Den mytomspunna effekten av IPO
En analys av IPO och dess påverkan på svenska bolags finansiella prestation
Av: Tara Romsäter och Åsa Matti
Handledare: Maria Smolander
Södertörns högskola | Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp
Företagsekonomi C, Finansiering | höstterminen 2020
Förord
Stockholm, januari 2021.
Vi vill börja med att tacka vår handledare Maria Smolander som har hjälpt och guidat oss genom hela uppsatsprocessen. Vi vill även rikta ett tack till alla opponenter som har bidragit med värdefulla kommentarer och insikter som har bidragit till att uppsatsen har blivit bättre samt ökat dess kvalitét. Avslutningsvis vill vi tacka varandra för en lärorik och stundvis stressig termin av uppsatsskrivande.
Tara Romsäter & Åsa Matti
Abstract
Title: The fabled effect of IPO Author: Tara Romsäter & Åsa Matti Advisor: Maria Smolander
Subject: Business administration with specialization in finance, - Bachelor thesis
Purpose: This study is made to analyze and examine effects of an IPO before and after a stock is introduced on the market, and if the age of the company makes a difference on the day it becomes listed. And if it could be associated with an improved financial performance through several assumptions.
Theory: This study is based on three different theories, the Pecking Order Theory, Agency Cost Theory and Window-Dressing Theory, but could also be supported by previously recognized research.
Method: The theories subjected of the study is based on quantitative elements of deductive and theory-testing approaches in different angles of the company's financial status.
Empiries: 54 companies were involved in a study of Initial Public Offering in the years of 2014 and 2015, the selection of the 54 companies were divided in two groups depending on which stock market they were listed on. We then made further research based on three questions. Is getting listed on the stock market an advantage for financial growth? If the age of the company gives it an advantage in financial growth when it gets listed on the stock market? Does it affect the financial growth depending on where the company got listed?
Conclusion:Generally we can see a connection between choice of trading venue and the company's age of an IPO does affect the impact of financial growth and performance.
Key Words: Initial Public Offering, Financial Performance, Economic Growth, Pecking Order Theory, Agency Cost Theory, Window-Dressing Theory.
Sammanfattning
Titel: Den mytomspunna effekten av IPO Författare: Tara Romsäter & Åsa Matti Handledare: Maria Smolander
Ämne: Företagsekonomi C med inriktning mot finansiering, - Kandidatuppsats
Syfte: Studien avser att analysera effekter av en börsnotering innan och efter, samt om ett bolags ålder vid noteringsdagen kan associeras med en förbättrad finansiell prestation genom olika antaganden.
Teori: Denna studie utgår från tre teorier, Pecking Order Theory, Agency Cost Theory och Window-Dressing Theory, men även en referensram av tidigare forskning.
Metod: Studien utgår från en kvantitativ ansats med inslag av deduktiv- och teoriprövande ansatser.
Empiri: Ett urval bestående av 54 bolag studerades utifrån deras börsnotering som skedde år 2014 och 2015. Urvalet av 54 bolag delades upp i två grupper beroende på vilken marknadsplats som de var listade på. Därefter gjordes en vidare undersökning baserat på tre forskningsfrågor.
Leder en börsnotering till tillväxt i bolaget? Påverkar valet av handelsplats ett bolags tillväxt vid börsnotering? Är bolagets ålder vid noteringsdagen associerat med förbättrad finansiell prestation?
Slutsats: IPO har generellt sett en påverkan på bolags finansiella prestation. Beroende på val av handelsplats gav den finansiella prestationen olika utslag. Samband mellan ett bolags ålder vid en IPO verkade även ha en inverkan på den ekonomiska tillväxten.
Nyckelord: Initial Public Offering, Financial Performance, Economic Growth, Pecking Order Theory, Agency Cost Theory, Window-Dressing Theory.
Begreppsförklaringar
IPO, (Initial Public Offering) / Börsnotering
När ett bolag väljer att notera sig på en vald börs för publik handel av aktier. I uppsatsen har börsnotering samma betydelse som engelskans IPO, “Initial Public Offering”, men även börsintroduktion och notering.
Nasdaq Stockholm
Ofta kallad för Stockholmsbörsen, det är Sveriges huvudmarkadsplats för aktier som består av börslistorna Small, Mid och Large Cap.
First North
En marknadsplats för aktier framtagen av Nasdaq, riktar sig främst mot mindre bolag.
Finansiell prestation
Finansiell prestation kan även liknas med operationell prestation. I denna uppsats avser finansiell prestation en mätning av hur bolag presterar utifrån två valda tillväxtnyckeltal. De två valda tillväxtnyckeltalen är omsättningstillväxt och vinsttillväxt.
Omsättningstillväxt
Omsättningstillväxt, revenue growth, är ett mått som avser att mäta hur bolagets omsättning har förändrats från föregående år.
Vinsttillväxt
Vinsttillväxt, profit growth, är ett mått som avser att mäta hur bolagets vinst har förändrats från föregående år.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ...1
1.2 Problemdiskussion...2
1.3 Problemformulering ...3
1.4 Syfte och undersökningsfrågor...4
1.5 Avgränsningar ...4
1.6 Disposition ...5
2. Teoretisk referensram och modeller ... 7
2.1 IPO “Initial public offering”...7
2.2 Marknadsplats...8
2.3 Pecking Order Theory ...9
2.4 Agency Cost Theory...10
2.5 Window-dressing ...10
2.6 Ett bolags livscykel...11
2.7 Tidigare forskning ...12
3. Metod... 15
3.1 Angreppssätt och forskningsdesign ...15
3.2 Urval ...15
3.2.1 Val av handelsplatser... 16
3.2.2 Val av tidsperiod... 16
3.2.3 Val av bolag... 16
3.3 Finansiell prestation...17
3.3.1 Specifikation av tillväxtnyckeltal - Omsättningstillväxt... 18
3.3.2 Specifikation av tillväxtnyckeltal - Vinsttillväxt ... 18
3.4 Statistiska analysmetoder ...18
3.4.1 Hypotesprövning ... 18
3.4.2 Hypoteser... 19
3.4.3 Wilcoxon Signed-Rank Test... 19
3.5 Datainsamling...20
3.5.1 Databearbetning... 20
3.6 Bortfallsanalys ...20
3.7 Validitet ...21
3.8 Reliabilitet...22
3.9 Etik ...22
3.10 Källkritik ...23
3.11 Metodkritik...23
4. Empiriskt resultat... 25
4.1 Finansiell prestation...25
4.1.1 Omsättningstillväxt First North ... 25
4.1.2 Omsättningstillväxt Nasdaq... 26
4.1.3 Vinsttillväxt First north... 27
4.1.4 Vinsttillväxt Nasdaq Stockholm ... 28
4.2 Skillnad mellan handelsplatserna...29
4.3 Bolagets ålder och tillväxt...30
4.4 Resultat...31
5. Analys... 33
5.1 Finansiell prestation...33
5.2 Skillnad mellan First North och Nasdaq Stockholm...34
5.3 Bolagets ålder och tillväxt...35
6. Slutsatser ... 36
7. Avslutande diskussion och vidare forskning ... 38
Källförteckning... 40
Bilagor... 44
Bilaga 1. Sammanställning av bolag noterade på First North....44
Bilaga 2. Sammanställning av bolag noterade på Nasdaq Stockholm....48
Bilaga 3. Tabeller och diagram...51
Tabellförteckning TABELL 1. SAMMANFATTNING AV TIDIGARE FORSKNING... 14
TABELL 2. ANTAL BORTFALL FÖR RESPEKTIVE KRITERIER... 21
TABELL 3. REDOVISNING AV P-VÄRDE FRÅN WILCOXON SIGNED-RANK TEST GÄLLANDE OMSÄTTNINGSTILLVÄXT PÅ FIRST NORTH... 26
TABELL 4. REDOVISNING AV P-VÄRDE FRÅN WILCOXON SIGNED-RANK TEST GÄLLANDE OMSÄTTNINGSTILLVÄXT PÅ NASDAQ STOCKHOLM. ... 27
TABELL 5. REDOVISNING AV P-VÄRDE FRÅN WILCOXON SIGNED-RANK TEST GÄLLANDE VINSTTILLVÄXT PÅ FIRST NORTH... 28
TABELL 6. REDOVISNING AV P-VÄRDE FRÅN WILCOXON SIGNED-RANK TEST GÄLLANDE VINSTTILLVÄXT PÅ NASDAQ STOCKHOLM. ... 29
