Kvalitetsrapport 2019/2020

Kvalitetsrapport 2019/2020

Parkskolans fritidshem

Parkskolans fritidshem:

Sländan förskoleklass Kråkan åk 1 Humlan åk 2 och 3

BEGREPP ... 3

FÖRKORTNINGAR ... 3

1 INLEDNING ... 4

2. GRUNDFAKTA - FÖRUTSÄTTNINGAR ... 4

2.1STYRNING OCH LEDNING ... 4

2.2BARN/ELEVER ... 5

2.3PERSONAL ... 5

2.4SÄRSKILDA BEHOV ... 5

2.5MODERN TEKNIK ... 5

2.6LOKALER ... 6

3 UTVECKLING OCH LÄRANDE ... 7

MÅL ... 7

3.1BARNS OCH ELEVERS UTVECKLING MOT MÅLEN ... 7

GENOMFÖRANDE ... 7

4 NORMER OCH VÄRDEN ... 8

MÅL ... 8

4.1LIKABEHANDLING -DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ... 8

4.2ANMÄLAN OM KRÄNKANDE BEHANDLING OCH/ELLER DISKRIMINERING ... 8

5 INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET ... 8

MÅL ... 8

5.1BARNS INFLYTANDE ... 8

5.2SAMVERKAN SKOLA – FRITIDSHEM ... 9

5.3ÖVERGÅNGAR ... 9

5.4FRITIDSHEM OCH HEMMET ... 9

MÅL ... 9

6 PEDAGOGISKT LEDARSKAP OCH ARBETSMILJÖ ... 10

8. PLAN FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ... 11

GENOMFÖRANDE ... 11

SAMMANSTÄLLNING UTVECKLINGSOMRÅDEN ... 12

Begrepp

Elev De som går i förskoleklass, fritidshem, grundsärskola och grundskola

Utbildning Enligt skollagen ”den verksamhet inom vilken undervisning sker mot bestämda

mål”

Undervisning Sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden

Uppföljning Att fortlöpande samla in saklig information om verksamhetens förutsättningar,

genomförande och resultat.

Utvärdering Sker vid särskilda tillfällen och utgår från den kontinuerliga uppföljningen och analysen. Innehåller till skillnad från uppföljningen värderande moment.

Vetenskaplig grund Kunskap som baseras på vetenskaplig metod. Forskning är ett systematiskt utforskande vars yttersta mål är att ge perspektiv på världen och tillvaron. Att ifrågasätta och problematisera utgör vetenskapens motor.

Beprövad erfarenhet Beprövad erfarenhet är något mer än erfarenhet. Den är prövad, vilket innebär att den är dokumenterad och/eller kommunicerad för att delas med andra. Den ska ske i ett kollegialt sammanhang och vara granskad utifrån kriterier som är relevanta för erfarenhetens verksamhetsinnehåll.

Förkortningar

Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Schoolsoft Webbverktyg för mål, planer, dokumentation och kvalitet i skolan. Synliggör elevens utveckling. Underlättar information och kontakt med föräldrarna

SIRIS Står för Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitets-

InformationSystem.

1 Inledning

Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska huvudmannen och varje förskole- och skolenhet systematiskt och kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Inriktningen ska vara att de nationella målen för utbildningen uppfylls.¹

På enheten har rektorn ansvaret för att detta sker och personalen och eleverna ska medverka. Även barnen i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska delta i det systematiska kvalitetsarbetet.

Målen för utbildningen finns i skollagen, läroplanerna, ämnes- och kursplaner och andra författningar som styr verksamheten. Huvudmannen ansvarar för att verksamheten genomförs enligt de beslut som fattas av riksdag och regering.

Således, kvalitetsrapporten sammanfattar, beskriver, analyserar, reflekterar och föreslår förbättringsåtgärder enligt följande struktur:

✓ Mål

✓ Genomförande

✓ Resultat

✓ Analys

✓ Förbättringsåtgärder

Noterbart är att det systematiska kvalitetsarbetet redovisas också löpande under året till huvudmannen i andra former och omfattas därmed ej av denna kvalitetsrapport.

