dokument, daterat 2008-08-11,
b) kommunerna själva avgör på vilken politisk nivå beslut fattas,
c) kommunerna senast 2008-12-31 till GR meddelar beslut om godkännande.
Göteborg 9 oktober 2008 Börje Rådesjö
GR Utbildning ÄRENDE 1
2008-08-11 Förslag till
Samverkansavtal för förskoleverksamhet inom Göteborgsregionen
1. Bakgrund och motiv
Skollagen reglerar kommunens skyldigheter och föräldrarnas rättigheter när det gäller förskole-verksamhet. Varje kommun svarar för att barn som är bosatta i Sverige och stadigvarande vistas i kommunen erbjuds förskoleverksamhet. När vårdnadshavaren har anmält behov av plats inom förskoleverksamheten ska vistelsekommunen erbjuda plats utan oskäligt dröjsmål. Om inte kom-munen kan tillhandahålla platsen direkt anses en rimlig handläggningstid vara 3-4 månader. Kommunen ska ta skälig hänsyn till vårdnadshavarens önskemål om förskola eller familjedag-hem. Plats ska erbjudas så nära barnets eget hem som möjligt med hänsyn till vad som krävs för att kommunen effektivt ska utnyttja lokaler och andra resurser. Även här ska skälig hänsyn tas till vårdnadshavarens önskemål. (Skollagen 2 a kap. 1,7,8 § §).
Kommunen får sluta avtal med någon annan om att utföra kommunens uppgifter inom förskole-verksamheten. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun (Skollagen 2 a kap. 5 §).
Inom Göteborgsregionen finns idag ett samarbete och en öppenhet att välja skola/utbildning när det gäller ett flertal skolformer. En naturlig fortsättning är att detta även skall gälla förskoleverk-samheten. Det stärker föräldrarnas val. Det kan ge möjlighet att ge plats närmre det egna hemmet för familjer som bor nära en kommungräns. Det kan bidra till att kunna erbjuda plats inom skälig tid för en kommun som har brist om det samtidigt finns en kommun som har tillgång på platser. Detta avtal ska ses som ett första steg i detta arbete.
2. Avtalsparter
Avtalets parter utgörs av kommunerna inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR): Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Sten-ungsund, Tjörn och Öckerö. Samverkansavtalet förutsätter att alla medlemskommunerna inom GR undertecknar avtalet.
3. Avtalets huvudinnehåll
Kommunerna tar emot barn, i mån av plats, från andra kommuner inom Göteborgsregionen (GR) i sin förskoleverksamhet. Vid varje sådan placering utgår interkommunal ersättning enligt fast-ställd prislista. Varje enskild kommun beslutar om det finns plats att erbjuda barn från andra kommuner. Det innebär att om kommun A kan bereda plats för barn från kommun B skall kom-mun B ersätta komkom-mun A. Undantag kan endast göras vid placering i särskild verksamhet ex. specialförskola.
GR Utbildning ÄRENDE 1
Avtalet är tvåårigt och gäller under tiden 2009-01-01 – 2010-12-31. Uppsägning av avtalet ska ske skriftligt senast sex månader före avtalstidens utgång. I annat fall förlängs avtalet till att gälla ytterligare två år i taget.
Om någon av kommunerna skulle frånträda avtalet upphör det att gälla för samtliga kommuner. Samverkansavtalet kan komma att ändras under avtalsperioden om tillämpliga lagar och förord-ningar, tillkommer, förändras eller upphör.
5. Tillämpningar
Rätt till plats:
Barnet är folkbokfört i någon av GR-kommunerna och har rätt till plats enligt skollagen kap. 2a. Ansökan
Gemensam blankett tas fram för ansökan om förskoleplats i annan GR-kommun. Denna finns tillänglig på varje kommuns hemsida samt på GR:s hemsida. Vårdnadshavaren ansöker i den kommun där man vill ha plats och kommunen som tar emot ansökan skickar kopia av ansökan till folkbokföringskommunen.
Överenskommelser:
Vid varje placering träffas en skriftlig överenskommelse mellan berörda kommuner. Varje en-skild placeringsöverenskommelse fortsätter att gälla även om samverkansavtalet skulle upphöra. Definition av vistelsekommun:
Med begreppet vistelsekommun avses i detta avtal barnets folkbokföringskommun.
Barnomsorgsavgifter:
Folkbokföringskommunen debiterar föräldraavgiften av platsinnehavarenenligt sitt gällande taxesystem och sin kravrutin.
Regler och tillämpningsföreskrifter:
Den kommuns ”Regler och tillämpningsföreskrifter” gäller, där barnet har sin förskoleplats. Interkommunal ersättning:
En kommun som inom sin förskola eller familjedaghem tar emot ett barn från en annan kommun har rätt till ersättning för sina kostnader från barnets folkbokföringskommun enligt fastställd pris-lista. Debitering sker månadsvis.
Barn i behov av särskilt stöd:
Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Grundläggande bestämmelser finns i Skollagen 2a kap. 3 och 9 § §.
Då behov av särskilt stöd, som innebär behov av extra resurser, blir aktuellt för ett barn som är placerat i en annan kommun sker samråd med den kommun där barnet är folkbokfört. Den kom-mun där barnet är placerat utreder och bedömer. Den komkom-mun där barnet är folkbokfört prövar,
GR Utbildning ÄRENDE 1
beslutar och ansvarar för kostnaden för det särskilda stödet.Då behov av särskilt stöd är känt när barnet placeras sker prövning och beslut om ersättning i samband med den skriftliga överens-kommelsen.
Barn som stadigvarande vistas i två kommuner:
Om ett barn stadigvarande vistas i två kommuner och vårdnadshavarna önskar plats i båda kom-munerna ansvarar varje kommun för kostnaden för sin plats oavsett var barnet är folkbokfört. 6. Vid flytt inom GR-kommunerna
Alt 1. Barn har rätt att behålla sin plats i avflyttningskommunen till dess inflyttningskommunen anordnat en barnomsorgsplats. Inflyttningkommunen (=folkbokföringskommunen) betalar inter-kommunal ersättning till avflyttningkommunen och debiterar föräldraavgiften.
Önskar vårdnadshavare behålla platsen permanent i avflyttningkommunen beslutar denna kom-mun om plats finns att erbjuda enligt punkt 3 i avtalet.
Alt 2. Barn har rätt att behålla sin förskoleplats i avflyttningskommunen under fyra månader. Därefter gäller punkt 3 i avtalet.
7. Uppföljning
Avtalet är tvåårigt och ska följas upp bl.a. genom att kommunen rapporterar antalet barn från annan kommun än den egna till GR. Detta görs årligen den 15 okt resp. 15 mars.
För Ale kommun Datum Namn Namnförtydligande För Alingsås kommun Datum Namn Namnförtydligande
GR Utbildning ÄRENDE 1 För Göteborgs kommun Datum Namn Namnförtydligande För Härryda kommun Datum Namn Namnförtydligande För Kungsbacka kommun Datum Namn Namnförtydligande För Kungälvs kommun Datum Namn Namnförtydligande För Lerums kommun Datum Namn Namnförtydligande
För Lilla Edets kommun
Datum Namn
GR Utbildning ÄRENDE 1 För Mölndals kommun Datum Namn Namnförtydligande För Partille kommun Datum Namn Namnförtydligande För Stenungsunds kommun Datum Namn Namnförtydligande För Tjörns kommun Datum Namn Namnförtydligande För Öckerö kommun Datum Namn Namnförtydligande
KOMMUNALFÖRBUNDET GR Utbildningsgruppen 2008-10-23 ÄRENDE 2 Till Utbildningsgruppen
Förslag till ansökan om
Vård- och omsorgscollege inom GR
Utbildningsgruppen beslutade den 21 februari 2008 att ställa sig bakom att förbereda en ansökan om regional certifiering som vård och omsorgscollege (VOC). GR-kommunernas Sociala styrgrupp fattade samma dag ett
likalydande beslut.
I det fortsatta arbetet har genomförts en omfattande informationsinsats i GRs ordinarie nätverk, på det sociala området äldrechefsgruppen och nätverket för funktionshinderchefer, på utbildningsområdet utbildningschefsgruppen, gymnasierektorsgruppen.