TABELL 7. ANDELEN BOLAG SOM HADE BÄTTRE OMSÄTTNINGSTILLVÄXT I FÖRHÅLLANDE TILL
ÅRET INNAN NOTERING. ... 29
TABELL 8. ANDELEN BOLAG SOM HADE BÄTTRE VINSTTILLVÄXT I FÖRHÅLLANDE TILL ÅRET INNAN NOTERING... 30
TABELL 9. RESULTAT WILCOXON SIGNED-RANK TEST. ... 31
Diagramförteckning DIAGRAM 1. GENOMSNITTLIG OMSÄTTNINGSTILLVÄXT FÖR BOLAG NOTERADE PÅ FIRST NORTH... 25
DIAGRAM 2. GENOMSNITTLIGA OMSÄTTNINGSTILLVÄXTEN FÖR BOLAGEN NOTERADE PÅ DIAGRAM 3. GENOMSNITTLIGA VINSTTILLVÄXTEN FÖR BOLAGEN NOTERADE PÅ FIRST DIAGRAM 4. GENOMSNITTLIGA VINSTTILLVÄXTEN FÖR BOLAGEN NOTERADE PÅ NASDAQ DIAGRAM 5. FÖRDELNING AV BOLAGENS ÅLDER OCH GENOMSNITTLIGA DIAGRAM 6. FÖRDELNING V BOLAGENS ÅLDER OCH GENOMSNITTLIGA VINSTTILLVÄXT NASDAQ STOCKHOLM... 26
NORTH... 27
STOCKHOLM. ... 28
OMSÄTTNINGSTILLVÄXT EFTER NOTERING. ... 30
EFTER NOTERING... 31
Formelförteckning FORMEL 1: OMSÄTTNINGSTILLVÄXT ... 18
FORMEL 2: VINSTTILLVÄXT ... 18
1. Inledning
I inledningen presenteras en bakgrund om börsintroduktion, bakgrunden mynnar ut i en problemdiskussion som tar upp ämnets aktualitet. Vidare följer problemformulering, syfte och undersökningsfrågor samt avgränsningar. Avslutningsvis presenteras disposition över hur uppsatsen är byggd.
1.1 Bakgrund
En stor del av alla bolag finansieras idag med det befintliga egna kapitalet, men det finns dock svårigheter för vissa bolag att kunna finansiera en expansion för vidare utveckling. Det finns bolag som väljer alternativa finansieringslösningar för att skaffa externa finansiella medel, detta är något som är ett uppmärksammat område inom finansbranschen. (Företagarna 2016)
När ett bolag noteras på börsen innebär det att aktier i ett bolag blir tillgängliga för handel på en marknadsplats där aktierna noteras. En börsnotering innebär att ett aktiebolag oavsett om det är privat eller publikt blir offentligt för alla. Det finns olika anledningar till varför man vill börsnotera ett bolag, den mest intressanta aspekten för denna studie är riktat mot bolags finansiella prestation i samband med en börsnotering. Ett bolag kan med fördel få lättare tillgång till kapital via alternativ finansiering för att fortsätta växa och därmed öka den finansiella prestationen. När ett bolags aktier är noterade på en marknadsplats får även allmänheten en marknadsvärdering av bolaget. Det finns dock krav på bolagen som uppstår vid en börsnotering, kraven är olika beroende på vilken marknadsplats man väljer att ansluta sig till. Genom kraven som ställs på bolagets publika information så ökar bolagets transparens, detta innebär att bolag som börsnoteras får en form av kvalitétsstämpel som leder till olika fördelar (Avanza u.å.a).
En framgångsrik börsintroduktion är en dyr och komplex process. För att lyckas bör bolagen se över alternativet att anställa advokater och revisorer som hjälper till att formulera framtida planer och strategier samt hitta investerare som tror på deras verksamhet. (Jong et al. 2012) I Sverige finns det två reglerade marknader för att köpa och sälja aktier, så kallade börser.
Nasdaq Stockholm och Nordic Growth Market Equity. Det finns även tre handelsplattformar,
vilket är en enklare form av marknad. Dessa är First North, NGM Nordic MTF och Spotlight.
Slutligen finns andra marknadsplatser som organiserar aktiehandel, som till exempel Alternativa Aktiemarknaden Pepins. (Avanza u.å.a)
1.2 Problemdiskussion
Bolag kan finansieras på olika sätt, återinvestera vinsterna från verksamheten, låna från banker eller emittera värdepapper till allmänheten (Hillier et al. 2016). Hur ett bolag väljer finansieringsform påverkas av många faktorer, allt från bolagets egenskaper till miljön som bolaget verkar i. Landet bolaget verkar i har stor inverkan på kapitalstrukturen då skatter och den rättsliga miljön är faktorer som påverkar valet. Länder med mindre etablerade finansiella lagar och korruption associeras med högre användning av kortfristiga skulder hos bolagen. I länder med större banksektor har bolagen kortare löptid på skulderna, för att visa på några exempel. (Fan, Titman & Twite 2012) Bolag som verkar i en miljö där det finns en begränsad möjlighet till långsiktig finansiering på grund av till exempel marknadsmisslyckanden eller en svag politik kommer behöva finansiera långfristiga investeringar med kortfristiga skulder. Det påverkar den ekonomiska volatiliteten i bolaget och de riskerar att inte kunna finansiera sina längre investeringar, vilket i sin tur kan leda till konkurs. (Demirgüç-Kunt, Horváth & Huizinga 2017)
Att börsnotera ett bolag ökar den ekonomiska flexibiliteten eftersom det genererar fler finansiella källor samt att det förbättrar förhandlingar med banker och investerare (Bancel &
Mittoo 2009). En direkt konsekvens av en börsnotering är att bolag erbjuds omkapitalisering, vilket kan resultera i en lägre skuldsättningsgrad. Bolagen har även fördelen att ha investerare som tror på deras verksamhet. Om det är stora investerare som banker eller investmentbolag så signalerar det att det är ett bolag med goda framtidsutsikter. (Hsu, Reed & Rocholl 2010) Lättare tillgång till kapital gör bolagen mer lyhörda för nya investeringar vilket leder till att privata bolag är mindre benägna att göra nya investeringar än publika bolag (Gilje & Taillard 2016). Det betyder dock inte att privata bolag investerar mindre. Asker, Farre-Mensa och Ljungqvist (2014) fann i sin studie att privata bolag investerar betydligt mer i genomsnitt än publika bolag och dels för att de inte har samma påtryckningar från allmänheten samt att de inte är lika många ägare som är delaktiga i besluten. Fler ägare i ett bolag kan skapa intressekonflikter då de har olika intressen i bolaget och värderar investeringar olika. Detta kan
skapa så kallade agentkostnader, vilket är kostnader som uppstår för att lösa dessa problem och i sin tur kan ha negativ påverkan på bolaget. (Blanché & Lesley 2013)
De bakomliggande faktorerna till att bolag väljer att genomföra en börsnotering skiljer sig mellan alla bolag. Den vanligaste anledningen är att bolaget behöver mer kapital för att kunna växa och då är det fördelaktigt att vara ett publikt bolag. Oavsett bakomliggande faktorer till noteringen så behöver bolaget investerare för att lyckas med noteringen, då kapitalet investerarna kan bidra med har stor betydelse. För investerarna är det av stor vikt att det finns ett mervärde med investeringen. Ett sätt att skapa mervärde är att bolaget kan uppvisa en positiv framtidsprognos, vilket skapar ett förtroende till investerarna. Bra marknadsföring och medietäckning särskilt i slutskedet av noteringsprocessen ökar möjligheten till att investerare även de sista intressenterna investerar. (Bahadir, DeKinder & Kohlis 2015)
1.3 Problemformulering
En börsnotering ökar den ekonomiska flexibiliteten hos bolag genom att generera fler finansiella källor. Inspiration till denna studie kom bland annat från Jain & Kinis (1994) studie The Post-Issue Operation Performance of IPO Firms som la en forskningsgrund i sitt undersökande om bolags resultat innan och efter börsnotering. Denna studie ligger till grund för ett flertal andra studier som bygger vidare på samma princip, med olika inriktningar och utsträckningar. Dock så täcker mycket av den tidigare forskningen stora delar av Asien, Amerika och delar av Europa. (Jain & Kinis 1994; 1995; Takhashi & Yamada 2015; Coakley, Hadass & Wood 2007; Pereira & Sousa 2017; Arik & Mutlu 2015; Luo, Fang & Esqueda 2012) Därav finns det en kunskapslucka där det saknas implikationer gällande ämnet på den svenska marknaden.
