LITE N YTT OM GAMMALT KOPPARTRYCK A v N ils Falk

LITE N YTT OM GAMMALT KOPPARTRY CK

A v N ils Falk

E tt foto o c h ga m la b re v a v slöj a r e n he l d e l v i inte v isste förut o m Bagge s met o- d e r på n itt io ta le t.

På jakt efter ett pressfoto

D essa rader kunde m öj ligen ha gjorts kortare eller renta v uteläm nats . Fakta kan tala f ör sig sj älva . M en det kan j u också intressera andra m edarbetare idenna f aktasp äckade årsbok att f å kas ta en igenkännande blick p å vägar de sj älv f å tt s trö va ibland . Och inte bara m edarbetarna . A lla vi som söker ef ter f akta, som f orskar, som vill ha tag i ef tertraktade fi latelistiska obj ekt, vi har m innen av våra upp täcktsf ärder, ibland enkla

och snabba , ibland komp licerade och långa . H är en a v de senare .

Det bö,j ade p å Postm useum f ör ett p ar år sedan . N ågra årgångar a v Bagges korresp ondens låg p å s tudiebordet hos Ro be rt Ma tt so n ,som höll p å m ed sin artikel om Osca r Il kopp artry cksm ärken f ör Postry tt aren 1979.

Bland / 896 års kop ior f anns en a v ett brev till Marinonii Paris , som p å f örvåren det året hade le vererat en kopp artry cksp re ss til l Bagges . Det var den p ressen några av oss Oscarsf orskare varit så sp ända p å - varken den eller en bild av den f anns kvar. H ur såg den ut, hur f ung erade den ?

Vid hemkom s ten talade j ag m ed konsulH a n s Kö h le r iTrelleborg , exp ert på grafi ska f ärg er och deras användningiolika slag a v try ckp ressar. H an m enade, att Marinonis f rma f ortf arande e xisterar och r@dde m ig att f örs ö- ka sp åra upp den . Föreslog m ig också att kontakta rektor Fredric Bagg e, som varit chef f ör Grafi ska Yrkesskolorna iS tockholm och som är a v den gam la Baggeska try ckars läkten .

Dj up dykning i handelskalendrar. N am net f anns p å en adress i Paris . Brey dit m ed f örfr@gan , om de hade nägra uppgif ter om den p ress de le vererat till Bagges tryckeri /896. Brevet kom i retur: ingen Marinoni f anns p å den adressen .

Ny dj up dy kninginy a kalendrar, och ser m an p å! Firm an hade fl y ttat till dep artem entet Oise . S tor f abrik m ed nägon hundra mi lj oners oms ättning . Dit adresserades nästa brev.

Månaders väntan utan något s var. Sigu rd R ingströ m iTrelleborg rådde m ig att skriva ig en, denna gång p å fr anska is tället f ör eng elska . S ag t och gjort. Och nu kom det s var eft er ett p ar veckor, me n ty va rr inte det j ag hopp ats p a : »Malheureuseme nt, Fannee derniere to us les docume nts rela-

,er s=-

l

De mi -J b u a . . I 56 x 38 24 .000 -

l

J e s u s . . .] 76 x 56 25 ,000 -

Ce lt e nou vell e Mach i ne, co nst r uite avec l' essuyage pe r fect io n nP (syst eme GC Y ) . se r lår imp ressio ndespla nc he sgra veesau b u rin ,

al e a u- fo rt e , e n heliogr a vu re , o upar les proc de smeca niq ues , e! e n g e ne ra l to ute s le s g ravur es e n c re uxsur m eta l .

SES DISPOSITIONS TOUT ES S P EClA LES E T BR E VE TE ES PE UV E NTSE R E SUM E R A INSI :

Esstiyage automatique parfait .

Faculte pour fes impressions d'eaux-fort es et travaux simifaires de faire l'essuyage comp/et mecaniquement ou de le finir il la main.

Tres grande solidite permettant d'avoir une tres grande pression. Mouvementstr sdoux et sans choc.

P r o d u c t io n : 6 å12 Ep r e u ve sål a m i n u t e ,selo n l e fo r m a t . - L e s P r e s s e s so n t liv re esa v e c 4 b lo c s , u n j e u d e r o u lea u x g a rn is1lesCtes n ll-cess a i r es .

%¼ .,,..,., i'\.A A A. LISTEDESPREMIERS ACQUEREURSDECETTE MACHIKE,,.,,,.,..,.,c,,_,4,4

%W a t e i--low et S on s . . L o :,.:oRES. . •2 B a n qu e d e P ort u g a l. . LIsBo E B r a d b u ry W ilkin s on e t Ce . Los n Es. . 2 M a is on d e l a M on n a ie . . Rio-J E1 no .

% H o m er L e e B a n kn ot e e t Cie . i\' E W - Y O RK . . 21E u d es et Ch a s s e p o t . P A RIS

B a n q u e I m p er ial e . 13rnu . .Li Su cc es s eu rs de R a m ir ez . 8 A RCEL O E •

' B a n qu e d e N o rv åg e . T Ro --ioHJ u 1 . .

I

t

[? B a n qu e S u e d oi s e . Sr ocx oL . . 5 R ik s b a n k en s S e d elt ry c k eri . S T O CK H O L M •1 ¹

% ,

5r rr r =err"r

...