Dessutom har genomförts ett stort antal informationer i enskilda
medlemskommuner och vid återkommande tillfällen i ett nätverk bestående av både utbildningsanordnare och avnämare, såväl offentliga som privata.
Information har också lämnats till Västra Götalandsregionen samt företrädare för Göteborgs Universitet (Sahlgrenska akademien, Institutionerna för socialt arbete och för Vårdvetenskap). Kontakt har även hållits med de fackliga organisationerna på regionnivå.
Gensvaret vid dessa möten har varit genomgående positivt från både utbildare och avnämare.
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
I maj påbörjades arbetet med att skissa på GRs modell för regionalt VOC, under medverkan av en ”skrivargrupp” bestående av representanter för både utbildare och avnämare.
Utbildningschefsgruppen har för sin del godkänt förslaget. Sociala styrgruppen inom GR behandlar ärendet 23 oktober. Utbildningsgruppen föreslås besluta
att för sin de förorda att GR hos Nationella rådet ansöker om att bli ett regionalt Vård- och omsorgscollege.
Göteborg 10 oktober 2008 Börje Rådesjö
081006
ÄRENDE 2
Arbetsmaterial inför ansökan om certifiering som Vård- och
omsorgscollegeregion
Kontaktpersoner: Margaretha Allen GR Utbildning Box 5073 402 22 Göteborg 031-335 51 13 Mobil: 0703-75 32 05 E-post: margaretha.allen@GRkom.se Lars-Göran Jansson Göteborgsregionens kommunalförbund GR Kompetens Gårdavägen 2 Box 5073 402 22 Göteborg Telefon 031-335 50 78 Mobiltelefon 070-511 90 21 E-post: lgj@grkom.seUnderlaget följer den mall för ansökan som finns i webbaserad form och som ska användas. Omfånget av text kan komma att minska pga begränsningar i den digitala
ansökningsblanketten.
Bilagor kommer att bifogas den slutgiltiga ansökan.
Ledamöter i lokala styrgruppen/GRVOC-rådet
Inkomna förslag till det interimistiska rådet, vilka i allmänhet bygger på närhet till utbildningar (gy-vux-KY):
Kungsbacka: Eva Malmgren-Thörnblom (utbildningsrepresentant)
X (avnämarrepresentant)
Ev. norra noden: Kungälv, Stenungsund, Tjörn, Ale
Tjörn: Ulla Stålbom (utbildarrepresentant)
X (avnämarrepresentant)
X (avnämarrepresentant)
Ale: X (utbildarrepresentant)
X (avnämarrepresentant)
Kungälv: X (utbildarrepresentant)
X (avnämarrepresentant)
Mölndal: Ewa Berhof (utbildarrepresentant)
Helena Mårdstam (avnämarrepresentant)
ALP (Alingsås, Lerum, Partille)
Partille: X meddelas efter 13/10 (utbildarrepresentant) X meddelas efter 13/10 (avnämarrepresentant) Göteborg: X (utbildarrepresentant) X (avnämarrepresentant) Övriga kommuner: Härryda Lilla Edet Öckerö
Till rådet kommer också att inbjudas representanter för: • avnämare inom VG-regionen (sjukhusvården)
• de fackliga organisationerna t ex Kommunal, SKTF, Vårdförbundet
• högskolor/universitet med bäring på Vård- och omsorgscollege. Idag finns etablerade kontakter med Sahlgrenska universitetssjukhuset och Göteborgs Universitet
((Sahlgrenska akademien, Institutionen för vårdvetenskap, Institutionen för socialt arbete))
Målsättning och organisation
Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR) är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. GR:s uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. GR ska också stödja kommunerna med
kompetenshöjande insatser, bevaka omvärlden och förmedla framtidsbilder. Verksamheten inom GR ska vara till kommunal nytta, samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och
internationellt. GR ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling i medlemskommunerna. De tretton medlemskommunerna är Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Tillsammans har dessa kommuner cirka 900 000 invånare.
Kommunerna representerar såväl storstad som småstad och landsbygd.
Göteborgsregionen utgör en sammanhållen arbetsmarknadsregion. Det är möjligt att arbetspendla inom cirka en timme mellan bostad och arbete, oavsett i vilken kommun i regionen man bor eller arbetar. GR är därför en naturlig plattform för medlemskommunernas gemensamma agerande, både när det gäller sysselsättningsgraden bland invånarna generellt och att tillgodose
kommunernas behov av personalförsörjning specifikt. De satsningsområden som är prioriterade för GR inom arbetsmarknadsområdet är validering av kunskaper och erfarenheter, ungdomars
inträde i arbetslivet, kompetensutveckling och personalförsörjning.
Den politiska styrgruppen för det sociala området har i sin verksamhetsinriktning angett
personalförsörjning och kompetensutveckling som ett av de övergripande målen och där vård- och omsorgscollege utpekas som en strategisk satsning.
GR Utbildning erbjuder medlemskommunerna ett pedagogiskt resurscentrum av hög kvalitet. Som grund för detta ligger en utbildningsvision och regionalpolitiska utbildningsmål. GR
Utbildning initierar och driver nätverk och arrangerar träffar för skolpolitiker, skolchefer, rektorer m.fl. Projekt, stora som små, genomförs i samverkan med kommunerna i Göteborgsregionen och med nationella myndigheter. Vid sidan av idé- och erfarenhetsutbyte driver dessa grupper en rad utvecklingsprojekt. Ett pedagogiskt utvecklingsarbete, innefattande rollspel och upplevelsebaserat lärande, IT media, m.m. sker löpande
Personalbehov
Göteborgsregionens 13 medlemskommuner hade 2006 ca 24 000 personer månadsanställda inom området vård och omsorg. Den största gruppen är vårdbiträden/undersköterskor, ca 16 000 personer. Till detta kan läggas drygt 7 000 timanställda personer. En prognos för år 2020 pekar på att den demografiska utvecklingen inte blir den mest avgörande faktorn för rekryteringsbehovet, där den totala personalstyrka som beräknas behövas är ca 26 000 personer. Däremot betyder pensioneringar och naturlig personalrörlighet mera. Av 24 000 personer som var anställda år 2006 har 2/3 lämnat sina jobb till år 2020, och alltså behöver ca 17 000 personer nyrekryteras under denna period. Rekryteringsbehovet blir därmed ca 1 300-1 400 personer per år. Till detta kommer rekryteringar för att klara personalomsättningen bland den timanställda personalen.
Under motsvarande period minskar antalet ungdomar i gymnasieåldrarna med ca 30 procent. Det som Göteborgsregionens medlemskommuner också har att väga in i sin planering är att det efter år 2020 kommer att ske en betydligt kraftigare ökning av antalet ”äldre-äldre”. Av den nu anställda månadsavlönade personalen har som ett rikssnitt 90 % någon form av gymnasieutbildning, medan 40 procent av personalen saknar adekvat gymnasieutbildning; omvårdnadsprogrammet. I Göteborgs kommun saknar ungefär 25 procent av personalen adekvat utbildning.
Medlemskommunerna har därmed att möta en stor utmaning, både när det gäller att
nyrekrytera personal med rätt kompetens, men också att vidareutbilda redan anställd personal. Personalbehovet fram till 2020 beskrivs i bilaga.
Efter kontakter med Västra Götalandsregionen kan GR konstatera att även den
landstingskommunala sjukvårdens personal har en åldersstruktur som liknar den kommunala. Brist inom vissa yrkesområden befaras även inom denna organisation. Några exempel är undersköterskor, barnsköterskor och skötare inom sjukhusvården.
Organisationsmodellen beskrivs i bilaga.
Kvalitetskriterier:
Avsiktsförklaring
Näringslivet och de fackliga organisationerna i Göteborgsregionen har tillsammans med GR arbetat fram kvalitetskriterier för skola - arbetslivskontakterna. Kriterierna skall vara till hjälp både för skolor och näringsliv i regionen när det gäller att hitta samverkansformer. Kvalitetskriterierna finns samlade i en Avsiktsförklaring som undertecknats av regionala företrädare för Svenskt Näringsliv, Företagarna, Västsvenska Industri, Handelskammaren. LO, TCO, SACO, BRG (Business Region Göteborg) samt Länsarbetsnämnden.
(kopia bifogas)
Samordningsuppdrag
Praktikplatsen.se är en verksamhet vid GR Utbildning som anskaffar, kvalitetssäkrar och samordnar arbetslivskontakter för grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildning.
