Juridiska institutionen Höstterminen 2018
Examensarbete i rättssociologi, särskilt familjerätt 30 högskolepoäng
Barnet i det dolda
En studie av barnets bästa i vårdnadstvister där uppgifter om missbruksproblematik hos föräldrar förekommer
The child in the hidden
A study of the best interest of the child in custody disputes where allegations of addiction problems occur
Författare: Karin Brandt
Handledare: Docent Annika Rejmer
1 Inledning ______________________________________________________ 6
1.1 Bakgrund______________________________________________________________ 6 1.2 Syfte __________________________________________________________________ 7 1.3 Frågeställningar ________________________________________________________ 8 1.4 Avgränsningar _________________________________________________________ 8 1.5 Disposition _____________________________________________________________ 8
2 Teoretiska utgångspunkter ________________________________________ 9
2.1 Barnperspektiv _________________________________________________________ 9 2.2 Värde- respektive intressekonflikt ________________________________________ 10
2.3 Missbruk och föräldraförmåga ___________________________________________ 11 2.3.1 Definition av missbruk och föräldraförmåga _____________________________________ 11 2.3.2 Dolt samhällsproblem ______________________________________________________ 12
2.4 Förvaltningsrättsligt riskperspektiv _______________________________________ 12 2.5 Genusperspektiv på missbruk ____________________________________________ 13
3 Metod ________________________________________________________ 14
3.1 Material ______________________________________________________________ 14
3.2 Metod ________________________________________________________________ 15 3.2.1 Motivering av metodval _____________________________________________________ 15 3.2.2 Rättsdogmatisk metod ______________________________________________________ 15 3.2.3 Rättssociologisk metod _____________________________________________________ 16
3.3 Empirisk studie ________________________________________________________ 17 3.3.1 Bortfallsanalys och validitet _________________________________________________ 17 3.3.2 Reliabilitet och inmatningsfel ______________________________________________ 18 3.3.3 Kvantitativ metod _______________________________________________________ 18 3.3.4 Kvalitativ metod ________________________________________________________ 19 3.3.5 Etiska överväganden _____________________________________________________ 19
4 Missbruk i barnfamiljen _________________________________________ 20
4.1 Missbrukets konsekvenser för barnet _____________________________________ 20 4.2 Missbruk i vårdnadstvister ______________________________________________ 21
5 Principen om barnets bästa_______________________________________ 21
5.1 Historisk tillbakablick __________________________________________________ 21 5.2 Barnets bästa som rättslig princip ________________________________________ 24
6 Rättsliga utgångspunkter_________________________________________ 25
6.1 FN:s konvention om barnets rättigheter ___________________________________ 25 6.2 Socialrättsliga lagbestämmelser __________________________________________ 27
6.3 Föräldrabalkens bestämmelser ___________________________________________ 27 6.3.1 Risken för att barnet far illa __________________________________________________ 28 6.3.2 Barnets vilja ______________________________________________________________ 29
7 Vårdnadstvistens handläggning ___________________________________ 30
7.1 Samarbetssamtal ______________________________________________________ 30 7.2 Den förberedande fasen i tingsrätten ______________________________________ 32 7.3 Vårdnadsmålets indispositiva karaktär ____________________________________ 32
7.4 Barnavårds- och vårdnadsutredning ______________________________________ 33 7.4.1 Vårdnadsutredning _________________________________________________________ 33 7.4.1.1 Domstolens utredningsskyldighet _________________________________________ 33 7.4.1.2 Vårdnadsutredningens genomförande ______________________________________ 34 7.4.1.3 Riskbedömning _______________________________________________________ 35 7.4.2 Barnavårdsutredning _______________________________________________________ 36
7.5 Den avslutande fasen i tingsrätten ________________________________________ 37 7.5.1 Samförståndslösning _______________________________________________________ 37 7.5.2 Dom ____________________________________________________________________ 39
8 Resultat från empirisk undersökning av tingsrättsmål __________________ 40
8.1 Undersökningens syfte och metod_________________________________________ 40
8.2 De materiella omständigheterna i målen ___________________________________ 40 8.2.1 Bortfall av ofullständiga tingsrättsakter _________________________________________ 40 8.2.2 Frekvens av missbruksuppgifter ______________________________________________ 41 8.2.3 Vilken typ av information om missbruk ligger till grund för uppgiften? ________________ 42 8.2.4 Vilken förälder hänförde sig uppgiften om missbruk till? ___________________________ 43 8.2.5 Förälderns inställning till uppgiften ____________________________________________ 43 8.2.6 Vem har informerat om missbruksproblematik? __________________________________ 44 8.2.7 Kvalitativ analys __________________________________________________________ 45 8.2.7.1 Hur ser berättelsen om missbruket ut? ______________________________________ 45 8.2.7.2 Missbrukets dolda karaktär ______________________________________________ 46
8.2.7.3 Mödrars kontrollåtgärder ________________________________________________ 47 8.2.8 Sammanfattande reflektion __________________________________________________ 47
8.3 De processuella omständigheterna i målet __________________________________ 48 8.3.1 Vem har stämt in? _________________________________________________________ 48 8.3.2 När i processen inkom uppgiften? _____________________________________________ 48 8.3.3 Vad för typ av missbruk påstods? _____________________________________________ 49 8.3.4 Sammanfattande reflektion __________________________________________________ 49
8.4 Socialtjänstens utredning _______________________________________________ 49 8.4.1 Gjordes en riskbedömning? __________________________________________________ 49 8.4.2 Togs missbruk upp som särskild risk? __________________________________________ 50 8.4.3 Kvalitativ analys av socialtjänstens riskbedömning _______________________________ 50 8.4.3.1 Hög tröskel för att missbruk anses vara en risk _______________________________ 50 8.4.3.2 Socialtjänstens efterforskningar ___________________________________________ 51 8.4.4 Sammanfattande reflektion __________________________________________________ 52
8.5 Tingsrättens dom ______________________________________________________ 53 8.5.1 Hur dömde tingsrätten? _____________________________________________________ 53 8.5.2 Resonerade rätten kring missbruk? ____________________________________________ 54 8.5.3 Kvalitativ analys av tingsrättensdomarna _______________________________________ 55 8.5.4 Sammanfattande reflektion __________________________________________________ 56
9 Avslutande diskussion ___________________________________________ 58
9.1 Hantering och bedömning av uppgifter om missbruk i vårdnadstvister _________ 58 9.1.1 Inget incitament för föräldern att berätta om missbruk _____________________________ 58 9.1.2 Variationer i vårdnadsutredningen _____________________________________________ 59 9.1.3 Bedömningen i tingsrättsdomarna _____________________________________________ 60
9.2 Anläggs ett barnperspektiv? _____________________________________________ 62 9.3 Genusteoretiskt perspektiv på resultatet ___________________________________ 63 9.4 Råder det en diskrepans mellan barnets bästa i teori och praktik? _____________ 64 9.5 Sammanfattande slutsats och framtida forskning____________________________ 67
11 Käll- och litteraturförteckning ___________________________________ 69
1 Inledning
1.1 Bakgrund
När föräldrar tvistar i domstol om vårdnad, boende och umgänge föregås det vanligtvis, men inte nödvändigtvis, av en separation mellan föräldrarna. Splittringen av familjen är påfrestande för alla inblandade, särskilt barnet vilket befinner sig i en relation med båda föräldrarna, en relation vilken till sin natur innebär en beroendeställning för barnet.1 Av SCB:s rapport från 2013 framgår att antalet barn som är med om sina föräldrars separation varierar mellan 40 000 till 50 000 per år.2 Inte alla dessa separationer slutar i en vårdnadstvist, utan de flesta föräldrar hanterar sitt uppbrott utan att det påverkar samarbetet kring gemensamma barn. Mellan 2006 och 2013 har antalet vårdnadsärenden som resulterar i en tvist i domstol eller utredning hos socialtjänsten ökat med 92 procent.
