• No results found

Projekt Validering i äldreomsorg VÄS Projektet stöttas av ESF och Omvårdnadslyftet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Projekt Validering i äldreomsorg VÄS Projektet stöttas av ESF och Omvårdnadslyftet"

Copied!
10
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Projekt

Validering i äldreomsorg VÄS

Projektet stöttas av

ESF och Omvårdnadslyftet

20110901-20130831

(2)

Projektet vill skapa och prova en långsiktigt hållbar modell för validering av kunskaper och kompetenshöjande åtgärder på arbetsplatsen för medarbetare med avsaknad av rätt kompetens

inom äldreomsorg.

(3)

Ramar och förutsättningar:

Syftet med satsningen är att erbjuda kompetenshöjning i ämnet för outbildad vårdpersonal

personal inom äldreomsorgens verksamheter. Satsningen bygger att validera kurser ingående i Vård och omsorgsprogrammet och skall syfta till en kvalitetsutveckling av hjälpinsatserna

gentemot den enskilde vårdtagaren/Brukare genom att kursdeltagare/personal tillägnar sig metoder och kunskap inom området. Utbildningen ger dem behörighet att arbeta som

undersköterskor.

Utbildningen är gymnasial och vänder sig till de som har grundskolekompetens, men som saknar formella betyg motsvarande vård och omsorgsprogrammet.

Målsättningen är att öka kompetensen inom verksamheterna och få med så många som möjligt i denna satsningen.

Av 224 formellt outbildade inom äldreomsorgen beräknar vi att 60-80 personer kommer delta.

Ett flertal av dessa har läst delar av omvårdnadsprogrammet eller kurser ur äldre linjer/program inom området. Arbetslivserfarenheterna i antal år pendlar mellan 2-30 år

(4)

Vård och omsorgsprogrammet med inriktning mot äldreomsorg 1350 p Programgemensamma karaktärsämnen totalt 1100 p

Hälsopedagogik 100 poäng Medicin 1 - 150 poäng

Etik och människans livsvillkor 100 poäng Psykiatri 1 100 poäng

Psykologi 1 50 poäng

Specialpedagogik 1 100 poäng

Vård och omsorgsarbete 1 200 poäng Vård- och omsorgsarbete 2 150 poäng

Programfördjupningar för yrkesutgången äldreomsorg 400 poäng Gerontologi och Geriatrik

Vård och omsorg vid demensvård 100 poäng Äldres hälsa och livskvalitet 200 poäng

Hälsa

Kost måltid och munhälsa 100 poäng

(5)

Vad är då Validering?

Begreppet validering används i ökande utsträckning – såväl nationellt som internationellt – när det gäller att synliggöra, kartlägga och bedöma enskilda individers kunskap och kompetens.

Validering innebär att individens kunskaper och kompetens systematiskt bedöms, värderas och dokumenteras oavsett hur de ha förvärvats. Det handlar om att lyfta fram det informella och icke- formella lärandet och att se att lärande inhämtat i andra miljöer utanför det formella

utbildningsväsendet ges ett erkännande.

En inte helt ovanlig missuppfattning är att man kan få sina erfarenheter validerade. Det är inte erfarenheterna som valideras. Det som valideras är resultatet av lärandet, individens kompetens.

Inte alla erfarenheter leder till lärande även om lärandet, när det sker, baseras på och är relaterat till våra tidigare erfarenheter.

(6)

Kompetens

”även om kompetens handlar om att kunna utföra något, att kunna lösa en uppgift, är kunskap alltid avgörande om jag ska visa mig kompetent att lösa uppgiften”

Kompetens är ett samlingsbegrepp för en individs förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter:

Handlingsförmåga i relation till en uppgift Kunna omsätta kunskap i handling

Individens förmåga att framgångsrikt kunna utföra ett arbete Yrkeskunnande hos en individ = kompetens

Yrkeskunnande som krav för att lösa en uppgift= kvalifikation

(7)

Upplägget med validering och arbetsplatsförlagt lärande

Tanken med Validering och arbetsplatsförlagt lärande är att genom validering ta tillvara de

kunskaper och kompetenser som medarbetaren har tillgodogjort sig i olika sammanhang och i en fortsatt lärprocess förena teori och praktik i det dagliga arbetet. Detta ger förhoppningsvis också positiva effekter till övriga verksamheten som blir delaktig på ett eller annat sätt i validering och lärande.

Valideringshandledare utbildas också på många arbetsplatser som validerar och stödjer medarbetare som ingår i satsningen under valideringsperioden.