Verksamheten stöds av ett webbaserat IT-verktyg www.praktikplatsen.se som är utvecklat för att underlätta praktikplatshanteringen för lärare, elever och arbetsgivare. Som utgångspunkt för arbetet återfinns de kvalitetskriterier som parterna inom regionens arbetsliv ställt sig bakom i den gemensamma avsiktsförklaringen. Representanter för dessa nio organisationer utgör intressentgrupp och följer fortlöpande GR Utbildnings arbete med skola -
arbetslivskontakter. Praktikplatsen.se erbjuder också alla samverkande företag en
grundläggande handledarutbildning. Praktikplatsen används idag av vissa kommuner. Varje kommun som delta sluter ett separat avtal kring praktikplatshanteringen.
Samordning av APU-platser
GR har genom avtal med Västra Götalandsregionen uppdraget att samordna den
arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Kungälvs sjukhus. Samtliga gymnasieskolor och vuxenutbildningsanordnare inom GR som har
Omvårdnadsprogrammet får därmed sina behov tillgodosedda när det gäller praktik inom sjukvården. Nätverksgruppen för APU Sjukvård, som består av företrädare för skolorna och sjukhusen, har till uppgift att följa behovet och tillgången på platser samt i övrigt samverka när det gäller utbildningen bl.a. när det gäller utbildning av handledare. Nätverksgruppen har två träffar per år.
Genom avtal mellan Vuxenutbildningsförvaltningen och Utbildningsförvaltningen i Göteborg samt Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen i Mölndal ansvarar GR för samordning av APU-platser för Omvårdnadsprogrammet, Barn – och Fritidsprogrammet samt
vuxenutbildning för arbete med funktionshindrade. För detta uppdrag har en nätverksgrupp bildats bestående av företrädare för skolorna/utbildningsanordnarna och arbetsgivarna. Detta nätverk träffas fyra gånger per år.
Vid nätverksträffarna diskuteras samordningen av APU och gemensamma utvecklingsfrågor.
(Kopia på avtal bifogas)
Avtal kring gemensamma projekt:
På avnämarsidan finns det djup och bred erfarenhet av att kommunerna avtalar om genomförandet av gemensamma projekt inom t ex Kompetensstegen och Milton-satsningen. Andra exempel är den tidigare genomförda statliga satsningen på vidareutbildning av arbetsledare inom
äldreomsorgen, där kommunerna avtalade om gemensamma insatser.
Meritea? Avtal?
Regionalt och lokalt perspektiv
Tanken är att skapa en transparent väg genom utbildningssystemet via gymnasial yrkesutbildning, vuxenutbildning, KY-utbildning och högskoleutbildning inom en bred sektor.
Företrädesvis kommer utvecklingsarbetet att fokusera på gymnasieskolans yrkesutbildning och gymnasial yrkesutbildning på vuxenutbildningsnivå, eftersom det är GR:s
”ansvarsområde”. Samverkan kommer att ske med parter som ansvarar för övriga nivåer. Demografiska utmaningar:
Sysselsättningsmässigt är Vård- och Omsorgssektorn omfattande inom GR. Behovet av relevant kompetens inom Vård- och omsorgssektorn ökar kontinuerligt i takt med den demografiska utvecklingen. Sektorn har inom GR, på samma sätt som i övriga landet, haft svårt att attrahera relevant kompetens. Vi behöver bli bättre på att tydligare visa ungdomarna vad arbete inom Vård- och omsorg leder till, liksom vilka karriärvägar som kan finnas. För att klara den demografiska utmaningen måste avnämare, kommuner, skolor och andra utbildningsanordnare samverka om utbildningen. Det finns redan många exempel på bra utbildningar inom GR. Dessa vill vi ta tillvara. Genom regionala nätverk sker
erfarenhetsutbyte och gemensam fortbildning.
Göteborgsregionen har gemensamt antagit utmaningen kring en omfattande ungdomskull, där intresset för yrkesutbildning har varit stort. Regionen har dimensionerat sina utbildningar på ett sätt som gör att 84 % av samtliga elever fick sitt förstahandsval vad det gäller program. Om man också lägger till parametern ’val av skola’ har eleverna fått sitt val tillgodosett till 81 %. Nationella siffror visat på ett betydligt sämre resultat i många kommuner, då drygt 40 % av eleverna på IV-programmet anges inom kategorin ”väntare”. Elevernas val har
tillgodosetts enligt gymnasieförordningens intentioner. Nu väntar sjunkande ungdomskullar och det regionala samarbetet kan utsättas för en prövning.
Det gäller att kraftsamla i samverkan med arbetslivet då utbildningarna kanske inte kan finnas på samtliga de skolor som nu erbjuder dem.
Trots ungdomarnas ökande intresse för yrkesutbildningar har inte intresset för
Omvårdnadsprogrammet varit lika stort. Nu kan en svag intresseökning skönjas, men det finns mycket kvar att göra innan OP blir en attraktiv väg för ungdomar. GR hoppas att ökad samverkan mellan utbildare och avnämare ska bidra till en attraktivare utbildning som dessutom svarar mot regionens personalbehov.
Infrastruktur för utbildningen
I Göteborgsregionen finns ett brett spektrum av utbildningar inom Vård- och omsorgssektorn. Gymnasieskolan:
Omvårdnadsprogrammet erbjuds i sex kommuner och på en fristående skola. Lokala inriktningar finns mot Hälsa, Räddningstjänst, Sjukvård och Utvecklingsstörning och funktionshinder.
Specialutformade program finns i form av Idrottsprogram inriktning OP,
Omvårdnad/Handikapp och äldreomsorg, Socialmedicinska vårdprogrammet och Socialvetenskapsprogrammet. Programmet finns också som företagsförlagt gymnasium/lärlingsutbildning på Tjörn, i Göteborg och i Mölndal.
Barn- och fritidsprogrammet erbjuds på nio kommunala skolor och på två fristående skolor. Utöver de nationella inriktningarna finns lokala inriktningar mot Fritid och social verksamhet, Funktionshinder, Medie, Ridning och Äldreomsorg. Specialutformade varianter går mot teoretisk, idrotts- och ledarskapsinriktning. Företagsförlagd variant/lärlingsutbildning finns på Tjörn och i Göteborg.
I lågkonjunktur hjälps kommunerna åt att upprätthålla kompetens kring smala inriktningar genom en s k regional garanti. Begreppet innebär att regionens kommuner gemensamt åtar sig att
garantera vissa utbildningars fortlevnad inom regionen. De utbildningar som kan anses aktuella för regional garanti är i första hand nationella program och inriktningar samt övriga för regionen strategiskt viktiga utbildningar som av olika skäl är svåra för en kommun att ensamt ansvara för. Orsakerna här för kan utgöras av låg beläggning, dyra utbildningsplatser, krav på återkommande investeringar el dyl.
Åtgärden med regional garanti innebär att endast en kommun i regionen även i fortsättningen erbjuder den aktuella utbildningen. I de fall elever kommer från andra kommuner betalar hemkommunen ordinarie interkommunal ersättning för platser på utbildningen.
Medlemskommunerna bekostar också ev. ”obesatta platser” för att stötta anordnarkommunen.
Vuxenutbildning:
Vuxenutbildningen bedrivs idag i första hand för kommunernas ”egna” innevånare men via ett samverkansavtal omfattas ett 30-tal utbildningar (företrädesvis yrkesutbildningar) av regional sökbarhet.
Några exempel från vård- och omsorgssektorn är:
• Barnskötare • Demensvård • Friskvårdsterapeut • Omsorg • Personlig assistent • Tandsköterskeutbildning
Vuxenutbildningens framtida roll diskuteras ur ett regionalt perspektiv.Syftet är att satsa på den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för en region, d.v.s. utbildning och kompetensutveckling i det livslånga lärandet. Fördelarna för regionen är ett breddat yrkesutbildningsutbud, förutsättningar att genomföra en gemensam pedagogisk grundsyn med pedagogisk utveckling samt goda
förutsättningar att bygga upp nätverk. Samarbetet ger också stora fördelar för den enskilde kommuninnevånaren genom ett breddat utbildningsutbud samt ökade möjligheter för såväl stora som små kommuner att utveckla vuxnas lärande. Hög flexibilitet i utbildningarna är viktigt och ett kontinuerligt arbete bedrivs för fortsatt utveckling i syfte att öka tillgängligheten till utbildning.
