• No results found

15.4. Bilaga 3 Rapport av tillsyn Fröhuset 20160315

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "15.4. Bilaga 3 Rapport av tillsyn Fröhuset 20160315"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

RAPPORT AV TILLSYNSBESÖK

FRÖHUSETS FÖRSKOLA

2016-03-15

Anne-Christine Hillman

(2)

Rapport av tillsynsbesök – Fröhuset

Tillsynsbesök 2016-03-15

Återrapport via mejl 2016-03-16 Inledning

Barn- och utbildningskontoret granskar samtliga fristående förskolor i Sollentuna kommun på olika sätt. Granskningen görs för att säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. Kommunen har rätt att ta beslut om åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid granskningen (SL 26 kap. 2§)

Till grund för granskningen (systematiskt kvalitetsarbete) som barn- och utbildningskontoret gör ligger: resultaten från kundundersökning och ev. självvärdering (CMG),

kvalitetsredovisningen (skickar verksamheten in till barn- och utbildningskontoret 1 gång/år), verksamhetsbesök (utförs av barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott), Våga Visa

observation samt tillsynsbesök.

Kontorets mål är att alla förskolor regelbundet ska få besök. Det sker antingen genom ett planerat tillsynsbesök (barn- och utbildningskontoret), verksamhetsbesök (barn- och

ungdomsnämndens arbetsutskott) eller Våga Visa observation. Innan ett planerat tillsynsbesök sker granskas ovan nämnda underlag för att få en uppfattning om hur verksamheten upplevs fungera. Kriterier för att få ett planerat besök är ex. att verksamheten är nystartad (besök sker efter 1 år), verksamheten byter ägare eller lokal, alternativt en ny förskolechef. Grunden till ett oanmält (oplanerat) tillsynsbesök kan vara att barn- och utbildningskontoret har kontaktats av en förälder som inkommit med synpunkter/klagomål som handlar om brister i den pedagogiska verksamheten och/eller barnsäkerhet. Fröhuset får planerat tillsynsbesök för att de har en ny förskolechef samt att senaste tillsynen gjordes vårterminen 2013. Det senaste tillsynsbesöket som utfördes på förskolan var p.g.a. att föräldrar inkommit med synpunkter. Föräldrarna upplevde att det höga antalet personalbyten på förskolan hade påverkat rutinerna och att verksamheten därför upplevdes som ostrukturerad.

Under tillsynsbesöket följer jag pedagogernas arbete i barngrupperna. Efter det har jag ett återkopplande samtal med verksamhetsansvarig. Vi går tillsammans igenom det jag har sett under tillsynsbesöket. Samt att vi stämmer av utvecklingsområden från tidigare rapporter för att säkerställa att de har åtgärdats.

En återkoppling i form av en återrapport sker alltid till verksamhetsansvarig efter tillsynen utförts. Målet är att synlig göra det som kan förbättras. Det kan både vara enkla praktiska saker och utvecklingsområden som gäller den pedagogiska verksamheten som det enskilda barnet erbjuds. Även om en förskola upplevs som bra utifrån kundundersökningens resultat,

kvalitetsredovisningen och tillsynsbesöket (systematiskt kvalitetsarbete) så är det betydelsefullt att en verksamhet alltid strävar efter att utvecklas. Läroplanen (98/2010) ställer krav på att verksamheterna på ett lättillgängligt och synligt sätt (för barnet) ska visa på barnets utvecklingsprocess genom pedagogisk dokumentation.

(3)

Inom 6 månader till 1 år kontaktas verksamhetsansvarig och ombeds att skicka in en skriftlig återkoppling. En beskrivning skickas in på de åtgärder som gjorts och hur de planerar att jobba vidare för att nå önskat resultat. Har de fått utvecklingsområden som är av enklare art ombeds verksamhetsansvarig att återkoppla med åtgärd inom ett par veckor.