Det har också visats att föräldrar som tvistar om vårdnad, boende och umgänge har en konflikt innehållande svårare problematik och barnen befinner sig därför ofta i en väldigt utsatt situation.3 Själva tvisten i sig kan vara nog traumatisk för ett barn som slits mellan sina föräldrar och kanske inte har känslomässig eller rättslig kapacitet att tillvarata sina egna rättigheter. Det är därför angeläget att vårdnadstvistens handläggning sker på ett effektivt sätt där rätten garanterar att barnets bästa tillgodoses.
Vid beslutsprocesser gällande vårdnad, boende och umgänge är domstolen styrda av principen om barnets bästa, vilken framgår av 6 kap. 2a § föräldrabalken (1947:381) (hädanefter FB). Den öppna formuleringen av barnets bästa innebär i praktiken att kunskap om vad begreppet innebär måste sökas utanför rättskällorna. Barnets bästa prövas därmed delvis kunskapsteoretiskt men lämnar också utrymme för bedömningar utifrån en subjektiv referensram från beslutsfattarens sida.4
Bedömningen av barnets bästa kompliceras om det framkommer omständigheter som pekar på att någon av föräldrarnas lämplighet kan ifrågasättas, exempelvis uppgifter om missbruksproblematik. I 6 kap. 2a § 2 st. FB framgår att rätten ska fästa särskild vikt vid
1 Johnston m fl., In the name of the child – a developmental approach to understanding and helping children of conflicted and violent divorce, s. 3–4.
2 Statistiska Centralbyrån, Barn, föräldrar och separationer – utvecklingen under 2000-talet, s. 11 ff.
3 Allmänna Barnhuset, Barnets rättigheter i vårdnadstvister, s. 3–6.
4 Kaldal, Parallella processer: en rättsvetenskaplig studie av riskbedömningar i vårdnads- och LVU- mål, s. 215.
risken för att barnet far illa och väga in denna riskfaktor i bedömningen av barnets bästa.
Bedömningen ska ske individuellt i varje barns fall och rättens uppdrag är att komma fram till ett materiellt riktigt beslut. Det är av naturliga skäl en bedömning som svårligen låter sig definieras på ett generellt plan eftersom varje familjesituation är unik. Den flexibilitet som därför är påkallad i rättstillämpningen gör det således intressant att undersöka hur bedömningen av barnets bästa sker i praktiken, särskilt då det finns misstankar om missbruk hos föräldrarna. Att barnet ofta befinner sig i lojalitetskonflikt mellan sina föräldrar i en vårdnadstvist och att missbruk är något som sker i det dolda kan ytterligare komplicera rättens möjlighet att komma fram till materiellt riktiga beslut i enlighet med barnets bästa.
Min passion inom juridiken har alltid legat inom barnrätten och jag har länge varit intresserad av den komplexitet som utmärker bedömningen av barnets bästa, vilket motiverar mitt val av uppsatsämne. Parallellt med författandet av denna uppsats har jag gjort praktiktjänstgöring på Attunda tingsrätt där jag medverkat i flertalet vårdnadsmål som protokollförare. Mina erfarenheter från tingsrätten har inte resulterat i material för uppsatsen men ökat min insyn i handläggningen av vårdnadstvister och de avvägningar och gränsdragningar som är svårhanterliga och kan aktualiseras vid en vårdnadstvist.
1.2 Syfte
Barnets bästa som rättslig princip är ett ständigt aktuellt och angeläget ämne som blivit föremål för en mängd uppsatser och avhandlingar. Syftet med denna uppsats är att kartlägga förekomsten, handläggningen och bedömningen av uppgifter om missbruksproblematik hos föräldrar i vårdnadstvist och undersöka hur detta påverkar bedömningen om barnets bästa. Uppsatsen är en utredande uppsats då avsikten är att klarlägga lagstiftarens målsättning och innebörden av barnets bästa som rättslig princip och sedan att, genom en empirisk studie av tingsrättsakter, utreda hur barnets bästa tillgodoses i praktiken i vårdnadstvister innehållande missbruksproblematik. Det ska härvid understrykas att syftet med uppsatsen inte är att föra en de lege ferenda-diskussion utan att klarlägga förhållandet mellan rätt och praktik inom ramen för uppsatsens syfte.
1.3 Frågeställningar
Inom ramen för uppsatsens syfte kommer följande frågeställningar att besvaras.
1. Hur ska bedömningen av barnets bästa ske när det förekommer uppgifter om missbruk i vårdnadstvister enligt lagstiftaren?
2. Vilken betydelse har uppgifter om missbruk på vårdnadstvistens handläggning i praktiken och hur inverkar detta på bedömningen av barnets bästa?
3. Anlägger rätten och socialtjänsten ett barnperspektiv i vårdnadstvister där det förekommer uppgifter om missbruk?
1.4 Avgränsningar
Uppsatsens ämne och övergripande syfte rör frågor som korsar flera rättsområden, bl. a.
aktualiseras socialrättsliga och förvaltningsrättsliga såväl som familjerättsliga spörsmål.
Dessa områden kommer att beröras i den mån det krävs för att uppfylla uppsatsens syfte men avgränsas på det vis att fokus alltid kommer att ligga på barnets bästa som rättslig princip inom svenska vårdnadstvister. Barnets bästa inom socialrätten berörs därmed inte.
Underlaget för den empiriska undersökningen är inhämtat som en del av ett större forskningsprojekt lett av docent Annika Rejmer. Gällande den empiriska undersökningen finns därför en tidsmässig begränsning då de tingsrättsakter som ingår i underlaget är från 2015.
1.5 Disposition
Den kommande framställningen är upplagd enligt följande. Inledningsvis redogörs för de teoretiska utgångspunkter som har använts för att tolka resultatet från den empiriska undersökningen. För att underlätta för läsaren beskrivs uppsatsens metod och den empiriska undersökningens genomförande i kapitel 3. Kapitel 4 beskriver aktuell forskning om barn som växer upp med föräldrar i missbruk och vilka konsekvenser det har på barnets liv. I kapitel 5 ges ett historiskt perspektiv på principen om barnets bästa och hur begreppet utvecklats fram till idag. Kapitel 6 tar upp de de materiella lagbestämmelserna som är relevanta för uppsatsen och i kapitel 7 behandlas vårdnadstvistens handläggning. Resultaten från den empiriska undersökningen redogörs för i kapitel 8 och en avslutande diskussion följer i kapitel 9 vilket sammanfattar vad som framkommit.
2 Teoretiska utgångspunkter
2.1 Barnperspektiv
Det råder numera enighet i samhället om att barnets bästa ska vara avgörande vid lagstiftning som rör barn och beslutsprocesser i vårdnadstvister.5 I Socialstyrelsens handbok anges att det finns ett objektivt och ett subjektivt perspektiv som ska anläggas i bedömningen av barnets bästa. Det objektiva tar sikte på tidigare forskning medan det subjektiva tar sikte på barnets vilja och upplevelse av situationen. För att avgöra barnets bästa bör båda metoder användas tillsammans.6
Vikten av att söka ett barnperspektiv i de beslutsprocesser som rör barn framgår av Sveriges åtaganden kopplat till FN:s konvention om barnets rättigheter (hädanefter barnkonventionen). Begreppet barnperspektiv används i olika sammanhang med varierande betydelse.7 Som metodologiskt verktyg handlar barnperspektivet om att undersöka huruvida tolkningen av data sker inom ett perspektiv som verkar för barnets bästa.8 I förarbeten till FB framhålls att barnperspektivet ska vara styrande vid vårdnadsfrågor och aldrig får underordnas föräldraperspektivet.9 Barn ska betraktas som fullvärdiga medborgare och deras rättigheter ska säkerställas vid beslut som rör dem.10 Ett barnperspektiv innebär att man utgår från barnet och ger barnet tolkningsföreträde och legitimitet i sin upplevelse. Det innebär också ett noga analyserande när man överväger olika alternativ i en beslutsprocess. Lagstiftaren har även konstaterat att barnets bästa fastställs genom att ett barnperspektiv anläggs och att i bedömningen ska hänsyn tas till allt i såväl det korta som det långa perspektivet.11
Gemensamt för barndomsforskning är att barnet studeras som intressanta i sin egen rätt, dvs. ett självständigt subjekt som inte är underordnade föräldrarna. Det är således förståelsen för barnets erfarenheter som ska vara avgörande för tolkningen och analysen av information kring barnets situation.12 Näsman talar om att barnet som social
