9.4 Ansökan från AmiSgo AB

Ansökan om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående förskoleklass, grundskola och fritidshem

Skolinspektionen prövar om sökanden har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen enligt 2 kap. 5 § skollagen (2010:800). Det är sökanden som ska visa att denne har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för den sökta utbildningen. En ofullständig ansökan kan komma att prövas på inlämnat

underlag.

Beslut från regelbunden tillsyn och/eller anmälningsärenden avseende sökandens eventuella befintliga skolenheter kan komma att vägas in vid bedömning av aktuell ansökan. Vid Skolinspektionens handläggning inhämtas upplysningar om sökandens ekonomiska status hos UCAB.

D Läs mer om aktuell lagstiftning, förordningar och propositioner

ö Läs mer om personuppgiftslagen

Ansökan avser ö Förskoleklass

• Fritidshem 0 Grundskola

Ange vilket läsår skolenheten avser att starta 2016

Ange vilken kommun skolenheten ska vara belägen

Sollentuna k o m m u n v Sökandens namn (exempel Bolaget AB)

AmiSgo AB

Organisationsnummer/personnummer 556814-8117

Organisationsform

Aktiebolag v Skolenhetens namn

Entréskolan

Fullständigt ifylld ansökan med bilagor ska lämnas till Skolinspektionen senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen avser att starta.

Den eller de personer som är behöriga firmatecknare för företaget/föreningen/stiftelsen undertecknar ansökan. Det undertecknade försättsbladet finns på sista sidan av ansökningsblanketten. Undertecknade försättsbladet kan antingen bifogas till ansökan eller skickas till Skolinspektionen, Box 23069,104 35

Stockholm alternativ till friskolor@skolinspektionen.se Fullmakt - Lägg till bilaga

f51fW//r-/T kerQ/kAtiiin/AnnDnta/T ornl/MirrnQnft/WinHnw<5/Tpmnnrarv%?nTntprript%? 901 S-04-00

1. Sökanden och kontaktperson

• Läs mer

1.1 Uppgifter om sökanden

Sökandens namn (exempel Bolaget AB)

Organisationsform

Organisationsnummer/personnummer

Utdelningsadress

Postnummer

Ort

AmiSgo AB

Aktiebolag

556814-8117

Husknutsvägen 34

724 82

Västerås

1.2 Bifoga sökandens registeruppgifter

Handlingar som styrker sökandens rättsliga handlingsförmåga ska bifogas ansökan. Se nedan vilken handling som ska bifogas för respektive organisationsform. Registreringsbeviset som bifogas ansökan ska vara aktuellt. Observera att det är de personer som står angivna som firmatecknare som också måste underteckna ansökan för att ansökan ska vara giltig.

Efter att ansökan skickats in kan sökanden inte ändra vem som ansöker som huvudman. Sökanden kan alltså inte ändra från ett bolag till ett annat under pågående handläggning.

• Läs mer

Lägg till bilaga

1.3 Offentligt inflytande

Offentligt inflytande innebär att en kommun eller ett landsting har aktier eller andelar i bolaget eller föreningen eller rättsligt inflytande över verksamheten på något annat sätt. Se 2 kap. 6 § skollagen.

Om detta är fallet, redogör utförligt för

- bestämmanderätten i bolaget eller föreningen samt kommunens inflytande i bolaget eller föreningen - orsakerna till att samverkan är nödvändig mellan en kommun eller ett landsting och en enskild för att verksamheten ska komma till stånd, samt

- vilka särskilda skäl som finns med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning.

1.4 Kontaktperson

Under handläggningstiden kommer Skolinspektionens kontakter att ske med utsedd kontaktperson. Om kontaktpersonen undertecknar ansökan eller undertecknar via e-legitimation ska en fullmakt från behörig firmatecknare bifogas ansökan.

• Lös mer om förenklad delgivning av beslut

f!1e-///r-/T k*r<;/1™tiiin/Annnata/T .oral/Mio.rn«oft/WinHnw«/Tp.mnorarv%?OTnternet

/n? 901

Kontaktperson

E-postadress

Telefon arbetet

Mobil

Utdelningsadress

Postnummer

Ort

Anna-Maria Furustig Kontaktperson

E-postadress

Telefon arbetet

Mobil

Utdelningsadress

Postnummer

Ort

anna-maria.furustig@entreskolan.se Kontaktperson

E-postadress

Telefon arbetet

Mobil

Utdelningsadress

Postnummer

Ort

Kontaktperson

E-postadress

Telefon arbetet

Mobil

Utdelningsadress

Postnummer

Ort

010-20 70 777 Kontaktperson

E-postadress

Telefon arbetet

Mobil

Utdelningsadress

Postnummer

Ort

Kontaktperson

E-postadress

Telefon arbetet

Mobil

Utdelningsadress

Postnummer

Ort

070-684 10 14 Kontaktperson

E-postadress

Telefon arbetet

Mobil

Utdelningsadress

Postnummer

Ort

Kontaktperson

E-postadress

Telefon arbetet

Mobil

Utdelningsadress

Postnummer

Ort

Husknutsvägen 34 Kontaktperson

E-postadress

Telefon arbetet

Mobil

Utdelningsadress

Postnummer

Ort

Kontaktperson

E-postadress

Telefon arbetet

Mobil

Utdelningsadress

Postnummer

Ort

724 82 Kontaktperson

E-postadress

Telefon arbetet

Mobil

Utdelningsadress

Postnummer

Ort Västerås

1.5 Inriktning

Ange om skolenheten kommer att ha någon av nedanstående inriktningar

• Waldorf

L J Konfessionell. Redogör för de konfessionella inslagen i utbildningen.

2. Elevantal och elevprognos

• Läs mer

2.1 Årskurser

Ange de årskurser ansökan avser:

F-klass Åkl \Äk2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 \Åk9

• • • • ^{0 0 0 0 0 0}

2.2 Elevantal

Ange planerat antal elever per skolform samt vilket år verksamheten är fullt utbyggd.

• Läs mer

F-klass Åkl Åk2 Åk3 \Åk4 Åk5 Åk 6 Ak 7 Åk 8 Åk 9 Totalt

Läsår 1 20 20 4 0 30 110

Läsår 2 4 0 20 20 40 40 30 190

Läsår 3 40 4 0 20 40 40 30 210

Fullt utbyggd 40 4 0 40 40 40 40 240

verksamhet

2.3 Antal elever i fritidshemmet

fi1e:///C:A Jsers/katiun/AnnData/T ,oca1/Microsoft/ Windows/Temnorarv%20Tnternet%2. 2015-04-09

Ange planerat antal elever samt årskurser på fritidshemmet för läsår 1-3 samt vid fullt utbyggd verksamhet.

Fritidshemmet ska enligt 14 kap. 7 § skollagen erbjudas till och med vårterminen det år då eleven fyller 13 år.

\Antal eleverlÅrskurser Läsår 1

Läsår 2 Läsår 3

Fullt utbyggd verksamhet

2.4 Läsår skolenheten är fullt utbyggd

Ange vilket läsår skolenheten planeras vara fullt utbyggd. Om fullt utbyggd verksamhet ligger längre fram än fem år, ange skäl till detta.

2019

2.5 Elevprognos

En elevprognos ska säkerställa att sökanden får ett tillräckligt stort elevantal för att verksamheten ska kunna startas upp och bedrivas långsiktigt. Elevprognosen kan grundas på en intresseundersökning som bifogas ansökan eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten.

Om elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning ska följande framgå av undersökningen:

- hur intresseundersökningen är genomförd - urvalsmetoden

- hur många elever/vårdnadshavare som blivit tillfrågade

- vilken information elev/vårdnadshavare fick om sökanden och den planerade skolenheten i samband med intresseundersökningen

- att elev/vårdnadshavare vid undersökningstillfället fick information om att den planerade skolan är en fristående skola

- när intresseundersökningen genomfördes - vilka frågor som ställdes vid undersökningen

- resultatet från undersökningen och hur svaren är fördelade per sökt årskurs.