Nedan följer resultat från senaste kundundersökningen gjord våren 2015. En jämförelse har gjorts mellan Fröhusets resultat och kommun genomsnittet. Frågorna som har valts har koppling till lärande. Resultaten pekar på att de förskolor som har fler utbildade förskollärare alltid visar på högre resultat på de frågor som handlar om en pedagogisk verksamhet som är utvecklande för barnen. Frågorna som valts under Utveckling och lärande/kunskaper är: Jag får tydlig info om hur mitt barn utvecklas (6)? Kommunen 87% och Fröhuset 91%. Förskolan dokumenterar vad barnen lär sig (9)? Kommunen 85% och Fröhuset 87%. Ansvar och inflytande: Mitt barn uppmuntras till att ta ansvar i förskolan (10)? Kommunen 87% och Fröhuset 96%. Mitt barns tankar och intressen tas till vara (11)? Kommunen 84% och Fröhuset 96%. Skola och hem: Förskolan har informerat om läroplanen och annat som styr förskolan (21)? Kommunen 91% och Fröhuset 100%. Kommunspecifika frågor: Miljö och material på mitt barns förskola stödjer barnens lärande (26)? Kommunen 90% och Fröhuset 91%.

Övergripande frågor: Jag är nöjd med verksamheten i mitt barns förskola (27)? Kommunen 94% och Fröhuset 100%. Jag kan rekommendera mitt barns förskola (28)? Kommunen 93%

och Fröhuset 96%.

Fröhuset har en svarsfrekvens i kundundersökningen på 100% vilket motsvarar cirka 23 familjer (beroende på om det finns syskon på förskolan). Förskolan ligger över kommunens genomsnitt på samtliga frågor/resultat som valts ut.

Sedan år 2013 har pedagogerna i verksamheten fått svara på en enkät. Enkäten är en självvärdering av hur pedagogerna på förskolan upplever att verksamheten fungerar utifrån deras egen insats och hur de tycker ledning fungerar på förskolan. För att kunna få ett resultat av svaren krävs det att det är minst 6 pedagoger som svarat. På Fröhusets förskola arbetar det mindre än 6 pedagoger vilket gör att vi inte kan se något resultat.

Förskolans organisation

Förskolan Fröhuset ligger i ett villaområde i Fågelsången, Helenelund. I verksamheten har de totalt 24 barn inskrivna. Barngruppen delas in i två grupper (yngre + äldre) när de äter och vilar samt under vissa aktiviteter. Är de ute på gården vistas alla barnen tillsammans. Fröhuset ägs av Inspira förskolor och skolor AB. Verksamhetsansvarig, Birgitta Kinnunen, har funnits på förskolan sen januari 2016. Inom Inspira har man beslutat att samtliga verksamheter ska jobba för en giftfri miljö (bl.a. plast sanering). Miljöarbetet påbörjades under vårterminen 2016 och pågår till och med 2017.

Utvecklingsområden

En genom gång av tidigare rapporters utvecklingsområden gjordes under tillsynsbesöket och verksamheten har utfört förbättringar inom samtliga områden. Här nedan har jag tagit med de utvecklingsområden som kom upp efter tillsynsbesöket 2016-03-15:

• Ni skulle behöva byta ut era matskålar till mindre skålar. Ge barnen de bästa förutsättningarna till en lärande miljö såsom att öva att vänta på sin tur, skicka mat till

(4)

sin kompis, dialog, lyssna mm. Lunchen är ett pedagogisk tillfälle och det sker flera lärsituationer. Skålarna ni har idag är tunga för ett litet barn och det gör att barnen inte kan skicka maten vidare till sin matkompis utan en vuxens hjälp. Jag föreslår även att ni bör ge de yngre barnen förutsättningar till att lära sig att skära sin egen mat, med hjälp av en vuxen.

• Skapa en rutin som förenklar överlämningen av information till förälder som hämtar sitt barn. Idag kan det vara pedagoger från yngre avdelningen som stänger och möter föräldrar som hämtar de äldre barnen. Föräldrarna förväntar sig att kunna få samma information som de skulle ha fått av de pedagoger som jobbar med de äldre barnen.

• Utveckla er dokumentation till att bli pedagogisk dokumentation - Pedagogerna har lagt en bra grund för att kunna synliggöra barnens lärprocesser. Nästa steg är att

fördjupa dokumentationen så den kan utvecklas till att bli en pedagogisk dokumentation dvs en dokumentation som visar på barnens lärande. Det är sällan en stor mängd

dokumentationsmaterial med automatik leder till att visa barnets lärprocess.

Ni arbetar med teman och visar att ni har ett syfte med de aktiviteter som ni erbjuder barnet. Ni visar hur ni utför aktiviteten (ibland). Vad är det då som gör att det blir en synlig lärprocess? Ni behöver säkerställa att syftet med aktiviteten blir ett resultat. Ett sätt att göra det på är att undersöka vad barnet har för kunskaper inom området innan ni tar er an temat. När ni slutfört aktiviteterna i temat behöver ni prata med barnen för att höra vad de själva tycker att de har lärt sig. Vad kunde barnet inte innan? Vad har arbetet lett till, nådde vi det vi trodde vi skulle nå?