5 Prop. 1997/98:7, s. 34 och s. 104.
6 Socialstyrelsen, Vårdnad, boende och umgänge, s. 20. Även SOU 1997:116, s. 133–134.
7 Halldén, Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp, s. 12.
8 A. a. s. 14.
9 Prop. 2005/06:99, s. 40 f.
10 SOU 2017:6, s. 95.
11 Prop. 2005/06:99, s. 38 f.
12 Halldén, Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp, s. 15.
konstruktion är en del av samhällets åldersordning; att barnet sätts i relation till andra sociala positioner såsom förälder eller vuxen. Barnet som social kategori är således definierad utifrån hur barnet skiljer sig från den vuxna. Barnet betraktas som en blivande individ. Detta är något som kritiseras i den moderna barndomsforskningen.
Kortfattat kan man beskriva barnperspektivet som ett perspektiv grundat på uppfattningen att barndomen inte utgör en förberedelsetid för vuxenlivet utan är en del av livet med ett självständigt värde.13 Denna teori har legat till grund för min analys av empirin på det vis att jag i textanalysen har undersökt huruvida utredare och beslutsfattare har anlagt ett barnperspektiv i tolkningen av barnets åsikt och i resonemangen kring riskbedömningen och i domen.
2.2 Värde- respektive intressekonflikt
Rejmer menar att en vårdnadskonflikt är att anse som en värdekonflikt då den rör föräldra- eller samarbetsförmågan.14 Rejmer och Bergman gjorde 2017 en studie avseende barns mående under högintensiva vårdnadstvister. Resultaten visade att barnen främst hade internaliserade problem såsom oro och ångest på grund av den pågående tvisten. Utöver detta indikerades att barnen ofta hade somatiska symptom samt problem i skolan. Barnens hälsa och skolgång påverkas allvarligt av en långvarig konflikt mellan föräldrarna och det är därför något som behöver uppmärksammas ur ett hälsoperspektiv.15
Högintensiva värdekonflikter mellan föräldrar karaktäriseras av misstro gentemot den andre förälderns förmåga och medför därför svårigheter att fokusera på barnets behov istället för sina egna känslor inför den andre föräldern.16 Denna teori är något som relaterar till uppsatsen och dess studie av tingsrättsakter då de vårdnadstvister som har studerats kan karaktäriseras som högintensiva värdekonflikter. Detta synsätt på vårdnadstvister har applicerats på resultatet på det sättet att jag har använt Rejmers och Bergmans systematisering av vårdnadstvister för att kunna föra en diskussion kring hur uppgifter om missbruk i vårdnadstvist handläggs i högintensiva värdekonflikter.
13 SOU 1997:116 kap. 6.2.4.
14 Rejmer, Nya arbetssätt i handläggningen av vårdnadstvister, s. 25.
15 Bergman, Rejmer, Det är klart att barnen blir lidande: Om barns mående när föräldrar är i vårdnadstvist, s. 444–445.
16 Johnston m fl., In the name of the child – a developmental approach to understanding and helping children of conflicted and violent divorce, s. 5.
2.3 Missbruk och föräldraförmåga
2.3.1 Definition av missbruk och föräldraförmåga
Vad som avses med missbruk av alkohol och narkotika är inget universellt definierat begrepp utan beror på vilken verksamhet som definierar begreppet och vilka insatser som är aktuella. Detta innebär att det finns olika krav på hur missbruket betraktas beroende på om missbruket aktualiseras i socialtjänstens insatser för missbruksvård eller om missbruk aktualiseras i en vårdnadstvist. En juridisk definition av missbruk som anges i förarbeten till lagstiftningen om tvångsvård av vuxna missbrukare är ”en konsumtion som anses skapa allvarliga konsekvenser, antingen medicinska eller sociala, för den enskilde”.17 Gällande riskbruk definieras det som ”alkoholkonsumtion som ökar risken för sociala eller medicinska problem, men där beroende inte föreligger”.18 Inom medicinska discipliner används diagnossystemet DSM IV och ICD 10 för att fastställa en missbruksdiagnos. Detta görs utifrån olika kriterier relaterade till abstinensproblem och negativa konsekvenser i missbrukarens liv.19 I det nya diagnossystemet DSM-5 har man slopat termerna missbruk och beroende då dessa begrepp ansågs ha en stigmatiserande effekt. Istället har begreppen slagits ihop och döpts till substance abuse disorder med elva kriterier där minst två kriterier ska vara uppfyllda.20
Socialstyrelsen uppger att vid bedömningar som avser barn och unga i familjer med missbruk ska missbrukets konsekvenser för barnet och föräldraförmågan belysas, snarare än vilken grad förälderns missbruk befinner sig i. 21 Föräldraförmåga är ett begrepp som endast definierats inom den s.k. BBIC-metoden (Barns behov i centrum), vilket är en metod som används inom socialtjänstens barnavårdsutredning. Föräldraförmågan innebär enligt BBIC-metoden att tillgodose barnets behov utifrån fyra huvudområden:
grundläggande omsorg, stimulans och vägledning, känslomässig tillgänglighet samt säkerhet. Missbruk kan aktualisera att föräldern brister i föräldraförmågan inom flertalet delområden, exempelvis gällande känslomässig tillgänglighet, men detta anges inte explicit utan är en bedömningsfråga.22 Det kan således inte anses klarlagt exakt när ett
17 Prop. 1987/88:147, s. 40.
18 Nordström, Andréasson, Riskbruk av alkohol, dolt beroende, tidig upptäckt och möjliga insatser (SOU 2011:6) s. 285 f.
19 A. a., s. 287.
20 Agerberg, DSM 5-Ny diagnos ersätter missbruk och beroende, 2013.
21 Socialstyrelsen, Barn och unga i familjer med missbruk, s. 10 f.
22 Socialstyrelsen, Grundbok i BBIC – Barnets behov i centrum, s. 55 ff.
missbruk föreligger och får sådana konsekvenser att föräldraförmågan påverkas.23 Denna kunskapslucka har påverkat resultaten på det sättet att jag i den empiriska undersökningen försökt klarlägga när missbruket är allvarligt nog för att föräldraförmågan ska påverkas och det ska anses vara en riskfaktor i barnets liv.
2.3.2 Dolt samhällsproblem
Barn som lever i familjer med missbruk är ett dolt samhällsproblem som inte är avgränsat till en särskild samhällsklass eller miljö. Det kan därför vara svårt att upptäcka att en förälder missbrukar. Detta gäller speciellt vid alkoholmissbruk då det är en laglig och socialt accepterad drog i samhället. Detta gör det särskilt angeläget att socialtjänsten är uppmärksam på riskfaktorer.24 Rädda Barnens projektgrupp Barnet i alkoholistfamiljen resulterade i en arbetsgrupp för barn som upplevt missbruk i familjen. I den efterföljande skriftsamlingen diskuterades vilka avvägningar som aktualiseras i umgängesfrågan med en missbrukande förälder. Man konstaterade att en generell lösning inte går att finna utan det får avgöras i varje enskilt fall med hänsyn till barnets ålder, vilja och hur stort behov barnet har av att skyddas från sin förälder. Slutsatsen blev att det krävs god kunskap om missbruk och kontroll över den missbrukande föräldern om umgänge ska möjliggöras.