M arinonis sä/jprosp ekt f rån / 906, som visar den s törsta av deras kopp artry cksp ressar med 6 torkdukar f ör f orm atet »J esus » =76 x 56 cm . Det lämnade bl a upp ly sningen att s ex p ressar

leverera ts till S veriges R iksbank . Dessa var, liksom Bagges , f ör f ormatet

»Dem i-J es us » =56 x 36 cm).

tif

a

Jag åkteialla f all och hälsade p å rektor Fredric Bagge , som är sonson till Pehr Bagge, chef f ör tryckeriet till sin död, då brodern J akob Bagge tog vid. N um era bor han utanf ör K arlsham n . H an ga v m ig bl a adressen till ingenj ör Ove PerssoniL idingö, f örf att are till Grafi sk Upp slagsbok .

Då anländer - under ö ver alla under - ett brev f rån M arinonis ordf ö- rande och VD , M .T. Niggli som svar p å m itt f örsta brev, det p å engelska . H an hade inte bara p löj t igenom engelskan utan dessutom gam la göm m en och bif ogade ett Jörsäljningsp rosp ek t fr än 1906, där p ressen var a vbildad .

Ove PerssoniL idingö hj älp te m ig att ty da bilden . H an kände igen den som »den fr anska p ressen » hos Börtzells tryckeri (i vilket bl a Bagg es ingick) fr än 1924 . Talade om att den erbj udits Pos tm useum 1925 m en att de inte hade p lats f ör den, varf ör den skrotades 1926.

A v p rosp ektet f ramg ick , att R iksbankens sedeltryckeri också var ägare till likadana p ressar, och p å Ove Perssons initiativ kontaktade j ag chef en f ör A B Tum ba Bruk, Sven Gideon. Denne hade tillgång till en del arkiverat m aterial f rån R iksbankens sedeltry ckeri, som sam lats a v den tidigare che- f enEinar Lagrelius. Där f anns det ef tersökta f otot .

Det var en lång väg att gå f ör att hitta ett Joto, m en m ed god hj älp ly ckades det alltså . Och härm ed ber j ag f å utt ala ett varm t tack till alla o vannäm nda hj älp are .

P S .

»H abent sua f ata libelli» bucker har sina öden . S a ä ven frim ärken och deras upp ho v, Oscar kopp artryck inte undantagna . Inte i1905 års , inte i 1946 eller 1963 års handböck er var det känt, upp hovet och g runden f ör dessa sköna p orträttm ärken - Marinonis kopp artrycksp ress . Vägen skulle gå över dep artem entet Ois e i Frankrike och Tum ba hos oss f ör att vi äntlig en skulle f å se hur Marinonis p ress såg ut och f å dess hem ligheter f örklarade.

Men underlig are saker kan hända . N är o vanstående rader nådde try cke- riet, då nåddes Postm usei Vänner a v 1979 års Pos try tt aren . Och vad hittade vi väl där! J o, en bild som äger en p åtaglig likhet m ed den p å f otograf et, som j akten gätt eft er hundram ila vit! Denna bild , fr an 1908, hade alltså f unnits där den skulle fi nnas - p d Postm useum -- m en ano- ny m , otolkad, utan det sam m anhang där den hörde hem m a .

A tt Postm useum a v utry m m esskäl inte kunde ta em ot Marinonis p ress , när den erbj öds dem 1925, är beklag lig t, m en f örståelig t när m an vet m ed vilka lokals vårig heter de dras m ed än idag . Des to underligare är em eller- tid, att m an den gång en inte f örsåg arkivm aterialet m ed sådana upp ly s- ning ar och beskrivning ar, att de kunde bli kom m ande decenniers f orskning till verklig hj älp .

DS .

Vad fotot hade att berätta

De n 15 septembe r I 895 bad A B Ja kob Bagge s Sedeltryckeri firma Mari- no ni i Paris o m offe rt på e n koppart ryc ksp re ss , system Guy , av sa mma typ so m de köpt 1886 men för dubbelark i stället för e nke lark , so m d e gamla var. Geno m Po st verket fic k de tillstånd att sända ner tryck p lätar och p apper i och fö r p rovt ryc kni ng fö re leveran sen , so m skedde i bö rjan av

1896 . Pressen mo nterade s e nligt e rhä llen »note pour le mo ntage ». Den kö rde s dä refter i tomgå ng e n vecka , och seda n t ryckte s grö na 5-ö re smär- ke n i ungefär samma tid , då ett have ri inträffade . H ärom skrev t ryc keriet till fabrike n i Pa ris de n I 7 april:

S oon af ter starting one day , when the p ress had m ade 12 ori 5 turns, and the p lates were j us t p assing under the p rinting roller - a litt le m ore than half the p lates had already p assed - one cog of one of the wheels carry ing the p art, on which the p lates are fi x ed (on the lef t hand f rom the p rinter) broke, and, we belie ve, when loose caused the breaking of two m ore cogs on the wheelbars abo ve and below, but not the m atching cogs .

The dam age done was not very great, and the cogs are already rep laced by new ones . Yet we cannot now say ,

if

On the p lan of the p ress you sent us , the fl y ing wheel had a diam eter of I m etre, which we thought both right and necessary . We no w fi nd, that this wheel in the p ress actually does not m easure m ore than 84 centim ., the sam e as in the old ones , which is quite insuffi cient, when there is twice the work to be done . Theref ore as soon as the p lates in p rin ting reach the p rinting roller, the sp eed is considerably reduced , which ma kes the wor- king of the p ress very unsatisf actory in that resp ect . . .

Det var alltså fråga o m att en kugge på ett a v de hj u l so m d re v funda- me ntet gått av oc h ytt erligare brut it sö nder e tt par kuggar på de av hj u let d riv na kuggstänge rna . Fa stä n de reda n re parerat skado rna , vill de hö ra fabrike ns å sikt o m det skedda och be sked o m vad de bör gö ra för att hindra en upprep ning . F ö a nser de , att e n tä nkbar o rsa k t ill haveriet sku lle kunna vara att ba la nshj ulet ä r unde rdime n sio ne rat.