2. Grundfakta - förutsättningar

Utbildningsverksamheten inom Parkskolans fritidshem består av tre fritidsavdelningar på Parkskolan.

Avdelningarna heter Sländan (förskoleklass), Kråkan (årskurs 1) samt Humlan (årskurs 2 och 3).

2.1 Styrning och ledning

Fritidshemmets verksamheter styrs av skollag, läroplaner, internationella konventioner, kommunallag, diskrimineringslag och kommunala riktlinjer. Samtliga styrdokument ligger som grund för den dagliga verksamheten.

Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden har det politiska ansvaret för att bedriva förskoleklass, fritidshem, grundskola, gymnasieskola, och särskola i Storumans kommun. Nämnden beslutar i frågor som rör fritids-, kultur och utbildningsförvaltningen och frågor som fullmäktige har delegerat till dem.

1 Skollagen 4 kap. 3§

För att stödja, leda och utveckla omsorgen och lärandet för alla barn och elever i fritidshemmen och skolan finns en förvaltningsorganisation. Fritids-, kultur och utbildningsförvaltningens högste ansvariga tjänsteman är förvaltningschefen.

Parkskolans rektor leder och samordnar det pedagogiska arbetet, samt ansvarar för ekonomi och personal på fritidshemmet.

För den dagliga verksamheten med barnen på fritidshemmen ansvarar fritidspedagoger, förskollärare och barnskötare m.fl. och de har rektor som sin närmaste ansvarige chef. Rektor deltar i möjligaste mån på fritidshemmets veckokonferenser.

2.2 Barn/elever

Parkskolan har 3 fritidsavdelningar med totalt 91 elever inskrivna. Fritidsgruppernas storlek varierar mellan 20–48 elever per grupp. De elever som är inskrivna på fritids är inom åldersgruppen 6–10 år.

Resurstilldelningssystemet inom barnomsorg bygger på barnens schemalagda närvarotimmar/vecka.

Dessa viktas utifrån ålder. 6 - 8 år räknas 1,0 gånger antalet närvarotimmar och barn 9–12 år räknas 0,5 gånger antalet närvarotimmar. För heltidsanställd med arbete i barngrupp skall beräknas 165 timmar/vecka. Resursfördelningssystemet kommer att förändras till höstterminen 2020 och därmed innebära en minskning av bemanningen.

2.3 Personal

På Parkskolan har vi 5,5 tjänster på fritids. Av dessa är en legitimerad fritidspedagog och 4 stycken förskollärare samt en legitimerad lärare. En stor del av fritidspersonalen går inom kort i pension. Vi har stort behov av att rekrytera legitimerade fritidspedagoger.

2.4 Särskilda behov

Många barn har behov av särskilt stöd och fler än tidigare har också utredda diagnoser. Under läsåret har en markant ökad grad av elever i behov av särskilt stöd inte minst i behov av extraordinära insatser.

Både SPSM, psykolog och elevhälsan är involverade i att utveckla samtliga medarbetares kunnande och kompetens. Vi har en del nysvenska barn i vår verksamhet vilka i olika hög grad kräver särskilda tillrättalagda verktyg för att underlätta förståelsen i lärandet. Fritidshemmen arbetar ständigt med att dessa barn ska få behoven tillgodosedda på bästa sätt.

2.5 Modern teknik

Samtliga lärare, fritidspedagoger, och förskollärare disponerar varsin arbetsdator. Därutöver finns det två gemensamma för övriga att dela på.

Totalt finns 22 elevdatorer varav tio datorer är fördelade två per klassrum, sju datorer finns i en datakorg för utlåning till klasserna och de övriga fem är placerade på vardera fritidsavdelningen.