I vissa GR-kommuner används entreprenadformen inom vuxenutbildningen, t ex i Göteborg och Kungsbacka. I upphandlingarna kan krav ställas som harmonierar med kriterier för ett college.
Validering:
Meritea som numera är ett dotterbolag inom GR (tidigare Valideringscentrum), har funnits i Göteborgsregionen sedan 1998. Meritea har kontinuerligt arbetat med metodutveckling och med genomförandet av valideringsprocesser. Meriteas två verksamhetsgrenar är validering och strategisk kompetensförsörjning. Se bilaga.
Kvalificerad yrkesutbildning:
KY-utbildningar genomförs på uppdrag av Myndigheten för Kvalificerad Yrkesutbildning i nära samarbete med arbets- och näringslivet.
Inom Göteborgs Stad Utbildning finns Sveriges största KY-utbildare; KY-Akademin, som är en del av Studium. Exempelvis erbjuds inom vårdsektorn:
• Medicinsk fotterapeut
• Specialistutbildad undersköterska demensvård
• Pedagogisk vägledare vid funktionshinder
• Specialistutbildad undersköterska – vård av äldre Även andra anordnare erbjuder utbildningar på denna nivå.
• Aktiveringspedagog inriktning Rehabilitering resp. Grava kognitiva funktionshinder, Mölndal.
• Kvalificerad yrkesutbildning med inriktning mot Boendepedagogik, Bräcke Diakoni
• Behandlingspedagog med psykiatrisk och etnokulturell inriktning, Finska Folkhögskolan, Angered
• Kvalificerad läkemedel- och medicinteknisk konsulent/inköpare, Pluskompetens
• Tandsköterska, Folktandvården Göteborg
KY-utbildning finns också inom det pedagogiska området:
Montessori-pedagog, Folkuniversitetet Växjö förlagt till Lerums kommun.
Västra Götalandsregionen har ansvar för tillväxt och kompetensförsörjning ur ett storregionalt perspektiv, vilket innebär att man är remissinstans för KY-utbildningar inom sitt område. GR har inbjudits till diskussioner om regionalt behov av utbildning på denna nivå men samarbetet kan utvecklas vidare.
Distansutbildning:
Olika former för distansutbildning utvecklas kontinuerligt. Ett exempel kan hämtas från Lernia AB, som nu utbildar cirka 500 personer som på grund av förvärvsarbete har svårt att följa ordinarie studier.
Uppdragsutbildning:
Verksamheterna erbjuder också uppdragsutbildningar med inriktning mot kundens behov. Exemplen nedan är hämtade från KY-akademien i Göteborg:
• Social dokumentation
• Kontaktmannaskap
• Pedagogiska verktyg för sjuksköterskor
• It vägledare för äldreomsorgspersonal
• Handledning
• Etik och värdegrund påbyggnadsutbildning i äldrepsykiatri
Högskole- och universitetsutbildningar:
Viktigt för regionen är också samarbetet med berörda högskolor och universitet. GR inbjuds t ex som avnämare till ett årligt branschråd vid Sahlgrenska Akademien. Sahlgrenska Akademien vid Göteborgs Universitet erbjuder följande program:
Apotekare, Arbetsterapeut, Audionom, Barnmorska, Biomedicinsk analytiker, Dietist, Folkhälsovetenskap, Logoped, Läkare, Receptarie, Röntgensjuksköterska, Sjukgymnast, Sjukhusfysiker, Sjuksköterska, Specialistsjuksköterska, Tandhygienist, Tandläkare och Tandtekniker.
GR-kommunerna utser också representanter att ingå i institutionen för socialt arbetes planering av utbildningsinnehållet i socionomutbildningen, vilken i Göteborg även omfattar grundläggande ledarskapskompetens för vård- och omsorg.
Samverkan med arbetslivet
Göteborgsregionens kommuner har sedan tidigare en stark tradition av att samverka på avnämarsidan. Inom ramen för GR samlas socialpolitiker, socialchefer, äldreomsorgschefer och funktionshinderchefer regelbundet. Här sker ett erfarenhetsutbyte samt tas olika praktiska initiativ.
Ett resultat av detta är bildandet av FoU i Väst, den regionala FoU-verksamheten. I
samverkan med Västra Götalandsregionen genomförs här en mängd FoU-studier, läsecirklar, utvärderingar m.m. som riktar sig till olika grupper inom kommunernas vård och omsorg. Hos GR finns också Meritea AB, Göteborgsregionens valideringscentrum. Ett av Meriteas stora områden för validering är vård och omsorg.
Återkommande inslag i kommunernas samarbete är Mötesplats Äldreomsorg och Mötesplats Funktionshinder. Detta är breddarrangemang där medlemskommunernas personal i form av seminarier och utställningar beskriver sin verksamhet och har ett erfarenhetsutbyte över kommungränserna. Mötesplats Äldreomsorg hade år 2008 ca 4 000 besökare.
Inom området marknadsföring har GR genomfört kampanjen Vi behöver dig! som bedrevs både internt hos kommunerna som externt i media i syfte att öka intresset för anställning inom kommunernas vård och omsorg.
Det finns i regionen, främst inom Göteborg, en väl utvecklad modell för Lärande på
arbetsplatsen. Nya metoder för integrering av arbetsliv och utbildning utvecklas vidare med erfarenheterna från LPA som grund.
Detta är något som samarbetet inom Vård- och omsorgscollege kan sprida vidare till övriga medlemskommuner.
Ungdomar i kommunerna erbjuds feriepraktik i organiserad form inom Sahlgrenska universitetssjukhuset i samverkan med GR.
” Människa i riskzon” är en omfattande seminarieserie som startade hösten 2005 för olika yrkeskategorier från skola, individ- och familjeomsorg, funktionshinderverksamhet och kultur och fritid. Målgrupp är alla som är engagerade kring ungdomar och arbetet genomförs
tvärsektoriellt.
FOU i Väst genomför en studie kring det kommunala uppföljningsansvaret och ur det är organiserat och hur samverkansformerna ser ut.
Kvalitetsarbete
Kvalitetsarbete kring sektorerna Vård- och omsorg, där erfarenheter och kunskap från olika avnämare och utbildningsanordnares sätt att arbeta med ovanstående sprids i nätverksform, är av stort värde för Göteborgsregionen. Viktigt för att få detta att fungera är att varje ingående aktör kan bidra med något som ger en hög kvalitet på utbildningen, vilket också omfattar de
elever/deltagare som kan vara aktuella för denna typ av utbildning. Att utnyttja respektive utbildares/skolas starka sidor är ett vinnande koncept.
Vård- och omsorgscollegerådet kan årligen genomföra gemensamma studier med fokus på respektive kvalitetskrav. Redan idag finns särskilda webbsidor med fokus på nyckeltal inom GR för utbildningsverksamheten (U3) samt ett stort antal rapporter med nyckeltal från äldre- och funktionshinderområdena.
En egen webbplats finns redan upparbetad för arbetet i ett kommande Vård- och omsorgscollege inom GR, se www.GRkom.se/vardochomsorgscollege.
Myndigheten för skolutveckling beviljade under 2007 GR medel för att under 2008 driva ett nätverk för utbildare (gymnasieskola-vuxenutbildning) och avnämare med målet att åstadkomma ett regionalt Vård- och omsorgscollege. Nätverket har träffats 6 gånger hittills. Erfarenhetsutbytet har varit i fokus och samtliga möten har förlagts i utbildarkommunerna.
De fackliga parterna har deltagit i arbetet med ansökan.
En särskild ”referens/skrivargrupp”med mycket brett fokus har tillsats för att bereda ansökan. Två regionala projektledare har verkat kring:
information/implementering/ansökningsskrivande/nätverksdrivande under 2008 (en representant för den regionala utbildarsidan och en från avnämarsidan).
Den GR-gemensamma intagningsenheten underlättar dels vid framtagning av statistik, dels vid information till studie- och yrkesvägledare.
Särskild information kommer att lämnas om Vård- och omsorgscollege under den gemensamma gymnasiemässan Gymnasiedagarna. Information har också lämnats till personal i den kommunala vården, som besökte Mötesplats Kompetensstegen i april.