Brevet ge r e n vikt ig upplysning på e n punkt , so m hitt ills varit tä mligen o kla r , nä mlige n de n o m färge ns ko nsiste ns . Iett pa r av vå ra ha nd böcker har uppgiv it s , att de nna va rit degliknande , meda n bl a i 1962 - 63 å rs hand bo k färge n uppge s ha va rit av tä mlige n lö s ko nsiste ns . Ibre ve t o va n a nge s färge n so m »st ic ky», alltså st yv , vilket t illsamma ns med ve rkan av

d e n d ubbelt så stora t ryc kc ylinde rn, j ä mfört med de n gam la pre ssen s , o r sa k a t de n bromsning so m nämns och so m av t ryc keriet a ntages delvis b e ro p å att balanshj ulet inte hö ll de dime nsio ner so m angav s i be skriv ning- e n a v pressen.

Me nbotemedlet t yc k s ha varit e nkelt , so m framgå r av några rader i ett b re v t ill Marinoni av d e n 20 apri l:

You r f avour of the 7th inst . to hand. We were g lad to ha ve your op inion a b o ut the accident with our new m achine, related in our last resp . S ince th e n the machine has been running every day , s till with slightly less p re ss ure than in the old one, but without any difficulty . . . .

D e t förslag man fått frå n fab rike n var alltså att minska tryc kc ylinde rns a n ligg n ingstryck mot p lå tarna , oc h sedan dett a gjorts gick de t t ydlige n b ra .

B ild e n på nästa sid a visar ko ppartryck spresse n , visserlige n inte det e x e m p la r , som stod ho s Bagge s , men en likada n pre ssmode ll ho s Riksba n- k e n s se deltryckeri, so m e nligt uppgift på de t försä lj ningsprospe kt j ag fic k fr å n M a rino ni hade se x likada na pressar so m de n Bagge s kö pte 1896. De in s a tt a siffrorna hänför sig till beskrivninge n av pre sse ns funkt io ner på fö lj a nd e sidor.

Pa p pe ret framförde s a rk vis runt c ylinde rn ( I), vilke n unde r tryc knings- m o m e n tet roterade mo t e n u nder cylindern fram- oc h återglida nde pla n t r y c k pl ä t .Ellerrättare sagt , nä r det var fråga o m frimä rken , tvä try c kplä- ta r , mo nterade på ett fra m- oc h äterg äend e p la nt fund a me nt (2) . Cylinde r- o c h fund amentrörelse r ä r samo rd nade ge no m kuggd rift , me n efter va rj e t r y c k n ingsmoment frigö rs c ylinde rn frå n kuggingrep pe t och sto ppas u pp m e d sin plana del vänd ne r mot fundamentet , medan d e tt a gö r sin åte rgåe n- de rö re lse . När cylindern t an nat , tar pressb it rädet (m a nne n i vä st ba ko m p re s se n) ett ark från e n »p a ppe rsstot» pa bo rdet (3) oc h riktar in det ö ver linj a len (4) med dess anslagslist i sid led (på b ilde n sky md av la mpa n) mo t c y lin d e rns griparmar. Me d a n c ylindern stått stilla , ha r tryckplåte n unde r fu n d a m e ntet s ätergäend e rö re lse infårgats a v ett a ntal färgval sar () oc h d ä re fte r passerat fyra avto rkningsdukar (6) .

To rk d uk arnas f unktion

D u ka rnas uppgift var a tt to rka de ograve rade part ie rna av tryc kplåtarna re n a frå n färg, som däre fte r e nd ast skulle finnas kvar i gravyrspå re n . De n förs t a a v de fyra dukarna va r e n grov bomullsd uk , den a nd ra e n fina re d ito , nr 3 v a r fuktad med e n a lka lisk lö sning oc h nr 4 å te rige n va r e n to rr bo m u llsd u k . För varj e avto rkning rullades ett lite t st yc ke duk av frå n re sp . up p p å d e ovanför stative t befintliga rullarna (fyra av varj e , vilke t är lite svå r t a tt u rskilj a på bilde n , där man dock ka n se varj e d u ks dubb la bana) . De t r y c k tes därvid ner mo t p låta rna av var sin ,2 - 3c m bred , gu m mid yna . Me d a n d e n infårgade t ryc k plåte n fördes fra m unde r to rkd ukarna , gned s

ri

..

S å hiir såg Bagg es p ress ut . Den betj änades a v 3 man : t.h . try ckaren ,im ill en iliigg aren och sittande t.v . utlägga ren . S iffr orna hän visar till beskrivning enitex ten . Foto t iir f rån R ikshan·

kens sedeltry ckeri p å 20-talet, där då f anns y ll erligare f em likadana . ( Under 30-ta let tilli·er·

kades fl era a v sa mm a modell hos Köp ings Mek . Verkstad/ .

de ssa geno m gu mmid yno rnas rö re lser hast igt fra m och t illba ka vinkelrätt mot fundame ntets rö re lse riktning . N ä r funda me ntet vä nt och startat sin

»fra mätgäend e » rörel se , passe rade plåtarna å nyo torkd uka rna .