Socialtjänsten bör därvid även involvera barnets vilja så mycket det går.25 Denna teoretiska utgångspunkt har anlagts genom att jag har undersökt huruvida missbruket fortfarande är ett dolt samhällsproblem och om socialtjänsten har rätt verktyg att i vårdnadsutredningen utreda missbruk som riskfaktor.
2.4 Förvaltningsrättsligt riskperspektiv
Att skydda barn från fara och skada utgör ett samhällsintresse vilket medger ett stort inflytande från myndigheter i beslutsprocesser kring barn. 26 Barnskyddslagstiftningen har en proaktiv ambition vilket innebär att bestämmelserna avser att skydda barn från en skada som inte ännu har inträffat.27 Målsättningen i vårdnadstvister är att beslut och åtgärder ska bli materiellt riktiga, dvs. svara mot barnets bästa i praktiken, vilket gör att
23 Socialstyrelsen, Barn och unga i familjer med missbruk, s. 10 f.
24 A. a., s. 13.
25 Arnell, Ekbom, När mamma eller pappa dricker: en handbok om att arbeta i grupp med barn till alkoholister, s. 54 f.
26 Kaldal, Parallella processer: en rättsvetenskaplig studie av riskbedömningar i vårdnads- och LVU- mål, s. 171.
27 A. a., s. 211.
domstolens ansvar för att erhålla ett fullgott beslutsunderlag ökar. Vårdnadsutredningen och riskbedömningen får sin relevans genom att det fungerar som rättens beslutsunderlag där sakomständigheterna i målet klargörs.28 En svårighet är att bevistemat i riskbedömningen baseras på en hypotetisk, istället för en faktisk, skada. Beslutsfattaren är hänvisad till en framtidsprognos istället för vad som redan har skett. Det innebär att riskbedömningen i hög grad är präglad av normativa bedömningar.29 Detta riskrekvisit som ingår i socialtjänstens utredning är något som har varit intressant i denna uppsats avseende hur det kommit till uttryck i de vårdnadsutredningar som har studerats inom den empiriska undersökningen. Jag har vid analysen av resultaten undersökt hur uppgifter om missbruk påverkar bedömningen av barnets bästa gällande rekvisitet risken att barnet far illa enligt 6 kap. 2 § 2 st. FB.
2.5 Genusperspektiv på missbruk
Genusforskningen innebär att undersöka det i vår mänskliga samvaro som på något sätt är relaterat till kön. Det handlar vidare om att analysera hur kön konstrueras socialt samt kulturellt och vad detta leder till för konsekvenser på ett individuellt plan.30 Jag har valt att använda mig av Yvonne Hirdmans teori om den manliga normens primat och isärhållandets princip. Den manliga normens primat innebär att det som betraktas som manligt kodat beteende är premierat i samhället och kvinnors beteende ses därför som avvikande. Vi skapar manligt och kvinnligt genom att hålla isär dessa beteenden. Detta innebär att det finns en idealbild för hur män och kvinnor ska bete sig och att den som har ett avvikande beteende utanför den styrande normen i högre grad blir stigmatiserad och bestraffad.31
Kvinnor och mäns konsumtion av alkohol närmar sig samma nivåer i de nordiska länderna vilket är ovanligt om man ser till hur alkoholkonsumtionen ser ut mellan könen i övriga Europa.32 Idealbilden av kvinnan har historiskt sett varit att hon ansvarar för hemmet och barnen och att kvinnan beter sig nyktert och sammanhållet – hon är den som ser till att allting fungerar inom hemmets sfär. Kvinnligt missbruk har historiskt sett förknippats
28 Kaldal, Parallella processer: en rättsvetenskaplig studie av riskbedömningar i vårdnads- och LVU- mål, s. 224.
29 A. a., s.173.
30Gunnarsson, Svensson, Genusrättsvetenskap, s. 133–134.
31 Hirdman, Genussystemet, s. 55.
32 Fredholm, Kvinnor kan inte dricka som en hel karl, 2016.
med att vara lösaktig eller en sämre moder. Konsumtion av droger, särskilt alkohol, ses som något manligt betingat och värderas inte lika negativt som motsvarande kvinnlig konsumtion.33 De fysiska konsekvenserna av ett aktivt missbruk av alkohol eller narkotika hos kvinnor är skadligare än för män, vilket antas bero på att kvinnors kroppsmassa generellt har en större andel fett än mäns kroppsmassa. Fokuseringen på kvinnors fysiska sårbarhet kring alkohol kan dock anses bidra till den stigmatisering som finns kring kvinnors alkoholmissbruk.34
Trulson menar att det främsta kvinnoidealet handlar om respektabilitet och strävan efter att vara en respektabel medelklasskvinna med passande femininitet. Motbilden till detta är arbetarklasskvinnan som betraktas som icke respektabel och ”oren, farlig och sexuell”.
Detta innefattar den missbrukande kvinnan som stigmatiserad motbild till samhällets idealkvinna.35 Genusperspektivet har anlagts i analysen av det resultat som framkommit av den empiriska studien. Jag har i den empiriska undersökningen studerat huruvida det förekommer en annorlunda beskrivning av missbruket när det rör sig om mödrars respektive fäders missbruk eller om det finns andra könsrelaterade skillnader som kan sammankopplas med föreställningar om genus och kvinnans idealbild.
3 Metod
3.1 Material
För att ge läsaren en större förståelse för uppsatsen redogör jag för de metoder och tillvägagångssätt som använts för att möta uppsatsens syfte. Inledningsvis genomfördes en systematisk litteraturöversikt för att få en bild av aktuellt kunskapsläge angående barn i vårdnadstvister. Eftersom en del av uppsatsens syfte är att klarlägga innebörden av barnets bästa och missbruk som riskfaktor i vårdnadstvisten har en stor del material inhämtats från Socialstyrelsens allmänna råd och handböcker vilka är styrande för socialtjänstens vårdnadsutredning. För att utreda lagstiftarens målsättning med nuvarande
33 Trulson, Segraeus, Kvinno- och barnperspektiv på insatser inom missbruks- och beroendevården (SOU 2011:6), s. 494 f.
34 Spak, Vilket är det största problemet? Kvinnor och alkohol eller män och alkohol? Svar: det är vare sig det ena eller det andra – det är alkoholen i sig som är problemet! s. 561.
35 Trulson, Manligt och kvinnligt i smältdegeln – om könets betydelse för missbruk, Nordisk alkohol-
& narkotikatidskrift, s. 8 f.
regelverk gällande vårdnadstvister har olika typer av förarbeten, såsom statens offentliga utredningar, propositioner och betänkanden, gällande vårdnadstvister använts som material i uppsatsen. Dessa förarbeten är begränsade till den lagstiftning som gällde år 2015 och var gällande rätt för de tingsrättsakter som har undersökts i den empiriska undersökningen. Vidare har aktuell litteratur undersökts för att få en större överblick över de rättsliga problemen och avvägningarna som aktualiseras vid bedömningen av barnets bästa.
