Rem iss
2020-06-08
Sko g sind ustrierna ä r m a ssa -, o c h p a p p e rs- o c h d e n trä m e ka niska ind ustrins b ra nsc h- o c h a rb e tsg iva ro rg a nisa tion. Sko g sind ustrierna fö re trä d e r e tt 50-ta l m a ssa - o c h p a p p e rsb ruk i sa m m a nlag t 22 ko nc e rne r/ fö re ta g o c h c irka 115 så g ve rk i e tt 60-ta l ko nc e rne r/ fö re ta g , sa m t e tt a nta l fö re ta g m e d nä ra a nknytning till m a ssa -, p a p p e rs-, elle r trä va rutillve rkning . Arb e tsg iva rve rksa m he ten b e d rivs tillsa m m a ns m e d g ruvse kto rn o c h stå l- o c h m e ta llse kto rn ino m o rg a nisa tio ne n Ind ustria rb e tsg iva rna . Inom Sko g sind ustrierna ing å r ve rksa m he te n Svenskt Trä o c h se kre ta ria te t fö r BioInnova tio n. Sko g sind ustrin sysselsä tte r nä ra 55 000 p e rso ne r o c h e xp o rte ra d e fö r 145 m ilja rd e r kro no r 2018.
Sko g sind ustrierna / Bo x 55525 / 102 04 Sto c kholm / tel 08-762 72 60 / w w w .sko g sind ustrierna .se
Miljöd ep a rtem entet Ke m ika lie enhe ten Annika Löfg ren
Dia rienr: M 2020/ 00078/ Ke
Vå r ref: Hele na Sjö g re n
Dia rienr: R2020-25 Hele na .sjo g re n@sko g sind ustrie rna .se Tel 072 585 72 35
Yttrand e ö ver Miljö d e p a rtem entets rem iss a ng å e nd e b e tä nka nd e
SOU 2020:3, Hå llb a r sla m ha nte ring
Skogsindustrierna tackar för möjligheten att yttra sig över betänkandet Hållbar slamhantering.
Skogsindustrierna bejakar den cirkulära ekonomin där vi ser vår bransch som en naturlig del både med vår förnybara råvara och återvinningsbara produkter. Branschen arbetar aktivt för att ytterligare öka värdet på rest och biprodukter. Där det är möjligt ur miljömässiga aspekter ser vi positivt till att slam tas tillvara och kommer till nytta.
Slam som uppstår vid skogsindustri ingår ej och ska ej ingå i förordningen om användning av avloppsslam och vissa ytterligare avloppsfraktioner samt återvinning av fosfor
Skogsindustrierna avstyrker betänkandets förslag 1
Vi bedömer att det industriella slam som uppstår på skogsindustrins anläggningar inte ingår i förordningen om användning av avloppsslam och vissa ytterligare
avloppsfraktioner samt återvinning av fosfor. Detta då vårt avloppsvatten ej kan anses ha liknande sammansättning som avloppsvatten från hushåll som avses i definitionen i §2.
Skog sind ustrierna a vstyrker b etä nka nd ets a lterna tiv 1
Betänkandets alternativ 1 är förslaget om ett totalt spridningsförbud med mycket begränsade undantag. Skogsindustrierna avstyrker det förslaget då det går tvärs emot utvecklingen av cirkulär ekonomi. Där det är miljömässigt möjligt kan spridning av slam vara ett bra sätt att ta tillvara näringsämnen och minska mängden avfall.
Skogsindustrierna delar utredarens up p fatt ni ng att ” E vidense n för at t et t t ota lförb ud är nödvändigt saknas dock, forskningen har inte kunnat belägga att slamgödslade grödor ger hälsop åverkan eller p åverkar ekosyste men i j ordb ruket p å e tt ne gat ivt sät t.”
Slam av god kvalité som exempelvis det slam som är Revaq-certifierat, och därmed följer hårda riktlinjer, ska kunna fortsättas att tas tillvara dvs spridas på samma sätt som i dag.