• Läs mer

För att säkerställa att det finns elevunderlag för att kunna starta upp och driva den sökta skolenheten har informationsmöten för föräldrar med barn i åldern 8-13 år hållits under hösten 2014. På mötena fick föräldrar och barn information om Entréskolans profilering och arbetssätt samt hur vi kommer att arbeta med elevernas kunskapsutveckling och progression i årskurs 4-6 och sedan i årskurs 7-9. De fick också information om att vi är en fristående skolenhet och att det ärAmiSgo AB som är huvudman för

verksamheten. Vid informationsmötet fick föräldrar lämna in en intresseanmälan om de var intresserade av Entréskolan som ett alternativ till sitt barns skolgång eller göra en intresseanmälan på vår hemsida. En sammanställning av intresseanmälningar som vi har fått in på informationsmötet och på vår hemsida fördelar sig påföljande sätt: Årskurs 4 - 21 intresseanmälningar Årskurs 5 - 22 intresseanmälningar Årskurs

6-14 intresseanmälningar Årskurs 7-42 intresseanmälningar Årskurs 8 - 31 intresseanmälningar Årskurs 9 - 5 intresseanmälningar

Lägg till bilaga

file:///C:/I Jsers/katiun/AnnData/T,ocal/Microsoft/Windows/TemDorarv%20Internet%2... 2015-04-09

3. Ekonomi

• Läs mer om aktuell lagstiftning, förordningar och propositioner

ö Läs mer om inhämtning av kreditupplysning

3.1 Sökandens budget

Läs mer

Sökanden ska lämna in en likviditetsbudget för läsår 1 samt en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3.

Likviditetsbudgeten består av två delar: Del ett visar in- och utbetalningar och investeringar för etablering, det vill säga in- och utbetalningar som sker innan skolstart. Del två visar in- och utbetalningar under läsår 1.

Resultatbudget lämnas förde tre första läsåren och visar bokföringsmässiga intäkter och kostnader. Se vidare under avsnitt 3.7 för likviditetsbudget samt 3.8 för resultatbudget.

Beskriv nedan hur sökanden med inlämnad likviditets- och resultatbudget avser att bedriva en verksamhet med god kvalitet och med varaktighet. Utgå exempelvis från Skolverkets jämförelsetal och kommentera eventuella större avvikelser från genomsnittskostnader/bidrag. Om sökanden inte uppger någon post i budgeten för till exempel elevhälsa eller försäkringar, ange skälet till detta.

Om ansökan avser ett nystartat bolag/förening, beskriv hur sökanden avser att täcka ett eventuellt underskott i likviditetsbudget läsår 1 samt förlust i resultatbudget läsår 1.

3.2 Årsredovisning/årsbokslut

Bifoga den senaste årsredovisningen/årsbokslutet om sådan finns.

Om sökanden har gått medförlust de senaste åren/perioderna eller om bolagets/föreningens ekonomi visar låg likviditet och/eller soliditet, redogör i förekommande fall för bakgrunden till detta. Redogör dessutom för hur sökanden ska stärka den ekonomiska situationen.

• Läs mer

Lägg till bilaga

3.3 Grundbelopp

Redovisa hur sökanden har beräknat kommunens grundbelopp per sökt skolform. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevantalet inom respektive skolform.

Av redogörelsen ska framgå

- beloppets storlek och hur det har beräknats - vilka kontakter som tagits med kommunen

• Läs mer

Beloppet för grundbeloppet för elev vid fristående enhet i Sollentuna kommun är de faktiska beloppet som ges till fristående verksamheter 2015. Uppgifterna har fåtts från ekonomienheten vid Sollentuna kommun, åk 1-5 74624 kr åk 6-9 89888 kr

3.4 Lån/ägartillskott/aktieägartillskott

fi1fy///r.'/I teers/katiim/Annnata/T nc.a 1/MirTnsnf>/Windnws/Temnnrflrv%20Tnterriet

/o2... 2015-04-09

samt finansiering med egna medel

Om lån/ägartillskott/finansiering med egna medel upptagits i budgeten, inkom med nedanstående uppgifter.

Lån - Styrk posten lån med aktuellt undertecknat lånelöfte från till exempel bank. Av lånelöftet ska framgå vilket belopp som kan/kommer att lånas ut.

• Läs mer

Aktieägartillskott/ägartillskott - Om medel tillskjuts av ägarna ska detta framgå under denna post och styrkas med aktuellt intyg som är undertecknat av behörig firmatecknare samt till exempel kontoutdrag, årsredovisning eller liknande som visar att medlen finns att tillgå.

Finansiering med egna medel - Med detta avses till exempel medel som finns tillgängliga i redan bedriven verksamhet. Styrk posten med till exempel sökandens senaste årsredovisning och förklara vilka medel sökanden avser nyttja.

Lägg till bilaga

3.5 Övriga inbetalningar/intäkter

Om övriga inbetalningar/intäkter ingår i budgeten ska dessa redovisas. Ange i så fall vad posten omfattar och med vilket belopp. Om det finns utbetalningar/kostnader som kan hänföras till

inbetalningarna/intäkterna ange belopp och varde återfinns i budgeten. Tillskott av medel som inte omfattas av lån/ägartillskott/finansiering med egna medel, styrks till exempel med intyg och kontoutdrag från privatperson, sponsoravtal, inbetalningar från medlemmar eller liknande.

• Läs mer

Lägg till bilaga

3.6 Investeringar och etableringsutbetalningar vid en ny skolenhet

Investeringar och etableringsutbetalningar ska redovisas i budgeten.

Läs mer

Av budgeten ska följande framgå

- vilka belopp och i vilka poster etableringsutbetalningar respektive investeringar upptas i budgeten.

Av beskrivningen ska följande framgå

- hur investeringar och etableringskostnader är beräknade - hur investeringar och etableringskostnader ska finansieras - när i tiden in- och utbetalningarna kommer att uppstå.

ft1e:///C-/l Tsers/katinn/AnnData/T ,oca1/Micro5?ofVWindows/Temnorarv%20Internet%2... 2015-04-09

Etableringskostnaderna kommer att finansieras med lån och eget kapital. Den första inbetalningen av grundbeloppet för eleverna kommer att ske 1 juli vilket betyder att juli månads inbetalningar även kommer att användas till etableringskostnader. De flesta utbetalningar kommer att ske i augusti/september läsår 1.

Då leverans av möbler, läromedel och utrustning kommer att ske i slutet av juli månad. Rekrytering, marknadsföring och elevansökningar kommer att administreras av personal som redan är anställd inom företaget och kommer inte att kosta något extra för etableringen av skolan. Deras löner betalas redan av

bolaget med andra medel. Lärare kommer att anställas från och med början av augusti med första löneutbetalning 27 augusti.

3.7 Likviditetsbudget för in- och utbetalningar innan skolstart samt likviditetsbudget för läsår 1

Inkom med en likviditetsbudget för in- och utbetalningar innan skolstart samt en likviditetsbudget för läsår i .

Observera att eventuellt över- eller underskott från investerings- och etableringsbudgeten flyttas till likviditetsbudgeten läsår 1. Eventuella inbetalningar utöver bidrag ska vara sådana som inte redan angivits i investerings- och etableringsbudgeten. Detta innebär alltså att sökanden inte kan ta upp samma

inbetalning i både "likviditetsbudget in- och utbetalningar innan skolstart" och i" likviditetsbudget läsår 1".