Genom denna studien täcks kunskapsluckan gällande börsnotering hos svenska bolag på den svenska marknaden genom analyser av finansiell prestation samt om valet av handelsplats har en betydande faktor vid en notering. Likt Luo, Fang och Esqueda (2012) där de undersökte hur kinesiska bolag presterar finansiellt innan och efter en börsnotering samt Coakley, Hadass och Wood (2007) undersökte hur den operationella prestationen påverkas av en börsnotering, men även likt Pereira och Sousa (2017) och Arik och Mutlu (2015) som undersökte den operationella prestationen efter en börsnotering.
Genom inspiration från tidigare nämnd forskning ger denna studie även ett komplement inom kunskapsområdet då delar av tidigare forskning bidragit till denna studie om vad som är relevant att analysera på den svenska marknaden.
1.4 Syfte och undersökningsfrågor
Syftet med studien är att analysera effekterna av en börsnotering innan och efter med ett antagande om att börsnotering leder till tillväxt, men även ett antagande om att finansiell prestation påverkas beroende på vart noteringen sker. Studien har även som delsyfte att analysera ett antagande om att ett bolags ålder kan associeras med en förbättrad finansiell prestation. Syftet ska analyseras med ett urval av svenska bolag som genomförde en börsnotering år 2014 till 2015 genom följande frågeställningar:
• Leder en börsnotering till tillväxt i bolaget?
• Påverkar valet av handelsplats ett bolags tillväxt vid börsnotering?
• Är bolagets ålder vid noteringsdagen associerat med förbättrad finansiell prestation?
1.5 Avgränsningar
För att studien inte ska bli alltför omfattande har forskningsgruppen avgränsat sig till den svenska marknaden och handelsplatserna Nasdaq Stockholm och First North. Anledningen till att studien avgränsats till Nasdaq Stockholm samt First North är för att forskningsgruppen har sedan tidigare en viss erfarenhet och kunskap om dessa marknadsplatser.
Undersökningsperioden för studien är 1 år innan börsnotering till 3 år efter noteringen. Detta grundar sig i att tidigare studier inom området har använt sig av denna tidsbegränsning (Carpenter & Rondi 2006; Luo, Fang & Esqueda 2012; Arik och Mutlu 2015; Pereira & Sousa 2017; Jain & Kinis 1994). Urvalet består av alla börsintroduktioner som genomfördes 2014 - 2015 dels för att det startade en ny våg av börsintroduktioner då samt att det ligger nära i tiden och därmed ger aktualitet till studien.
1.6 Disposition
I följande avsnitt kommer studiens disposition att beskrivas för kommande kapitel.
Dispositionen som studien använder är överensstämmande med vad som anses vara en klassisk uppsatsuppbyggnad, men med tidigare forskning. Dispositionen ger läsaren en helhetssyn över hur arbetet är utformat för att kunna åstadkomma studiens syfte men även för att kunna besvara dess undersökningsfrågor.
2. Teoretisk referensram och modeller
Det andra kapitlet i studien presenterar modeller som valts ut för att undersöka om en börsnotering leder till en förbättrad finansiell prestation, samt modeller och teorier som i andra avseenden har för avsikt att tillhandahålla studiens diskussions- och analysdel för en bredare och djupare studie. Sedan presenteras en sammanfattning av tidigare forskning som därefter avslutas med en strukturerad tabell över den tidigare forskningen.
3. Metod
Det tredje kapitlet i studien beskriver tillämpad forskningsdesign och angreppssätt. Därefter introduceras hur studiens empiri som ligger till grund för resultatet har samlats in. Sedan avslutas kapitlet med kritik samt reflektion över vald metodik.
4. Empiriskt resultat
Det fjärde kapitlet i studien presenterar en redogörelse över empiriskt resultat som samlats in med hjälp av studiens metodik. Företrädesvis så kommer resultatet att presenteras med tydliga tabeller och diagram som har tillhörande beskrivningar. Vidare kommer även en större framställning över vad studiens resultat har kommit fram till.
5. Analys
Det femte kapitlet i studien målar upp en djup analys med resultatet från studiens egen forskning men även med hjälp av tidigare erkänd forskning som referensram och avstamp.
6. Slutsatser
I det sjätte kapitlet kommer studiens syfte och undersökningsfrågor att besvaras.
7. Avslutande diskussion och vidare forskning
I det sjunde och avslutande kapitlet kommer en avslutande diskussion att presenteras. Men även förslag till vidare forskning med utgångsläge från studiens resultat, ofullständigheter och forskningsgruppens vetskap.
2. Teoretisk referensram och modeller
I den teoretiska referensramen kommer studiens aktuella ämne att sammanfattas till en följd av viktiga företagsfinansieringsteorier och modeller så som Agency Cost Theory och The Pecking Order Theory men även andra liknande samt tillhörande teorier. Detta kapitel avslutas med olika sammanfattningar av tidigare forskning inom ämnet och en överskådlig tabell som sedan ligger till grund för studiens resultat- och diskussionsdel.
2.1 IPO “Initial public offering”
Den största fördelen med att bli ett publikt bolag är tillgången till det externa kapitalet som kan användas för finansiering av framtida tillväxt (Kim & Weisbach 2005). Börsnotering medför även ökad publicitet, stärkt bolags image, motivation för bolagsledningen eftersom aktieägarnas intressen behöver tas i beaktande och diversifiering (García-Pérez-de-Lema, Duréndez, & Mariño 2011). Det finns två diversifierings möjligheter vid notering. Den första gäller diversifiering av risker, bolagen har nu möjligheten att diversifiera investerarna genom att kunna sälja aktier till fler små investerare. Den andra möjligheten är konsumtionsutjämning, vilket innebär att när privata bolag växer och vill konsumera mer så har det svårare att tillgå externt kapital eller tillgången till lån för framtida tillväxt, till skillnad från publika bolag.