Du karna skulle i princ ip vara torra , dv s i varj e fall så m yc ket , att färge n på de a vtorka nde yto rna hu nnit to rka fullstä ndigt. Med tide n ia ktt ogs inte alltid dett a , oc h därtill ko m att en del färger torkade sä mre ä n a nd ra . Då fick man tonat tryck . I e n del fall, då da mmpart iklar e ller lö st färgpigme nt ko mmit med u nde r to rkdu karna , u pp stod s k tigre rat tryc k , vilket mo tsva- rar gnid ningen vinkelrätt mot plåtarnas rörelse rikt ning , alltså me r eller mind re vertikalt på märke na .

Med vissa färger var det svå rt att ö verhuvudtaget få e n effekt iv avtork - ning, oc h det var i syn ne rhet vid t ryckningen med sådana so m fu ktninge n av de n tredj e du ken med alkalilut var viktig. Men det kunde dä rv id hä nda , att tork ningen b lev för kraftig, så att bilden blev »mager». (Va nligare nä r det gä ller de se nare meda lj o ngmä rke na).

Me lla n avtorkningarna rullades alltså duka rna auto mat iskt upp ett stycke motsvarande tryc kyta ns b redd . Upprullninge n på de o va nför pre ssen pla- ce rade spo la rna har so m framgå r av det föregåe nde inte d ire kt med de n avto rka nde gnid ningen att göra .

De färgmä tt ade d uka rna må ste efte r anvä nd ningen t vätt as , men so m näm nts iaktt ogs detta inte alltid rigo rö st. Dukt vätt e n var en å te rko mma nde po st i Bagge s bo kföring . I ge no msnitt uppgic k de n I 896 - 98 till nä rma re 150 kr i månade n . Ko stnadernas betydande sto rle k fra mgå r bä st vid e n j ä mförelse med avlö ningsko nto t för ko ppart ryc ke riet s pe rso na l, vilka un- de r sa mma tid inte uppgic k till me r ä n något ö ve r 300 kr i må nade n . Till d ukko st nade rna ko m oc kså nyanskaffninga r , nä r d uka rna hunnit b li slitna oc h sö nde rtvätt ade . 1898 inkö ptes så lunda I 5 14 mete r do me stik för 234 :70 kr . Man få r e me llert id ko m ma ihåg , att en del a v ko stnade rna gic k på sede ltryc kninge ns konto .

Del a v en s topp cy linder. Grip arna f ör p app ersarket sy nsiden p lana del a v cy lindern , under vi lken f undame ntet me d try ckp l@ten kan p asse ra , när cy lindern st ar st illa .

Tryckning o ch torkning

Åter till pre sse ns fort satt a funkt io ner. N är fundame ntrö re lsen vä nder , återstä lls c ylinderns kuggingrepp , så att de n börj ar rotera oc h ko m mer i rullande ko ntakt med de fra mglidande , re ntorkade tryckplåtarna . Fä rge n i gravyrspåren ö verfö rs då till pap pe ret , på vilket ma n får det ö n skade avt ryc ket. N är c ylindern dä refte r stan nar ige n , ka n det tryc kta arket lägga s ut på utläggningsbordet (7) och ett n ytt ark läggas i på o va n angivet sätt , varefter hela förlop pet upprepas .

E n v ikt ig del i p re sse n var e n ga sramp för uppvä rmning a v t ryck plåtarna . De nna tände s i rege l, nä r e n tryc kning skulle på bö rj as , för att få upp te mpe rature n till c :a 50°. Yid d e nna te mpe ratur var färge n lät t avtorkb ar . Ga se n stä ngdes då av , för i fortsä tt ninge n hö ll plåtarna rätt te mpe ratur ge no m torkd yno rna s - d uka rna s fr iktio n mot p lå ta rna likso m överhuvud taget fr iktio ne n i lage r , kuggar och fu nda me nt.

Dett a är viktigt att hå lla i minnet , nä r det gäller färge ns to rkning . De tryckta men fortfarande fu ktiga a rke n lad es på va rand ra , med elle r utan u ppsuga nde pappersmella nlägg . Vissa färger kunde ford ra sådana , meda n a nd ra kla rade sig utan i de n må n so m färge n vid återgå nge n till rums- te mpe ratur st yvnade . I inve ntarieförtec kningar från de nna tid finns upp- tagna två slags binde mede l för de i oc h för sig o lö sliga färgpigme nten :

»fernissa » och »sta rkfe rni ssa ». Bäda va r s k sta ndo lj o r , d vs lino lj a , ko kt u nder kortare elle r lä ngre t id . De n sena re va r av de n styva re t yp , so m a lltefte r de o lika pigme nt slage n i b la nd ning med de n förra gav de styva färge r , so m v i nu vet a nvä nde s för frimä rkstryc ket i de nna p re ss .

Färg erna

T ryc keriet hade eget fä rgri vve rk för blan d ningen a v pigmen t oc h ferni s- sa , ett m yc ket kraftigt så da nt för ö vrigt , att dö ma a v färgbe stä llninga rna i ko rre spo nde nse n . Dessa hade ofta e n betec kning , so m såg ut so m e n kon . E nligt färge xpe rte n H a ns Kö hler be tydde de nna , att färgen skulle leve reras i form av små p re ssade ko ner (vi skulle kalla de m pellet s) av mycket hå rd ko nsiste ns .