Den föreslagna organisationsmodellen innebär att de lokala Vårdcollegen har en direkt koppling till det regionala rådet. Merparten av kvalitetsarbete bedrivs dock på lokal nivå. FOU i Väst bidrar starkt till kvalitetsutveckling direkt i verksamheterna.
Se bilaga.
Hälsoperspektivet
GR:s mål och visioner bygger på den övergripande policy som utarbetats av Västra
Götalandsregionen ”Vision Västra Götaland – Det goda livet” där en god hälsa är ett av fem fokusområden.
Några utdrag ur vision berör särskilt Vård- och omsorgscollege:
- Folkhälsoperspektivet är framträdande och hälsoaspekter beaktas i samhällsplaneringens hela fält. Västra Götaland har en internationell tätposition inom folkhälsan.
- Den arbetsrelaterade ohälsan finns inte kvar som ett samhällsproblem. Boende- och livsmiljöer har hög kvalitet och människor har delaktighet i samhällslivet.
- Hälsoklyftor som är relaterade till kön och etnisk bakgrund är utjämnade, liksom de regionala skillnaderna
- Barnen kan utveckla sina fysiska, psykiska och sociala förmågor utan begränsningar och får växa upp i en trygg och säker miljö
- En hälso- och sjukvård med hög tillgänglighet och kvalitet och på lika villkor med respekt för allas lika värde – som i kombination med hög kunskapsnivå och starka
forskningsinslag har stor betydelse som tillväxtfaktor för Västra Götalands utveckling. - En väl utvecklad samverkan mellan aktörer som påverkar betingelser för hälsa – till
exempel arbetsliv, kommuner, organisationer, primärvård – och för det inom hälso- och sjukvårdssystemet finns utrymme för en variation av olika aktörer. Individens eget ansvar utgör basen för hälsan.
GR samverkar också med Folkhälsosekretariatet i Västra Götalandsregionen kring Vård- och omsorgscollege. En konkretisering av visionen skulle inom GRVOC kunna utformas enligt nedan:
Studenterna ska under utbildningen bl. a. medvetandegöras om betydelsen av en
hälsofrämjande livsstil för såväl sig själva som för vård- och omsorgstagarna. Utbildningarna ska fokusera på att främja hälsa och förebygga ohälsa samt att tillvarata och stödja vård- och omsorgstagarnas egna resurser. Den demografiska utvecklingen i regionen sätter fokus på vikten att se äldre som en samhällsresurs där en central kompetens hos vård- och
omsorgspersonalen är att kunna stödja de hälsofrämjande faktorer som stärker möjligheterna att leva ett aktivt och självständigt liv längre.
Utbildningarna ska inriktas på livslångt lärande och uppmuntra till vidare kompetensutveckling.
Bilagor:
Samverkansavtal
Inom Göteborgsregionen finns ett för landet unikt samverkansavtal kring gymnasieskolan vilket har bidragit till ett fritt och öppet gymnasieutbud tillgängligt för alla ungdomar. 30 kommunala och 35 fristående gymnasieskolor konkurrerar om eleverna till i stort sett samtliga nationella program och inriktningar. Utbildningarna tas fram i samråd mellan kommunerna och i enlighet med en särskild checklista för utbildningarnas kvalitet. De flesta kriterierna i checklistan överensstämmer med de kriterier som gäller för t ex Vård- och omsorgscollege. Exempelvis motiverar kommunen varför en ny utbildning ska starta ur ett regionalt perspektiv, vilken legitimitet den har utifrån regionens arbetsmarknad och genom vilken dialog med näringslivet som den har tillkommit, möjligheten att anordna arbetsplatsförlagd utbildning och intresse för yrkesråd eller liknande. En plan för utvärderingsarbetet ska också finnas innan en utbildning startas. Samtliga utbildningar som anordnades under det första samverkansavtalets löptid 2002/2007 har följts upp. Checklistan har använts i tio år.
Samverkan mellan skola och arbetsliv inom GR är formaliserad bland annat via en avsiktsförklaring kring kvaliteten i de arbetsplatsförlagda delarna i grundskolan och gymnasieskolan. Praktikplatsen.se är en verksamhet vid GR Utbildning som anskaffar, kvalitetssäkrar och samordnar arbetslivskontakter för grundskolor, gymnasieskolor och
vuxenutbildning. Verksamheten stöds av ett webbaserat IT-verktyg www.praktikplatsen.se som är utvecklat för att underlätta praktikplatshanteringen för lärare, elever och arbetsgivare. Som
utgångspunkt för arbetet återfinns de kvalitetskriterier som parterna inom regionens arbetsliv ställt sig bakom i den gemensamma avsiktsförklaringen. Representanter för dessa nio organisationer utgör intressentgrupp och följer fortlöpande GR Utbildnings arbete med skola-arbetslivskontakter. Praktikplatsen.se erbjuder också alla samverkande företag en grundläggande handledarutbildning. Praktikplatsen används idag av vissa kommuner.
Särskilt långt har GR kommit i samordningen av platser för Omvårdnadsprogrammet då avtal har slutits med Västra Götalandsregionen för all hantering samtliga anordnares APU-platser på sjukhus. Avtal finns också kring samordning av platser för den kommunala verksamheten i Göteborg vad det gäller Omvårdnadsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet. I detta avtal ingår inte övriga kommuner inom GR, vilket skulle kunna vara ett regionalt
Avsiktsförklaring
GR har i dagsläget muntliga avsiktsförklaringar med Göteborgs universitet, Sahlgrenska Akademien.
Arbete pågår också i samverkan med Institutionen för vårdvetenskap, Göteborgs universitet. Institutionen för Socialt arbete vid Göteborgs universitet har lämnat en skriftlig avsiktsförklaring, se bilaga.
Muntlig avsiktsförklaring har också lämnats av det personalstrategiska sekretariatet vid Västra Götalandsregionen, som är arbetsgivare för 46 000 anställda inom den landstingskommunala vården.
KOMMUNALFÖRBUNDET GR Utbildningsgruppen 2008-10-23 ÄRENDE 4 Till Utbildningsgruppen Förslag till
Målsättningar för Utbildningsgruppens arbete i
Inriktning 2010
I Utbildningsgruppens dokument Inriktning 2010 ska det finnas ett särskilt avsnitt med målsättningar för verksamheten. Förslag till dessa målsättningar redovisas i PM 081009.
Utbildningsgruppen föreslås besluta
att fastställa i PM 081009 redovisade förslag till målsättningar för Utbildningsgruppens arbete i Inriktning 2010.
Göteborg 9 oktober 2008 Börje Rådesjö
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
ÄRENDE 4
1
PM 081009 Förslag till
Målsättningar för Utbildningsgruppens arbete i
Inriktning 2010
I Utbildningsgruppens dokument Inriktning 2010 skall det finnas ett särskilt avsnitt med målsättningar för verksamheten och dessa redovisas här.
Mål
Utbildningsgruppens vision inrymmer dels ett pedagogiskt perspektiv, dels ett som skall verka för ett öppet utbildningslandskap.
Mål för den pedagogiska verksamheten inom Utbildningsgruppens ram • Inom de verksamhetsfält av sambrukskaraktär som Utbildningsgruppen
ansvarar för, idag läromedelsförsörjning, skola-arbetslivskontakter, nätverkande samt yrkesverksammas kompetensutveckling, ska Utbildningsgruppen vara den ledande aktören i GRs
medlemskommuner.
• 100% av brukarna av detta utbud skall instämma i de två av sammantaget fyra mest positiva bedömningarna av verksamheten, vilken fortlöpande följs upp i bl.a. brukarenkäter.
• Verksamheterna skall omfatta samtliga skolformer, från förskola till vuxnas lärande, såväl kommunala som enskilda respektive fristående aktörer.
• Verksamheten skall medverka i minst ett större internationellt
forskningsprojekt inom det utbildningsvetenskapliga forskningsfältet. • Inom den delen av det pedagogiska sambruksutbudet som erbjuds
direkt till eleverna skall behovsfokuseringen och, som en följd av detta, den direkta elevanvändningen av GRs utbud öka.
• Hela det pedagogiska utbudet skall kännetecknas;
- av rationalitet exv. genom nyttjande av digital teknik i alla relevanta led,
- av brukarfokus genom att vara helt behovsstyrt samt
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
ÄRENDE 4
2 - av framsynthet och utvecklingskraft till stöd för elevernas och
skolornas utveckling.