Skogsindustrierna avstår i övrigt att kommentera avloppsslam som inte härrör från industrin.
Sto c kho lm 2020 06 08
För Skogsindustrierna
Helena Sjögren Miljödirektör
Linkopings
kommun
Miljd- och samhdllsbyggnadsforvaltningen
Miljokontoret Monica Jorneskog Yttrande 2020-05-15 1(2) Dnr MK-2020-995 Miljodepartementet Regeringskansliet 10333 Stockholm
Yttrande
-statligt
betfinkande
Hillbar
slamhantering
(SOU 2020:30)
Ert
dnr:
M2020100078tKeBygg- och miljoniimnden bed<imer att betiinkandets altemativ 2 dr en framkomlig viig ftir att dels itervinna flera vdrdefulla niiringsiimnen frin
avloppsslam till jordbruksmark, dels fasa ut skadliga imnen ur kretsloppet. Bygg- och milj<iniimnden avrider starkt frin alternativ I i betiinkandet.
Alternativ 2
Bygg- och miljon[mnden bed<imer att betiinkandets alternativ 2 dr en framkomlig viig ftir att dels itervinna flera vdrdefulla niiringsiimnen frin
avloppsslam till jordbruksmark, dels fasa ut skadliga dmnen ur kretsloppet. Link<iping har goda, praktiska exempel p6 hillbar slamhantering. Den kommunala VA-huvudmannen Tekniska Verken 6r ansluten till det frivilliga
certifieringssystemet Revaq och allt slam 6r idag certifierat. Med
fi
undantag sprids slammet pi produktiv jordbruksmark redan idag, vilket ger en ndrmare hundraprocentig iterforing av fosforn i slammet. Detta utg<ir dven ett kretsloppfijr slam som himtas frin landsbygdens smi avloppsanldggningar.
Biogas utvinns pi plats vid avloppsreningsverket genom rotning, en resurs som vidarefiiriidlas till fordonsgas och ersdtter fossilt brdnsle.
Bygg- och milj<iniimnden anser att spridning av ett kvalitetssdkrat avloppsslam
pi jordbruksmark iir en viktig del i kretsloppet mellan stad och land. Slammet iir en lokal resurs som ersdtter mineralgridsel tack vare sitt innehill av kvdve, fosfor, mikroniiringsdmnen, spirdmnen och mullbildande dmnen. problem med
orinskade dmnen som tungmetaller, mikroplaster och liikemedelsrester ska
fiirebyggas genom ett aktivt uppstr<imsarbete riktat mot hushill, handel och industri. o<inskade iimnen som iindi nir avloppsreningsverket ska renas med
stiindigt ftirbiittrad teknik. Ett totalt slamspridningsforbud fiirsvagar incitamenten ftir detta arbete betydligt.
Alternativ 1
Bygg- och miljoniimnden avrider starkt frin alternativ I i betiinkandet.
2 (2)
ftjr florbrdnning. Dessa forbrukar energi, ger luftutsliipp med klimatpiverkan
samt en restprodukt som 5r problematisk. Resurser som kvive och mullbildande dmnen forsvinner vid florbrdnning. Aven en del av fosforn
forsvinner eller blir otillgiinglig ftir vixter, jiimlort med om hela m?ingden slam
iterfiirs till jordbruksmark si som sker i Linkoping idag. Frirbriinning av slam hotar ocksi produktionen av biogas eftersom slam efter rcitning har betydligt
sdmre virmevdrde. Att processa slammet i tvi omfattande steg, rotning och
florbriinning, skulle bli mycket dyrt. Utredningen visar inte pi nigon miljrinytta
som uppviger kostnaden ftir den omstiillning som krdvs. Sammantaget anser
Bygg- och milj<iniimnden att det varken iir miljom?issigt eller ekonomiskt ftirsvarbart attldgga stora resurser pi att enbart utvinna fosfor ur avloppsslam.
F<ir
och miljoniimndens ordforande