U trymmet - och syftet med de nna art ikel - skul le egentlige n inte tillåta mig att nä rmare gå in på de a nvända färgerna , me n j ag a nser mig bö ra ägna några rade r å t de n färg , so m va r de n me st an vä nda , allt så den röda för tioö re smä rke na . Fö r bo ktryc ksmä rke na hade j u a nvä nt s först aliza rin , de n första hållbara syntetiska röda färge n , inne hållande hu vud be stå nd sde len i krapprött , och se nare e n då ligt hå llbar eo sinfärg . N am net va r bildat efter Eo s , so m var mo rgo nrod nade ns gud inna i de n gre kiska mytologin , och so m e n mo rgo nrod nad var ve rklige n de n nyt ryc kta färgen , me n likso m de nna ble knade den sna rt i umgä nget med sta rka re lj us (och luft oc h vatten !) . Me n vid tide n för ko ppa rtryc ksmä rke nas utgivning hade färgfabrika nterna fått fra m de n första s k azo färge n Ä ktrö tt A . Fö r de a v lä sa rna so m ä r kemiskt ku nniga ka n de n upplysningen lä m nas , att det var e n sur azo färg , so m

fra mstä llde s ur naftio nsyra och betanafto l. De n var både billig oc h tillräc k- ligt ä kta men kunde likso m många and ra syntetiska färge r varie ra något frå n leverans t ill leve rans .

Det är de nna röda färg , so m föreko mmer i det Bagge ska tryc ke riet s be stä llninga r och som i sin kla raste nyans kalla s för högkarm in i frimä rks- sa mma nha ng . I bö rj an var färgen matt (matt karmin), vit matt ad e lle r me ra utspädd (ljus karmin). Fä rgleve ranse rna va r emelle rt id som nä m nt s inte a lltid så j ä mna i nyanse rna , va rför det hä nde , att t ryc ke riet ibla nd klagade . E n de l a vvika nde nyanser to rde oc kså kunna t illskrivas förore ningar i vatt net vid pa ppe rstillverkninge n elle r fukt ninge n av a rken likso m i de t gu mmi so m använde s vid gu mme ringe n . Den u rsprungliga azofärge n var so m nä mnt s sur . I dett a t illstå nd fäster den enda st på a nimaliska äggv ite- ä m ne n . Fö r färgning av mate ria l ur vä xtriket så so m bo mull elle r pa ppe r må ste de n först betas ge no m t illsätt ning a v någo n lämp lig ba s . T illsat se n fic k e melle rt id e ndast gö ra färge n ne utral; var de n för sto r , så att färge n blev me r elle r mindre ba sisk , a ntog de n en brunaktigt röd to n , ma tt brun- aktigt ka rmin ( 189 1 9 3) el le r kla r b runaktigt ka rm in ( 1906 - 08). Hä r gä ller oc kså vad so m o van sagt s o m förore ninga r i a llmä nhet.

Pl@tarna

I det föregåe nde har j ag berö rt de o lika färge rnas skilj a ktiga ege nskaper i förhå llande till a vto rkninge n . De ras o lika ege nskape r visavi p låtarna och slitaget på de ssa förtj ä na r oc kså nä mna s . Me st plåt-ovä nligt var kromgult , so m utgjo rde minst 90% av de n grö na färge n (re sten va r be rlinerb lått elle r milo riblått , so m det ka llade s i Bagges bestä llninga r). K romgult sle t hå rt på ko p parn , vilket var o rsa ke n till att ma n bö rj ade »fö rstäla » plät arn a på ga lva nisk väg . Me n förb rukninge n a v plåtar va r sto r. Så t illve rkade s e xe m- pe lvis unde r 1895 inte m ind re ä n nio (enkela rks)plåtar för t ioö re smä rke na . Fö rb rukninge n av plåtar be rodde e me lle rtid inte bara på förslitning ge- no m färge rna oc h torkd uka rnas gnid ning . E n c ylinde rpre ss för ko ppa r- tryc k , dä r pa ppe ret ska ll pre ssas in i gravyrspå ren , utö va r nat urligt vis he lt a nd ra påfrestningar på plå ta rna ä n e n flatt ryc kspress för bo kt ryc k . Det ä r give t , att spec ie llt plåtarna för 5 och IO ö re s valö rerna , med vilka o erhö rda mä ngde r fra mstä lldes (närmare tre kvarts milj a rd a v 5-ö ringe n oc h e n bra b it ö ve r milj arde n a v t io ö ringe n), t rot s ka nske tä ta re plåt byten , fic k kä nna på de stö rsta på frestningarna . Effe ktue randet a v sto ra tryc kbe stä llningar , vilket sä rskilt för de ssa var regel, ku nde resulte ra i att en v id tryc kninge ns på börj a nde t ill synes he lt acce ptabel plåt efter slutad tryc kning kunde up pvisa bet yda nde ut ma tt ningsspric ko r.

De ssa va r för ö vrigt spec ie llt va nliga vid tryc kning i de n ä ld re , mind re pre sse n , dä r tryc ket mot plåte n satt e s an mot e n mind re yta av e n c ylinde r med starka re kurvatur. De ä r dä rför va nliga st u nde r tide n fra m till de n nya presse ns taga nde i bru k .

Uto m de n nya presse ns stö rre s ko nsam het mot plå ta rna ko m a llt bätt re

J A G O H B A O O r.

I

2Y u :tr,ni d 11,K'li , t

'/J /

7 y r

2 4 625°

'/ J.r.r··

2421.-

Enredogörelse f ör p roduk tion och p riser. Det fr amgårW 'denna bl a a// Pos tverket betalade 52 öre p er /llsen a ,· kopp artry cks miirkena och 25 öre f ör tl'(lf iirg ad siffertyp . (Bagges sj ä/1'-

kostnad varvidsamm a tid resp 34 och2 1öre) .

me to d e r för tillve rkninge n a v d e s sa . Så lund a före ko m m e r e nd a st två typ e r utm a tt n ing ssp ric ko r på se na re u tgivna valö rer (8öre oc h I k rona) .