(Pástor, Taylor & Veronesi 2008)
En börsnotering genomförs vanligtvis när ett bolags marknadsvärde överstiger det privata värdet, vilket sker när bolagets förväntade framtida lönsamhet är tillräckligt hög (Pástor, Taylor
& Veronesi 2008). Introduktionen kan erbjuda primära och sekundära erbjudanden alternativt en kombination av båda. Primära erbjudanden innebär nya aktier och sekundära erbjudanden innefattar försäljning av aktier som innehas av insider-ägare. Primära erbjudanden speglar främst en efterfrågan av kapital och sekundära erbjudanden en önskan om likviditet från bolagscheferna. Dessa förklaringar är inte ömsesidigt uteslutande utan alla börsnoteringar ger bolaget möjligheten att höja kapitalet genom den offentliga marknaden. (Kim & Weisbach 2005)
Kostnader som en börsnotering medför i form av exponering för investerare och marknaden, juridiska avgifter, bokföringsavgifter, noteringskostnader är en av anledningarna till att bolag väljer att fortsätta vara ett privat bolag. Om ett bolag vill noteras på internationell marknad är det främst kostnaderna för att skapa relationer med investerare som är höga. Dessa kostnader
kan vara en anledning till att bolag väljer att fortsätta vara privata. (Seba & Orsag 2015) Att vara ett publikt bolag ställer även höga krav på att information offentliggörs och bolaget är transparent, vilket medför extra kostnader. Bolaget kan inte bevara samma sekretess som tidigare. (García-Pérez-de-Lema, Duréndez, & Mariño 2011)
I studien “CEOs and CFOs on IPOs: The Process and Success of Going Public” undersöks börsnoteringsprocessen genom 46 intervjuer med CEOs och CFOs som var engagerade i börsnoteringen hos bolag i Nederländerna. Den genomsnittliga tiden för ett bolag att börsnoteras var 6,4 månader, i 16 procent av fallen sköts noteringen upp på grund av ogynnsam finansmarknad eller ett tidskrävande förvärv. Noteringen tog något längre tid för stora bolag än för små. (Assem, Sar & Versijp 2017)
2.2 Marknadsplats
En marknadsplats för aktier kallas i vardagligt tal för börs. I Sverige finns det två reglerade marknadsplatser samt ett antal inofficiella marknadsplatser. (Avanza u.å.b) I denna studie undersöks bolag som är noterade på den reglerade marknaden Nasdaq Stockholm och den inofficiella marknaden First North.
Nasdaq Stockholm är den äldsta marknadsplatsen på den svenska börsen och även den så kallade huvudmarknaden (Nasdaq Stockholm 2020). Flertalet krav ställs på bolagen för att de ska godkännas och noteras på Nasdaq Stockholm. Bolaget ska ha en tydlig affärsidé samt bedrivits i sin nuvarande form i minst ett år samt kunna uppvisa vinst det senaste året alternativt att de har tillräckligt med rörelsekapital för den planerade verksamheten i 12 månader från börsnotering dagen. Ett prospekt måste upprättas och publiceras, publicerat eller lämnat in tre årsredovisningar samt minst en koncernredovisning med tillräcklig informationen för investerare att göra en framtidsbedömning av bolaget. (Nasdaq Stockholm 2020)
År 2006 grundade Nasdaq First North som är en handelsplats riktad till unga bolag, genom att erbjuda flexiblare och lättare listningskrav än de som gäller på Nasdaq Stockholm (Nasdaq 2019). Affärsverksamheten ska ha bedrivits i minst sex månader, bolaget ska kunna uppvisa dokumenterad intjäningsförmåga alternativt att de har tillräckligt med ekonomiska resurser för att bedriva verksamheten 12 månader efter noteringsdag. Bolaget måste tillämpa redovisningsstandard samt ha minst en granskad finansiell rapport som upprättats efter redovisningsstandarder. (Nasdaq 2019) Den största skillnaden mellan Nasdaq Stockholm och
First North är att Nasdaq Stockholm öppnar upp för en bredare samt internationell investerarbas. Internationella investerare är generellt mer intresserade av bolag noterade på huvudmarknaden. Notering på huvudmarknaden medför även att bolaget ingår i mer relevanta och erkända index, vilket kan öka mediaexponeringen då det ligger i ett större intresse av bland annat finansanalytiker och journalister. Noteringen ger även bolaget en slags kvalitetsstämpel då kraven för att godkännas är höga. (Nasdaq Stockholm 2020)
2.3 Pecking Order Theory
“Pecking Order Theory” är en viktig del av bolagssfinansiering och betraktas som en av de mest inflytelserika teorierna (Sheikh et al 2012). Teorin utvecklades till en början av Donaldson år 1961 för att sedan utvecklas vidare av Majluf och Myers (1984). Majluf och Myers (1984) undersökte vilken finansieringsform bolag föredrar beroende på investering. Vanligt är att bolaget ger ut nya aktier för att få in kapital till finansiering av investering, men med antagandet om att ledningen har mer finansiell information än aktieägarna skapar en annan förutsättning.
Så länge ledningen investerar i investeringar som har ett positivt nuvärde kommer inte situationen att påverkas men informationsasymmetrin leder till att aktieägarna inte kan vara säkra på att bolagets framtid och därmed kräver en högre riskpremie för att delta i nyemissioner.
Majluf och Myers (1984) menar på att bolag bör använda internt kapital och ta in externt kapital endast då det är nödvändigt eftersom bolaget då kan undvika konflikter med aktieägarna.
Sammanfattningsvis säger “Pecking Order Theory” att det finns en hierarkisk ordning för finansiering. Bolag föredrar intern finansiering framför extern finansiering, de anpassar utdelningen till investeringsmöjligheterna och om extern finansiering ändå är nödvändig så föredrar bolaget skuld framför emittering av nya aktier. (Myers 1984)
Det finns flertalet studier som undersöker om bolag agerar enligt “Pecking Order Theory”, Lemmon och Zender (2010) fann till exempel att “Pecking order theory” är en bra beskrivning av finansieringbeteende hos bolag. Bhama, Jain och Yadav (2018) undersökte om åldern på bolaget påverkar finansieringshierarkin. Resultatet visade att bolagets ålder inte har någon större inverkan på finansierings hierarkin utan att bolagen utfärdar skuld när de behöver mer kapital. Gaud, Hoesli och Bender (2007) fann inte någon koppling till “Pecking Order Theory”
utan att det är andra faktorer, såsom miljön och marknadsutveckling, som påverkar ett bolagets val av finansiering.
2.4 Agency Cost Theory
“Agency Cost Theory” är en teori likt “Pecking Order Theory” som motsäger att ett bolag ska börsnoteras. Många dominerande aktieägare i ett bolag kan leda till intressekonflikter mellan bolagsledning och aktieägare. Agentkostnader är de kostnader som uppstår till följd av intressekonflikterna. (Blanché & Lesley 2013)
Agentkostnader kan vara direkta eller indirekta. Direkta agentkostnader är antingen kostnader som gynnar bolaget men kostar för aktieägarna eller utgifter som berör övervakning av åtgärder som till exempel ta in en extern revisor. Indirekta agentkostnader uppstår när det förloras en värdefull möjlighet, exempelvis en investering som gynnar aktieägarna men bolagsledningen inte investerar i den. (Hillier et al. 2016)
Tiden efter noteringen är den mest kritiska tiden gällande hur det kommer gå för bolaget. Det är även under den här tiden som det sker förändringar gällande ägarskapet. Börsnoteringen skapar ett intresse både hos entreprenörer och investerare. Dessa olika aktörer har olika intressen gällande bolaget, investerare är generellt mer intresserade av kassaflödet och entreprenörer är intresserade av kassaflödet men även andra privata fördelar. (Yang & Sheu 2006)
Tilldelningen av insider-aktier, aktier som delas ut inom bolaget, har stor betydelse för hur det kommer gå för bolaget efter notering. Yang och Sheu (2006) fann i sin studie att överlevnadstiden påverkades positiv när andelen insider-aktier ökade. Högre andel aktier tilldelad inom bolaget visade även öka intresset för att arbeta i aktieägarnas intresse.
2.5 Window-dressing
Finansiella rapporter är ett viktigt verktyg för investerare och särskilt vid en börsintroduktion.