Mål för Utbildningsgruppens arbete med det öppna utbildningslandskapet • Långsiktiga samverkansavtal avseende förskola samt vuxnas lärande
skall slutas.
• Samverkansavtalen på gymnasie- och gymnasiesärskoleområdet skall förnyas.
Generella mål för Utbildningsgruppens arbete
• Utbildningsgruppen skall vara ledande i landet avseende samverkan på utbildningsområdet både avseende bredd och djup innebärande de mest långtgående samverkansavtalen och omfattande störst antal elever / studerande.
• Arbetet skall biträda kommunerna på ett sådant sätt att högsta kvalitet och bästa kostnadseffektivitet åstadkommes i jämförelse med de andra två storstadsregionerna. Som en följd av detta skall
medlemskommunerna ha:
- Högst genomsnittligt meritvärde efter utgången grundskola. - Högst andel behöriga elever till gymnasieskolan.
- Högst andel elever som är behöriga till universitet och högskola. - Lägst kostnad för ungdomsskoleverksamheten och för vuxnas lärande.
KOMMUNALFÖRBUNDET GR Utbildningsgruppen 2008-10-23 ÄRENDE 5 Till Utbildningsgruppen Förslag till
Utmärkelse av kvalitativa samverkansformer i
skola-arbetslivskontakterna
SAK-rådet har i uppgift att se till så att innehåll och intentioner i
Göteborgsregionens gemensamma avsiktsförklaring kring skola-arbetsliv genomförs. Detta innebär att man följer och stödjer arbetet med skola-arbetslivssatsningar för att gemensamt utveckla innehåll och form i detta arbete.
Som ett sätt att utveckla arbetet med skola-arbetslivskontakter har SAK-rådet därför initierat en utmärkelse där ett antal grundskolor, gymnasieskolor och arbetsplatser, som under året arbetat framsynt med skola-arbetslivskontakter, ska att premieras. Utmärkelsen är ett nytt steg mot kvalitativ samverkan mellan skola och arbetsliv.
Utbildningschefsgruppen har 10 oktober för sin del godkänt förslaget. Utbildningsgruppen föreslås besluta
att godkänna SAK-rådets förslag till utmärkelsen kvalitet och samverkan i skola-arbetslivskontakter.
Göteborg 10 oktober 2008 Börje Rådesjö
Förslag till inbjudan ÄRENDE 5 Göteborg 081006 Lisa Isaksson
”Utmärkelsen kvalitet och samverkan i
skola-arbetslivskontakter”
Premiering av skolor och arbetsplatser
Bakgrund
Arbetslivskontakter i ungdomsskolan och inom vuxenutbildningen är enligt de statliga och de kommunala styrdokumenten en viktig del i elevernas totala utbildning. Barn och ungdomars första kontakter med arbetslivet och kvaliteten i dessa kontakter är av stor vikt för den enskilde och regionen. Regionens framtid bygger i hög grad på att alla berörda parter samverkar och idag ges skola‐arbetslivskontakterna hög prioritet. Detta beror dels på att regionen måste stå sig i internationell konkurrens, dels på att arbetsgivarna måste bli attraktiva i unga arbetssökandes ögon. Väl utvecklade samverkansformer skapar goda förutsättningar för berikande och framför allt lärande inslag i samband med arbetslivskontakter. Detta medverkar till att lägga grunden för såväl elevens framtida yrkesval som en god personalförsörjning inom regionen på sikt. Utöver detta bidrar satsningar på detta område till fördjupad dialog mellan skola och arbetsliv, vilken är en förutsättning för att samverkansformer skola–arbetsliv emellan skall utvecklas på ett gynnsamt sätt.
Med anledning av detta tillsattes en kvalitetscertifieringsgrupp med representanter för organisationerna Business Region Göteborg (BRG), Företagarnas riksorganisation,
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), LO, Länsarbetsnämnden, Svenskt Näringsliv, SACO, TCO och Västsvenska Industri‐ och Handelskammaren. Denna grupp har arbetat fram kvalitetskriterier för skola‐arbetslivskontakterna. (studiebesök, praktik, arbetsplatsförlagd utbildning (APU) och lärande i arbetslivet (LIA). Kvalitetskriterierna skall vara styrande för arbetet med att utveckla kontakterna mellan elev, skola och arbetsliv och syftar också till att säkerställa en nödvändig kvalitet i dessa kontakter. Kvalitetetskriterierna har samlats i ett dokument, Avsiktsförklaring ‐ avseende kvalitetskriterier för
arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv. Dokumentet undertecknades i
februari 2002 av ansvariga för organisationerna.
Tjänstemän från organisationerna bildar en Skola – arbetslivsgrupp (SAK‐rådet), som har till uppgift att genomföra innehåll och intentioner i avsiktsförklaringen, följa och stödja varandras arbete med skola – arbetslivssatsningar samt att gemensamt utveckla innehåll och form i detta arbete.
Som ett sätt att utveckla arbetet med skola‐arbetslivskontakter initierar nu SAK‐rådet en aktivitet där ett antal grundskolor, gymnasieskolor och arbetsplatser, som under året arbetat framsynt med skola‐arbetslivskontakter kommer att premieras. Denna aktivitet,
Utmärkelsen kvalitet och samverkan i skola‐arbetslivskontakter är ett nytt steg mot
kvalitativ samverkan mellan skola och arbetsliv.
Syftet med Utmärkelsen är dels att lyfta fram de skolor och arbetsplatser som satsar på att utveckla samarbetet och kvaliteten i skola‐arbetslivskontakter, dels att på detta sätt få fram goda exempel som kan vara till hjälp för andra i skola‐arbetslivsarbetet. Genom att beskriva skola‐arbetslivsverksamheten och genom att arbeta med dokument och texter som finns tillgängliga kan Utmärkelsen också fungera som ett stöd för skolor och arbetsplatser som önskar att utveckla skola‐arbetslivsverksamheten.
Instruktioner till Utmärkelsen
– Utmärkelsen kommer att ske av skolor och arbetsplatser som har en kvalitativ samverkan. Det dokument som skickas in för deltagande ska därför vara ett för bägge parter gemensamt dokument. Detta innebär att både skolan och arbetsplatsen/arbetsplatserna ska vara delaktiga i beskrivningen av verksamheten. Under de kriterier som ska beskrivas i anmälan står vem som ansvarar för beskrivningen.
– Utgångspunkten för deltagande är att det i så stor utsträckning som möjligt bygger på det arbete man redan gör. Skola‐arbetslivs verksamheten skall vara en integrerad del i vardagsarbetet och inte av projektnatur. Redan befintliga dokument och uppföljningsinstrument skall i så stor utsträckning som möjligt användas och det ska vara ett arbete som är fastställt av ledningen på skolan.
– Beskrivningen av verksamheten utgår från fem kriterier vilka syftar till att ge en beskrivning av den skola‐arbetslivs verksamhet som skolan och arbetsplatsen bedriver. Under varje kriterium anges vem som har ansvaret för denna fråga. Under varje kriterium ges även ett antal konkreta frågor som ska göra det enkelt för deltagarna att beskriva sin verksamhet.
– Mallar för planer, uppföljning, utvärdering etc., kan med fördel bifogas anmälan
– En tydlig poängtering ska göras att de som önskar delta i Utmärkelsen men som inte uppfyller eller kan redogöra för samtliga fem kriterier uppmanas att inte låta sig hindras av detta. Alla som vill lyfta fram en god skola‐arbetslivsamverkan uppmuntras till deltagande och att då i anmälan redogöra för de kriterier man kan leva upp till. Det kan mycket väl tänkas att en deltagare som redogjort för färre kriterier än fem kan bli föremål för en premiering.
– Utmärkelsen kommer att ske i två olika klasser; en för grundskolor, och en för gymnasieskolor. Skolor och arbetsplats/arbetsplatser från varje klass kommer att premieras och det kommer att ske hedersomnämnande i varje klass.
– När skolor och arbetsplatser gemensamt redogjort för sin skola‐arbetslivs verksamhet ska anmälan skickas till förvaltningschefen i kommunala skolor och till verkställande direktör/ägaren i fristående skolor. Dessa personer är de som skriver under dokumentet och skickar in det till GR för registrering.