På enheten finns totalt 28 lärplattor. 20 lärplattor är fördelade på åk 1–3, en är hos specialläraren och övriga sju disponeras av fritidshemmet och förskoleklass. För att underlätta digitaliseringen och arbetet med eleverna skulle det dock behövas fler lärplattor, helst en-till-en.

Fritids har under året erbjudit eleverna i åk 2 och åk 3 programmering och att använda digitalkameran.

Paddorna och QR-koder har använts.

2.6 Lokaler

Parkskolans fritidshem har ändamålsenliga lokaler.

Skolsköterska, kurator samt speciallärare har sina lokaler centralt beläget i korridoren mellan klassrumsflyglarna. Detta ökar tillgängligheten för både elever och personal.

I skolbyggnaden finns ett skolbibliotek med både referenslitteratur, faktaböcker och skönlitteratur.

Där finns även konferensbord, skrivbord och sittgrupp. Skolan har ingen egen bibliotekarie, men under läsåret har två lärare ansvarat för biblioteket. Skolan har haft tillgång till en ”läsinspiratör” en rast per vecka. Alla klasser använder biblioteket flitigt och vid behov samarbetar skolans personal med kommunbiblioteket och dess personal.

Parkskolan har egen matsal med serveringskök. Där serveras lunch till skolans elever samt frukost och mellanmål till elever inskrivna på fritids.

Parkskolan har en lekhall som används för lek, undervisning, samarbetsövningar och gruppaktiviteter.

Analys

För att uppnå en likvärdighet mellan fritidshemmen är det viktigt att tillgodose behovet av utbildade fritidspedagoger. Många i personalgruppen börjar närma sig pensionsåldern och det är redan nu svårt att rekrytera och skaffa vikarier.

Enligt forskningen är det många olika faktorer som inverkar på hur ett väl fungerande fritidshem ska utformas. En bra fritids är ett fritids där det innehåll som skapas är bra för barnens utveckling och lärande. Enligt forskning är en god pedagog den viktigaste garanten för att barnen ska utvecklas i fritidshemmet.

Utvecklingsområden

• Använda personalen så effektivt som möjligt för att möta varje elevs förutsättningar och behov.

• Rekrytering av utbildad personal till fritidshemmet.

• Tänka mer flexibelt utifrån verksamhetens innehåll och mål.

3 Utveckling och lärande Mål

Utbildningens syfte: Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfullfritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.²

3.1 Barns och elevers utveckling mot målen

Genomförande

Fritidshemmets utvecklingsplan beskriver hur den pedagogiska verksamheten bedrivs. Utifrån målen i utvecklingsplanen som utgår från Lgr11 planeras, genomförs och utvärderas aktiviteter, förhållningssätt, barngruppen och miljön i den dagliga verksamheten.

Fritidspedagogerna/förskollärarna har 6–7 h planeringstid/vecka. Rektor följer och stödjer verksamhetens utveckling genom att delta i arbetslagens planering vid ett tillfälle varannan vecka samt lyfta pedagogiska diskussionsfrågor och utvecklingsområden på APT.

Under detta verksamhetsår har fokus legat på bemötande/lärmiljöer, digitalisering och entreprenöriellt lärande. Som ett raster har i detta har även tankarna kring språkutvecklande arbetssätt funnits kvar. Olika metoder och arbetssätt har prövats, analyserats och delgivits varandra.

Verksamheten kännetecknas av trygghet, goda relationer samt en kontinuitet där barnen trivs, samspelar och utvecklas. Pedagogisk dokumentation är ett utvecklingsområde: hur ska man fånga lärprocessen?

Resultat

Vid verksamhetsbesök syns tydliga tecken på planerade aktiviteter som syftar mot målen i läroplanen utifrån avdelningarnas utvecklingsområden. I verksamheten på samtliga avdelningar syns goda exempel på relationsskapande som ger trygghet i barngruppen.