Bolagen förväntas följa redovisningsstandarder, vilket ger de finansiella rapporterna hög trovärdighet och en grund för investerare att fatta beslut gällande investering vid börsintroduktion. (Lizinska & Czapiewski 2019) För att göra det mer attraktivt för investerare kan bolagen använda sig av prestations manipulation före noteringen, så kallad Window- dressing (Pereira & Sousa 2016). Window-dressing inkluderar även fenomenet Earnings Management, som handlar om att byta till mer gynnsamma redovisningsprinciper så att ett
bolags resultat är så fördelaktiga som möjligt inför en börsnotering. (Lizinska & Czapiewski 2019) Periodiseringsredovisning är ett exempel som ger ledningen utrymme att försköna intäktsredovisningen (Chen, Lin & Zhou 2005).
Användningen av Window-dressing och Earnings management har i flertalet studier visat sig speglas i en sämre prestation efter börsnoteringen. Bolagen kan uppleva nedgång i marknadsvärdet under en lång period efter notering (Lizinska & Czapiewski 2019). Chang, Chung och Lin (2010) fann att konstgjord vinstmanipulation hade en negativ korrelation mellan resultathantering och aktiernas resultat efter börsintroduktionen, men att det inte var lika starkt samband när förändringen i periodiseringar berodde på förändringar i bolagets operativa resultat. Bolagsledningen tenderar att engagera sig i resultathanteringen innan börsintroduktionen för att de vill locka så många investerare som möjligt, vilket resulterar i negativ resultatutveckling efter introduktionen (Chen, Lin & Zhou 2005). Chen, Lin och Zhou (2005) fann att de bolag som anställde högkvalitativa revisorer gav ut mer exakt information eftersom bolagsledningen inte hade samma insyn.
2.6 Ett bolags livscykel
Ett bolag genomgår i snitt fyra olika faser, uppstartsfasen, tillväxtfasen, mognadsfasen och exitfasen. Under uppstartsfasen är ett bolags största utmaning att samla in kapital för att kunna överleva samt genomföra sina investeringar. Då det är riskfyllt att investera i ett bolag som befinner sig i detta stadium är det vanligt att kapital lånas via banklån eller insamlas av riskkapitalbolag, familj och vänner. Genom en finansiering från ett riskkapitalbolag så ökar bolagets chans till överlevnad genom sina första år. (Johnson, Whittington & Scholes 2011) Tillväxtfasen medför utmaningar för ett växande bolag i form av att styra bolaget till behovet av inskaffande av formaliteter för effektivisering av bolaget. Genom en strategisk planering kan bolag styra sin tillväxt, vilket är vanligt för bolag under tillväxtfasen. (Silvola 2011) Mognadsfasen medför andra utmaningar för bolag gällande att skapa tillväxt. Det är vanligt att ett bolag skapar nya bolag från den ursprungliga organisationen via intraprenörskap och därmed skapas en diversifiering som täcker nya affärsområden vilket kan skapa tillväxt. (Johnson, Whittington & Scholes 2011) Mogna bolag tenderar även att fokusera på effektivitet och lönsamhet för att stabilisera bolagets verksamhet (Silvola 2011). Exitfasen syftar på att bolag avvecklas genom att investerarna eller grundarna avgår från bolaget, alternativt att bolaget blir uppköpt (Johnson, Whittington & Scholes 2011). Denna fas kan introduceras med en
börsnotering, så kallad exit strategy. Ägaren maximerar sin vinst genom att i ett första steg sälja en del av kassaflödes rättigheterna under börsintroduktionen för under ett senare tillfälle sälja äganderätten. (Bancel & Mittoo 2009) Gemensamt för alla faser, undantag exitfasen, är att bolaget behöver finansiering i någon form för att utvecklas och skapa tillväxt.
2.7 Tidigare forskning
Jain och Kinis (1994) studie The Post-Issue Operation Performance of IPO Firms var en av de första studierna inom området och låg till grund för många efterkommande studier. Studien syftade till att undersöka förändringar av bolagens resultat när de valde att gå från privat till publikt bolag. Jain och Kinis använde sig av två variabler för att mäta rörelseresultatet innan och efter noteringen, avkastning på tillgångar vilket är rörelseresultat dividerat med totala tillgångar samt rörelseresultat minus investeringar dividerat med totala tillgångar. Forskarna fann att bolagens resultat efter börsintroduktionen minskade betydligt i jämförelse med året innan börsintroduktionen, baserat på flera prestationsmått. Studien visade att börsintroduktionsbolag inte kunde behålla prestationsnivåerna som de hade innan introduktionen samt att de var prissatta med en förväntan gällande att vinstmarginalerna skulle öka efter introduktionen, men att den i verkligheten minskade. Jain och Kinis (1995) utvecklade studien vidare och resultatet blev Venture Capitalist Participation and Post-Issues Operating Performance of IPO Firms där resultatet påvisade att den operativa lönsamheten upplevdes bättre för ett bolag vid en börsnotering om bolaget var uppbackat av riskkapitalister än om dem inte skulle vara det. Vidare kan man även se att bolag som var uppbackade av riskkapitalister tenderar till att vara högre värderade vid sin börsnotering.
Takhashi och Yamada (2015) undersökte i studien IPOs, growth, and the impact of relaxing listing requirements huruvida lättsamma listningskrav hjälper bolag att växa genom börsintroduktion. Författarna undersökte detta med hjälp av japanska datasett, då Japan införde i slutet av 1990-talet flera avregleringar för den japanska börsmarknaden bland annat notering standarder. Resultatet av studien tyder på att det inte finns något samband mellan lönsamhetstillväxt och lättsamma listningskrav. Däremot ger det bolagen möjlighet att växa snabbare när det gäller bolagets storlek. Författarna fann även att det var fler mindre bolag som noterades när kraven sänktes.
Coakley, Hadass och Wood (2007) undersökte i studien Post-IPO Operating Performance, Venture Capital and the Bubble Years hur den operationella prestationen påverkades av en börsnotering. De undersökte totalt 590 bolag i Storbritannien under perioden 1985–2003.
Bolagen delades in i två grupper där ena gruppen var uppbackade av riskkapitalbolag och den andra gruppen inte var det. Studien påvisade att den operationella prestationen sjönk efter börsintroduktionen. Däremot är resultatet inte robust då det var en stor minskning i lönsamheten under 1998–2000, även kallat bubble year, medans under provperioderna 1985–1997 och 2001- 2003 underpresterade bolagen inte. Författarna fann ingen signifikant skillnad gällande lönsamheten mellan venture-capital bolag och icke-venture bolag.
Pereira och Sousa (2017) undersökte, likt ovan nämnda studie, bolags operationella prestation efter börsnotering. Urvalet för undersökningen bestod av europeiska bolag som noterades under perioden 1995–2006. För att mäta den operationella prestationen använda de variablerna, EBITDA, CAPEX samt EBITDA-CAPEX. Även denna studie resulterade i att bolag presterar sämre efter en börsintroduktion. Författarna hittade signifikanta skillnader i prestation mellan bolag från nya europeiska länder och utvecklade europeiska länder, där det förstnämnda presterade sämre.
Även Arik och Mutlu (2015) undersökte bolags operationella prestation, men ur ett bokföringsperspektiv. De undersökte bolag i Borsa Istanbul under perioden 2007–2013. För att mäta den operationella prestationen undersöktes variablerna, operativ avkastning på tillgångar, kassaflöde från verksamheten över tillgångar, tillgångsomsättning och investeringar över tillgångar. Studien resulterade i att alla mätta variabler utom kassaflöde från verksamhet över tillgångar minskade i förhållande till året innan börsintroduktionen. De fann även att bolag med bättre bolagsstyrning kan prestera bättre under börsintroduktionen och att antalet förmedlare är en avgörande faktor för prestationsåtgärder efter introduktionen.