(8)

Valideringsperioden

Kompletterande lärande

Praktik Ny yrkesroll

Värdering Bekräftelse

Valideringsarbetsplats

•Tvåpartsamtal

•Teori och praktik

•Trepartsamtal

•Lärare och

valideringshandledare

Validerings-uppgifter /anteckningar, underlag fr validerings handledare

Erkännande

Individens nuvarande kunskaper och

kompetens

Dokumentation

• Betyg

•Intyg -delmål Dokumentation Betyg

Intyg - delmål

Kartläggning Identifiering

Bedömningsdagar

•Information/introduktion

•Genomgång av

kompetensområden med delmål

•Samtal med lärare

•Verktyg

Valideringsplan

(9)

Individuella studier/undervisning/lärande

A: Bedömningsvecka. (Valideringsperiod vecka 1)

3 dagar då de träffar lärare och lägger upp vilka kurser eller delar av kurser de troligtvis kan validera med utgångspunkt från sina erfarenheter.

B: Valideringspraktik (Valideringsperiod vecka 2-6)

Byter validanterna arbetsplatser och arbetar på ”som vanligt” och visar vad de kan och reflekterar över olika saker i arbetet med valideringshandledare och lärare.

C: Studietiden Flexibelt lärande

De studerande förväntas vara aktiva och ta ett större ansvar för sina studier genom att de studerar på ett mer flexibelt sätt. Studier inom flexibelt lärande innebär för den studerande att både ta tillvara erfarenheter och vardagsarbete med stöd av såväl arbetskamrater som arbetsledning i sökandet och bearbetande av kunskap. utbildning genomförs på arbetsplatsen, Campus eller annan gemensam lokal på arbetstid ca 4 timmar per vecka. Önskvärt om de läser 15-20 poäng per vecka. En viss tid krävs då att personen gör på sin fritid.

Lärare kommer ut till arbetsplatserna och handleder den studerande samt informerar arbetslagen om studierna och hur de kan vara med att bidra i kunskapsbildandet.

Undervisningen bör bygga på ett flexibelt lärande där undervisning (interaktivt, lärare på plats, videokonferenser mm) varvas med

egenstudier, gruppdiskussioner med stöd av studiehandledningar, som bygger på olika teman utifrån personalens arbetssituation i relation till teori/litteratur och andra fackexempel.

Det arbetsplatsförlagda lärandet ska vara individuellt anpassad utefter varje individs förutsättningar att validera förvärvad kunskap och

(10)

Maj Juni Juli Augusti September Oktober November April

Planering av validering och APL

Urval Individuella

studier

Bedöm.

Dagar Bedöm.

Dagar Omg. 2 v.35 el 36 Bedöm.

Dagar Omg 1 v.34 alt 35

Valideringsperiod Validerings

period Individuella

studier

Valideringsperiod

23-24/8 Utbilda nya validerings- ledare 2dgrHand

Kursen Medicin 1

börjar 13 och 14

juni

Individuella studier

Bedöm.

Dagar Valideringsperiod Individuella studier 15 juni

Informationsträff valideringshandledare

References

Related documents

För att arbeta med barn och i synnerhet med barn i behov av särskilt stöd krävs det engagemang, kreativitet, disciplin, kunskap, ha förmåga till sammarbete i arbetslagen, vara

Få studerande deltog: i introduktionsdagen deltog 5 studerande och i metod- och skrivarverkstaden deltog 1 studerande (sen information till de studerande). b) I augusti 2009, före

För att erbjuda detta måste antingen armen som soffan hänger i vara dämpad, eller så måste sitsen på något sätt dämpa när man sätter sig ner. Har man dynor, så kommer

4.3 Utgår föreningar från en mall (till exempel förbund eller forskning) för att systematisera deras

I resultatsammanställningen presenterades resultat om hur personer med diabetes mellitus typ 2 påverkar olika faktorer som kan vara viktiga för hälsan till följd av ökad

Undersökningens resultat speglar respondentens subjektiva uppfattning kring lärandet och utbildningen vilket svarar på studiens frågeställningar: hur arbetar Trafikverket med

Den skall visa på fjortonåringars användning och upp- levelse av det offentliga rummet i Bollnäs innerstad, samt hur en information som denna därefter kan tas till vara i den framtida

Många av ungdomarna som jag träffat säger att de ej använder denna plats, och att de tycker att platsen är otrygg och att de därför inte är där.. En fl icka menar även att