Analys

I anslutning till verksamhetsbesöken som rektor genomför, så lyfts goda exempel och beteenden som främjar utveckling och lärande för att uppmuntra till mer av detta. Vid resultat- och utvecklingssamtalen diskuteras sedan vad som behöver vidareutvecklas och hur detta kan ske.

Pedagogernas erfarenhet varierar på grund av ålder och utbildning.

Rektor har drivit att skola och fritids är en enhet med gemensamt ansvar för eleverna.

Utvecklingsarbete sker gemensamt och vi har gemensamma mål vilka sedan kan formuleras utifrån specifika behov i verksamhetens olika delar. Exempelvis har stort fokus legat på utveckling av helheten skola – fritids i samband med utvecklingssamtalen där en gemensam bedömning presenteras liksom olika aspekter av lärande.

2 Skollagen 14 kap, 2§

3 Skollagen kap. 3

4 Normer och värden

Mål

”Människors olikhet ska ses som en tillgång. Oavsett kön, varifrån Du kommer, vilken sexuell läggning Du har eller om Du är ung eller äldre ska Du ha samma möjligheter att utvecklas i våra verksamheter.

Att visa respekt och ta hänsyn till varandra i alla situationer ska vara självklart och helt naturligt” ⁵

4.1 Likabehandling - Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Redovisas i verksamhetens likabehandlingsplan.

4.2 Anmälan om kränkande behandling och/eller diskriminering

Redovisas i verksamhetens likabehandlingsplan.

5 Inflytande och delaktighet Mål

Bestämmelserna om inflytande i skollagen 4 kap. är i tillämpliga delar aktuella även för fritidshemmet.

Det är viktigt att ge utrymme för både för flickors och pojkars intressen, men också att medvetet försöka bryta traditionellt könsrollsmönster.

5.1 Barns inflytande

Pedagogernas planering av verksamheten utgår från barnens intressen och verklighet. Genom att erbjuda olika valmöjligheter ges barnen möjlighet att få påverka sin situation. Tillsammans planeras och diskuteras olika aktiviteter, samarbeten och beslut. De barn som vill fortsätta att fördjupa sig eller utforska ett område vidare ges möjlighet till detta. Varje avdelning förbereder enhetens elev- och fritidsråd. Elev- och fritidsråd genomförs en gång i månaden tillsammans med rektor. Där diskuteras även värdegrundsfrågor, kompisrelationer och i eleverna får alltid med sig frågor att ta upp i klassen och på fritidsavdelningen för att sedan ta med svaret till elev- och fritidsrådet. Vi strävar efter att alla barn hinner sitta i rådet under läsåret. Flera fritidsavdelningar har en aktivitetstavla som finns uppsatt och på den kan man kan välja på olika aktiviteter att göra i de olika rummen under dagen.

Ett annat sätt att träna ansvar är att vara funktionär i leksaksboden. Denna uppgift sköter årskurs 3 om.

Resultat

Elev- och fritidsrådets nuvarande form har under läsåret etablerats bland både elever och personal.

Rektor har drivit att det ska vara ”riktiga”, angelägna frågor till eleverna så att de upplever att deras åsikter och upplevelser efterfrågas och att de har reell möjlighet att påverka sin skolgång. Inte minst är skolning i denna demokratiska arbetsform angelägen och viktig kunskap.

4 Lgr11, kap. 2.1

Att ta hand om leksaksboden är också ett viktigt och riktigt uppdrag för eleverna.

5.2 Samverkan skola – fritidshem

Under de senaste två läsåren har rektor drivit att skolan och fritids är en gemensam enhet och uppdelningarna där emellan har minskat avsevärt, finns egentligen bara kvar där det är nödvändigt, såsom t.ex. skolkonferens för lärarna en gång i veckan och fritidskonferens för fritidspersonalen en gång i veckan. Rektor deltar i minst varannan vecka, högre grad när så är möjligt.