ö

Likviditetsbudget in- och utbetalningar Likviditetsbudget läsår 1 innan sko I stort

Inbetalningar Innan Inbetalningar Läsår 1 Totalt år 1 skolstart

Kommunalt bidrag 0

förskoleklass

Kommunalt bidrag grundskola 9576240 9576240 Kommunalt bidrag fritidshem ^• 0

Avgift fritidshem 0

Lån 500000 Lån 500000

Aktieägartillskott/ägartillskott Aktieägartillskott/ägartillskott 0 Finansiering med egna medel 100000 Finansiering med egna medel 100000

Annan finansiering Annan finansiering 0

Övriga inbetalningar Övriga inbetalningar 0

Summa inbetalningar 600000 Summa inbetalningar 9576240 10176240

Utbetalningar - innan Utbetalningar - läsår 1 skolstart

Utbildning och personal Utbildning och personal

Skolledning Skolledning 377600 377600

Personal/lärare Lärare förskoleklass 0

Lärare grundskola 3865800 3865800 Personal fritidshem

Personal fritidshem 0

Övrig personal 165195 165195

Administration Administration 131673 131673

fil#W//r-fl TcprQ/kfltJnn/Annnata/T nrql/Mirrnsnfr/WinHnw<i/Te^ 201 5-04-09

Rekrytering

Lokaler/Utrustning Lokalhyra Speciallokaler Möbler Datorer

Kontorsutrustning Telefon, kopiator mm Läromedel

Litteratur/utrustning/skol- bibliotek (ink program- varor, licenser) Övrigt

Information och annonsering

300000

200000

23400

Försäkringar

Övriga utbetalningar Finansiella poster

Räntor Amorteringar

Summa utbetalningar Över/Underskott

523400 76600

Rekrytering 11648 11648 Fortbildning 24500 24500 Lokaler/Utrustning

Lokalhyra 1889326 1889326 Speciallokaler 97024 97024 Möbler 645682 945682 Datorer 389796 389796 Kontorsutrustning 50000 50000 Telefon, kopiator mm 32505 32505 Läromedel

Litteratur/utrustning/skol- 322204 522204 bibliotek (ink program-

varor, licenser) Övrigt

Information och 23400 46800 annonsering

Elevhälsa Skolmåltider Studieresor Försäkringar Studie- och yrkes- vägledning

Övriga utbetalningar 272500 272500 Finansiella poster

Räntor 29788 29788 Amorteringar 91663 91663 Summa utbetalningar 9527149 10050549 Över/Underskott 4 9 0 9 1 125691

345000 345000 647776 647776

24000 24000

40074 40074

49995 49995

3.8 Resultatbudget för läsår 1, 2 och 3

Inkom med en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3. Utgå från Skolinspektionens budgetmall nedan.

Observera att angivna kostnader läsår 1 bör överensstämma med totala utbetalningar i likviditetsbudgeten. Förklara eventuella avvikelser.

• Läs mer

Resultatbudget

Intäkter Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3

Kommunalt bidrag förskoleklass

Kommunalt bidrag grundskola 9576240 16461360 18852480

fi1e7//r-/Tkers/katiim/A™^ 2015-04-09

Kommunalt bidrag fritidshem Avgift fritidshem

Övriga intäkter

Summa intäkter 9576240 16461360 18852480

Kostnader Personal

Skolledning

Lärare förskoleklass Lärare grundskola Personal fritidshem Övrig personal Administration Rekrytering Fortbildning Lokaler/Utrustning

Lokalkostnad

Kostnader för speciallokaler Kontorsutrustning/förbrukningsinventarier Läromedel

Litteratur/utrustning/skolbibliotek (ink programvaror, licenser)

Övrigt

Information och annonsering Elevhälsa

Skolmåltider Studieresor Försäkringar

Studie- och yrkesvägledning Övriga kostnader

Finansiella poster Räntor

Avskrivningar Möbler Datorer

Telefon, kopiator mm

377600 672000

3865800

165195

131673

11648

24500

29788

159621

7683110

672000

8643499

365195

222146

565195

255024

29788

159621

29788

159621

1889326 3075000 3575000

97024 197024 253127

176505 220505 250505

912000 1021851 1213891

46800 23400 23400

345000 745000 1045000

647776 1049498 1200143

24000 51000 61000

40074 73668 75868

49995 49995 49995

178000 178000 178000

Summa kostnader 9172325 15816801 18251056

Vinst/förlust 403915 644559 601424

fi1e:///C:/T Jsers/katiun/AnnData/T .ocal/Microsoft/Windows/Ternnorarv%20Tnternet°/n2... 2015-04-09

3.9 Resultatbudgeten

Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat läsår 1 och bolaget/föreningen inte har ett eget kapital som täcker förlusten, redovisa hur förlusten ska täckas.

Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat år 3, redovisa när verksamheten beräknas generera som lägst ett nollresultat samt hur sökanden ska arbeta för att uppnå detta.

3.10 Avgift fritidshemmet

Avgifter som en enskild huvudman för ett fritidshem tar ut ska vara skäliga.

Om sökanden avseratt ta ut avgift för eleverna i fritidshemmet ska följande framgå - avgiftens storlek

- hur den har beräknats (exempelvis kommunens maxtaxa).

• Läs mer

4. Lokaler

O

4.1 Lokaler

Redogör för skolenhetens planerade lokaler. Ange i vilken stadsdel/kommundel skolenheten planeras vara belägen.

• Läs mer

Skolenhetens planerade lokaler k o m m e r att innehålla lektionssalar, uppehållsrum, matsal och

speciallokaler som krävs f ö r ämnesundervisning i alla grundskolans ämnen. Lokalerna kommer att vara anpassade f ö r vår verksamhet och pedagogiska idé. En viktig del i lokalernas placering är att de ligger i nära anslutning till företag f ö r en naturlig kontakt med näringslivet. Skolan är planerad att ligga i Häggvik, Sollentuna. Kontakt är tagen med ett flertal fastighetsägare och mäklare f ö r a t t bevaka och säkerställa lokaler inför skolstart 2016.

4.2 Speciallokaler

Redogör för tillgången till speciallokaler och om de kommer att inrymmas inom skolenheten eller om de ska hyras externt.

Redogör för speciallokaler för nedanstående ämnen Hem- och konsumentkunskap

På skolan kommer anpassning göras för hem- och konsumentkunskap med tillagningsmöjligheter med minst fyra fullt utrustade kök med finns att tillgå.

Idrott och hälsa

fi1e:///C:AJsers/katiun/Ann^ 2015-04-09

Idrott k o m m e r ske i närliggande idrottsanläggningar, beroende på årstid och aktivitet. Vid varmare årstid k o m m e r även närmiljön, där den tillåter idrotts- och friluftsaktivitet, att användas.

Naturorienterande ämnen (biologi, fysik, kemi och teknik)

NO-ämnenas laborativa delar k o m m e r ha tillgång till behövligt material och utrustning i f o r m av e t t NO- labb på skolan. Inredning sker i enlighet m e d gällande riktlinjer för hantering av ämnesspecifikta m a t e r i e l / ä m n e n .

Slöjd

Slöjd sker i snickarverkstad och skaparverkstad på skolan beroende av val av slöjdmateriel. Både

handverktyg och maskiner f ö r olika slöjdmaterial och hantverkstekniker k o m m e r att finnas att tillgå. Grövre maskiner k o m m e r köpas in kontinuerligt f ö r att bygga upp en god maskinpark.

4.3 Skolbibliotek

Beskriv hur sökanden kommer att säkerställa elevernas tillgång till ett skolbibliotek.

Av beskrivningen ska framgå

- skolbibliotekets innehållsmässiga funktion - skolbibliotekets pedagogiska funktion.

Om skolbiblioteket inte inryms inom skolenhetens lokaler redogör för hur sökanden avser tillförsäkra eleverna tillgång till ett skolbibliotek.