3.2 Metod
3.2.1 Motivering av metodval
För att förstå barnets bästa inom juridiken måste begreppet sättas i relation till vår mänskliga verklighet. Lagarna ska enligt regeringsformen (1974:152) (hädanefter RF) 1 kap. 1 § utgå från folket, dvs. människorna som lever i det samhälle vilket lagarna ska reglera. Svensk rätt ska tolkas teleologiskt vilket innebär att rättskällorna ses ändamålsenligt i ljuset av dess förarbeten och politiska överväganden. Genom att göra detta blir det tydligt hur rättsreglerna har en funktion av ett samhälleligt styrmedel.36 Jag har i uppsatsen valt att analysera innebörden av barnets bästa som rättslig princip i ljuset av föräldrabalkens förarbeten för att sedan utreda huruvida lagstiftarens målsättning realiseras i vårdnadstvister med missbruksproblematik eller om det föreligger en diskrepans mellan teori och praktik. Uppsatsens syfte är menad att spegla en verklighet och är därför genomförd som rättssociologisk studie. Att analysera barnets bästa ur ett rättsociologiskt perspektiv innebär att principen granskas både normativt och empiriskt.37 En rättssociologisk metod innebär en kombination av två juridiska metoder vilka kommer att förklaras nedan.
3.2.2 Rättsdogmatisk metod
Den första metoden jag har använt mig av i uppsatsen är en traditionell rättsvetenskaplig metod, s. k. rättsdogmatisk. Metoden innebär att man utgår från ett konkret rättsligt problem och försöker finna svar på detta i de traditionella rättskällorna såsom lagtext, förarbeten och doktrin.38 Rättsdogmatiken intresserar sig mer för vad som utgör gällande
36 Alexius Borgström, Juridik och rättsvetenskap i socialt arbete, s. 18.
37 Hollander, För barns bästa – vänbok till Anna Singer, s. 139.
38 Alexius Borgström, Juridik och rättsvetenskap i socialt arbete, s. 17.
rätt än hur rättstillämpningen går till i praktiken. 39 Lagbestämmelser kan ses som politiska värderingar och målsättningar vilka har översatts till generella regler anpassade för att styra verkliga situationer i den för lagstiftaren önskvärda riktningen.40 Motivet till att använda denna metod är att jag vill utreda lagstiftarens målsättning med lagregleringen kring vårdnadstvister och hur lagstiftaren har menat att bedömningen om barnets bästa ska utföras. Detta för att senare kunna föra en diskussion kring huruvida målsättningen uppfylls i praktiken.
3.2.3 Rättssociologisk metod
Den rättssociologiska forskningsmetoden innebär att förena den rättsdogmatiska metoden, genom vilken gällande rätt fastställs, med en empirisk undersökning.
Härigenom undersöks rättens utslag i praktiken för att fastställa huruvida det praktiska utslaget motsvarar lagstiftningens ändamål och syfte. Den empiriska undersökningen har bestått i en textanalys av tingsrättsakter med både kvalitativa och kvantitativa inslag.
Rättssociologin brukar kallas vetenskapen om förhållandet mellan rätt och samhälle.41 Inom rättssociologin studeras hur rättsregler inverkar på existerande samhällsförhållanden och hur rättssystemet bör anpassas för att i realiteten uppnå det önskvärda resultatet med lagstiftningen.42 Rättssociologin intresserar sig därvid för vad för reell effekt lagreglerna åstadkommer i samhället och om effekten svarar mot målsättningen bakom lagstiftningen.43 Även om lagstiftningen i sig är styrd av politiska målsättningar, så är lagens tolkning och tillämpning skild från den lagstiftande makten och istället överlämnad till den dömande makten, rättsordningen. Detta framgår av 12 kap. 2 § RF, den s.k. självständighetsprincipen.44 Inom rättssociologin undersöks därför rättsliga problem utifrån resultaten av empiriska undersökningar som erhålls med hjälp av samhällsvetenskaplig metod. Den rättsvetenskapliga frågan besvaras genom resultaten från den empiriska undersökningen.45
39 Kleineman, Juridisk metodlära, s. 38.
40 Alexius Borgström, Juridik och rättsvetenskap i socialt arbete, s. 17.
41 Hollander, Juridik och rättsvetenskap i socialt arbete, s. 39.
42 A. a., s. 40–41.
43 A. a., s. 48.
44 Självständighetsprincipen innebär att ingen myndighet får bestämma hur en förvaltningsmyndighet ska besluta i ett särskilt fall. Se Alexius Borgström, Juridik och rättsvetenskap i socialt arbete, s 19.
45 Rejmer, För barns bästa – vänbok till Anna Singer, s. 279 f.
3.3 Empirisk studie
3.3.1 Bortfallsanalys och validitet
En empirisk studie har genomförts på ett underlag av 137 tingsrättsakter. Samtliga tingsrättsakter har rört mål om vårdnad, boende eller umgänge och dom har blivit avkunnad år 2015. Från 44 tingsrätter i Sverige har tre tingsrättsakter från varje tingsrätt inhämtats som underlag för undersökningen. I fem fall har ytterligare en tingsrättsakt skickats från tingsrätten. Avsikten var att inhämta data från alla tingsrätter i Sverige för att fånga eventuella regionala variationer. Det har dock förekommit ett visst internt bortfall av tingsrättsakter vilket har varierat mellan tingsrätter och detta har förmodligen påverkat den geografiska representationen.
Bortfallet har berott på att tingsrättsakterna har varit ofullständiga eller bortfallit på grund av validitetsskäl, exempelvis om ett mål inte har varit från år 2015. Bortfallet motiveras med att det riskerar att förvränga resultatet av undersökningen om materialet inte innehåller samma grundkomponenter eller om det är från en tid då lagstiftningen kan ha sett annorlunda ut. De tingsrättsakter som ingår i urvalet har alla innehållit stämningsansökan, svaromål, vårdnadsutredning och yttrande enligt 6 kap. 19 och 20 §§
FB samt dom från tingsrätten. Validitet beskriver hur väl undersökningens frågor och svar mäter det vi vill ta reda på och avser undersökningens giltighet i vad vi mäter. 46 Av hänsyn till validiteten har detta resulterat i att 22 tingsrättsakter föll bort och totalt 115 tingsrättsakter kunde användas som underlag för undersökningen. En mer ingående redogörelse kring underlaget för den empiriska undersökningen finns i kapitel 8.
Interimistiska beslut i tingsrättsakterna har inte varit föremål för den empiriska undersökningen. Aktbilagor i tingsrättsakterna avseende exempelvis kallelser, ombud, tolk osv. har sorterats bort. Vidare har uppgifter om barnen såsom ålder, kön etc. inte undersökts. Tingsrättsakterna har inte heller rört överflyttning av vårdnad till annan än de ursprungliga föräldrarna eller beslut om omhändertagande enligt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (hädanefter LVU). Detta motiveras av att det inte är material som är av intresse för att uppfylla uppsatsens syfte.
46 Halvorsen, Samhällsvetenskaplig metod, s. 41 ff.
3.3.2 Reliabilitet och inmatningsfel
Reliabilitet avser frågornas och svarens tillförlitlighet, dvs. hur vi mäter. När två oberoende undersökningar visar samma resultat talar man om hög reliabilitet.47 En annan typ av fel som kan påverka undersökningens resultat är rena skrivfel, s. k. inmatningsfel.48
För att undvika inmatningsfel i denna undersökning har resultaten kontrollerats manuellt och kontroll har skett av två olika personer. Reliabiliteten har en svaghet i att det endast är författaren som har utfört mätningarna. Dessa har inte blivit granskade av någon utomstående och reliabiliteten hade förmodligen varit högre om det hade skett flera oberoende mätningar av samma underlag. Detta då urvalet påverkas av hur författaren har tolkat informationen, vilket kan leda till ett mer vinklat resultat och därav lägre reliabilitet.
3.3.3 Kvantitativ metod
Kvantitativ metod innebär att mäta frekvensen av på förhand bestämda variabler.
Exempel på variabler har varit; när i processen uppgifter om missbruk har framkommit;
vem som har uppgett dessa uppgifter; om uppgifterna senare har resonerats kring i domen m.m. Enheterna för den kvantitativa metoden har utgjorts av de tingsrättsakter som har bestått i det underlag som legat till grund för den empiriska undersökningen.49 Dessa variabler och resultatet av undersökningen framgår av kapitel 8. Metoden motiveras med att det ger läsaren en övergripande bild av handläggningen av vårdnadsmål, förekomsten av uppgifter om missbruk och vad för bedömning dessa uppgifter senare resulterat i.
