• No results found

Tillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen (SoL) av Sävik behandlingshem AB

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Tillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen (SoL) av Sävik behandlingshem AB"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Länsstyrelsen Dalarna Telefon 023-810 00 Webb www.w.lst.se Plusgiro 6 88 19-2 Postadress 791 84 FALUN Fax 023-813 86 E-post lansstyrelsen@w.lst.se Bankgiro 5050-5858

Besöksadress Åsgatan 38 Orgnr. 202100-2429

Sociala enheten Britta Johnsson Direktnr. 023-815 68 Faxnr. 023-815 50

britta.johnsson@lansstyrelsen.se

Sävik behandlingshem AB Box 61

783 22 SÄTER

Tillsyn enligt 13 kap 2 § socialtjänstlagen (SoL) av Sävik behandlingshem AB

Beslut

Sävik behandlingshem uppfyller lagstiftningen och dess intentioner i de delar tillsynen avser.

Länsstyrelsen avslutar ärendet.

Bakgrund till tillsynen

Regeringen har gett Socialstyrelsen och länsstyrelserna i uppdrag att öka antalet tillsynsinsatser samt utveckla tillsynen av missbruksvården under 2008-2010.

Tillsynen syftar till att öka säkerheten, kvaliteten och likvärdigheten i de vård- och behandlingsinsatser som kommuner, landsting och enskilda verksamheter tillhandahåller.

Det samlade resultatet av tillsynen kommer att redovisas i en gemensam rapport som ska överlämnas till regeringen (socialdepartementet) senast den 1 mars 2011.

Inom uppdraget ska Länsstyrelsen

– särskilt utöva tillsyn av ett urval av enskilda och offentliga verksamheter som erbjuder öppenvård och samtliga HVB/behandlingshem som erbjuder frivillig institutionsvård för den aktuella målgruppen .

Genomförande

Inför tillsynen har länsstyrelserna och Socialstyrelsens RT-enheter1 bildat gemensamma arbetsgrupper som tagit fram de underlag (enkäter, granskningsmallar etc.), som används i tillsynen. Genom detta skapas en enhetlighet över hela landet.

För varje granskningsområde finns nyckelfrågor som genom tillsynens olika delar ska belysas/besvaras. Två nyckelfrågor är övergripande för hela tillsynen och ska besvaras i

1 Regional tillsynsenhet

(2)

alla deluppdrag. Det gäller hur barn och närståendes situation uppmärksammas och om det finns brister i samverkan som leder till att klientens behov inte tillgodoses.

Länsstyrelsen gjorde tillsynsbesök på Sävik den 24 augusti 2009. Tillsynen genomfördes av socialkonsulenterna Britta Johnsson och Tarja Sandström. Länsstyrelsen genom socialkonsulent Britta Johnsson deltog även vid Socialstyrelsens tillsynsbesök den 26 november 2009.

Vid tillsynen har intervju genomförts med föreståndare, personal och inskrivna.

Dokumentation granskades vid båda besöken.

Telefonintervjuer har genomförts med socialsekreterare, handläggare på kriminalvården och personer som avslutat sin behandling.

Inför tillsynen har en enkät besvarats. Länsstyrelsen har även tagit del kvalitetsmaterial från verksamheten, exempelvis verksamhetens processer och behandlingsmetoder och handlingsplan vid krissituationer.

Underlaget har kommunicerats med föreståndare Bernt Belt, inga synpunkter har inkommit till Länsstyrelsen.

Tillämpad lagstiftning

Socialtjänstlagen, Socialtjänstförordningen, SOSFS 2003:20 och 2006:11

Redovisning av tillsynen

Kvalitet /Dokumentation

Nyckelfrågor

• Bedrivs vården med god kvalitet när det gäller personalens kompetens, system för kvalitetssäkring, dokumentation samt metoder?

• Hur uppmärksammas barn och närståendes situation?

Kvalitet

Sävik har tillstånd att ta emot 37 personer i åldern 18 år till 55 år. Utöver det har verksamheten fyra utslussningsplatser. Målgruppen är män med olika former av samsjuklighet, främst psykiatriska eller neuropsykiatriska problem i kombination med beroendeproblematik. I dagsläget placeras 70% via kriminalvård och 30 % via socialtjänst.

I Annexet finns tolv platser för motivation och utredning, där inleds vistelsen i 4-8 veckor för de flesta som blir inskrivna. Där påbörjas de grundläggande utredningar som görs för samtliga. Om uppdrag finns påbörjas även annan neuropsykiatrisk utredning. Övriga 25 platser för behandling/utredning finns i huvudbyggnaden intill.

I verksamheten används en kognitiv psykoterapeutisk metod. I behandlingen ingår gruppterapi, individuella samtal, föreläsningar och social träning.