På skolenheten kommer det att finnas e t t skolbibliotek med skönlitterära böcker och fackböcker anpassade för de olika åldersgrupperna av elever på skolan. Skolbiblioteket kommer att finnas centralt i lokalerna och alla elever kommer att ha tillgång till biblioteket under hela skoldagen. Fackavdelningen i skolbiblioteket k o m m e r att användas som en del i undervisningen för att söka information från olika sorters källor. Utifrån det projektorienterade arbetssättet är biblioteket på Entréskolan e t t öppet bibliotek där eleverna kan söka information och fakta under hela skoldagen utifrån de uppgifter som de arbetar m e d . En viktig del i undervisningen är a t t lära eleverna a t t vara källkritiska och granska sina källor och då är d e t viktigt att ha information från flera olika böcker och källor som eleverna kan jämföra m e d varandra. Skolbiblioteket ska lära eleverna a t t information kan nås på många olika sätt och från många olika källor. Vi har även ett digitalt bibliotek med e-böcker och ljud-böcker f ö r att säkerställa material f ö r alla elevers olika behov. I det digitala biblioteket kan eleverna även söka efter filmer och internetsidor utifrån ämneslänkar. Den

skönlitterära avdelningen i skolbiblioteket ska inspirera och motivera elever att läsa skönlitteratur. I den skönlitterära avdelningen k o m m e r d e t att finnas skönlitterära böcker f ö r olika åldersgrupper, intresse och läsvana. Läsning av skönlitterära böcker är en viktig del i att utveckla språket. Skönlitterära böcker används även i våra arbetsområden kopplat till t e m a t . Till exempel läser eleverna skönlitterära böcker m e d

anknytning till Afrika i arbetsområdet Afrika-Uganda f ö r att få en ökad referensram till det teoretiska arbetet.

5. Skolenhetens ledning och personal

• Läs mer

5.1 Rektor

0 För ledning av skolenheten ska det finnas en rektor. Sökanden kommer att anställa en rektor som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt enligt 2 kap. 11 § skollagen.

file:///C:AJsers/katiuD/ADDData/Local/MicrosofVWindows/TemDorarv%20Internet%2. 2015-04-09

5.2 Lärare - behörighetskrav

För undervisning i förskoleklass och i grundskolan ställs krav på lärarnas utbildning. Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva sådan undervisning. Undantag får göras i vissa fall.

0 Sökanden för förskoleklassen/grundskolan kommer att följa kraven på lärares utbildning enligt 2 kap.

13 § och 17-22 §§ skollagen.

5.3 Personal i fritidshemmet - utbildning

För undervisning i fritidshemmet ställs krav på personalens utbildning. Utöver lärare eller förskollärare får det i undervisningen i fritidshemmet finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas utveckling och lärande främjas.

CH Sökanden för fritidshemmet kommer att följa kraven på personalens utbildning och erfarenhet enligt 2 kap. 14 § skollagen.

5.4 Antal lärare - förskoleklass

Ange beräknat antal lärare i förskoleklassen uttryckt i antal personer och antal heltidstjänster.

Om du anger lärarantalet med decimaler, ange det med punkter (t ex. 4.5) istället för kommatecken (4,5).

• Läs mer

Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd

verksamhet Antal

personer

Antal heltids- tjänster

Antal personer

Antal heltids- tjänster

Antal personer

Antal heltids- tjänster

Antal personer

Antal heltids- tjänster

Antal elever per lärare, läsår 1 NaN Antal elever per lärare, läsår 2 NaN Antal elever per lärare, läsår 3 NaN Antal elever per lärare, fullt utbyggd verksamhet NaN

5.5 Antal lärare - grundskola

Ange beräknat antal lärare i grundskolan uttryckt i antal personer och antal heltidstjänster. Lämna även en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan.

Om du anger lärarantalet med decimaler, ange det med punkter (t ex. 4.5) istället för kommatecken (4,5).

ö Läs mer

Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd

verksamhet Antal

personer

Antal heltids- tjänster

Antal personer

Antal heltids- tjänster

Antal personer

Antal heltids- tjänster

Antal personer

Antal heltids- tjänster

11 9 18 16 22 18 25 20

Antal elever per lärare, läsår 1 12 Antal elever per lärare, läsår 2 12

file:///C:/Users/katiuD/ADDData/Local/Microsoft/Windows/TemDorarv%20Intemet%2 2015-04-09

Antal elever per lärare, läsår 3 12 Antal elever per lärare, fullt utbyggd verksamhet 12

Lämna en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan.

Exempel på tjänstefördelning läsår 1 (ämneskombinationerna kan se annorlunda ut beroende av lärarnas ämn eskombinationer för att få ihop behörighet i alla ämnen och årskurser, men det kommer att vara minst 4 lärare i åk 7-9 ma, NO, SO, sv/eng och minst 3 lärare ma, NO, SO, sv/eng åk 4-6) Lärare i: SO 100

% åk 7-9 Lärare 2: NO/teknik 100% åk 7-9 Lärare 3: Svenska/engelska 100% åk 7-9 Lärare 4: Matematik 100 % åk 7-9 Lärare 5: Moderna språk 40% åk 7-9 Lärare 6: SO 100 % åk 4-6 Lärare 7:

NO/Matematik/teknik 100% åk 4-6 Lärare 8: engelska/svenska 100% åk 4-6 Lärare 9: Musik 50 % åk 4-9 Lärare 10: Idrott/hem- och konsumentkunskap 60% åk 4-9 Lärare 11: Slöjd/bild 50% åk 4-9 Utöver detta kommer det att finnas en speciallärare som finns med under elevhälsa vilket gör att den personen inte finns med i denna redogörelse. 50% första läsåret och sedan 100%.

5.6 Antal tjänster - fritidshem

Ange beräknat antal personal i fritidshemmet uttryckt i antal personer och antal heltidstjänster.

Om du anger lärarantalet med decimaler, ange det med punkter (t ex. 4.5) istället för kommatecken (4,5).

• Läs mer

Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd

verksamhet

Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal

personer heltids- personer heltids- personer heltids- personer heltids-

tjänster tjänster tjänster tjänster

Antal elever per lärare, läsår 1 NaN Antal elever per lärare, läsår 2 NaN Antal elever per lärare, läsår 3 NaN Antal elever per lärare, fullt utbyggd verksamhet NaN

5.7 Övrig personal

Om sökanden angett övrig personal i budgeten lämna här en beskrivning av vilken personal som avses.

Övrig personal är personal f ö r städ, kök, vaktmästeri.

6. Elevhälsa och studie- och yrkesvägledning

• Läs mer

6.1 Elevhälsa

Beskriv hur eleverna får tillgång till elevhälsa.

I

file:///C:/I Jsers/katiun/AnnData/T.oca1/MicrosorVWindows/Temnorarv%20Internet%2... 2015-04-09

Av beskrivningen ska framgå

- vilka personalkategorier som kommer ingå i elevhälsan - elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll.

Elevhälsans roll på Entréskolan är att arbeta med förebyggande och hälsofrämjande aktiviteter. Elevhälsan är m e d i arbetet av värdegrundsfrågor som arbetet m e d kränkande behandling, undervisningen om tobak, alkohol, andra droger, livsstilsrelaterad ohälsa och samlevnadsfrågor. Elevhälsans huvuduppdrag på Entréskolan är att vara en elevstödjande f u n k t i o n f ö r att öka elevernas resultat och lärande i enlighet med de nationella styrdokumenten och Entréskolans vision och verksamhetsidé. Elevhälsan kan med sina kompetenser finna förklaringar och lösningar som är viktiga f ö r en samlad bild av elevernas skolsituation.

Insatserna som sker inom elevhälsan ska vara inriktade på att öka elevernas måluppfyllelse och lärande.