– Sista dag för anmälan är torsdagen den 30 april 2009. Anmälningar inkomna efter detta datum tas ej med i bedömningen. (se tidplan för fler hållpunkter) Anmälan ska skickas till: Göteborgsregionens kommunalförbund att: Lisa Isaksson Gårdavägen 2 Box 5073 402 22 Göteborg Det går också bra att maila in anmälan till lisa.isaksson@grkom.se
Ansökanshandlingar finns även tillgängliga för nedladdning på webbsidan (Under praktikplatsen.se) Om man har frågor eller funderingar är man varmt välkommen att kontakta Lisa Isaksson på 0706‐99 94 00 eller lisa.isaksson@grkom.se För mer info besök gärna vår webbsida (Under praktikplatsen.se)
Anmälan
I den avsiktsförklaring som har undertecknats av Business Region Göteborg (BRG), Företagarnas riksorganisation, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), LO, Länsarbetsnämnden, Svenskt Näringsliv, SACO, TCO och Västsvenska Industri‐ och Handelskammaren, finns fyra kriterier som alla syftar till att stärka kvaliteten på samverkan mellan skolor och arbetsplatser. Ett femte kriterium har lagts till vilket handlar om utvärdering och hur detta görs. Utifrån dessa fem kriterier görs bedömningen av en jury bestående av representanter från arrangerande organisationer. Under varje kriterium anges vem som ansvarar för att kriteriet uppfylls tillika vem som redogör för kriteriet. Ett antal frågor och förtydligande för att redogörelsen av skola‐arbetslivsverksamheten ska kunna göras på ett enkelt sätt ges också under kriterierna. Låt er inte hindras att delta om ni inte uppfyller alla kriterierna.
Studiebesök, praktik, skola-arbetslivskontakter och/eller APU/LIA skall planeras och genomföras så att det finns en röd tråd för eleven från grundskolans första till och med gymnasieskolans sista skolår samt i därpå eventuellt följande vuxenutbildning.
Ansvar: Skolan
– Beskriv hur plan, mål, innehåll och uppföljningen ser ut för studiebesök, praktik, skola‐arbetslivskontakter och/eller APU/LIA i er verksamhet.
Inför varje arbetslivskontakt utarbetar arbetsplatsen en plan, där mål, innehåll form, kvalitetssäkringsaspekter och modellen för uppföljning beskrivs. Härigenom klarläggs de ömsesidiga förväntningarna och kraven mellan elev/skola å den ena sidan och arbetsplatsen å den andra tydligt.
Ansvar: Arbetslivet efter samråd med skolan
– Beskriv hur plan, mål, innehåll, kvalitetsaspekter samt modellen för uppföljning ser ut för eleven.
För varje elev skall under alla skolår dokumenteras vad eleven gjort under studiebesök, praktik, skola-arbetslivskontakter och APU/LIA. I denna dokumentation skall det också finnas en handlingsplan för varje elevs arbetslivskontakter. Dokumentet skall följa eleven under hela skoltiden. Ansvar: Skolan – Beskriv hur dokumentation av elevens studiebesök, praktik, skola‐ arbetslivskontakter och/eller APU/LIA brukar gå till väga och vad denna innehåller. – Används en entydig mall för dokumentation eller är det upp till varje ansvarig lärare att utforma denna? – Dokumenterar eleven själv studiebesök, praktik, skola‐arbetslivskontakter och/eller APU/ LIA?
Nätverk mellan skolområde/enhet och lokalt arbetsliv skall underlättas för att öka och säkerställa lokalt engagemang i frågor som rör arbetslivskontakter. Nätverken skall också medverka till ett kunskapsutbyte mellan skolledare/skolledning och arbetslivets
representanter.
Ansvar: Skolan och arbetslivet
– Finns nätverk mellan skolområde/enhet och det lokala arbetslivet. – Vilket syfte har nätverket och vilka ingår i detta.
Information om hur Utvärderingsarbete sker Ansvar: Skolan – Hur utvärderar ni studiebesök, er praktik, era skola‐arbetslivskontakter och/eller APU/LIA? – Finns någon modell för utvärdering och hur ser denna i så fall ut? (Det är särskilt intressant att ta del av utvärderingsmodeller med stor elevdelaktighet)
Viktiga tidpunkter för Utmärkelsen 2008-2009
• Fredag den 14 november 2008 – Första dag för anmälan till Utmärkelsen • Torsdag den 30 april 2009 – Sista dag för anmälan till Utmärkelsen • November 2009 – Kunskap & Framtidsmässan då Utmärkelser och hedersutnämnande sker
KOMMUNALFÖRBUNDET GR Utbildningsgruppen 2008-10-23 ÄRENDE 10 Till Utbildningsgruppen
Kartläggning av sfi-undervisningen i
Göteborgs-regionen våren 2008
GR Utbildning har fått i uppdrag av Utbildningsgruppen att göra en kartläggning av medlemskommunernas sfi-undervisning. En enkätunder-sökning har genomförts i medlemskommunerna. Alla kommuner har besvarat den utom Öckerö, som inte har någon egen sfi-undervisning.
Resultatet beskrivs i rapport, daterad 2008-06-10. En mer detaljerad redovisning av enkäten återfinns i Bilaga 1 i rapporten.
GRs Vuxenutbildningsgrupp har för sin del 2008-05-07 godkänt rapporten och Utbildningschefsgruppen har för sin del 2008-05-30 godkänt rapporten.
Ärendet bordlades vid sammanträdet 080626. Utbildningsgruppen föreslås besluta
att anteckna mottagandet av rapporten Kartläggning av sfi-undervisningen i Göteborgsregionen våren 2008, daterad 2008-06-10, samt
att för sin del godkänna rapporten.
Göteborg 2008-10-09 Börje Rådesjö
Kartläggning av sfi-undervisningen i
Göteborgsregionen våren 2008
2008-06-10 Margrethe Kristensson Mikael Johansson
Kartläggning av sfi-undervisningen i Göteborgsregionen
Vad är svenskundervisning för invandrare (sfi)?Svenskundervisning för invandrare är grundläggande utbildning i svenska språket för vuxna som inte har svenska som modersmål. Svenskundervisning för invandrare är en egen
skolform.
Sfi ska vila på grundläggande värden som uttrycks i läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. Utbildningen ska enligt läroplanen "gestalta och förmedla människolivets
okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta".
Vem får delta i sfi?
Man har rätt att studera i sfi när man:
1. är vuxen (från och med 1 juli det år man fyller 16) 2. inte har grundkunskaper i svenska
3. är folkbokförd i en kommun.
Alla som studerar i sfi ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Vem ansvarar för sfi?
Varje kommun har ansvar för att vuxna som har rätt till sfi och bor i kommunen också får utbildning. När någon, som har rätt till utbildningen, har anmält sig för att studera i sin hemkommun ska utbildningen starta inom tre månader. Detta är kommunens skyldighet. Kommunen ansvarar också för utbildningens kvalitet.
Styrdokument
Kursplanerna i sfi innebär att det finns tre olika studievägar beroende på erfarenheter, utbildningsbakgrund samt studiemål. Utgångspunkten vid studier inom sfi är individens behov och att utbildningen ska präglas av flexibilitet.
Kursplanen i sfi gör det möjligt för den studerade att kombinera eller integrera kurser inom sfi med studier i grundläggande eller gymnasial vuxenutbildning, särvux (vuxenutbildning för utvecklingsstörda), praktik, förvärvsarbete eller annan sysselsättning. Om studierna
differentieras och integreras kan sfi-deltagare snabbare delta aktivt i samhällslivet, få arbete eller fortsätta sina studier.
Bakgrund
GR Utbildning har fått i uppdrag av Utbildningsgruppen att göra en kartläggning av medlemskommunernas sfi-undervisning. Nedanstående rapport beskriver kartläggning av:
A. Omfattning, organisation och måluppfyllelse av sfi-undervisningen inom Göteborgsregionen våren 2008.
B. Omfattning, organisation och måluppfyllelse av sfi-undervisningen inom riket, läsåret 2006/2007.
A. Omfattning, organisation och måluppfyllelse av sfi-undervisningen inom Göteborgsregionen våren 2008
En enkätundersökning har genomförts i medlemskommunerna. Alla har besvarat den utom Öckerö kommun som inte har någon egen sfi-undervisning. En sammanfattning av enkäten följer nedan. En mer detaljerad redovisning av enkäten återfinns i Bilaga 1.
