Under mitt nästa pass. Dagvatten MKN. Plan- och Bygglagen KAN VI SÄKRA GOD DAGVATTENHANTERING OCH MILJÖKVALITETSNORMER MED PBL?

(1)

1

KAN VI SÄKRA GOD DAGVATTENHANTERING OCH MILJÖKVALITETSNORMER MED PBL?

Juris dr.

Jonas Christensen

Juristen@ekolagen.se www.ekolagen.se 0730 59 09 29

Dagvatten

• Dagvatten: Nederbördsvatten, dvs. regn- eller smältvatten, som inte tränger ned i marken, utan avrinner på markytan. SNFS 1994:7

• Dagvatten är exempelvis regnvatten, smältvatten och tillfälligt framträngande grundvatten. (Wikipedia, TNC 1994)

3

Under mitt nästa pass

• Under mitt nästa pass kommer jag att tala om dagvattenreglering utanför PBL.

4

MKN

• MKN-gränsvärdesnormer är bindande.

• MKN är bindande för myndigheter som ska

”översätta” dem till beslut som binder enskilda.

• Åtgärdsprogram är bindande för myndigheter, fast inget händer om de inte följer dem.

Lex imperfecta.

Plan- och Bygglagen

SFS 2010:900

(2)

7

ÖP

Vad grundas planer och lov på?

DP

DP B.L.

2 kap.

PBL

B.L.

2 kap. Allmänna och enskilda intressen

8

Allmänna och enskilda intressen

2 kap. 1§ PBL

• Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen.

– Enskilt intresse; etc. påverkan på min fastighet.

– Allmänt intresse; tillgång till bostäder, naturskydd, minska luftföroreningar, påverkan på skyddad mark, uppfyllande av MKN etc.

• Har t.ex. betydelse för rätten att överklaga.

9

Markens lämplighet

2 kap. 1§ PBL

• Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov.

• Även i förhållande till omkringliggande fysiska resurser. (menar jag)

10

Lokalisering av byggnadsverk

2 kap. 5 § PBL (inte hela §)

• Vid planläggning, i ärenden om bygglov eller förhandsbesked ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till

1. människors hälsa och säkerhet, 2. jord, berg- och vattenförhållandena,

3. möjligheterna att ordna vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering,

4. möjligheterna att förebygga vattenföroreningar 5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

Lämplig bebyggelse?

2 kap. 6§ PBL (inte hela § med)

• Vid planläggning, i ärenden om bygglov ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till

•

1. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser, 4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,

5. möjligheterna att hantera avfall,

(3)

MKN i PBL

2 kap. 10§

• Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska miljökvalitetsnormerna i 5 kap.

miljöbalken etc. följas.

13

3 kap. Översiktsplan

14

Översiktsplanen och MKN

• Ta hänsyn till och redovisa MKN I ÖP (2:10, 3:5, 3p).

• Lst ska verkar för att MKN följs i ÖP-arbetet (3:10, 3p).

• ÖP inte rättsligt bindande, kan inte överprövas av staten.

Samspelet mellan översiktsplan och åtgärdsprogram

• Det bör med andra ord utvecklas ett ömsesidigt samspel mellan över- siktsplan och åtgärdsprogram. Ett övergripande mål för miljöbalken och plan- och bygglagen är att dessa båda instrument gemensamt ska bidra till att en hållbar utveckling främjas.

(Boverket 2004: ”Vattendirektivet och fysisk planering”)

16

Tematiskt tillägg i

Översiktsplanen Detaljplaner

(4)

Plankartan är detaljplanen!

Plan- bestämm -elser

”Teckenförklaring”

Plankarta

Här måste man skilja på

• Vilket områden som avses användas…

• …Och…

• …Vad som kan föreskrivas i planbestämmelser.

20

Vad kan regleras med planbestämmelser?

21

Boverket om planbestämmelser

• Planbestämmelserna ska vara entydiga.

• Inte mer detaljerad än vad som är nödvändigt m.h.t. planens syften.

• Genomförandeinriktade

• Ska reglera mark- och vattenanvändning, byggnadssätt, bebyggelsens placering, utformning etc.

• Normalt ska inte byggnaders/anläggningars tekniska utrustning regleras med dp.

22

Boverket om planbestämmelser forts..

• ”bestämmelser om hur de som bor, arbetar eller av annat skäl vistas inom planområdet ska bete sig i olika situationer hör av princip inte hemma i en detaljplan.

Verksamhetsutövare, fastighetsägare, boende m.fl. inom ett planområde har inte alltid kännedom om vad planen reglerar.”

• Boverket skriver (PM om bestämmelser i detaljplan, s. 7)

Införa dagvattenrelevanta detaljplanbestämmelser

Ekolagen rapport:

Planbestämmelser för Dagvattenhantering

www.oxunda.com

(5)

Följ lagen

• Det är 4 kap. PBL som styr vad som kan regleras genom planbestämmelser.