Elevhälsan på Entréskolan... - Arbetar främst med förebyggande och hälsofrämjande insatser som är riktade till alla elever på skolan f ö r att skapa en lärandemiljö och undervisningssituation som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. - Arbetar tillsammans m e d lärarna med att utveckla de rätta verktygen och metoderna f ö r att undanröja de hinder som finns för varje enskild elevs lärande och utveckling genom att ge stöd, konsultation och handledning till lärare. - Finnas med i planeringen och genomförandet av arbetsområden med centralt innehåll som handlar o m tobak, alkohol och andra droger, jämställdhet, ergonomi och sex- och samlevnad. - Arbetar u t e f t e r Entréskolans värdegrund genom att försöka hitta elevernas starka sidor och fokusera på det som fungerar hos eleven för att hjälpa d e m att lyckas istället f ö r att se brister hos eleven där utredningar och diagnoser ses som en lösning på en elevs problematik. Se eleven istället f ö r problemet. Inom elevhälsan kan eleverna vid behov även få hjälp m e d enklare sjukvårdsinsatser m e n elevhälsans uppgift är inte vård och behandling utan främst förebyggande och främjande hälsoarbete på skolan. En enklare sjukvårdsinsats kan vara att skriva hänvisningar och remisser till landstingets verksamheter. På Entréskolan finns e t t elevhälsoteam som har i uppgift att följa upp elever i behov av särskilt stöd samt arbeta m e d det förebyggande och hälsofrämjande arbetet som elevhälsan har. I elevhälsoteamet har rektor det övergripande ansvaret och den beslutande rollen.

Elevhälsoteamet består av rektor, specialpedagog, skolsköterska, elevcoach, kurator. Elevhälsoteamet träffas en gång i veckan. En gång per t e r m i n träffas det utökade elevhälsoteamet m e d även skolläkare och psykolog. Följande personalkategorier kommer att ingå i elevhälsan Skolsköterska - Skolsköterskan arbetar med hälsofrämjande och förebyggande insatser samt hälsobesök i årskurs 6 och årskurs 8. Skolsköterskan erbjuder hälsobesök i årskurs 6 och i årskurs 8 samt vaccinationer enligt det nationella

vaccinationsprogrammet. Skolsköterskan kommer även att ha en öppen mottagning för elever att besöka h e n n e / h o n o m . Skolläkare - Skolläkare k o m m e r att finnas att tillgå för de elever som är i behov av detta.

Elever i behov av skolläkare delges av skolsköterskan eller elevhälsoteamet på skolan. Eleverna träffar även skolläkaren vid speciella hälsobesök som kräver en utökad medicinsk kompetens. Kurator - Kurator arbetar med hälsofrämjande och förebyggande insatser med alla elever f ö r att utveckla en lugn och trygg

lärandemiljö på skolan. Kurator finns m e d i elevhälsoteamet och gör utredningar utifrån elevernas sociala utveckling. Kurator kopplas även in vid speciella händelser som påverkar eleverna i deras studiesituation.

Elever i behov av extra kuratorstöd delges av rektor och elevhälsoteamet på skolan. Psykolog - Psykolog finns a t t tillgå vid behov av utredning av en elev. Psykologen anlitas av rektor på skolan.

Specialpedagog/speciallärare - Specialpedagogens uppgift är att tillsammans m e d de övriga i elevhälsan vara e t t stöd f ö r lärarna i arbetet med elever i behov av extra stöd. De specialpedagogiska insatserna riktar sig till lärare f ö r att ge vägledning och stöd runt elever som är behov av specialpedagogiska åtgärder.

Genom vägledningsmöten med lärarna får lärarna hjälp och stöd i arbetet f ö r att skapa en lärandemiljö och undervisningssituation som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Specialpedagogen arbetar f ö r att ge lärarna som arbetar dagligen med eleverna de rätta verktygen och metoderna för att undanröja de hinder som finns f ö r varje enskild elevs lärande och utveckling.

6.2 Studie- och yrkesvägledning

Beskriv hur eleverna får tillgång till studie- och yrkesvägledning (SYV). Redogörelsen ska avse samtliga årskurser som ansökan avser.

Av beskrivningen ska framgå

- hur elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildning och yrkesverksamhet tillgodoses.

file:///C:/Users/katiup^ 2015-04-09

Studie- och yrkesvägledare Eleverna k o m m e r att ha tillgång till studie- och yrkesvägledare inför val av framtida utbildning och yrkesverksamhet. Studie- och yrkesvägledaren ger information till elever och föräldrar o m vilka olika studiemöjligheter och yrkesvägar som finns och är kontinuerligt på skolan under läsåret. Studie- och yrkesvägledaren kommer att ha informationsmöten/lektioner m e d föräldrar och elever samt individuella vägledningssamtal och stöd inför gymnasievalet. Studie- och yrkesvägledaren har också en vägledande roll bland den övriga personalen f ö r att planera upp undervisningen runt arbetsområdet arbetsliv. Studie- och yrkesvägledningen Studie- och yrkesvägledningen är integrerad i skolans verksamhet genom a t t den f ö r e k o m m e r inom undervisningen, i olika f o r m e r av vägledning och i information till elever och föräldrar. Studie- och yrkesvägledningen är all personals ansvar.lnom undervisningen får eleverna kunskap o m samhälle och arbetsliv, entreprenörskap samt får erfarenheter av yrkeslivet genom studiebesök och praktisk arbetslivsorientering. Som vägledning i elevernas yrkesval arbetar vi med a t t eleverna ska utforska, identifiera och formulera sina egna styrkor, intressen och framtidsdrömmar för att kunna göra egna välgrundade val inför fortsatta studier och yrkesvägar. En viktig del i Entréskolans arbetssätt är kontakt med samhället och näringslivet. Vi kommer att ha kontakt med olika företag och arbetsorganisationer f ö r a t t kunna belysa olika delar av arbetslivet f ö r eleverna. Bjuda in olika yrkesgrupper för presentationer av deras yrken och utbildning. Varje läsår arbetar eleverna med ett arbetsområde:

Arbetsliv - som är en progression i deras studie- och yrkesvägledning inför framtida utbildning och yrkesverksamhet. I varje arbetsområde finns en koppling till arbetslivet och olika företag kopplat till arbetsområdets t e m a . Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen årskursvis År 4 - Vilka yrken finns?

Vilka yrken har det funnits förr i tiden? Vad är jag bra på? Vad är jag intresserad av? Privatekonomi månadspeng inkomst- utgifter, Hur får man pengar? Vad används pengar till? Studiebesök År 5 -

Kopplingen mellan utbildning - yrken - inkomst, Vilken utbildning vill jag gå? Vad krävs av mig i skolan idag?

Familjens privatekonomi - Relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion. Sociala skyddsnät f ö r barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället. Studiebesök. År 6 - Arbete med entreprenörskap - hitta mina egna styrkor, intressen och framtidsdrömmar. Det offentligas e k o n o m i . Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat använder skattepengarna t i l l . Arbete projektarbete att skapa en produkt som ska

marknadsföras. - Studiebesök, År 7 - Arbete med entreprenörskap - Fördjupning av att utveckla mina egna styrkor, intressen och framtidsdrömmar och vad det kan leda till i f r a m t i d e n . Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Finn Upp. Arbete med uppfinningar, behov - utveckling av produkter. Marknadsföring av sin uppfinning. Studiebesök, År 8 - Praktisk arbetslivsorientering - Arbetsliv, arbetsmiljö, arbetslagstiftning, fackliga organisationer, arbetsmarknadens parter, lön och skatt.

Utbildningsvägar till yrken, företagspresentation av praoplatsen, genusyrken. Studiebesök. Information om olika gymnasieprogram och gymnasieskolor. Mina betyg i relation till gymnasieutbildningen. År 9 -

Yrkesvalsvecka - Samhällsekonomin och sambanden mellan samhällsekonomin och arbetslöshet, inflation, nyföretagande, skattetryck. Privatekonomi/lön/konsumtion. Arbete med att hitta olika yrken som eleven är intresserad av. Olika utbildningsvägar till yrket. Företagspresentationer, studiebesök, Projektarbete att skapa ett företag som ska marknadsföras. Ung företagsamhet. ALMI - starta eget, praktisk

arbetslivsorientering. Information från olika gymnasieskolor och program. Föräldramöten inför gymnasievalet. Individuella vägledningssamtal med studie- och yrkesvägledare.