Luo, Fang och Esqueda (2012) undersökte hur kinesiska bolag som börsnoterats i USA presterat efter noteringen. Denna studie resulterade i att de kinesiska bolagen generellt underpresterade inom de tre första åren efter noteringen på den amerikanska marknaden. De kinesiska bolagen motiveras till att noteras på den amerikanska marknaden på grund av överinvesteringsincitament och hävstångseffekter.
Carpenter och Rondi (2006) undersökte i sin studie Going Public to Grow? Evidence from a Panel of Italian Firms, skillnaden mellan amerikanska och italienska bolags börsnotering. De
amerikanska bolagen gjorde generellt sätt en börsnotering med anledningen av att få en större tillväxt medan de italienska bolagen genomförde en börsnotering för aktieägarnas vinning så att dessa kan diversifiera sitt kapital. Studien visar att de amerikanska bolagen är något mindre som vill med hjälp av börsnotering få in mer kapital för att bli större bolag, dessa bolag tenderar att växa snabbare inom formen av tillgångar, kapital samt sysselsättning. Studien påvisar även att italienska bolag tenderar till att vara något större och mognare och resultatet av en börsnotering angav att de italienska bolagen får in mindre kapital och växer långsammare kontra de amerikanska bolagen. Lönsamheten för alla bolagen studerades under en treårsperiod efter börsnoteringen.
I tabellen nedan presenteras en sammanställning av ovannämnd tidigare forskning.
Sammanfattning av tidigare forskning
TABELL 1. SAMMANFATTNING AV TIDIGARE FORSKNING.
3. Metod
I detta kapitel förklaras den metod som har använts för att operationalisera studien och besvara studiens frågeställningar. Kapitlet inleds med en generell metodologi för studien. Vidare kommer urval, specificering av valda modeller, men även en introducering av insamlad empiri.
Avslutningsvis så presenteras en övergripande metodkritik.
3.1 Angreppssätt och forskningsdesign
Valet av metod grundar sig på den tidigare forskningen som ligger till grund för denna studie vilket presenteras i Tabell 1, Sammanfattning av tidigare forskning. Studiens utgångspunkt är av en kvantitativ ansats för att kunna genomföra en summering av statistiska undersökningar.
För att verkställa genomförandet behöver numerisk data samlas in från ett diversifierat urval.
Det kvantitativa angreppssättet möjliggör huruvida de undersökta variablerna har en signifikant påverkan på den finansiella prestationen beroende på val av handelsplats. Vid en kvalitativ ansats hade ej statistiska beräkningar varit möjliga. Studien har även en deduktiv forskningsansats då utgångspunkten ligger i tidigare befintliga teorier för att sedan kunna analysera materialet och föra egna slutsatser. (Denscombe 2018) Deduktiv logik utgår från en eller fler premisser och är ett användbart angreppssätt för att testa teorier. Ett deduktivt angreppssätt är även användbart vid test av hypoteser. (Leedy & Ormrod 2015) Vår deduktiva forskningsansats mynnar ut till en teoriprövande ansats där formuleringar av hypoteser utgår från tidigare teoretiska överväganden som antingen förkastar eller bekräftar hypoteserna genom statistiska slutledningar, vilket gör att den kan kopplas samman med den deduktiva ansatsen.
(Bryman & Bell 2017).
3.2 Urval
Urvalet utgörs av ett val om handelsplatser med en noggrann utvald undersökningsperiod för att kunna genomföra en övergripande studie samt presentation av de kriterier som ställts på bolagen för att de ska ingå i studien.
3.2.1 Val av handelsplatser
Forskningsgruppen har valt att använda sig av två av de största handelsplatserna i Sverige, Nasdaq Stockholm och First North. Dessa marknader är relativt lika, frånsett att First North har lättare listningskrav. Då studien syftar till att undersöka om lättare listningskrav påverkar bolagets finansiella prestation är First North en relevant marknad att jämföra med huvudmarknaden, Nasdaq Stockholm.
3.2.2 Val av tidsperiod
2014 startade en ny våg av börsintroduktioner. Detta gjorde att forskningsgruppen har valt att undersöka bolag som noterades på Nasdaq Stockholm och First North under perioden 2014 - 2015. Eftersom det är i början av en ny våg så finns det mycket underlag, vilket är nödvändigt för att kunna genomföra en kvantitativ analys. Aktualitet i studien behålls även då det ligger nära i tid samt att det ger en möjligheten att analysera perioden ett år innan notering till tre år efter notering. Anledningen till denna tidshorisont kommer från att tidigare forskning (Carpenter & Rondi 2006; Luo, Fang & Esqueda 2012; Arik och Mutlu 2015; Pereira & Sousa 2017; Jain & Kinis 1994) inom ämnet använt sig av denna tidshorizont.
3.2.3 Val av bolag
Under vald tidsperiod genomfördes totalt 149 antal börsintroduktioner på Nasdaq Stockholm och First North. Följande krav sattes på bolagen för att ge studien möjligheten till rättvisande resultat:
• Bolaget ska kunna uppvisa räkenskaper för 5 år i följd då forskningsgruppen tittar på en period som sträcker sig mellan ett år innan notering till och med 3 år efter.
• Det ska vara ett svenskt bolag.
• Räkenskaperna ska ha redovisats med 12 månaders basis.
• Bolaget ska ha bedrivit verksamhet under hela undersökningsperioden, har bolaget haft en paus något av åren räknas det därmed som bortfall.
• Bolaget ska inte ha gjort någon större strukturell förändring under undersökningsperioden, till exempel fusion.
• Bolaget ska ha varit noterade på respektive handelsplats i minst tre år efter notering dagen.
• Respektive handelsplats ska vara bolagets primära notering, det vill säga om bolaget varit noterad på en annan handelsplats innan räknas det som bortfall.
• Bolag som huvudsakligen arbetar med forskning utesluts på grund av volatil omsättning.
3.3 Finansiell prestation
Finansiell prestation eller operationell prestation syftar till subjektiva mätningar på hur ett bolag kan generera intäkter från sina tillgångar men det är även ett generellt mått på ett bolags övergripande ekonomiska hälsa. (Kenton, 2020) I tidigare studier används nyckeltal baserade på vad som ska mätas inom den finansiella prestationen. Jain och Kinis (1994) och (1995) använde sig av två nyckeltal som har en direk koppling till kassaflöde för att undersöka förändring av resultat vid en börsnotering. Takhashi och Yamada (2015) använde sig av tre olika nyckeltal för att kunna mäta tillväxt genom produktivitet, lönsamhet och storlek i deras studie som syftade till att undersöka om lättare listningskrav hjälpte bolag att växa vid en börsintroduktion. Coakley, Hadass och Wood (2007) använde sig av ett kassaflödesbaserat nyckeltal i sin studie för att mäta hur den operationella prestationen påverkas genom en börsnotering. Pereira och Sousa (2017) använde sig av tre olika nyckeltal, EBITDA, CAPEX och EBITDA-CAPEX, för att kunna undersöka den operationella prestationen efter börsnotering likt Coakley, Hadass och Wood (2007) men dem undersökte även skillnaden i presentationen mellan nya europeiska länder och utvecklade europeiska länder. Luo, Fang och Esqueda (2012) använde sig av två olika nyckeltal i sin studie för att undersöka hur kinesiska bolag som noterades i USA presterade innan och efter en notering. Medan Carpenter och Rondi (2006) använde sig av empiriska specifikationer för att analysera effekter om belsut för att genomföra en börsnotering.
I denna studie jämförs och analyseras bolags finansiella prestation med hjälp av tillväxtnyckeltal med inspiration från tidigare studiers tillvägagångssätt där fokus i denna studie ligger på vinst samt omsättning innan och efter en börsnotering. De tillväxtnyckeltal som studien riktar in sig mot är omsättningstillväxt och vinsttillväxt för att kunna svara på studiens syfte och frågeställningar.
