Vårt ärendenummer 41-17/2005
851 81 Sundsvall 2005-02-16 1 (5)
Tel: 060-18 40 00 · Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se · bolagsverket.se
Regeringskansliet Justitiedepartementet
Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm
Promemorian 2005-01-04 Ersättning till ledande befattningshavare i näringslivet
(dnr Ju2005/39/L1)
Sammanfattning
Bolagsverket anser att det är rimligt att ställa krav på en tydligare styrning och ökad
öppenhet i frågan om de ersättningar som ges i olika former till ledande befattningshavare i näringslivet.
Bolagsverket tillstyrker promemorians förslag att bolagsstämman (eller motsvarande organ) ska besluta om arvodet för var och en för styrelseledamöterna.
Bolagsverket anser att promemorians regler i övrigt inte ska gälla för alla publika aktiebolag.
Bolagsverket föreslår att de övriga föreslagna reglerna i stället endast ska gälla företag som är aktiemarknadsbolag eller som är större företag enligt 50-25-50-kriterierna i promemorian Förenklade redovisningsregler, m.m. (Ju2004/10672/L1). För att räknas som större företag enligt dessa kriterier ska företaget överskrida mer än ett av tre gränsbelopp för antalet anställda, tillgångarnas nettovärde och nettoomsättningen. Denna begränsning föreslår Bolagsverket ska gälla även för de finansiellt inriktade företagen såsom banker och försäkringsföretag etc.
Vilka företag ska de nya kraven gälla för?
Se avsnitt 2.1 i förslaget till ändring i aktiebolagslagen (2005:000) vid 7 kap. 11, 25, 61 och 62 §§ och 8 kap. 51–54 §§ och motsvarande ställen i de andra författningsförslagen.
Att vissa högre krav än i dag bör ställas åtminstone på aktiemarknadsbolag, och vissa större finansiellt inriktade bolag kan motiveras av dessa företags särskilda ställning i förhållande till allmänheten och i näringslivet.
Promemorians motiv och förslag kan sägas till stora delar bygga på
Förtroendekommissionens och den s.k. Kodgruppens arbete. Men Kodgruppens ambitioner för en svensk kod för bolagsstyrning har främst inriktats på vägledande riktlinjer för aktiemarknadsbolag, särskilt bolag på Stockholmsbörsens A-lista och större bolag på O-listan. Promemorian däremot föreslår tvingande lagregler för alla publika bolag och även vissa typer av finansiellt inriktade företag oavsett storlek. Bolagsverket ställer sig
2 (5) tveksamt till om tillräckliga skäl har visats för att låta promemorians regler omfatta så många företag.
I förstone verkar det tilltalande att låta de nya reglerna gälla för alla publika aktiebolag och en stor del av de finansiellt inriktade företagen. I propositionen (2004/05:85) Ny
aktiebolagslag förslås den s.k. Leo-lagen, om vissa riktade nyemissioner, tas in med ett utvidgat tillämpningsområde, så att de bestämmelserna skulle gälla alla publika aktiebolag, jfr 16 kap. i den propositionen.
Begreppet publikt aktiebolag anknyter i huvudsaklig mening endast till två villkor, dels ett registrerat aktiekapital på minst 500 000 kr, dels en registrerad bolagsordning som säger att bolaget ska vara publikt. Det finns ett rätt så stort antal bolag som är registrerade som publika bolag utan att bolaget därför tilldrar sig något större intresse. Det kan vara bolag som ännu har långt kvar till att komma in på någon börslista eller som lämnat en sådan lista eller bolag vars aktier av andra skäl aldrig kommer att bli föremål för någon mera utbredd handel. Reglerna i promemorian bör inte gälla dem om de inte, i någon mera kvalificerad mening, kan kallas för större företag.
Några sätt att dela in företag
Det kan i samanhanget nämnas att det i början av 2005 finns ca 1 350 publika aktiebolag. Endast omkring 300 bolag är noterade på någon av Stocholmsbörsens A- lista eller O-lista. Så gott som alla bolag vars värdepapper är föremål för en mera organiserad handel (även om den inte sker på Stockholmsbörsen) torde vara avstämningsbolag (VPC-anslutna bolag), som är omkring 950. Även om man skulle anta att det förekommer en utbredd handel i alla VPC-bolag (vilket är en överdrift) så finns det alltså en mellanskillnad som består av ett rätt stort antal bolag som
visserligen är publika aktiebolag men för vilka det inte framstår som mest angeläget att öka kraven. I promemorian Förenklade redovisningsregler m.m.
(Ju2004/10672/L1) har i bl.a. i fotnoter på s. 74, 77 och 78 redovisats vissa
beräkningar för antalet bolag i olika storleksskikt. Vi har inte gjort några egna sådana beräkningar och inte heller närmare undersökt hur många finansiellt inriktade företag av olika kategorier som det finns.