25

Olagliga planbestämmelser

• År 2009 konstaterades i en undersökning att av 390 studerade detaljplaner från 25 kommuner så innehöll 215, eller 55 %, planbestämmelser som klart bedömdes sakna lagstöd eller var otydliga

• Carl Caesar, Eidar Lindgren. Kommunernas detaljplanebestämmelser. Lagstöd? Tydlighet? KTH, avdelningen för fastighetsvetenskap. Examensarbete 2009

26

I en detaljplan får kommunen bestämma: 4: 12 §

•

1. skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion,

• 2. skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen, och

• 3. om det finns särskilda skäl för det, högsta tillåtna värden för störningar genom

luftförorening, buller, skakning, ljus eller andra olägenheter som omfattas av 9 kap. miljöbalken.

27

Propen om 4:12

• ”En förutsättning för att det i en detaljplan ska gå att medge bebyggelse under sådana villkor bör dock vara att det redan vid plan-

läggningen kan visas att marken med den föreslagna skydds- eller säkerhets-

anläggningen är lämplig att bebygga. Vidare förutsätts att de villkorade åtgärderna är så preciserade och effektbeskrivna att det står klart att de är genomförbara.” Prop. 2009/10:170 s. 429.

28

4 kap. 14 § PBL Gäller även dagvatten

• I en detaljplan får kommunen bestämma att lov till en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges under förutsättning att

• 1. en viss anläggning för trafik, energi- eller vattenförsörjning eller avlopp, som kommunen inte ska vara huvudman för, har kommit till stånd,

4:17 upphäva strandskydd

• I en detaljplan får kommunen upphäva strandskydd för ett område, om det finns särskilda skäl för det och om intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset.

• Tänk på strandskydd som ett sätt att motverka översvämningsrisker

(6)

Slutsatser i rapporten

• Det finns ingen rättsgrund i PBL som tillåter planbestämmelser vars syfte är att reglera vattenflöden eller skydda från vattenflöden, om syftet är något annat än klimatsäkerhets- höjande åtgärder.

31

Men vad kan regleras?

• Avsätta mark för visst ändamål, (får användas, inte ska användas )

– tex avloppsanläggning.

• Föreskriva visst byggmaterial – (bl.a. klimateffektskydd, ej MKN)

• Reglera markytans utformning, höjdläge, vegetation.

– (bl.a. klimateffektskydd, ej MKN)

• Det tekniska utförandet av bebyggelsen – (bl.a. klimateffektskydd, ej MKN)

32

Allt går inte att reglera med detaljplan,…….

• ….och det som går att reglera är inte heller alla gånger lämpligt att reglera genom detaljplan.”

• ”Ökad miljöhänsyn (miljömål/miljökvalitetsmål) och uttalanden i bl.a. propositioner om att ”den fysiska planeringen ska ses som ett led i en samlad politik för en hållbar utveckling” medför inte att vilka

bestämmelser som helst kan införas i en detaljplan för att nå dessa syften. Dessa hänsynstaganden får tas genom att använda de regleringsmöjligheter som har stöd i 5 kap. PBL.”

• Boverket PM om bestämmelser i detaljplan, s. 3.

33

Svenskt Vatten, P105 s. 47.

• För att minska det momentana dagvatten- flödet från en fastighet inom ett planområde är det möjligt att ställa krav på vilket flöde som får avledas från den enskilda fastigheten i planområdet. De avrunna dagvattenflödena kan begränsas genom att antingen ställa krav på maximal hårdgjord yta eller maximalt tillåten avrinning vid viss nederbörds- situation.”

34

Jag håller inte med…

• Det finns det enligt min uppfattning inget stöd i PBL för att skriva in normerande värden för hur mycket vatten som får släppas ut från eller inom planområdet, i en planbestämmelse.

• Över huvud taget ska man undvika att anta planbestämmelser som kräver mycket arbete av fastighetsägaren, såsom för att kontrollera att bestämmelserna följs.

Men

• Saknas möjlighet att styra upp något genom planbestämmelser (4 kap.), kan det istället leda till att hänsyn till allmänna intressen (2 kap.) gör att planen inte kan antas.

• = Ett ”kassatoriskt” förfarande.

(7)

Varför dagvattenreglering?

• Är syftet att motverka klimateffekter såsom erosion och översvämningar?

• Är syftet att klara av miljökvalitetsnorm?

37

Om syftet är att motverka klimateffekter

• Är marken inte lämplig för bebyggelsen ( 2 kap.)?

• Då kan detta i vissa fall räddas genom att införa planbestämmelser ( 4 kap.)

• Går inte det, får planen inte antas.

38

Om syftet är att klara MKN

• Är marken inte lämplig för bebyggelsen ( 2 kap.)?

• Då kan detta oftast inte räddas genom att införa planbestämmelser!

• Då kan inte planen antas.

39

Vill SBK vara tillsynsmyndighet i miljöfrågor?

• Och frågan är om man ens ska önska sig att detta vore möjligt; vilken kommunal planmyndighet har förmågan och viljan att agera tillsynsmyndighet över krav som närmast hör hemma på ett miljökontor?

40

Slutsatser

• Nej, PBL är inte instrumentet för att säkra MKN (som det tidigare stod i PBL).

• Hänsyn ska dock tas.

• Men det går inte att införa skydd för MKN genom planbestämmelser.

• Det finns dock andra författningar och andra myndigheter.

• Ett kikar vi på under nästa pass.