Sp eg eltryck och p app ers veck

O m färge n inte va r tillräc kligt sty v (e lle r ha lvto rr) nä r d e tryc k ta a r ke n lad e s p å va rand ra , k und e d e m yc ke t svaga »sp ege ltr yc k » up p stå , so m in te ä r någo t a nna t ä n a vkla d d n ing m e lla n a rke n o c h so m sä lla n ko rre spo nde ra r med tryc ke t på fra m sid a n (ej att förvä xla med färgge no m slag) .Ä ve n e n d e l ve rkliga spege ltryc k ä r färgsvaga , nä mlige n d e på 15 , 25 oc h 50 ö re s mä rke na . Mind re färgsta rka , ve rk liga sp ege ltryc k up p sto d ä ve n so m a nd ra , ka n ske tredj e a vtryc ke t frå n c ylind e rdä c ke ln , inna n d e n na b liv it a v m e d fä rg e lle r d e n na h unnit to rka .

Va d nu spege ltryc ke n i a llmä n he t be träffa r , ka n ma n med u tgå ngsp u n kt frå n d e n hä r pre s se ns fu n k tio n få k la rhe t i h ur de ssa up p ko m m it.

I S pe ge lt ryc k på he la a rk ha r up p ko m m it ge no m to mgå ng , va rv id tr yc ke t gjo rts p å c y lind e rns däc ke t.

2 Pa rt ie lla s pe ge ltryc k ha r u p p stå tt ge no m att e n flik a v (de t fu ktad e o c h någo t s la d d riga) pa ppe re t slagit ve c k o c h dä rv id lä m nat mo tsva ra nde de l a v dä c ke ln fri - fö r a tt ö ve rföra spege ltryc ke t till nä sta a rk (so m fra mgå r a v d e t följ a nde va r d et ba ra se x se k u nd e r me lla n a rke n). Visse rlige n fan ns d e t e n bo rsta no rd ning , so m hade till u p pgift a tt s lä ta u t a r ke n mo t c y lind e rn , me n d å oc h då s la nk ä nd å e n v ec ka d b it a v e tt a rk ige no m . Ma n får vä l a ntaga , a tt d e t första a rke t , med m isto r i tryc ke t , ma k ule rad e s me n a tt e tt e fte rfölj a nde a rk med spege lt ryc k b le v i va n lig o rd n ing gu m me ra t o c h ta nd a t.

Va d pa ppe rsvec k för ö v rigt (d ragspe l) be trä ffa r ha r inte b o rsta no rd ning- e n slä ta t u t a rke t t illrä c k ligt , uta n e tt ve c k i sj ä lva t ryc k ytan har b ild a ts .

Pro d uktionen

T ryc k ha stighe te n va r 625 (d u b be l)a rk i tim me n , a llt så på e n å tt atim ma r s a rbe tsd ag 5 .000 a rk o m sa m ma n lagt e n m ilj o n mä rke n . O m vä nt b et yd e r d e tt a , a tt tryc k n inge n a v e tt a rk tog m ind re ä n se x se k u nd e r . Ma n ka n oc kså rä k na ut , a tt p rod u ktio ne n a v ko ppa rtryc ks mä rke na me lla n 189 1 oc h I 9 I I , so m va r d rygt två m ilja rde r , i re n tr yc k ningstid tog 6

a

Re ste rande tid av de tj ugo å re n g ic k d e ls å t till t ryc k ning a v se d la r för priva tb a nke r (so m j u ha d e sede lu tg iv ning srä tt till 1903) samt o b liga tio ne r o c h a k tie r , oc h v ida re t ill d e o fta t id s krä va nd e förbe re d e lse rna för t ryc k- ninge n så so m u p p la pp ning a v c ylinde rn för va rj e ny p lå t o c h p ro vt ryc k ning v id v a rj e p lå tb yte .

Va rj e n y plå t ford rade e n noggra n n u p pla p p n ing på t ryc kc y lind e rn . De n ske d d e på e tt pa p pe rsa rk , ö ver v ilke t se d a n dä c ke lfilte n spä nd e s . De t ä r tro ligt , a tt d e ssa pa ppe rsa rk med »up p la p p nings mo sa ik» fö rvara d e s till- sa m m a ns med re spe ktive tr yc k p lå ta r , så a tt ma n ku nd e å te ra nvä nd a de m .

f r y

Vid varj e »intagning » a v p l@tar i p ressen gj ordes p ro vtryckningar i resp . fr imärkens f ärg . Pd ett tidig t s tadium anvä ndes härf ör vanlig t vit t p app er, som o vertrycktes me d »Proft ryck »

(bilden t .v.) . S enare an vändes e tt g röngrätt p app er härf ör (bilden t .h .).

Men varj e gå ng plåtbyte gjo rde s i pre sse n , den s k intagninge n , må ste provtryc kning med event ue lla finju ste ringa r av inställninge n gö ras . Hä rvid a nvände s unde r e n tidig pe rio d ett v itt pappe r utan vatt e nmä rke , so m på fra msida n fic k pät ryc ket »Pro ftr yck» för att inte några mä rke n skulle ku nna anvä ndas för fra nke ring , o m de ko m ut. Ett litet fåtal fe m- oc h t ioö res såda na ko m i sj ä lva ve rket ut oc h finns idag (uto m givet vis ho s Po st muse- um) ho s några privata sa mla re .