Arbetslagsledare för skola och fritids bildar tillsammans med skyddsombud och fackligt lokalombud samt rektor, enhetens ledningsgrupp, Parkgruppen. Denna träffas en gång i veckan och samtliga medlemmar i den har mandat att ta upp ärenden från medarbetarna samt ta med frågor ”på remiss”

till arbetslagen.

Vi strävar efter att genomföra så mycket gemensam fortbildning som möjligt, även det som en medveten strävan och markering att vi är en enhet, skola – fritids.

5.3 Övergångar

Målsättningar och rutiner redovisas i den gemensamma elevhälsoplanen som är tillgänglig för huvudmannen på kommunens Intranät.⁶

5.4 Fritidshem och hemmet

Mål

Skolan/fritidshemmet ska aktivt agera för att ge vårdnadshavare delaktighet i verksamheterna genom att erbjuda samverkansformer. Den största och viktigaste delen av samverkan med hemmen sker i den dagliga kontakten med vårdnadshavare. Där sker utbyte av information och kommunikation kring barnets behov och upplevelser av fritidshemmet. Under verksamhetsåret genomförs föräldramöten och Öppet Hus. Tyvärr har inte Schoolsoft fungerat optimalt, p.g.a. störningar i bakomliggande elevadministrativa system, vilket har lett till att det ibland har varit svårt för vårdnadshavarna att ta del av information. Även, vårdnadshavare med annat modersmål än svenska kan inte till fullo nyttja systemet och den information som finns där p.g.a. språkliga brister.

Resultat

Vi månar om att vårdnadshavare får del av vårt mål att även samverkan med fritids är viktigt. I de yngre åren fungerar det enklast då vårdnadshavare oftast hämtar och lämnar barnen.

På föräldramöten har vi erbjudit föräldrar att vara med och förbereda dessa och vi har också efterfrågat vad föräldrarna vill att vi ska ta upp på föräldramöten. Svaren är i huvudsak att man vill ha

”traditionella” föräldramöten där rektor inleder och att man sedan delar upp sig klassvis. Eftersom vi strävar efter att tänka årskurser istället för klasser så har vi numera denna del i årskurserna.

Vi försöker också se till att det finns personer som kan tolka på de språk vi har under föräldramötena.

6 https://intranet.storuman.se/avdelningar/v/43/texter/76289

7 Lgr11 - avsnitt 2.4 - Skola och hem

I samband med utvecklingssamtalet på vårterminen har föräldrarna besvarat en webbenkät vars svar ser ut såhär:

Jag upplever att jag får information om fritidshemmets mål, innehåll och arbetsformer.

44,4% stämmer helt och hållet, 40% stämmer ganska bra, 13,3% stämmer ganska dåligt, 2,2% vet ej.

Jag upplever att det mitt barn gör på fritids har betydelse för hens lärande och utveckling.

62,2% stämmer helt och hållet, 31,1% stämmer ganska bra, 2,2% stämmer ganska dåligt, 4,4% vet ej.

Jag upplever att jag får information om mitt barns lärande och utveckling i fritidshemmet.

37,8% stämmer helt och hållet, 46,7% stämmer ganska bra, 6,7% stämmer ganska dåligt, 4,4 stämmer inte alls, 4,4 % vet ej.

Jag upplever att mitt barn trivs och har kamrater på fritids.

57,8% stämmer helt och hållet, 33,3% stämmer ganska bra, 8,9% stämmer ganska dåligt Jag upplever att jag får information om mitt barns trivsel i fritidshemmet.

44,4% stämmer helt och hållet, 44,4% stämmer ganska bra, 8,9% stämmer ganska dåligt, 2,2% stämmer inte alls

Jag upplever att jag som förälder blir väl bemött av personalen på fritids.

93,3% stämmer helt och hållet, 6,7% stämmer ganska bra

6 Pedagogiskt ledarskap och arbetsmiljö

Rektor ska vara en god pedagogisk ledare som arbetar mot de nationella målen och övriga styrdokument. Årets stora satsning på ökade kunskaper om anpassning av lärmiljöer utifrån NPF har rektor initierat utifrån konsultation med SPSM.