Denna överblick av materialet tjänar sitt syfte genom att det går att se statistiska mönster och ett tydligt tillvägagångssätt i vårdnadstvisten. Vid kvantitativa undersökningar framkommer ett s. k. representativt urval; ett resultat som speglar populationen som helhet men är behäftade med slumpmässig variation beroende på vilka fall som inkluderas i undersökningen.50 Detta har aktualiserats inom denna studie då antalet tingsrättsakter innehållande uppgifter om missbruk har varierat mellan tingsrätterna.
47 Halvorsen, Samhällsvetenskaplig metod, s. 42.
48 Djurfeldt m. fl., Statistisk verktygslåda: samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder, s. 108–109.
49 Hjerm definierar enheter som ”det som undersöks i en studie” och variabler som ”de egenskaper som varierar bland enheterna”. Hjerm, Kvantitativ analys, s. 89.
50 Djurfeldt m. fl., Statistisk verktygslåda: samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder, s. 105.
3.3.4 Kvalitativ metod
En kvalitativ textanalys innebär en textanalys där mer ingående tolkningar behöver göras av textens innehåll.51 Genom en kvalitativ textanalys har materialet analyserats för att undersöka hur missbruket beskrivs av olika parter och hur uppgifter om missbruk bedöms när det kommer till förälderns lämplighet i rättens bedömning och i socialtjänstens vårdnadsutredning. Detta har gjorts genom en närläsning av dokumenten i syfte att skönja tendenser i hur missbruket beskrivs mellan barn respektive förälder och hur det skiljer sig åt avseende vem missbruket påstås gälla i syfte att ge läsaren en helhetsbild av studiens resultat och kunna föra ett djupare resonemang kring vilka slutsatser som kan dras.
Närläsningen av dokumenten har genomförts förutsättningslöst. En svaghet med textanalys som metod är dock att tolkningen av texten är präglad av författarens förförståelse för världens beskaffenhet och tolkningen kan därför till viss del anses vinklad. Det är en oundviklig nackdel som forskningsmetoden är behäftad med då ingen människa kan bortse från sin sociala omvärld och studera ett objekt strikt vetenskapligt.52 Detta leder inte till att undersökningens resultat ska anses ogiltigt men läsaren bör ha detta i åtanke under uppsatsens resultatdel.
3.3.5 Etiska överväganden
För en autentisk forskning krävs ofta att författaren presenterar sitt underlag, vanligtvis med målnummer. Detta främjar en granskning från läsarens håll, men avslöjar även många detaljer om parternas förhållanden som blottats i vårdnadstvisten. Vetenskapsrådet ställer upp fyra huvudsakliga krav på forskningen; informationskravet, vilket innebär att forskaren ska informera uppgiftslämnare om projektet, samtyckeskravet, vilket innebär att deltagarna ska lämna samtycke till sin medverkan, konfidentialitetskravet, vilket innebär att etiskt känsliga uppgifter bör förenas med tystnadsplikt och göras omöjligt för utomstående att ta del av samt nyttjandekravet vilket innebär att uppgifterna som är insamlade för studien endast får användas för forskningsändamål.53 För denna studie är informationskravet och samtyckeskravet inte tillämpliga då underlaget är inhämtat från myndighetsregister, uppgiftslämnarna medverkar således inte aktivt i studien.
51 Bergström, Boréus, Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, s. 50.
52 Aspers, Etnografiska metoder, s. 39.
53 Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, s.
7–15.
Tingsrättsakterna som legat till grund för denna studie innehåller av naturliga skäl känsliga uppgifter. Trots att aktmaterialet i vissa fall utgör offentlig handling har jag i denna uppsats valt att inte nämna målnummer eller parternas namn av hänsyn till parternas och barnets integritet. Det material som jag har fått tillgång till för den empiriska studien uppfyller således alla krav som Vetenskapsrådet uppställer och är etikprövat inom ramen för det forskningsprojekt det inhämtats inför.
4 Missbruk i barnfamiljen
4.1 Missbrukets konsekvenser för barnet
Det finns ingen säker statistik på hur många barn som lever med föräldrar i missbruk.54 Detta beror delvis på att en sådan mätning är svår att genomföra men också att mörkertalet och stigmat kring missbruksproblematik är stort. När barn som upplever missbruk i familjen berättar om sin familjesituation vittnar de ofta om den skrämmande personlighetsförändring som sker när föräldern börjar använda droger eller dricka alkohol. Barnet sätts i en otrygg situation där hen inte kan förutspå förälderns agerande.
Upplevelsen för ett barn att växa upp i en missbruksfamilj varierar självfallet från fall till fall. Hur barnet påverkas i framtiden är beroende av barnets utvecklingsnivå och personlighet.55 Barns vardag påverkas av den stress som det innebär att föräldern missbrukar, detta är dock i varierande grad med hänsyn till hur allvarligt missbruket är och dess perioder och intensitet m.m. Vilka konsekvenser som kommer att följa går inte att säga i förväg med säkerhet men det kan konstateras att en förälders missbruk innebär att barnet befinner sig i en riskzon.56
Vanliga följder i ett barns vardagsliv som förälderns missbruk kan leda till är att familjelivet karaktäriseras av brist på struktur och kontinuitet vilket leder till en otrygghet.
Konsekvensen för barnet kan bli osäkerhet, ängslighet och att barnet släpar efter i sin inlärning och i det sociala livet.57 Missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande ämnen är även en stark riskfaktor för våld. Alkohol är vanligt förekommande vid brott
54 Socialstyrelsen, Barn och unga i familjer med missbruk, s. 13.
55 Arnell, Ekbom, När mamma eller pappa dricker: en handbok om att arbeta i grupp med barn till alkoholister, s. 48.
56 Socialstyrelsen, Barn och unga i familjer med missbruk, s. 17.
57 Socialstyrelsen, Föräldraskap och missbruk, s. 13 f.
såsom barnmisshandel och våld i nära relation.58 I den svenska nationella trygghetsundersökningen, utförd 2015, uppgav misshandelsoffren att förövaren i 57 procent av fallen hade varit påverkad av alkohol eller droger.59
4.2 Missbruk i vårdnadstvister
I en vårdnadstvist kan uppgifter om missbruk inkomma antingen genom att föräldern anger det i stämningsansökan, under samarbetssamtal, genom registeruppgifter ur socialtjänstens yttrande enligt 6 kap. 19 § st. 2 FB, i socialtjänstens snabbupplysningar enligt 6 kap. 20 § FB eller genom att det framkommer under vårdnadsutredningen enligt 6 kap. 19 § st. 3 FB. Det kan vara svårt att upptäcka såväl riskbruk som allvarligt missbruk då familjen ofta är organiserat kring missbruket. Det kan av naturliga skäl även finnas en ännu större motvilja att prata om sitt missbruk under pågående vårdnadstvist då det kan ligga föräldern till last.60 Som vårdnadshavare kan det dock även vara förödande att förneka existensen av uppenbara omständigheter och få vårdnadsutredaren eller rätten att ifrågasätta förälderns omdöme. Det kan istället vara att föredra att föräldern tar ansvar för det som tidigare hänt och peka på hur problemen i framtiden ska lösas.61
5 Principen om barnets bästa
5.1 Historisk tillbakablick
Framställningen som följer är en kronologisk och översiktlig historisk redogörelse för hur synen på barnet och principen om barnets bästa varierat över tid med start från tidigt 1900-tal. Att framställningen har tagit avstamp vid den tidsepoken motiveras med att det är först då som lagstiftning kring barnets bästa börjar ta fart. 62 Hänvisningar till barnets bästa tillkom i början på 1900-talet, exempelvis i 1920 års lag om barn i äktenskap. Tvist om vårdnad skulle enligt 9 § avgöras efter vad som ansågs skäligt med hänsyn till barnets bästa. Det dröjde dock ända fram till 1960-talet innan barnets skulle bli avgörande, då
58 SOU 2018:37, s. 86 f.
59 IOGT-NTO (2017) Alkohol och våld, alkoholen och samhället 2017/2018, en översikt av svensk och internationell forskning.