Sede rmera a nvä ndes vid intagningarna ett spec iellt grö ngrå tt papper , so m på ba ksida n hade tryc ket »Specime n Proftryc k Ma kulatur». Såda na mä rke n i t ioöresva lö re n ä r j u inte helt o vanliga , sam manlagt to rde några ark ha ko m mit uta nför tryc keriet s vägga r . De a nså gs j u »ofarliga» ur fra nke ringssynpunkt , de n grå färge n gjo rde , att de ald rig skulle ha godtagits so m po rto .

T ill sk illnad frå n provt ryc k ninga rna vid intagninge n a v e n plå t gjo rde s pro v tryc ken unde r up plapp ninga rna inte i re sp . frimä rke ns rätt a färge r utan i svart färg .

Kos tnadssidan

Med de n nya pressen , so m t ryc kte d ubbe lark o m 200 mä rke n i stället för de n t id iga re med en kela rk o m I 00 st. , b le v kostnaderna lägre ä n tid igare . Jag har inte ku nnat fin na någo n ka lkyl på de ssa efter 1896 , men i Bagge s räke nskape r finns neda nståe nde frå n I 894 .

Frim ärkenikop p artryck

T ryc k ning o c h d u ka r 0 :05

G u m rnering o c h gu m m i 0 :09

T o r k ning oc h rä kn ing 0 :0 1

Pe rfo re ring rn m 0 :02

T r yc ke riko stnade r o c h u nd e rhå ll 0 : 17 pe r 1.000 st . 0 :34

De t ä r intre s sa nt a tt j ä mföra me d e n ka lk y l på d e två färga d e siffe rty p s- mä r ke na i bo ktr yc k . T rot s a tt d e p å gru nd a v tv å färgst ryc ke t må ste t ryc ka s i två o mgå nga r , b le v de a v se vä rt b illiga re :

Frim ärken iboktry ck

T ryc k ning 0 :03

G u rnrnering oc h gu m m i 0 :09

Pe rfo re ring 0 :02

T ryc ke riko stnad 0 :07

pe r 1.000 st. 0 :2 I

E n a v förkla ringa rna t ill s k illnad e n ä r a tt ko p p a rtr yc k sp re sse n ford rad e t re ma n s be tj ä n ing , med a n bo ktryc k sp re sse n a v a llt a tt d ö m a va r e n ma n s- be tj ä na d . To rk n inge n i sä rs kilt to r kru m , so m ä r u p p tage n i de n för sta ka lk y le n me n inte före ko m me r i d e n se na re , d rog j u o c k så e n lit e n ko st na d .

Vid sa m ma t id va r Bagge s p ris till Po st ve r ke t 52 ö re pe r tu se n för ko p pa rtr yc ks mä r ke na o c h 25 ö re för d e i bo k tryc k . Prise rna till Po st ve rke t ä r hä m tad e ur e n sa m ma n stä llning gjo rd be t rä ffa nde k va ntite te rna e fte r I 892 å r s le ve ra nse r me n m e d p rise rna o m rä k na d e e fte r 1894 ä rs d e b ite ring- a r - v a d d et n u ka n be t yd a .

N är arken läm nat p ressen

I o c h me d a tt d e n n ya p re s se n t ryc kte d u b be la rk , v a r de t nö d vä nd igt a tt gö ra d e lninge n a v de ssa så e n ke l o c h pe rfe kt so m möj ligt. De tt a s ke d d e ge no m va tt e nmä rke n i for m a v k ry ss i d u b be la rke ns m itt. De ko rn t ill u nd e r 1895 , då ma n förbe redd e d e n p la ne rad e tr yc k ninge n a v d u b be la rk ge no m a tt b l a lå ta två be fintliga d a nd y rulla r för pa p pe rstillv e rk n inge n förse s me d me ta llko r s på v irad u ke n . Då t ryc k n inge n s ke d de me d t vå p lå ta r o m h u nd ra mä rke n , var de t inte möj ligt a tt gö ra några de lning sst re c k ge no m tryc kta linj e r .

Så d a na , me n a v e n he lt a n na n be tyd e lse , fin ns d ä re mo t ing rave rade på de fle sta p lå ta r , tillve rka de e fte r a tt ma n to g i b ruk e tt n ytt pe rfore rings- ve rk tyg , i v ilke t d e tryc kta o c h gu m me rad e (e n ke l)a rke n pa ssad e s in e fte r sin m itt linj e . De ä r pa ssn ing sst rec k för d e tt a ä nd a må l.

'

• .

••••••••••

@

•

••

Vid p erf oreringen nålades arken uppien ram genom p assningss treckide vertikala sidorna .

På grund av de n inte a lltid lika fukt ninge n och de n efterfö lj a nde krymp- ninge n av pappe ret (so m också på verkade s av variatio ner i luftfu ktighet och tem pe ratur) ku nde det vara svå rt att få bildytan att exakt ö vere ns- stä mma med pe rfore ringsve rkt yget s mått , och ma n fic k snedce ntrering i frimärkenas höj drikt ning , vinke lrätt mo t de n h uvud sa kliga fiberr ikt ningen i pappere t. De nna blev alldele s sä rsk ilt stor , så att de vågräta pe rforerings- raderna i arket s ytt e rka nter gick in i märkesbilde n , o m inte arke t var väl inp assat efte r sin mitt linj e . För att å stad ko m ma dett a hade man så lu nda de nä mnda passningsstrecke n att rätt a sig efter , oc h arke n nå lade s upp i pe rforeringsmaskine ns ram e xakt i st recke ns inåt arket vä nda ä ndar . Mär- ke na efter uppnä lningen skulle utplåna s ge no m pe rforeringsnå larna på de ssa t vå ställen , men i må nga fall ka n man se e n v iss fra nsighet ho s

ifrågavarande perforeringshål (i pos . 4 1, 50, 5 1 och 60). På vertikala par med marginalremsa i någon av dessa positioner kan man se både pass- ningsstreck och den nämnda fransigheten .