7. Elevens utveckling mot målen

• Läs mer

7.1 Särskilt stöd

Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta med elever i behov av särskilt stöd.

Av beskrivningen ska framgå

- hur behovet av särskilt stöd identifieras och hur stödet anpassas till eleven - arbetsgången avseende det särskilda stödet

- samrådet med elevhälsan.

file:///C:/Users/katiup/AppData/Local/MicrosofVWindows/Temporary%20Intemet%2^ 2015-04-09

Rutiner för särskilt stöd på Entréskolan 1. Om en elev inte utvecklas mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska läraren skyndsamt - Ha ett samtal med eleven och ev. vårdnadshavare om elevens behov av stöd. Vad behöver eleven för extra anpassningar och stöd? - Ge eleven stöd i form av extra anpassningar för att eleven ska uppnå kunskapskraven. Läraren kan ta stöd av andra lärare och elevhälsans kompetenser (specialpedagog, skolsköterska etc) för att utarbeta de stödinsatser som eleven kan ha behov av. - Klicka i ämnesvarning i ämnesmatrisen i SchoolSoft samt skriva in i kommentarsfältet de extra anpassningar som läraren gör för att eleven ska uppnå kunskapskraven för E. - Meddela rektor och elevhälsoteamet genom att fylla i blanketten "Uppmärksammande om elev som ej uppnår kunskapskraven". 2. Om eleven efter en tid med dessa stödinsatser fortfarande inte utvecklas i riktning mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska läraren - Intensifiera de extra anpassningarna och anpassa undervisningen ytterligare efter elevens behov. Läraren kontaktar elevhälsan för att få extra stöd i utarbetandet av - Elevhälsans kompetenser kopplas in. Observationer av eleven i klassrumssituationen av specialpedagog och skolsköterska för att få hjälp och stöd att utarbeta ytterligare extra anpassningar för eleven. - Ha

ytterligare samtal med elev och vårdnadshavare om vilka behov av stöd eleven har. Vad behöver eleven för extra anpassningar och stöd? Vad kan elev och vårdnadshavare hjälpa till med. - Ska läraren uppdatera kommentarsfältet vid ämnesvarningen i SchoolSoft med de utökade extra anpassningarna som eleven får.

3. Om eleven trots de ytterligare extra anpassningarna fortfarande inte utvecklas i riktning mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås - Ska läraren anmäla elevens behov av särskilt stöd till rektor och elevhälsoteamet för utredning om behov av särskilt stöd på blanketten "Anmälan av elev i behov av särskilt stöd". 4. En utredning av särskilt stöd påbörjas skyndsamt. Rektor ansvarar för att utredningen görs. 5.

Utredningen visar på om eleven är i behov av särskilt stöd eller om det kan räcka med andra extra anpassningar i klassrummet eller av elevens undervisning för att eleven ska uppnå kunskapskraven för E. 6.

a) Beslut om att utarbeta åtgärdsprogram med särskilt stöd tas av rektor om eleven har behov av detta utifrån utredningen. Alt. b) Beslut om att inte utarbeta åtgärdsprogram tas av rektor om utredningen visar detta. Utredningen med extra anpassningar som läraren behöver göra för att eleven ska uppnå

kunskapskraven delges berörd lärare. En utredning om behov av särskilt stöd görs när det finns risk att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås genom det stöd om eleven har fått genomextra anpassningar i undervisningen. En utredning om behov av särskilt stöd görs också om eleven vantrivs i skolan, har en upprepad eller långvarig frånvaro, vid utåtagerande beteende eller om eleven drar sig undan. Lärare anmäler till rektor/elevhälsoteamet om de anser att det finns en risk för att eleven inte kommer att uppnå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Elevhälsoteamet träffas en gång i veckan och arbetar kontinuerligt med att lyfta frågan om elever som är i behov av särskilt stöd där olika

yrkeskategorier kan ge olika perspektiv på en elevs lärsituation. Rektor ansvarar för att en utredning om behov av särskilt stöd görs. Då mentor träffar sina mentorselever minst två gånger i veckanför att gå igenom elevens kunskapsresultat och skolsituation identifieras elever som kan vara i behov av särskilt stöd enkelt utifrån elevens studieplan och kunskapsresultat på SchoolSoft. All personal inklusive rektorn träffas flera gånger i veckan för möten och har uppföljning av undervisningen och elevernas resultat var femte

vecka vilket ger möjlighet att lyfta en eventuell oro och därmed agera i ett tidigt skede. Utredningen om behov av särskilt stöd ska ge svar på vad det är i skolsituationen som förorsakar elevens svårigheter för sedan rätt åtgärder av särskilt stöd ska kunna sättas in till eleven. Utredningen är ett underlag för att förstå elevens behov och varför eleven har svårigheter i skolan. Orsakerna till elevens svårigheter i skolan ses i första hand i undervisningens innehåll och lärandemiljö. Utredningen om behov av särskilt stöd görs

tillsammans i möjligaste mån med eleven, vårdnadshavare och specialpedagog. I vissa situationer behöver en pedagogisk kartläggning kompletteras med en medicinsk, psykologisk eller social utredning. Detta ska ske i samverkan med vårdnadshavarna och elev. En utredning om behov av särskilt stöd består av två steg, först en pedagogisk kartläggning av hur problemet ter sig och därefter en förklaring till vilka tänkbara orsaker det finns till elevens svårigheter som leder till slutsatser om elevens behov. I kartläggningen görs en nulägesbeskrivning som beskriver elevens beteende/svårigheter i skolan. Den här nulägesbeskrivningen är värderingsfri och beskriver endast elevens beteende/svårigheter i olika situationer. När en

nulägesbeskrivning gjorts skrivs en förklaring till elevens beteende/svårigheter utifrån en analys utifrån tre olika nivåer, individnivå, gruppnivå och organisationsnivå. Som avslutande del i utredningen om behov av särskilt stöd görs en analys av det som har framkommit om elevens svårigheter i skolan under

kartläggningen och förklaringen för att se vilka behov eleven har. Behoven är sedan utgångspunkten för de åtgärder som behöver vidtas för att tillgodose elevens behov av särskilt stöd. Om utredningen har kommit fram till att eleven är i behov av särskilt stöd beslutar rektor om upprättande av ett åtgärdsprogram.

Åtgärdsprogrammet upprättas tillsammans med eleven, vårdnadshavare, mentor/lärare, specialpedagog och rektor (vid behov). Ett åtgärdsprogram visar vilka behov eleven har samt mål som är relaterade till läroplanen och kursplanernas kunskapskrav. Åtgärdsprogrammet innehåller de åtgärder av särskilt stöd som man behöver vidta för eleven samt vem som är ansvarig för att åtgärderna sätts in. Fokus ligger på de åtgärder som skolan har ansvar för och inte lägga något ansvar för stödåtgärderna på eleven eller elevens

file:///C:/Users/katjup/AppData/Local/Microsoft/Windows/Temporary%20Inteme 2015-04-09

vårdnadshavare. I åtgärdsprogrammet formuleras tydliga mål som är lätta att utvärdera inom en snar framtid och att det framgår tydligt vem som har ansvar för att stödåtgärden sätts in. Tid för uppföljning och utvärdering bestäms vid upprättandet av åtgärdsprogrammet samt hur uppföljningen och

utvärderingen ska gå till. Åtgärdsprogrammet används som ett redskap för lärare när det gäller

planeringen av undervisamgenför deny&nskiIde eleven samtidigt^om det är enskriftlig dokumentation av

vilka stödåtgärder som Jgfts / f x ^ ä f e t ^ I e ^ © ^ Arbetet med åtgärdsprogram är en process där en regelbunden uppföljning och utvärdering kommer att göras för

ntt säkerställa att inriktningen mot målen hålls, uppföljningen ar en kontroll av att de åtgärder som Wsi&b&Verkligen satts in. Utvärderingen är en bedömning av om åtgärderna har gett det resultat som man önskat i samband med det uppsatta målet. Elever med åtgärdsprogram har en tätare kontakt mellan skola och vårdnadshavare fäf (tftfflia UDC)hur sWdenfunqerar^pcbom de behöver förändras/utvecklas.