Även inom det finansiella området finns det anledning att ifrågasätta behovet av att låta promemorians nya regler gälla för alla företag i en viss kategori t.ex. mindre sparbanker och medlemsbanker och för mindre ömsesidiga försäkringsbolag såsom de huvudsakligen lokalt verksamma kreatursförsäkringsbolagen och s.k. sockenbolagen. Bolagsverket påminner om att Finansinspektionen har tillsyn över dessa företag. Det får antas att denna tillsyn är en viktigare faktor för tilltron till dessa företag än detaljregler av det slag som föreslås i promemorian. Detta är samma resonemang som kan föras för andra mindre företag med finansiell inriktning och understödsföreningar.
Kritik har riktats mot den mängd av gränsvärden och nivåer som i olika avseenden gäller för att bestämma för vilken storlek, eller typ av företag i övrigt, som olika regler om kravet på innehållet i redovisningen, revisionen och kravet på registrerad kvalificerad revisor etc.
ska gälla. Det är därför viktigt att inte tillskapa nya sådana nivåer i onödan.
Bolagsverket menar att huvuddelen av promemorians regler bör begränsas så att de endast träffar de företag där det är mest angeläget. Det bör därför ske en begränsning av de företag som de nya reglerna ska gälla för.
3 (5) Avgränsning till aktiemarknadsbolag och 50-25-50-företag
Ett sätt att göra avgränsningen kan vara att (eventuellt också i 16 kap. i nya ABL) för de vanliga aktiebolagens del, vilket inkluderar bankaktiebolagen, återgå till att använda begreppet aktiemarknadsbolag eller motsvarande, jfr Leo-lagen.
Ett annat sätt att göra avgränsningen och som också fångar in de typer av företag som inte har aktier, t.ex. sparbankerna och de ömsesidiga försäkringsbolagen, skulle vara att ansluta till de gränsvärden som föreslås i promemorian Förenklade redovisningsregler, m.m. (Ju2004/10672/L1). Indelningen i privata och publika aktiebolag har inte i detta sammanhang ansetts vara den mest ändamålsenliga för att dela upp bolagen i de som ska ha de högre respektive lägre kraven på sig. I stället förslås i den nämnda promemorian att ett företag ska kallas större (och omfattas av vissa högre krav) om det uppfyller mer än ett av tre villkor. De tre villkoren är (här förenklat beskrivet) om företaget har flera än 50 anställda, mer än 25 mnkr i nettovärde av tillgångarna i balansräkningen och mer än 50 mnkr i nettoomsättning, allt beräknat på de senaste två åren på visst sätt. (Redan tidigare är vissa högre krav av det aktuella slaget också tillämpliga på sådana bolag vars aktier, teckningsoptioner eller skuldebrev är noterade vid en börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad, jfr också Leo-lagen.)
Beslut om arvode för var och en av styrelseledamöterna
Bolagsverket anser att förslaget att bolagsstämman (eller motsvarande organ) ska besluta om arvodet för var och en av styrelseledamöterna bör genomföras. Det ökar öppenheten och skapar förutsättningar för en tydligare ägarstyrning. Detta är den enda regel i
promemorian som föreslås gälla för alla de nämnda typerna av företag, inklusive vanliga privata aktiebolag. Se avsnitt 2.1, vid 8 kap. 46 a §; avsnitt 2.2 vid 8 kap. 38 §; avsnitt 2.3 vid 8 kap. 1 a §; avsnitt 2.4 vid 3 kap. 1 a § och avsnitt 2.10 vid 8 kap. 1 a §.
Styrelsens redogörelse för riktlinjerna
Förslaget i avsnitt 2.7 till ändring i årsredovisningslagen 6 kap. 1 a § (och motsvarande ställen för företag som följer andra årsredovisningslagar) medför att styrelsens redogörelse för det senaste beslutet om riktlinjer och förslag till framtida riktlinjer kommer med i förvaltningsberättelsen. Det betyder att dessa moment kommer med i
årsredovisningshandlingarna som ska skickas in till Bolagsverket och offentliggöras.
Bolagsverket tillstyrker förslaget.
Revisorns yttrande om riktlinjerna
Förslaget i avsnitt 2.1 vid 8 kap. 54 § (och motsvarande ställen för andra företagsformer) anger att revisorns yttrande om de senast beslutade riktlinjerna har följts ska bifogas revisionsberättelsen. Detta kan tolkas som att yttrandet också ska medfölja de
räkenskapshandlingar som skickas in till Bolagsverket och offentliggörs. Det är väsentligt för Bolagsverket att kunna ge ett klart besked om detta är avsikten och vi vill därför ha ett klarläggande i detta avseende.