3.3.1 Specifikation av tillväxtnyckeltal - Omsättningstillväxt
Omsättningstillväxt, revenue growth, är ett mått som avser att mäta hur bolagets omsättning har förändrats från föregående år. Omsättningstillväxten mäts genom skillnaden i omsättning mellan period t och t-1 dividerat med omsättningen från period t-1, där t = undersökningsåret.
FORMEL 1: OMSÄTTNINGSTILLVÄXT
!"#ä%%&'&( (%) , -"#ä%%&'&( (%,.) -"#ä%%&'&( (%,.)
3.3.2 Specifikation av tillväxtnyckeltal - Vinsttillväxt
Vinsttillväxt, profit growth, är ett mått som avser att mäta hur bolagets vinst har förändrats från föregående år. Vinsttillväxten mäts genom skillnaden i vinst mellan period t och t-1 dividerat med vinsten från period t-1, där t = undersökningsåret.
FORMEL 2: VINSTTILLVÄXT
!"#$% (%))!"#$% (%)*)
!"#$% (%)*)
3.4 Statistiska analysmetoder
En beskrivning av tillvägagångssättet för hur studiens empiri behandlats genom hypoteser och statistiska metoder, för att kunna generera statistiska resultat med hjälp av studiens insamlade numeriska data.
3.4.1 Hypotesprövning
En hypotes är ett antagande som testas med hjälp av information från ett urval. All hypotesprövning innefattar en nollhypotes, H0, samt en mothypotes H1. Prövning leder till att nollhypotesen antingen förkastas eller inte förkastas. Det finns alltid risk att nollhypotesen förkastas när den är sann eller att den inte förkastas när den är falsk, detta beror på att ett slumpmässigt urval aldrig ger fullständig information om populationen. (Körner & Wahlgren 2015)
3.4.2 Hypoteser
• Hypotes 1: Leder börsnoteringar till tillväxt i bolaget?
H0: Börsnotering leder inte till tillväxt i bolaget.
H1: Börsnotering leder till tillväxt i bolaget.
• Hypotes 2: Påverkar valet av handelsplats ett bolags tillväxt vid börsnotering?
H0: Valet av handelsplats påverkar inte tillväxten i bolaget vid börsnotering.
H1: Valet av handelsplats påverkar tillväxten i bolaget vid börsnotering.
• Hypotes 3: Är bolagets ålder vid noteringsdagen associerat med förbättrad finansiell prestation?
H0: Bolagets ålder vid noteringsdagen är inte associerat med förbättrad finansiell prestation.
H1: Bolagets ålder vid noteringsdagen är associerat med förbättrad finansiell prestation.
3.4.3 Wilcoxon Signed-Rank Test
Wilcoxon Signed-Rank Test är ett statistiskt test som används när man har parade observationer för ett jämförelsesyfte. Wilcoxon Signed-Rank Test är utformat för icke-normalfördelade data.
Wilcoxon Signed-Rank Test används överlag för att påvisa signifikanta skillnader mellan parade observationer, men även om storleken i observationernas skillnader är tillförlitliga för att den signifikanta skillnaden ska kunna klassas som reliabel. (Henriksson 2008)
Wilcoxon Signed-Rank Test används i denna studien då normalfördelad data saknades samt att tidigare forskning, bland annat Jain och Kinis (1994;1995), använt sig av samma tillvägagångssätt under liknande förhållanden. Om datan i denna studie hade varit normalfördelad så hade T-test, vilket är en motsvarighet till Wilcoxon Signed-Rank Test, kunnat användas. Däremot är Wilcoxon Signed-Rank Test ett mer allomfattande och korrekt
test än T-test när det kommer till jämförelsen av ihop parade observationer, då normalfördelade data saknas. (Henriksson 2008)
Vidare har Wilcoxon Signed-Rank Test används i denna studie för att påvisa signifikanta utslag om skillnader i en period innan och efter börsnotering genom valda tillväxtnyckeltal som tillhandahåller studiens fundament.
3.5 Datainsamling
Studiens data bygger på bolags börsnoteringar under de verkställande åren 2014 och 2015, denna information har tillhandahållits från Nyemissioners hemsida. Studiens avgränsningar utgjorde av ett urval på 149 bolag som noterats på valda handelsplatser. Efter bortfall som tillkom av studiens exklusionskriterier kvarstod 54 bolag som studiens fundament baserades på. Huvudsaklig data som berör urvalet är tillhandahållet via Retriever Business hemsida, där bolagens årsrapporter fanns tillgängliga. Kompletterande information om bolagens aktivitet och aktualitet är tillhandahållet från Skatteverkets, Avanzas, Nordnets hemsidor och bolagens finansiella rapporter. Sammanfattningsvis så använder sig studien av sekundärdata. Bolagens vinst och omsättning används för att beräkna tillväxtnyckeltal hämtades direkt från bolagens respektive årsredovisningar, för att säkerställa att informationen är korrekt. Samtliga källor för data har ansetts ha en hög tillförlitlighet.
3.5.1 Databearbetning
Den insamlade datan sammanställdes i ett Excel dokument för att kunna behandlas på ett strukturerat sätt och därmed minska risken för fel. Enklare beräkningar som tillväxtnyckeltalen beräknades i Excel medans Wilcoxon Signed-Rank test samt diagrammen som presenteras i kapitel 4 beräknades i programmet Past. Extremvärden behölls i studien då bolag som uppvisade dessa uppfyllde studiens kriterier för att inkluderas.
3.6 Bortfallsanalys
Studiens avgränsning resulterade i att 149 bolag identifierades under vald undersökningsperiod.
Av 149 bolag uppfyllde 54 bolag de uppsatta kriterierna för att ingå i studien. 103 bolag identifierades på First North varav 73 bolag inte uppfyllde kriterierna och gällande Nasdaq Stockholm identifierades 46 bolag varav 22 bolag inte uppfyllde kriterierna. Det stora bortfallet
grundar sig i att många bolag inte kunde uppvisa räkenskaper för fem år i rad, det inte var bolagets primära notering eller att inte var noterade på handelsplatsen i tre år från noteringsdagen.
Antal bortfall per kriterier.
Kriterier: Bortfall:
Redovisat räkenskaper för 5 år i följd. -27
Svenskt bolag. -5
Räkenskaperna redovisas på 12 månaders basis. -7
Bedrivit verksamhet hela perioden. 0
Behållit samma bolagsstruktur. -2
Noterad på samma handelsplats i minst 3 år efter noteringsdagen. -23
Primära notering. -28
Bolag som endast bedriver forskning. -3
= -95 TABELL 2. ANTAL BORTFALL FÖR RESPEKTIVE KRITERIER.
.
3.7 Validitet
Validitet handlar om studiens relevans. En studie anses vara trovärdig om forskaren använder sig av pålitliga metoder som mäter det forskaren har i avsikt att mäta och ser även till att data som används i undersökningen är giltig. Validitet delas upp i intern och extern validitet. Inter validitet gäller överensstämmelsen mellan den nominella och operationella nivån, det vill säga om mätningarna mäter det som är tänkt att mätas. Extern validitet gäller resultatets överensstämmelse med verkligheten och kan endast konstateras med empirisk prövning.
(Bryman & Bell 2017) Den data som har samlats in har en direkt relevans för de frågor som undersöks i studien. Validiteten hänvisar till relevansen, noggrannheten och precisionen i data vilket studien uppfyller (Denscombe 2018).
Intern validitet för studien kan antas vara relevant då det finns kopplingar mellan teori och observation. Studiens slutsatser kommer att via empirin rymma kausala samband mellan olika variabler. Den oberoende variabeln i denna studie är huruvida börsnotering leder till tillväxt som kontrolleras mot oberoende variabler för att finna kausala samband. Denscombe (2018) talar om att den interna validiteten är grundläggande för att upprätthålla en hög datakvalité. Det
finns även risker som berör operativa fel som är svåra att eliminera, genom exempelvis att en stor mängd data hanterades manuellt. För att förhindra operativa fel har datan kontrollerats mot de ursprungliga källorna.