Men 1896 var dessa problem i stort sett ett minne blott , och efter det att den nya pressen börj at användas blev det inte så många fall av »barnsj uk- domar» som under de föregående fem åren. Iläggningen av dubbelarke n blev genom anslagslisten i sidled och griparmarna på tryckcylindern långt mer exakt: förskj utna vatt enmärken är t ex inte så vanliga längre . (Men ibland måste den gamla pressen användas , och dess brister lämnade de gamla spåren efter sig).

Innan perforeringen skedde hade emellertid de fuktade arken fått torka . Som nämnts i det föregående hade färgen styvnat , när arke n lä mnade pressen , varför de kunde läggas på varandra, antingen direkt eller med karduspapper som mellanlägg, i mindre »stötar ». Stötarn a fördes sedan in på lavar i ett särskilt torkrum. Efter torkningen delades arken , gummerade s och perforerades .

En tillägg sf undering om p ressha veriet

Av det som skrevs i börj an framgick, att tre faktorer var samverkande orsaker till haveriet kring månadsskiftet mars - april 1896.

l ,

»Krymp t bild ». A ven me d de ny a p latarna av I89I , som tog hänsy n till p app erets norma la krymp ning eft er f uk tningen, och den noggranna upp nälning en eft er p assningss trecken i p erf oreringsmaskinen f örekom det kry mp ta bilder med snedp erf orering som f öljd p å grund a v f ör stark f uk tning a v p apperet. Bilden o van visar ett märke f rån ett sådant ark (som egentligen skulle ha gått som ma kulatur) ij ämf örelse med ett normalt märke . I övre delen har det nedersta av de vagräta vinkels treckenide övre hörnen under rame n tag its som »likare », och nederdelen a v märkena visa r därvid en skillnad p å 2/3111111.I de våg räta y tt ermärkenaiarket ble,· det som sy nes en rej äl snedp erforering .

de n st yva färge n ,

de n stö rre t ryc kc ylindern , j ä mfört med de n ga mla pre ssen , det höga t ryc ket mot plåtarna .

Jag ko m att tä nka på e n sa k t ill. E fterso m färge ns styvhet var beroe nde a v te mpe rature n : hu rda nt va r väd ret i Stoc kholm kring må nadsskiftet mar s - a pril 1896? K a nske bö rj ade ma n tryckninge n e n svinka ll morgo n de n d age n då k ugga rna rö k ?

Det hä r bo rde ko nt rolle ras . Äve n o m v i inte hade SM H I på den tide n , bo rde det finnas uppgifte r någo nsta ns .

Oc h det fanns det. Uppgifte rna gav bekräftelse på att det fan ns fog för ta nke n . Den 27 mars var de t 6 grade r varmt. De n 30 mars hade ma n 5 grade r kallt . Oc h mella n de ssa två data var det e n vec kä nda : de n 27 va r nä mlige n e n fredag o ch när ma n bö rj ade t ryc kninge n på må ndage n de n 30 var med stö rsta sa nnolikhet tryc keriet med pre ssarna kraftigt ned kylt.

Även o m gase n u nde r funda me ntet värmde upp tryc k plåtarna tillräck ligt för de första 12 - 15 tu rern a , så kunde inte värme n uppehå lla s av frikt io ne n , nä r gase n stä ngt s a v . Oc h så var o lycka n fra mme .

LI TT E RAT U R:

Bagg e . Ragn vald :Slak ten Bagge frå n Marst rand .

A B J akob Bagges affärsarkiv 1893 - 1905 . Sto ckh ol m s Stad sa rki v .

Bj ork ma n , E .: Pla tsp rickor o ch -sär ho s O scar smärk e n . Up psatser i Sven sk Filat elistisk T id sk rift nr 3 1950 och 1 1952 .

Cy ren , Ott o :Syntet iska färgä m ne n oc h läke mede l.

Mattson , R obert:O sca r II -- d e första fr imä rke na i ko p pa rtryc k . Po st rytta re n 1979 . N atlw rst - Böös . E:Upp sats o m Ja ko b Bagges Sed elt ryc keri i Esse lte s årsbo k 1969 . Olsson , H ugo o . Benzinger,F : S ve nska Po st ve rke ts fra nko tec ke n , d el I II 1948 . Persson , Ove:G rafi sk U pp slagsbo k .

Pos tmuseums ark iv .

S veriges F l atelistf örbunds handbok -- Sve rige s fra nkot ec ken 1855 -- 1905.

S veriges Filatelistf örbunds handb okö ve r S ve riges fran kot ecken 1855 -- 1963 .

S ven A kers tedt Ut mattn ingssp rickor ho s d e sve nska fr imä rke na . U pp sats i Fac it 197 1.

Vida re har j ag erhå llit vä rd efull hj ä lp med be skrivninge n a v p resse ns funkt io ner av S ven Gideon ,T u mba , oc hOve Persson , Lid ingö .N ils West erg ren , Klippan , i fräga o m Ko p par- t ryc kspap pe r oc hPaul k idding .Lu nd . i fråga o m färgke m i. T ill d essa vill j ag utt ala ett va rmt tack . Och de tsa m ma t illPos tm useum, so m lä m na t en o vä rde rlig hj ä lp vid mina forskningar oc h studie r av aute nt iskt mate ria l.