(3)

För inskrivna som har barn finns möjlighet till familjebesök på helger. Då verksamheten har gjort bedömningen att miljön på Sävik inte är optimal för övernattning med barn har man hittat lösningar med ett vandrarhem som ligger i nära anslutning till hemmet. Där kan den inskrivne bo tillsammans med barnen. Även andra lösningar kan göras, exempelvis hembesök med personal för att träffa barn. I behandlingen finns även möjlighet till par- och familjesamtal.

Verksamheten håller på att utvärderas via Skandinavisk sjukvårdsinformation, några data därifrån har ännu inte kommit in. En enkät skickas ut till uppdragsgivare varje år för att få in synpunkter från dessa och via avslutningssamtal får verksamheten in synpunkter från de personer som varit inskrivna. Verksamheten har haft svårt att få till en bra utvärdering över tid då det är svårt att få in svar från de personer som avslutat sin behandling. Sävik har en dialog med ett par universitet för ett eventuellt samarbete vad gäller utvärdering.

Verksamheten tycker att det utvärderingssystem som används under placeringstiden fungerar bra.

Personalen har enligt sin egen och ägarens bedömning tillräcklig kompetens för att bedriva arbetet på ett bra sätt. Enligt den personalmatris som sändes in till Länsstyrelsen i samband med tillsynen framkommer att personalen har grundutbildning och

vidareutbildning som har relevans för verksamheten, samt att flertalet har flerårig erfarenhet från liknande arbete. Ett grundkrav för att arbeta som terapeut är att ha minst steg-1 utbildning. Enligt kvalitetsdokument som granskats och vad som framkom vid intervjuer görs årligen genomgång av utvecklingsbehovet för personalen. Verksamheten satsar mycket på kompetensutveckling och har i samarbete med högskolan Dalarna genomfört en utbildning på 7,5 högskolepoäng för personalen. Utbildningssatsningarna går i fas med de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård. Bland annat har personal utbildats i MI2 och ASI3. All personal har handledning.

För introduktion av vikarier finns en checklista, den som ska vikariera går inledningsvis parallellt med ordinarie personal under fem arbetspass.

Vid intervju av klienter och remittenter har det framkommit att terapeuterna och deras kompetens uppskattas mycket. En viss oro för att Sävik vuxit har även framkommit. Det finns en farhåga att terapeuterna inte ska räcka till och att det blir mindre tid för enskilda samtal.

2 Motiverande samtal (engelska Motivational Interviewing, MI) är en förändringsinriktad, klientcentrerad och samtidigt styrande samtalsmetodik, som används på främst livsstilsområdet

3 Addiction Severity Index, en systematisk intervjumetod för klienter med missbruksproblem

(4)

Dokumentation

Sävik använder ett datoriserat system för dokumentation i verksamheten. Varje anställd har egen inloggning och ansvarar för sin dokumentation. Övriga handlingar arkiveras i låsbara skåp.

Initialt skrivs en preliminär behandlingsplanering/ankomstrapport. För vidare

rapportering till uppdragsgivare används löpande månadsrapport, slutrapport och i de fall vistelsen avbryts, avbrottsrapport.

Efter tiden på Annexet görs en behandlingsplanering för resten av vårdtiden.

Dokumentation för fem personer har granskats, samtliga med beslut från kriminalvård.

I den konceptualisering/intervju som görs initialt framkommer den enskildes egna synpunkter/mål med behandlingen. Placeringsavtal och behandlingsplan finns i de akter som granskats. I dokumentationen finns även de rapporter som verksamheten skriver under vårdtiden, de utredningar som gjorts och de skattningar och övrigt material som använts under utredningstiden. Journaler förs kontinuerligt och kronologiskt. I dokumentationen syns de kontakter som finns med barn/närstående och

samverkansparter. När avståndet är långt används telefonkonferens för uppföljning med inskrivna och remittenter.

De rapporter/utredningar som skrivs under vistelsen kommuniceras med den enskilde.

Vid intervju framkommer att det från kriminalvården oftast finns med en vårdplan i beslutet, från socialtjänsten är det inte lika lätt att få in vårdplaner. Från verksamhetens sida får man stöta på för att få in de handlingar som krävs.

Vid intervju med socialsekreterare och handläggare inom kriminalvården framkommer att de varit mycket nöjda med den skriftliga rapportering de får från Sävik, både avseende utredningar och rapporter.

Länsstyrelsens bedömning

Kvalitet

Sävik genomför utredningar och tillhandahåller behandling för målgruppen män med samsjuklighet. På Sävik finns genom egen personal och konsulter knutna till

verksamheten den kompetens som krävs för att kunna bedriva vården med god kvalitet.

För denna målgrupp är det viktigt att både missbruket och övriga psykiatriska diagnoser behandlas parallellt. Bredden på personalen gör att detta är möjligt.