I aspekten om extern validitet mäts data genom överensstämmelsen med annan tidigare erkänd forskning och teorier om liknande fenomen (Denscombe 2018). Studiens data kommer använda tidigare forskning som referenspunkt för precisionen i data summeringen. Detta för att studiens resultat ska kunna generaliseras med påstådda fenomen inom ämnet. Om studiens resultat via nollhypoteser bekräftas som sann, finns det en garanti för att data kan betraktas som rimligt noggrann, relevanta och exakta utifrån Denscombes (2018) handbok. Även om studiens resultat ur ett teoretiskt perspektiv bekräftar liknande fenomen på en generell nivå så kan insamlad data bekräftas vara valida. (Denscombe 2018) Studiens externa validitet är till viss del låg, då den kvantitativa studien är begränsad genom urval vilket ej motsvarar en totalundersökning.
Studiens resultat är huvudsakligen generaliserbart till viss del och överförbart utanför det valda urvalet inom den tidsram och utsträckning som studien berör med överseende av studiens bortfall.
3.8 Reliabilitet
Reliabilitet är ett mått som handlar om stadga, konsekvens, pålitlighet och följdriktighet genom olika mått och mätningar. Det kräver att faktan som undersökts är pålitlig och ska kunna förklara det faktiska förhållandet för ett resultat. Trovärdigheten i en undersökning ligger i att en liknande undersökning med samma datainsamlingsmetod har ett snarlikt resultat. (Bryman
& Bell 2017) I undersökningen används bolagens årsredovisningar för insamling av data.
Årsredovisningarna upprättas efter regelverk samt är publik information som inte ändras med tiden och anses därmed som pålitliga källor. Om studien skulle testas igen med samma metod skulle den resultera i samma resultat. Studiens reliabilitet anses därmed vara hög.
3.9 Etik
Forskningsgruppen har i denna studie tagit det etiska perspektivet till högaktning. Studien syftar ej till att på något vis avslöja, granska eller publicera något som kan skada bolagen som ligger till grund för arbetet. Forskningsgruppen har tagit hänsyn för att eftersträva en etisk och korrekt
studie. All data som har samlats in och hanterats har följt de etiska krav och förväntningar som de använda forumen har skapat och tagit fram. (AoIR 2019)
Uppsatsen har följt principer gällande datasäkerhet genom att samla in och bearbeta nödvändig data på ett ärligt och lagenligt sätt, endast använt data i det ursprungliga och specificerade syftet som uppsatsen har. Endast samlat in den data som verkligen är nödvändiga, all data som är insamlad är riktiga och förekommande fall uppdaterade och i studiens syfte inte lagrat data längre än nödvändigt. (Denscombe 2018)
3.10 Källkritik
Studien strävar efter att skapa en hög trovärdighet och har därför använt sig av tidigare erkänd forskning. Valet av källor för studien har även utgått från de akademiskt framtagna kriterierna som handlar om aktualitet, relevans och trovärdighet (Thurén 2003). Vissa källor kan anses inte uppfylla aktualitets kriteriet då det är från 1990-talet. Dessa har använts trots detta för att undvika referering till sekundärkällor gällande teorier. Kriterierna har eftersträvats till högsta möjliga grad. Rapporter som använts och saknat akademisk trovärdighet har däremot haft en hög trovärdighet från näringslivet och uppfyllt kraven för aktualitet och relevans.
3.11 Metodkritik
Studiens resultat är baserat på angivna avgränsningar samt urval. Ett annat utfall hade kunnat genereras vid en längre undersökningsperiod, flera registreringsår samt flera handelsplatser. En längre undersökningsperiod med flera registreringsår hade kunnat resultera i en bredare och djupare analys. Kritiken i denna studie riktas därmed mot avgränsningarna samt urvalet. Urvalet är med andra ord litet och det medför att resultaten inte går att generalisera.
Denscombe (2018) har i sin handbok för forskning skrivit om olika bedömningsgrunder när det kommer till en forskningskvalitét och olika kriterier som en forskare bör ta till sig under ett forskningsprojekt. Studien uppfyller kraven för tillförlitlighet då forskningsinstrumenten som används är neutrala och konsekventa till sin verkan. Om studien skulle upprepas med samma förutsättningar och data så skulle resultaten bli densamma. Den kvantitativa data som studien använt sig av har baserats på exakta och objektiva mätningar. Resultaten har inte påverkats av forskningsgruppens subjektiva tolkningar då studiens fundamentala hårddata betraktas som stabil och uttrycklig fakta. Det finns alltid en risk för att fel kan ha skett under
datainsamlingsprocessen som påverkar studien negativt. Däremot har hanteringen av data varit organiserat på ett sätt som studiens data kräver för att undvika administrativa fel.
Studiens forskningsdesign med en kvantitativ ansats är konsekvent och upprepningsbar vilket gör det möjligt för resultaten att kontrolleras av andra. Data som används för studiens statistiska undersökning är i sin numeriska form associationsbar i linje med vetenskaplig forskning.
De statistiska analysmetoderna som används är tillförlitliga när det kommer till tolkandet av kvantitativa data. Signifikanstesten som påvisar om nollhypoteserna ska förkastas eller inte förkastas ger en ökad trovärdighet när det kommer till forskningsgruppens tillit till analyserna.
Urvalet utgörs av 149 bolag, men efter exluderingskriterierna så kvarstod 54 bolag efter bortfall.
Stora datavolymer kan vara en styrka i kvantitativa analyser men allt för många variabler med ett större urval hade kunnat göra studiens analys allt för komplex för forskningsgruppen.
När det kommer till analys av resultaten kan forskningsgruppen subtilt påverkat resultaten genom omdöme och val när det kommer till analysen av data. De beslut kan påverka studiens fynd när det kommer till att besvara uppsatsens undersökningsfrågor och syfte. Risken för att besluten ska ha påverkat studiens resultat ses dock som minimala då tidigare erkänd forskning är ett fundament vid analysen av resultatet.
Data som används i uppsatsen är har trovärdiga källor som i sin tur är tillgänglig för officiell granskning vilket ger uppsatsens datakällor en stor tillförlitlighet. Sekundärdata som används för att besvara studiens syfte och undersökningsfrågor har däremot inte påverkat uppsatsens kvalitét då dessa har tillhandahållit det studien behövde.
Studiens insamlade data är arbetad med integritet och professionell standard. Analysen av data är av högsta grad ärlig och inte manipulerad.
4. Empiriskt resultat
Följande kapitel exponerar studiens betydelsefulla empiri via diagram och tabeller, grundläggande data samt resultat från de olika statistiska undersökningarna som genomförts.
Kapitlet avlutas med en sammanfattning av det empiriska resultatet med hjälp av studiens hypoteser.
4.1 Finansiell prestation
Nedan presenteras resultaten gällande den finansiella prestationen som har mäts genom omsättningstillväxt och vinsttillväxt.
4.1.1 Omsättningstillväxt First North
I diagrammet nedan presenteras den genomsnittliga omsättningstillväxten för alla bolag som noterats på First North, där år 0 representerar börsnoterings året.
DIAGRAM 1. GENOMSNITTLIG OMSÄTTNINGSTILLVÄXT FÖR BOLAG NOTERADE PÅ FIRST NORTH. Utifrån diagrammet går det att utläsa att bolagen har haft en positiv genomsnittlig omsättningstillväxt alla år, men att den var betydligt högre året innan notering samt börsnoteringsåret. Wilcoxon Signed-Rank Test gjordes på respektive år i förhållande till året innan notering för att se om resultatet var statistiskt signifikant.