Den 1 mars 2008 var 5 762 sfi-elever inskrivna i GRs medlemskommuner. Den övervägande delen av dessa, 67 % hade studerat kortare tid än 1 år och 25 % hade studerat mellan 1-2 år. Endast 2 % av eleverna hade en längre studietid än 3 år.
Den övervägande delen av eleverna, 82 %, studerar på dagtid. Samarbete förekommer mellan kommunerna framförallt när det gäller kvällsundervisning. Öckerö kommun köper samtliga sina platser av Göteborgs stad.
Andelen flyktingar bland sfi-eleverna varierar stort från kommun till kommun. Högst andel har Lilla Edet, 59 %, medan Kungsbacka och Tjörn har lägst andel, 0 %. Det vägda
genomsnittet inom GR ligger på 27 %.
De flesta av medlemskommunerna klarar kravet om minst 15 timmars undervisning per vecka. Undantag är undervisning i kvällsgrupper samt för elever med olika typer av funktionshinder.
Sfi-undervisning erbjuds inom Göteborgsregionens kommuner under 42 veckor/år i
genomsnitt. Antal veckor varierar mellan kommunerna, där Alingsås erbjuder undervisning under 48 veckor/år medan Kungsbacka och Tjörn erbjuder undervisning under 36 veckor/år. Kontinuerlig intagning är vanligast förekommande, men några undantag finns. Alingsås har intagning var 6:e vecka och i Kungälv är väntetiden max 3 månader.
Tillgång till språkpraktik/yrkespraktik eller instegsjobb varierar mellan kommunerna. Språkpraktik är det vanligast förekommande där ungefär 35 % deltar. I en del kommuner skiljer man inte mellan språkpraktik och yrkespraktik. Instegsjobb förekommer i liten utsträckning.
Samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna i introduktionen eller upprättandet av individuella studieplaner varierar kraftigt mellan kommunerna. I Mölndals stad samt i Härryda kommun är det hög delaktighet från Arbetsförmedlingen medan det förekommer sparsamt eller inte alls i de andra kommunerna.
Övergången från sfi till ämnet Svenska som andraspråk fungerar likartat mellan kommunerna. De flesta har en kontinuerlig överlämning efter det att eleven klarat D-nivån.
Lärartjänster i sfi, mätt som årsarbetare, uppgår till 311,5 inom GR. Antal elever/lärare varierar kraftigt mellan kommunerna. En förklaring till hög lärartäthet kan vara att en stor andel av eleverna är flyktingar där mindre gruppstorlek ofta är nödvändig. De kommuner som har en stor del av sfi-undervisningen på kvällstid har i allmänhet större undervisningsgrupper. Det är stor variation på andelen lärare med minst 40 p i Svenska som andraspråk. Alingsås, Härryda, Kungälv, Lerum, Stenungsund samt Tjörn har 100 % behörighet medan Ale kommun har 33 %.
Anordnare: De flesta av kommunerna anordnar sfi-undervisningen i egen regi. De
utbildningar som vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborg erbjuder genomförs av ett antal olika utbildningsanordnare på olika platser i Göteborg. Studium är i egen regi medan övrig undervisning bedrivs av ABF, Academedia Eductus, Competens Götaland, Folkuniversitetet, Iris Hadar, Lernia och Sveas.
Sfi har olika inriktningar: Sfi på deltid; Sfi på heltid (språkplatserna kombineras med en integrationsplats i arbetslivet, se nedan); Yrkesförberedande sfi; Sfi för högutbildade samt sfi med alfabetisering.
Projektverksamhet
Integrationsplats 2007-2008 – för ett mänskligare och tryggare Göteborg
Integrationsplatser är det senaste inom sfi-undervisningen och ett resultat av ett politiskt beslut i KS i Göteborg. Målet är att sfi-undervisningen ska utvecklas mot en tydligare inriktning mot arbete och integration. Det betyder att man i ökad utsträckning kombinerar skolförlagd sfi-undervisning med integrations- och språkträning ute i samhället.
Integrationsplatserna finns på den reguljära arbetsmarknaden hos privata eller offentliga arbetsgivare eller inom ideella organisationer. Varje enskild deltagare har en individuellt anpassad studieplan. Deltagarens behov och förutsättningar ska även matchas mot arbetsplatsens möjligheter och förutsättningar.
Vuxenutbildningsförvaltningen upphandlar den verksamhetsförlagda sfi:n av ett antal avtalsbundna utbildningsanordnare. Dessa svarar för undervisningen samt anskaffning och kvalitetssäkring av integrationsplatserna. Förvaltningen ansvarar för uppföljning och utvärdering.
B. Omfattning, organisation och måluppfyllelse av sfi-undervisningen inom riket, läsåret 2006/2007
Skolverket redovisar att läsåret 2006/07 deltog drygt 65 000 elever i svenskundervisning för invandrare (sfi) vilket är det högsta antalet som har uppmätts någonsin. Ungefär 34 000 var nybörjare i sfi medan övriga elever hade påbörjat sfi ett eller flera läsår tidigare. Antalet nybörjare i sfi 2006/07 var det högsta antalet sedan läsåret 1993/94 då antalet nybörjare var 35 500.
Bland eleverna var arabiska det klart vanligaste modersmålet, över 20 procent av eleverna hade arabiska som modersmål. De därefter vanligaste modersmålen var thai och somaliska. Läsåret 2006/07 fanns över 130 språk representerade och många av dessa språk talades bara av enstaka elever.
De uppgifter som finns om elevernas utbildningsbakgrund är antalet utbildningsår i
hemlandet, vilket är ett grovt mått på tidigare utbildning. Bland de 20 största modersmålen i sfi hade närmare 90 procent av eleverna med polska som modersmål en utbildning som var 10 år eller längre medan knappt 20 procent av eleverna med somaliska hade en utbildning som var minst 10 år.
Av nybörjarna läsåret 2004/05 hade 62 procent fått godkänt på någon kurs, oavsett studieväg, t.o.m. läsåret 2006/07. Drygt hälften av dem som hade fått godkänt på någon kurs hade fått godkänt på den högsta nivån dvs. studieväg 3, kurs D.
Studieresultaten varierade mellan olika åldersgrupper och språkgrupper. Yngre elever fick godkänt i högre grad än äldre elever och elever med vissa modersmål fick godkänt i större utsträckning än andra. Detta hänger samman både med olikheter i utbildningsbakgrund mellan elever från olika delar av världen och att de språkliga skillnaderna gentemot svenskan är större eller mindre.
C. Förändringar som kommer att ske på grund av beslut på riksplanet
Sfi-lyftet som presenterades den 18 februari av ministrarna Björklund och Sabuni är ett 7-punktsprogram som rör kvaliteten på såväl utbildningen som lärare och studerande. Punkterna ser ut på följande sätt.
Nationella slutprov på samtliga studievägar: 1. Tydliga mål i kursplanen för sfi 2. Begränsad tid i sfi
3. Utvärdering av sfi 4. Lärarlyft för sfi-lärare
5. Förstärkt nationell inspektion 6. Prestationsbaserad sfi-bonus.
Remisstiden för förslag till ny kursplan inom sfi har nyligen gått ut. Förslaget innebär mål och prov på varje studieväg i sfi.
Prestationsbaserad sfi-bonus behandlades i en Ds: ”Sfi-bonus – stimulans för nyanlända invandrare att snabbare lära sig svenska”, Ds 2008:19.
Målet med sfi-bonusen är att fler invandrare snabbare ska påbörja och slutföra sina studier i svenska språket, för att därigenom snabbare komma i arbete och påskynda etableringen i Sverige.Förslaget innebär att en stimulansersättning ska lämnas till dem, som inom 12 månader från erbjuden sfi-start och inom 15 månader från första folkbokföring i en kommun, har uppnått minst betyget Godkänt på kurserna 1B, 2C eller 3D i sfi. Full bonus om 12 000 kronor betalas till dem som får Godkänt på kurs D, studieväg 3. På lägre kurser utbetalas del av bonus. Bonusbeloppet ska vara detsamma i hela landet och vara skattefritt.