60 Socialstyrelsen, Vårdnad, boende och umgänge, s. 148.
61 Stewart, Symptoms of emotional damage to children of high-conflict divorce in the child custody book: how to protect your children and win your case, s. 32–33.
62 Singer, Barns rätt, s. 20.
ifråga om vårdnadsrätten och om barnets bästa var att uppfostras av sina biologiska föräldrar.63
Synen på barnet var under början av 1900-talet att barnet var formbart och att det var en samhällelig angelägenhet att forma och fostra barnen till goda samhällsmedborgare. Detta synsätt manifesterades exempelvis genom införandet av 1902 års lag om uppfostran av vanartade barn. Denna lag möjliggjorde tvångsåtgärder från samhällets sida mot barn som antingen var försummade av sina föräldrar eller som ansågs vanartade, dvs. ägnade sig åt brottslighet. Uppfostringslagarnas tillkomst pekar på att samhället ansågs ha ett ansvar för barn vars föräldrar inte uppfyllde sitt föräldraansvar.64
Fostran av barn är historiskt sett präglad av barnets lydnad. Detta gällde både i skolan och i hemmet. År 1958 förbjöds aga i skolan och år 1979 infördes även förbudet mot aga i FB. Lagen kom därmed att förbjuda alla typer av kroppsbestraffningar, även lindriga sådana.65 Genom medvetna politiska beslut växte Sveriges välfärdssamhälle fram under den tidiga delen av 1900-talet och därmed nyanserades även synen på barnuppfostran till att, utöver lydnad, även premiera barnets karaktär och personlighetsdrag. Synen på barnet började skifta från att ses som ett formbart objekt till ett självständigt subjekt.66
I rättsliga sammanhang började lagstiftaren hänvisa till barnets bästa under 1970-talet, vilket visar på en förändrad syn på barnet. Från att synen på barnet präglats av att barnet ska lyda föräldern, får det idag anses vara det gällande synsättet att betrakta barnet som en självständig individ och rättighetsbärare.67 Under de senaste decennierna har FB:s sjätte kapitel reformerats flera gånger för att bli mer och mer barncentrerat. Den lagstiftning vi har idag är baserad på den kunskap vi har om barns behov.68 1976 beslutades om en reform av lagreglerna kring faderskap och vårdnad och en arbetsgrupp tillsattes därför med syftet att genomföra en allmän översyn av barns rättsliga ställning. I propositionen angavs att barnet är en individ som bör ha egna rättigheter. Dessa rättigheter bör slås fast i vårt rättssystem och det var därför motiverat att denna
63 Singer, Föräldraskap i rättslig belysning, s. 66.
64 A. a., s. 60–61.
65 Everlöf m. fl., Barnets bästa: om föräldrars och samhällets ansvar, s. 27–28.
66 Singer, Föräldraskap i rättslig belysning, s. 71.
67 A. a., s. 51.
68 Everlöf m. fl., Barnets bästa: om föräldrars och samhällets ansvar, s. 32.
arbetsgrupp skulle ta ett samlat grepp kring barnets rättsliga ställning.69 Kommittén fick senare namnet Utredningen om barnets rätt. Tillsättningen av kommittén och dess efterföljande arbete gav uttryck för ett förändrat synsätt på barnets bästa - att reglerna bör vara utformade ifrån den kunskap om barns behov man numera besitter och lagstiftningen ska spegla den ömsesidighet och respekt för barnets person som ska prägla förhållandet mellan förälder och barn.70 Utredningens resultat presenterades i ett betänkande år 1979 som tog upp de grundläggande behov som barn har rätt att få tillgodosedda. Det fastslogs att det i första hand är föräldrarna som har ett ansvar att tillgodose dessa behov, men det ska också vara vägledande vid alla beslut och åtgärder som rör barnet från samhällets sida.71 Utredningen om barnets rätt år 1979 anses vara en milstolpe i den barnrättsliga utvecklingen i Sverige. I det följande lagstiftningsarbetet utgick man från barnets bästa vilket ytterligare stärkte principen i svensk rätt.72 Utredningen om barnets rätt hade sitt huvudsakliga fokus på vårdnadstvister och försökte precisera barnets bästa i relation till vårdnadsansvaret samt belysa att barnets bästa borde vara det avgörande vid vårdnadstvister. Man ville härvid ta avstånd från lagstiftarens tidigare syn på barnet som föräldrarnas ägodel. 73
Synsättet kring barnet och dess ställning har gått från att vara behovsorienterat till kompetensorienterat – dvs. istället för att fråga sig vad barnet kan ge till föräldern frågar man sig numera vad föräldern kan ge för kompetens till barnet. Vid ett behovsorienterat synsätt i vårdnadstvister är det de vuxna som avgör barnets behov, möjligen efter hörande av barnet. Vid ett kompetensorienterat synsätt ska istället barnet, i den mån dess ålder tillåter, ges möjlighet att själv bestämma hur deras behov ska tillgodoses.74 Barnets ställning i svensk rätt har historiskt sett varit att det har varit föräldrarna som har haft rättigheter visavi barnen. Idag är barnets bästa styrande och det talas mer om vilka rättigheter barnen innehar än föräldrarna.75
69 Prop. 1975/76:170, s. 72.
70 SOU 1979:63, s. 47
71 Everlöf m. fl., Barnets bästa: om föräldrars och samhällets ansvar, s. 29.
72 Singer, Föräldraskap i rättslig belysning, s. 76.
73 SOU 1979:63, s. 109.
74 Singer, Föräldraskap i rättslig belysning, s. 94.
75 Everlöf m. fl., Barnets bästa: om föräldrars och samhällets ansvar, s. 25.
5.2 Barnets bästa som rättslig princip
Barnets bästa som rättslig målsättning syftar till att ge barnet ett rättsligt skydd i situationer där barnet kan vara utsatt eller sårbart. Barnets bästa kan även fungera som beslutskriterium vilket avgör utgången vid tvistlösning.76 Begreppet är inte statiskt utan i hög grad beroende av sin sociala och kulturella kontext. Det är därför svårt att fastställa universella objektiva kriterier för vad som avses med barnets bästa.77 Innebörden av barnets bästa som rättslig princip har även varierat över tid. Det kan således konstateras att barnets bästa ger uttryck för vad som vid var tid i respektive samhälle utgjort de rådande ideal och värderingar gällande barnets uppfostran och omsorg.78
Inom barnlagstiftningen återkommer öppet formulerade rekvisit såsom risk, fara illa och barnets bästa. Det framgår inte i lagtext eller förarbeten explicit vad dessa begrepp innebär. Rekvisiten är återkommande såväl i socialrättsliga som familjerättsliga bestämmelser trots att de i olika hänseenden kan ha olika betydelser.79 Fördelar med en vag formulering är att det främjar flexibilitet. Det kan dock leda till att det blir svårare att hantera för rätten då det inte finns någon tydlig riktning när det finns motstående intressen som motiverar en avvägning. Nackdelen är att rättstillämpningen blir oförutsägbar när den blir alltför situationsbaserad. Avvägningarna som aktualiseras hör ihop med motstående värden mellan barnets bästa och förälderns rätt som vårdnadshavare.80 Till detta kommer även att rätten har att se till ytterligare faktorer såsom kontinuitetsprincipen och barnets vilja, vilka utgör rekvisit i vad som avses med barnets bästa.