De metoder som används har stöd i de nationella riktlinjer för missbruks och beroendevård som finns framtagna. Verksamheten satsar på utbildning av personal i enlighet med riktlinjerna.

Verksamheten har ett utvecklat ledningssystem för kvalitet. För tillfället pågår en extern utvärdering av verksamheten. Genom enkäter och avslutningssamtal genomförs även intern utvärdering.

(5)

Det finns möjlighet för barn och närstående att komma på besök. För att göra vistelsen trygg sker övernattning på vandrarhem intill. Verksamheten hittar även alternativa lösningar då besök inte är möjligt. I behandlingen finns möjlighet till par- och

familjesamtal. I dokumentationen är det synligt att barns situation uppmärksammats. Det har även framkommit vid intervjuer.

Den oro som framkommit vid intervjuer om att verksamheten växer och att detta skulle kunna påverka kvaliteten negativt är något som verksamheten får ta med sig i sin planering.

Länsstyrelsen finner sammantaget att verksamheten uppfyller lagstiftarens intentioner inom kvalitetsområdet.

Dokumentation

Länsstyrelsen gör bedömningen att verksamhetens dokumentation förs i enlighet med gällande lagstiftning.

Samverkan

Nyckelfråga

• Finns brister i samverkan som gör att personer med missbruk eller beroende inte får sina vårdbehov tillgodosedda?

Ett samarbete med placeringskommun eller kriminalvård finns för de inskrivna. Hur väl det fungerar beror till viss del på vilken kommun den placerade kommer från.

Det finns en tanke att utveckla verksamheten med att oftare använda sig av nätverksmöten för att ytterligare stärka samverkan.

Vid intervju framkommer att samverkan med andra aktörer, exempelvis psykiatrin kan vara svår. Särskilt i samband med utslussning och fortsatt medicinering kan svårigheter uppstå. Personalen på Sävik arbetar för att det i så stor utsträckning som möjligt ska finnas en vårdgivare som tar vid när deras ansvar upphör.

Verksamheten upplever även att det kan uppstå svårigheter vid övergång från kriminalvård till socialtjänst, men att det ofta löser sig för den enskilde.

Vid intervju med socialsekreterare framkommer att samarbete mellan Sävik, socialtjänst och kriminalvård ofta är aktuell under placeringstiden och vid utslussning kan även andra aktörer vara aktuella. Vid intervju med klienter framkommer önskemål om tätare

samverkan just mellan kriminalvård och socialtjänst då det kan förekomma oklarheter om vem som ansvarar för olika delar.

Länsstyrelsens bedömning

Länsstyrelsen gör bedömningen att verksamheten samverkar med adekvata aktörer för att tillgodose de inskrivnas behov under placeringstid och i samband med utslussning. För

(6)

målgruppen med samsjuklighet är samverkan en nyckelfråga. Vårdinsatser för denna målgrupp ska enligt de nationella riktlinjerna ges samtidigt och i samordnade former. Vid intervju framkom att svårigheter ibland kan uppstå. Verksamheten får fortsätta att utveckla formerna för samverkan för att tillgodose de inskrivnas vårdbehov på bästa sätt.

Säkerhet

Nyckelfråga

Finns rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda missförhållanden i verksamheten?

Det finns skriftliga ordnings-/trivselregler för verksamheten. Det finns även framtaget en handlingsplan för krissituationer. Skriftliga rutiner finns för att upptäcka dåligt mående hos de inskrivna och för att föra över viktig information vid överlämningar.

Nattetid finns alltid minst två stycken personal i tjänst, varav en vaken.

En alkohol- och drogpolicy finns antagen som avser de anställda. För att förebygga att alkohol och droger kommer in i verksamheten tas urin- och utandningsprov vid flera tillfällen per vecka. Det görs även rumsvisitationer och lokalerna genomsöks med hjälp av narkotikahund ett tiotal gånger per år.

I den enkät som besvarats har inte någon incident inom verksamheten skett de senaste 12 månaderna, om man bortser från återfall i missbruk. Ett klagomål gällande stöld av läkemedel har inkommit till Länsstyrelsen. Detta har vidarebefordrats till Socialstyrelsen för hantering inom deras tillsynsområde.

I behandlingen ingår att lära de inskrivna att hantera konflikter därför finns det ett fokus på situationer som skulle kunna bli riskfyllda. Ett bra förhållningssätt är en viktig del i att förhindra att risksituationer uppstår.

Vid klient- och socialsekreterarintervjuer har inga synpunkter runt säkerhet framkommit.

Länsstyrelsens bedömning

Den aktuella målgruppen gör att verksamheten har en medvetenhet kring säkerhetsfrågor.