Vilka stöd som ges till elevemdhi^a^rlrW varm^errsVml w Ä w M ^ ? J o W ) c P ^ I S m s /' varje enskilt fall. Det Sm^kh^té^Sstäm l°rmiljö och

elevens undervisningssituation anpassas för att underlätta skolarbetet för eleven genom att de där får, M^é^rl^rl^gW^frÖm^' det stod de be növer i form av anpassad lärmiljö, specialpedagogiskt stöd och

!&Rfl?(e¹&afBéie^r€^dn'^{na av e}l^even °tt göras.

- hur krav, mål och riktlinjer följs upp - vilka som ges möjlighet att delta i arbetet

- hur det systematiska kvalitetsarbetet kommer dokumenteras.

Direktiven för det systematiska kvalitetsarbetet från huvudmannanivå ges till rektor på skolenheten som ansvarar för det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå. Huvudmannen kommer att planera, följa upp och utveckla skolenheten kontinuerligt för att säkerställa att de nationella målen för utbildningen uppfylls.

Detta kommer att ske vid regelbundna ledningsträffar med rektor som representant från skolenheten och huvudmannens styrelse och VD samt vid arbetsplatsträffar med alla lärare på skolenheten. Till skolenheten finns tydliga rutiner för uppföljning av skolenhetens resultat och måluppfyllelse, analys av

förbättringsområden samt beslut om förbättringsåtgärder som dokumenteras hos huvudmannen. För dokumentation av elevernas resultat och måluppfyllelse används SchoolSoft där elevernas resultat skrivs in efter varje arbetsområde en gång var femte vecka. Uppföljning av elevernas resultat och måluppfyllelse sker kontinuerligt och ger en snabb och tydlig bild av var åtgärder behöver sättas in. AmiSgo AB gör varje år en kvalitetsgranskning av Entréskolans skolor vilken sammanställs i den årliga kvalitetsrapporten för Entréskolans skolor. Kvalitetsgranskningen är ett underlag för AmiSgo AB att följa upp och granska Entréskolans verksamhet utifrån de nationella kraven och riktlinjerna i styrdokumenten samt Entréskolans verksamhetsidé och vision. Det är också ett verktyg för utveckling, en ökad kvalitet och en ökad

måluppfyllelse på Entréskolan. Kvalitetsgranskningen är en sammanställning av följande delar: - Varje skolas kvalitetsrapport - utifrån årets utvecklingsplan - Kvalitetsuppföljningar - Avstämningsenkäter för elever, vårdnadshavare och personal - Resultat av elevernas måluppfyllelse från betyg och resultat från nationella prov Det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå kan ses i följande sammanställning:

Augusti/september Årets utvecklingsplan utarbetas och lämnas in till huvudmannen. Läsåret planeras utifrån utvärderingen av förra läsårets betygsredovisning, resultat från nationella prov,

avstämningsenkäter med nuläge - mål - metod och strategier för att nå läsårets mål. Kartläggning av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på skolan, utarbetande av ordningsregler samt upprättandet av årets plan mot diskriminering och kränkande behandling. November Avstämningsenkäter för elev, vårdnadshavare och personal. Utvärdering av undervisningen samt elevernas trygghet och studiero genom avstämningsenkäten till elever och vårdnadshavare. Utvärdering av rektors pedagogiska ledarskap, utveckling av verksamheten samt lärarnas undervisning genom avstämningsenkäten till personalen. Januari Analys av resultaten från avstämningsenkäten och betygsredovisningen för utvärdering av årets

utvecklingsplan. Utvärdering av målen i årets utvecklingsplan. Skolenheten sammanställer resultaten, analys och skriver in nya mål och nya åtgärder för att utveckla verksamheten i halvårsrapporten som lämnas till huvudmannen. Avstämningssamtal med rektor. Huvudmannen har avstämningssamtal med rektor på skolenheten för att följa upp hur skolan arbetar med de nationella kraven och riktlinjerna utifrån rektors ansvarsområden på Entréskolan. I avstämningssamtalet följs resultatet från avstämningsenkäterna och betygsredovisningen upp. Huvudmannen sammanställer halvårsrapporterna från skolenheten med resultatet från avstämningssamtalet med rektor för att följa upp skolans verksamhet. April

Avstämningsenkäter för elev, vårdnadshavare och personal. Utvärdering av undervisningen samt elevernas trygghet och studiero genom avstämningsenkäten till elever och vårdnadshavare. Utvärdering av rektors pedagogiska ledarskap, utveckling av verksamheten och lärarnas undervisning samt kompetensgranskning av vilken kompetensutveckling lärarna känner att de behöver inför nästa läsår genom avstämningsenkäten till personalen. Maj Utifrån avstämningsenkäterna gör huvudmannen en kvalitetsuppföljning på

file:///C:/Users/katjup/AppData/Local/Microsoft/Windows/Temporary%20 2015-04-09

skolenheten med observationer och samtal med elever, personal och rektor. Juni Betygsredovisning med sammanställning av alla elevers kunskapsresultat på individ, ämne och skolnivå. Analys av resultaten från avstämningsenkäten och betygsredovisningen för utvärdering av årets utvecklingsplan. Utvärdering av målen i årets utvecklingsplan. Skolenheten sammanställer resultaten, analys och skriver in nya mål och nya åtgärder för att utveckla verksamheten i årets kvalitetsrapport som lämnas till huvudmannen. Utvärdering av alla främjande och förebyggande insatser i årets plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Arbete med kvalitetsprocessen på enhetsnivå Avstämningsenkäterna Resultatredovisning Elevernas och vårdnadshavares resultat från avstämningsenkäten redovisas för personalen. I avstämningsenkäten besvarar elever och vårdnadshavare på frågor angående elevdelaktighet, värdegrundsarbete, elevens lärandesituation, skolmaten samt trygghet och trivsel. Analys 1. Vad kan resultatet bero på? Orsaker. 2.

Vad kan vi göra för att öka resultatet? 3. Vilken mer kunskap behöver vi ha? 4. Hur medvetandegör vi eleverna i denna fråga? Mål och åtgärder Vilka mål vill ni uppnå under denna termin? Vilka mått är det lägsta för att ni ska ha uppnått målen? Beskriv åtgärder/förändringar som ni ska göra för att öka resultatet och nå målen. Mål och åtgärder skrivs in i skolans utvecklingsplan. Resultat och åtgärder delges elever, vårdnadshavare och personal. Betygsredovisning Resultatredovisning Betygsredovisningen redovisas för personalen. Betygsredovisningen ger information på tre olika nivåer skol-, ämnes- och individnivå. På skolnivå ges information om antal elever med behörighet till gymnasieskolan samt andel elever med godkända betyg i alla ämnen. På ämnesnivå ges information om andel elever som nått minst betyget E i respektive ämne samt antal elever som ej är godkända i respektive ämne. På individnivå ges information om vilka elever som inte är behöriga till gymnasieskolan, vilka elever som ej har godkända betyg i alla ämnen samt vilka betyg de ej är godkända i. Analys På skolnivå På skolnivå ges information om antal elever med behörighet till gymnasieskolan samt andel elever med godkända betyg i alla ämnen. 1. Vad kan

resultatet bero på? Orsaker. 2. Vad kan vi göra för att öka resultatet? 3. Vilken mer kunskap behöver vi ha?