Begreppen ledande befattningshavare och ledningen
Det är inte självklart vad som ska räknas in i sådana begrepp som ”ledningen”, ”ledande befattningshavare”, ”företagsledningen”, ”koncernledningen” etc. Begrepp som
”koncernchef” och ”arbetande styrelseordförande” är inte heller definierade i lag. I vilken utsträckning som en verkställande direktör för ett dotterbolag ingår i (den egentliga) högre
4 (5) ledningen i en koncern torde variera stort med de olika modeller som koncerner är uppbyggda efter och efter praktiska ekonomiska förhållanden.
I promemorian används begreppet ”verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning”. Se t.ex. förslaget till ändring i aktiebolagslagen (2005:000).
Av förslaget i avsnitt 2.7 till ändring i årsredovisningslagen 5 kap. 20 § kan man utläsa att styrelseledamöter, verkställande direktören och motsvarande befattningshavare räknas till bolagets ledning och att även andra personer kan räknas dit.
Det är kanske inte är önskvärt att försöka göra en helt uttömmande uppräkning av vilka som ska räknas till ett företags ledande befattningshavare. Men det finns ett behov av att någorlunda klart kunna bestämma vilka som ska anses ingå i begreppet. Vi menar alltså att det behövs en viss ytterligare precisering utöver den som har gjorts i avsnittet 5.6.4 på s. 49 f och i specialmotiveringen på s. 60. I vart fall är det önskvärt att det i lagen eller i
lagförarbetena uttryckligen nämns om de slags funktionärer som särskilt finns uppräknade i författningarna för respektive typ av företag som obligatoriska eller möjliga (och som i flera fall också ska registreras) ska räknas till ledande befattningshavare eller inte. Som exempel på sådana funktionärer kan nämnas delegater, ställföreträdande verkställande direktörer och vice ordförande (se sparbankslagen och lagen om medlemsbanker) och aktuarier,
verkställande ledamöter och försäkringstagarrepresentanter (se försäkringsrörelselagen).
(Det kan nämnas att en likartad frågeställning aktualiseras av den tillsyn som
Finansinspektionen föreslås få över försäkringsförmedlare på det sättet att FI tänks göra en granskning även av ledningen för en juridisk person som ska vara försäkringsförmedlare, se Ds 2004:10, Försäkringsförmedling.)
De s.k. arbetstagarrepresentanterna (styrelseledamöter och styrelsesuppleanter enligt lagen om styrelserepresentation för de privatanställda) räknas i de flesta avseenden som likvärdiga med bolagsstämmoutsedda funktionärer av respektive slag. Men
arbetstagarrepresentanterna torde i regel inte behandlas på samma sätt som de som utsetts av bolagsstämma när det gäller rätten att teckna firman eller storleken på arvodet. Det kunde därför vara ett bra att i lagen eller förarbetena i förtydligande syfte nämna vad som i olika avseenden ska gälla för arbetstagarrepresentanterna.
Förslaget till ändring i sparbankslagen och lagen om medlemsbanker
Sparbankslagen och lagen om medlemsbanker medger att det kan finnas flera verkställande direktörer. Uttrycken ”den verkställande direktören” i de förslagna 3 kap. 18 §
sparbankslagen och 6 kap. 18 § lagen om medlemsbanker bör därför ändras till
”verkställande direktör”, se avsnitt 2.4 och 2.10 Kostnader
De bolag som berörs torde få ändra sin bolagsordning för att denna ska ge uttryck för att ytterligare punkter ska behandlas på och finnas på dagordningen till den ordinarie
bolagsstämman (årsstämman). Detta är en merkostnad för de berörda bolagen.
Om förslagen till ändringar i de olika årsredovisningslagarna genomförs torde Bolagsverkets kostnader för granskning av inkomna årsredovisningar och
revisionsberättelser etc. öka. Även om det inte skulle förutsättas någon mera ingående
5 (5) granskning i delar som det införs nya krav på uppgifter så uppstår en viss ökad kostnad för granskning av att uppgifterna alls förekommer och för hanteringen eftersom det handlar om ett inte försumbart antal företag. Hur stor ökningen kommer att bli är svårt att uppskatta. Eftersom Bolagsverket är en avgiftsfinansierad myndighet betyder detta att ökade kostnader inom detta område får bäras av de avgiftsbelagda ärendena. Se avsnitt 7.
Detta yttrande har beslutats av generaldirektören HG Wessberg. Föredragande var juristen Lars AG Carlsson. I den slutliga handläggningen har också deltagit chefsjuristen Per Nordström.
HG Wessberg
Lars AG Carlsson