Här är en process som ni även fick i er förra återrapport efter tillsynsbesöket 2013 som ni kan använda er av för att komma in i hur ni kan tänka för att komma vidare till nästa nivå:

Om ni tänker utifrån projekt/tema.

Börja med något mindre område/ämne för att få förståelse för strukturen:

1. Prata med barnen om vad de skulle vilja veta/lära sig mer om och välj projekt/tema.

2. När ni har valt ett område skriver ni ned vad var och en av barnen (och pedagoger) kan om det område/ämne ni har valt.

Under tiden ni pratar med barnen om vad de kan bör en pedagog anteckna samtidigt som en annan pedagog intervjuar. Bestäm i förväg vem som ska skriva. Det gör att ni får allt nedskrivet direkt istället för att någon av er ska sitta ner och göra det i efterhand.

3. Prata med barnen om hur ni ska ta reda på saker om det ni vill lära er mer om. Lägg upp en plan. Ibland händer det att man kommer in på andra spår och det gör det hela bara mer spännande och lärorikt. Det blir en del av projektet, att analysera vad som hände och varför det hände, om man ändrar inriktning.

4. När ni har kommit till slutet av er plan har ni en ny intervju med varje barn var för sig (alt i grupp eller två och två) om vad barnet har lärt sig. Här blir lärprocessen tydlig, vad kunde barnet när ni började temaarbetet och vad kan barnet nu. En synlig

(5)

lärprocess, dvs. om barnet har lärt sig något. Om barnet inte har lärt sig något är även det en sak som ni bör fundera över, har ni lagt temaarbetet på rätt nivå, vad hade ni kunnat göra annorlunda osv.

5. Eventuellt kan ni även lägga in någon form av ”redovisning”. Då kan barnen prata inför varandra om vad barnet har lärt sig.

6. Det ni sätter in i barnets pärm är processens helhet dvs. hur ni gjorde när ni valde område/ämne (alla barn får samma text/bilder), vad jag (specifika barnet) kunde när vi började, vad barnet hade lärt sig när vi avslutade, hur barnet tyckte det var att jobba med ämnet, skulle barnet vilja veta mer osv.

Tips och förslag:

• Bockarna bruse i förskolan – att arbeta med projekt, ämnesintegrering och pedagogisk dokumentation, Elisabeth Berggren & Sandra Söderlund

• På webbplatsen "...i förskolan" samlar barn- och utbildningskontoret många av de utvecklingsprojekt som pågår i förskolan. Här kan ni få tips och idéer inom olika områden som:

- Flera språk i förskolan - Lekgrupper i förskolan - Lärplatta i förskolan - Matematik i förskolan - No och teknik i förskolan

- Systematiskt kvalitetsarbetet i förskolan

Följ länken: https://sites.google.com/a/edu.sollentuna.se/iforskolan/

References

Related documents

Fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan.

Enligt anknytningsteorin behöver barn en nära anknytning till en vuxen på förskolan som kan agera trygg bas dit barnet kan vända sig för att få sina behov tillgodosedda (Broberg

Detta kan eventuellt förklaras med att det i den rättsliga utredningen framkom att det inte finns någon definition på missbruk i relation till föräldraförmåga och att det

5 mom. I afseende å barnavårdsnämnds rätt att kalla till inställelse och påföljd för underlåtenhet att hörsamma kallelsen gäller i motsvarande tillämpning hvad som finnes

Vidare framhåller föräldrarna och ett par av föräldrarnas vittnen en bild av Det icke trovärdiga barnet. Anledningen till varför denna bild förs fram i domen kan man bara

Barnets ålder är en annan faktor som har betydelse för huruvida socialsekreterarna pratar med barnen eller inte, någon menar att alla barn har ett språk redan från födseln, andra

Detta skiljer sig stort från till exempel Piagets stadietänkande.” För att förstå ett barns utveckling är det inte tillräckligt att förstå barnet som individ, man måste

Det Informant 6 säger gällande att det idag inte finns en ren lagstiftning för barnens rättigheter, som det finns för föräldrarna, visar att barn står underordnade som grupp