Vid intervju framkommer att de sällan händer incidenter. De finns skriftliga rutiner inom verksamheten för att förebygga, upptäcka och åtgärda missförhållanden. Länsstyrelsen gör bedömningen att verksamheten uppfyller lagstiftarens intentioner inom området.

Delaktighet

Nyckelfråga

Är klienten delaktig i planering och uppföljning och har möjlighet att påverka behandlingen?

(7)

Initialt görs en intervju med de inskrivna. I denna får de ange sina egna mål för behandlingen.

Genom dagliga morgonmöten finns forum för att ta upp synpunkter på verksamhetens innehåll. Dessutom hålls avslutningssamtal där tillfälle ges för synpunkter. En enkät för de inskrivna har tagits fram, men har ännu inte kommit i bruk.

Uppföljningsmöten hålls regelbundet med remittent och den inskrivne, där förs en dialog om behandlingsresultat.

I övrigt finns en ständig dialog runt innehållet i behandlingen med den inskrivne. Det går att anpassa innehållet efter den enskildes behov.

Vid intervjuer med inskrivna framkommer att de anser sig ha haft goda möjligheter att påverka sin behandling på Sävik, det egna behovet styr i stor utsträckning.

Vid klient- och socialsekreterarintervjuer framkommer positiva synpunkter på att Sävik har en stor lyhördhet och att de som deltagit i behandling i stor utsträckning känt sig delaktiga.

Länsstyrelsens bedömning

Länsstyrelsen gör bedömningen att verksamheten uppfyller lagstiftarens intentioner inom området. I verksamheten är den enskilde delaktig i sin behandlingsplanering. En dialog förs kontinuerligt för att följa vården. Vid intervjuer framkommer positiva synpunkter kring detta område.

Hälsa

Nyckelfråga

• Får klienten sina behov av hälso- och sjukvård tillgodosedda under placeringen?

Verksamheten har egen hälso- och sjukvårdspersonal som i stor utsträckning kan tillgodose de inskrivnas behov under placeringstiden. Två sjuksköterskor är anställda på heltid, två läkare finns på konsultbasis samt en psykolog för utredningsuppdrag och handledning. Utöver det finns en etablerad kontakt med vårdcentralen i Säter.

Vad gäller tandvård kan kontakt förmedlas med lokala tandläkare vid behov.

De inskrivna har ofta en etablerad kontakt med psykiatrin i hemkommunen, i dessa fall försöker verksamheten få tillstånd ett samarbete. Exempelvis vad gäller påbörjad medicinering i samband med utslussning.

Vid intervju med klienter framkommer att frågor kring tandvård, fysisk- och psykisk hälsa tas omhand på ett bra sätt av verksamheten.

Vid intervju med samverkanspartner framkommer att Sävik i mycket större utsträckning än många andra behandlingshem tar sig an den psykiska hälsan hos de inskrivna.

(8)

Länsstyrelsens bedömning

Länsstyrelsen gör bedömningen att Sävik har möjlighet att tillgodose de inskrivnas behov av hälso- och sjukvård under placeringstiden genom både egen personal, konsulter knutna till verksamheten och andra vårdgivare som upparbetade kontakter finns med.

I detta ärende har socialdirektör Pelle Björklund beslutat och socialkonsulent Britta Johnsson varit föredragande.

Pelle Björklund Socialdirektör

Britta Johnsson Socialkonsulent

References

Related documents

När det gäller möjligheten för den enskilda att påverka sin vardag menar personalen att när de börjat lära känna den boende märker de vilka behov den enskilde har.. Anhöriga

Vid intervjuerna med de boende och anhöriga framkommer att de flesta känner till att det finns kontaktpersonal men kommer inte alltid ihåg namnet.. De anhöriga som intervjuades

Länsstyrelsen ser positivt på att kontaktpersonal finns för varje boende och att det därigenom finns möjligheter till nära kontakter med de boende och deras anhöriga..

Förvaltningen har tagit fram riktlinjer för behovsbedömning med dessa har ännu inte beslutats av nämnden.. Biståndsbedömaren utreder behov av hemtjänst och fattar beslut

När nattpersonalen påtalar detta under gruppintervjun framkom att enhetschefen för hemtjänst inte kände till det inträffade.. Det finns en anmälningsblankett för avvikelser

Eftersom de intervjuade anhöriga upplever att det finns brister när det gäller sociala aktiviteter anser Länsstyrelsen att ytterligare insatser bör genomföras för att skapa

Länsstyrelsen anser att det finns behov av att enhetschefen tillsammans med personalen mer strukturerat diskuterar förhållningssätt, värderingar och metoder samt att det man

När någon av brukarna har synpunkter eller klagomål erbjuder personalen dem en blankett som de kan fylla i och skicka till förvaltningen.. Personalen kan också vara behjälplig