För rektor är det angeläget att fånga upp önskemål om fortbildning hos medarbetarna och i möjlig mån bygga på dessa då de sammanfaller med skolans mål och behov. På Parkskolan finns ett stort intresse av att förkovra sig genom läsning av litteratur. Denna kan vara sådan som rektor vill att samtliga ska läsa eller sådan som uppstår hos medarbetare. Inläst litteratur redovisas på arbetsplatsträffar, APT.

Samtliga tillsvidareanställda medarbetare har haft uppdragssamtal, verksamhetsbesök samt resultat och utvecklingssamtal. I löneprocessen strävar rektor efter att både förstärka styrkor hos medarbetarna samt även utmana och bidra till utvecklings hos individerna. Samtliga medarbetare har haft möjlighet att få lönesamtal efter lönesättningen.

För både rektor och medarbetare är det viktigt att arbetsuppgifter hinns med inom ordinarie arbetstid.

Rektor påtalar återkommande att vi har den tid vi har, vi kan inte skapa mer tid. Vi måste alla förhålla oss till tiden, hur vi prioriterar och hanterar den.

Då både skyddsombud och fackligt lokalombud deltar i Parkgruppen tas arbetsmiljöfrågor upp där.

Exempelvis analyseras tillbuds- och skaderapporter i denna grupp. APT planeras av Parkgruppen sedan detta läsår vilket mottagits mycket positivt av medarbetarna.

Den handlingsplan som påbörjats utifrån medarbetarenkäten uttrycker ett önskemål om tydligare dialog mellan rektor och medarbetare för att känna en högre delaktighet i de beslut som fattas. Det är en balans mellan att kunna ge snabba, tydliga svar samtidigt som dessa ska vara genomtänkta. Inför kommande läsår presenterar rektor strukturer för såväl Parkgruppen, beslut och tillgänglighet.

8. Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Enligt skollagen ska huvudmannen och varje fritidshem- och skolenhet systematiskt och kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Inriktningen ska vara att de nationella målen för utbildningen uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras.⁸

Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. Även vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning. Att dokumentera kvalitetsarbetet systematiskt och kontinuerligt beskrivs i de allmänna råden med nedanstående modell:

Genomförande

Utifrån förra verksamhetsårets resultat och utvärderingar görs en lokal utvecklingsplan för fritidshemmets verksamhet. Under året följs den lokala utvecklingsplanen upp i samband med avdelningsplaneringar, arbetsplatsträffar och resultat- och utvecklingssamtal. Vid verksamhetsårets slut görs en utvärdering av utvecklingsplanen där framgångsfaktorer och fortsatta utvecklingsområden identifieras. Kan dessa knytas till forskning och beprövad erfarenhet används de som underlag för fortsatt planering.

8 Skollagen 4 kap. 3§

Analys

Avdelningarnas utvecklingsplaner skiljer sig åt i både innehåll och omfång och för att kunna jämföra och reflektera tillsammans kan vissa gemensamma områden behöva identifieras. Från fjolårets kvalitetsredovisning har utvecklingsområdena fortsatts arbeta med. Vi har även gjort kartläggningar på verksamhetens organisationsnivå och gruppnivå. Där det funnits behov har vi även kartlagt det enskilda barnet.

Sammanställning utvecklingsområden

• Rekrytering av utbildad personal

• Samverkan skola och fritids

• Utveckla samverkan och informationsutbyte med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska, bl.a. visa på skillnad på skola och fritids för att tillsammans skapa förståelse.

• Hitta former för analys och uppföljning pedagogiska dokumentationen

• Fortsätta utveckla och följa upp samarbetet skola – fritidshem

Denna redovisning är gjord av rektor Ia Gårdman, Parkskolan 200630 Tel 0951/141 48, Mejl: ia.gardman@storuman.se