Principen om barnets bästa är framförallt styrande vid rättsregler som rör vårdnadsansvaret. Inför 1998 års lagändringar i FB:s vårdnadsreglering ansåg lagstiftaren att principen om barnets bästa är så pass väl förankrad i svensk rätt att den bör komma till uttryck i lagen. Dessförinnan hade uttrycket ”efter vad som är bäst för barnet”
använts.81 Numera framgår av 6 kap. 2a § FB att barnets bästa ska vara avgörande vid beslut om vårdnad, boende och umgänge och vad rätten ska fästa vikt vid i bedömningen,
76 Singer, Föräldraskap i rättslig belysning, s. 50.
77 A. a., s. 98.
78 A. a., s. 50. Även SOU 1997:116 s 132 ff.
79 Kaldal, Parallella processer: en rättsvetenskaplig studie av riskbedömningar i vårdnads- och LVU- mål, s. 75.
80 A. a., s. 174–175.
81 Prop. 1997/98:7, s. 47.
se avsnitt 6.3. Barnets avsaknad av partsställning i vårdnadstvister gör att barnets behov och intressen istället får ligga på beslutfattarnas ansvar att tillgodose. I förarbeten till vårdnadslagstiftningen framhölls att för att barnets bästa ska kunna tillgodoses i praktiken är det grundläggande att bedömningen inte sker ur ett vuxenperspektiv.82 Det har tidigare riktats kritik mot domstolarna då föräldrarnas intressen har fått gå före barnets intresse.
Detta motiverade den ändring som skedde i 6 kap. 2a § FB där barnets bästa numera är fastslaget.83
6 Rättsliga utgångspunkter
6.1 FN:s konvention om barnets rättigheter
En faktor som har inverkat på de svenska lagreformerna inom vårdnadsområdet är Sveriges anslutning till barnkonventionen. 84 Barnkonventionen trädde i kraft år 1990 och alltsedan dess har Sverige varit traktaträttsligt bundet till konventionen och som stat varit tvungen att följa de regler som barnkonventionen ställer upp. Principen om fördragskonform tolkning innebär att svensk rätt ska tolkas på ett sätt som är förenligt med de konventionsåtaganden som åligger Sverige. Domstolar och andra myndigheter är därför bundna att tolka regler som rör barn i enlighet med barnkonventionen.85 Lag får inte heller meddelas i strid med Sveriges konventionsåtaganden, vilket följer av 2 kap. 19
§ RF. Riksdagen röstade den 5 juni 2018 igenom att barnkonventionen ska inkorporeras som svensk lag från år 2020. I Socialutskottets betänkande anförs att konventionsbestämmelserna inte fått det praktiska genomslaget i svensk rätt som åsyftats, varför en inkorporering anses motiverad.86
En inkorporering av barnkonventionen är tänkt att bidra till att barnets rättigheter kommer att framhävas samt medföra ett mer barnrättsbaserat synsätt i offentlig verksamhet.87 Socialutskottet uppger att en inkorporering innebär att barns rättigheter säkerställs i rättstillämpningen och kommer att påverka de bedömningar som görs i beslutsprocesser
82 SOU 2005:43, s. 26.
83 A. a., s. 105.
84 Singer, Barns rätt, s. 95.
85 SOU 2018:68, s. 83.
86 2017/18:SoU25, s. 7 f.
87 A. a., s. 8.
kring barn. Med anledning av beslut om inkorporering av barnkonventionen har en utredning tillsatts som i augusti 2019 ska redovisa hur svensk lagstiftning bör ändras för att överensstämma med barnkonventionens bestämmelser.88 Innan beslut om inkorporering av barnkonventionen tillsattes Barnrättighetsutredningen för att utreda de för- och nackdelar som en inkorporering skulle innebära. Barnrättighetsutredningen konstaterade att det fanns en tydlig politisk ambition att synliggöra barnets rättigheter, men att dessa rättigheter inte alltid får ett praktiskt genomslag utan att konventionsåtagandet istället har fått en roll som policydokument.89 I Barnrättighetsutredningen konstaterades vidare att även om ambitionen finns att se barn som rättighetsbärare så är det inte alltid så det ser ut i praktiken, det kan snarare vara så att barnet blir offer för vuxnas välvilliga handlingar. Detta kan enligt Barnrättskommittén innebära att barn behandlas negativt i förhållande till vuxna i myndigheters verksamhet.90 Detta kan ha betydelse när barnet befinner sig i en utsatt situation gentemot sin vårdnadshavare. Vårdnadshavaren har en särskild bestämmanderätt och ett ansvar för barnets fostran, det är därför extra angeläget att myndigheter anlägger ett barnperspektiv i beslutsprocesser där barnets rättigheter kan hamna i konflikt med vårdnadshavarnas intressen.91
Två särskilt viktiga artiklar i barnkonventionen är artikel 3, vilken stadgar att barnets bästa ska komma i första hand vad gäller alla åtgärder som rör barn, samt artikel 12, vilken säger att barnet ska få komma till tals och bestämma i frågor som rör barnet. I Barnrättighetsutredningen fastslås att artikel 12 i barnkonventionen syftar till att vuxna i ett samhälle ska se barnet som en samhällsmedborgare med kompetens och kunskap.92 Att barnets bästa är styrande innebär dock inte att det inte kan tas hänsyn till någon annan aspekt kring barnet. I konventionens 18:e artikel slås vidare fast att föräldrarna delar ansvaret för barnets utveckling och fostran.93
88 2017/18:SoU25, s. 10. f.
89 SOU 2016:19, s. 283.
90 A. a., s. 286 f.
91 A. a., s. 288.
92 SOU 1997:116, s. 178. Singer, Föräldraskap i rättslig belysning, s. 95.
93 Everlöf m. fl., Barnets bästa: om föräldrars och samhällets ansvar, s. 35
6.2 Socialrättsliga lagbestämmelser
I socialtjänstlagen (2001:453) (hädanefter SoL) stadgas om barnets bästa i 1 kap. 2 §, bestämmelsen gäller alla åtgärder som rör barn inom socialtjänstens område. Det offentligas ansvar för barnets omvårdnad framgår av bl. a. 5 kap. 1 § SoL. Det åligger föräldrarna att skydda barnet men om dessa misslyckas med sitt uppdrag är staten skyldig att utkräva ansvar och garantera barnet omvårdnad och trygghet. 94
Vid allvarlig försummelse av barnet kan vårdnaden fråntas föräldern. Detta framgår av 6 kap. 7 § FB och aktualiseras när umgängessabotage föreligger eller då det föreligger förutsättningar för ingripande enligt 2 § LVU.95 6 kap. 7 § FB innebär ett farerekvisit medan 2 § LVU har ett riskrekvisit – den senare bestämmelsen garanterar således ett starkare skydd för barnet. 96 Ett omhändertagande enligt 2 § LVU som genomförs för att föräldern brister i omsorgen täcker en mängd situationer då barnet utsätts för vanvård. En av dessa situationer kan exempelvis vara då barnets behov eftersätts som en följd av förälderns missbruk.97
6.3 Föräldrabalkens bestämmelser
Den grundläggande bestämmelsen om barnets bästa vid beslut om vårdnad, boende och umgänge framgår av 6 kap. 2a § FB och lyder som följer.
Barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge.
Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid
• risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och
• barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.
Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad.
Paragrafen anger vilka faktorer rätten ska fästa särskild vikt vid. Vid bedömningen ska hänsyn tas till allt som rör barnets välbefinnande och beröra både kortsiktiga och
94 Schiratzki, Barnrättens grunder, s. 59.
95 Sjösten, Vårdnad, boende och umgänge: samt verkställigheten av sådana avgöranden och överenskommelser, s. 62.
96 A.a., s. 64.
97Clevesköld, Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga kommentaren till 2 §, Karnov.