På ämnesnivå På ämnesnivå ges information om andel elever som nått minst betyget E i respektive ämne samt antal elever som ej är godkända i respektive ämne. 1. Vad kan resultatet bero på? Orsaker. 2. Vad kan vi göra för att öka resultatet? 3. Vilken mer kunskap behöver vi ha? På individnivå På individnivå ges information om vilka elever som inte är behöriga till gymnasieskolan, vilka elever som ej har godkända betyg i alla ämnen samt vilka betyg de ej är godkända i. 1. Vad kan resultatet bero på? Orsaker. 2. Vad kan vi göra för att öka resultatet? 3. Vilken mer kunskap behöver vi ha? Mål och åtgärder Vilka mål vill ni uppnå under terminen? Vilka mått är det lägsta för att ni ska ha uppnått målen? Beskriv åtgärder/förändringar som ni ska göra för att öka resultatet och nå målen. Mål och åtgärder skrivs in iskolans utvecklingsplan.

Utvärdering utvecklingsplan Utvärdering - Hur blev det? 1. Har vi uppnått våra mål? 2. Vilka resultat ledde det till? 3. Vad kan resultatet bero på? Orsaker. 4. Vilken mer kunskap behöver vi ha? 5. Tillfredsställde det våra elevers och vårdnadshavares behov och förväntningar? 6. Vad behöver vi göra för att resultatet ska bli bättre nästa gång? Hur använder vi analysen av våra resultat i nästa planering? Utvärdering planen mot diskriminering och kränkande behandling Resultatredovisning 1. Genomgång av främjande insatser samt förebyggande åtgärderna i årets likabehandlingsplan samt vilket resultat dessa insatser och åtgärder har gett kopplat till resultaten i avstämningsenkäterna. Analys 2. Vad kan resultatet bero på? Orsaker. 3. Vad kan vi göra för att öka resultatet och skapa en trygg skolmiljö där alla elever känner sig trygga? 4. Vilken mer kunskap behöver vi ha för att öka resultatet? 5. Hur medvetandegör vi eleverna i denna fråga? Mål och åtgärder 6. Vilka mål vill vi uppnå nästa läsår 2014/2015? 7. Vilka mått visar att vi har uppnått målen? 8.

Vilka främjande insatser och förebyggande åtgärder behöver vi arbeta med nästa läsår för att öka resultaten och nå målen? 9. Mål, insatser och åtgärder skrivs in i nästa års likabehandlingsplan för läsåret 2014/2015. Kvalitetsprocessen - utvecklingsplan, kvalitetsrapport Nuläge - Var är vi? - augusti/januari Hur arbetar vi för att uppfylla de nationella kraven och riktlinjerna när det gäller måluppfyllelse och

värdegrundsarbetet? Tillfredsställer det våra elevers och vårdnadshavares behov och förväntningar? Analys av resultatet från avstämningsenkät/resultatredovisning Når vi de bästa resultaten utifrån vårt uppdrag och Entréskolans verksamhetsidé? Mål - Vart ska vi? - Vad vill vi uppnå? augusti/januari Vilka mål/resultat vill vi uppnå? Vilka delmål vill vi uppnå? Vilka mått krävs för att visa på att vi nått delmålen/målen?

Metod/strategi - Hur gör vi? - åtgärder augusti/januari Hur ska vi arbeta gemensamt och systematiskt för att uppnå de mål och resultat som vi satt upp ? Hur ska vi arbeta för att uppfylla de nationella kraven och riktlinjerna och nå det bästa resultatet utifrån vårt uppdrag och Entréskolans verksamhetsidé? Utvärdering - Hur blev det? -januari/Juni Har vi uppnått våra mål? Vilka resultat ledde det till? Vad kan resultatet bero på? Orsaker. Tillfredsställde det våra elevers och vårdnadshavares behov och förväntningar? Vad behöver vi göra för att resultatet ska bli bättre nästa gång? Hur använder vi analysen av våra resultat i nästa

planering? Det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå Rektor kommer att ha ett tydligt pedagogiskt ledarskap på skolenheten där rektor är delaktig i planeringen och utvärderingen av undervisningen. I dessa planerings- och utvärderingstillfällen ansvarar rektor för att de nationella målen för undervisningen

uppfylls. På enheten kommer rektor och lärare att vara delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet genom att de tillsammans planerar och utvärderar undervisningen efter varje arbetsområde för att hitta

file:///C:/Users/katjup/A^ 2015-04-09

förbättringsområden och besluta om förbättringsåtgärder inför planeringen av nästa arbetsområde.

Eleverna gör även de en utvärder^

lärarnas bedömning av elevernas

y ffldeMisning&n.efterivarie arbeispmråde som tillsammans med talVcV^SäpWne^^&^Wund för utvecklingsarbetet och Ä Ä P s W / ? ^ ^ och vårdnadshavare att få lämna sina synpunkter på

enhetens undervisning och arbetet med trygghet och studiero som ett syfte att utifrån ett brukarperspektiv Å9 §fé9##0/^^ Vårdnadshavare och elever är delaktiga i

JmitötiQ^ ^elever °^cn

m

w0imm g ^ é ^ H T f l t f ^ s t e

bhtywntålf&H oibtimpå BifndbnfoeikhrtBeldbdMävaetiefo

atotiägfmåé&ifäefoskygnikQmM åbrrhepplstr till

Qlfflealptiårdfleitifä.melafceQ^ eller tivehrnsääktfaövatiowateMgrtifyenM^

sftoänyfceifierts/fieaBcfiÉa^ föd pxjiéMrto§Oirmdiinfor mation ge^HlMgvtosmbertrtföPfltåmlngpå bemidam&e&mtft&tesMajRV

komteiffiigtoQehuftBdtysiittéiPQt^^

nä^&bmébitetéftwswh pt^ga^g$WslimnnäkmAällGdaTéskDåth^ bTMv$clienQi!Söijalva\gör

detjdäösikoätr&tev&ti, dåitimtifohavåw

£Äft9©fTi&/to/rt$^

ttilmmjhatQrmést MvbedtänsfalctiQfartfQtgnslffdrfö? tfrjW&jmld&fcms&iMmffl

Wgäräévftislsaitikä Bfwtågbtitm&ftpfiiBmfäM&np^ och

&k&Hbapdfstbffhimdtih §.ca>Bi(&m$&fårtirimtgét(få 6^is!^m^f^äb^råi^^bMa&ibBmQ ske&mder

ktsfofotirtganj bafötäsfadAtätdmgeidelfeäifyenderfrGri® på Stottrdpeiifän8nMeto£fh&

åtääkdffi@&Btmn0ltogrtogd0&ekäikttkd^ dkr till 0i{$&Batk$&rmedadbetateHfäpj^önffä

p&^dibigffs ipmhgbglsttbrQsbBfeteietf&blmQO (h&kdnsuWefttävdtllséQgttä

at&bWifoitiöah

ÄÖ/(#é Ari>e/tf/?7#iGfo

$eMtärlå9^ip$dil&$btoQtöBtettiåm^

RlkfiptöbhkgnidBk9^äl(téfWij0)täs&^örs en kompetensgranskning på varje skola för att inventera verksamhetens behov av kompetensutveckling som bygger på vad medarbetarna anser att de behöver för

—ökad-kompetens för att kutvwuppfytla^itirtrppdrag-sani leder till en ökad måluppfyllelse på skatan:

8.3 Inflytande och samråd

Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta för att eleverna ska ges inflytande över sin utbildning.

Av beskrivningen ska framgå

- hur eleverna kommer att få inflytande över sin undervisning - vilka forum för samråd som kommer att finnas för eleverna.

file:///C:/Users/katjup/App 2015-04-09