Bilaga 12
Likabehandlingsplan
Kulturama Grundskola Hammarby Sjöstad
och
Danvikstull
Läsåret 2015/2016
Innehållsförteckning
Vision
Definitioner
Till dig som är elev Till dig som är förälder Till dig som är personal Kontaktlista
Föregående plan- vad har hänt?
Nulägesanalys
Övergripande målsättning Delmål 2015/16
Övriga utvecklingsområden Främjande arbete
Förebyggande arbete
Åtgärdande arbete och rutiner vid kränkningar Ansvarsfördelning övergripande
Kvalitetssäkring
Dokumentation och utvärdering
Bilaga 1 (Samtalsstruktur och blankett anmälan till trygghetsgruppen) Bilaga 2 (lagtexter)
Vision
Vi vill vara en skola där alla trivs, känner delaktighet och har goda relationer. En sådan miljö ser vi som en god plattform för lärande och utveckling. På vår skola skall ingen bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling.
Definitioner:
Trakasserier:
Trakasserier är när någon kränker en elevs värdighet och det har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder, könsuttryck eller könsidentitet. Det kan handla om att retas, mobba, frysa ut någon knuffas med mera.
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. Det kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröring, tafsande, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande.
(DO – Likabehandlingsarbete i skolan)
Diskriminering:
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck.
Diskriminering kan vara direkt eller indirekt (framstår då som neutralt men blir missgynnande)
(Skolverkets Allmänna Råd 2009, Allmänna råd och kommentarer – För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling)
Kränkande behandling
Kränkande behandling kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som inte har samband med
diskrimineringsgrunderna, s k annan kränkande
behandling. Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang.
Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen
alla människors lika värde. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck. En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av
kränkning alltid måste tas på allvar.(Skolverkets allmänna råd 2006 samt 2009)
Mobbning
Är när en eller flera individer upprepade gånger och över tid, blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera andra individer. Med mobbning menas både fysiskt och psykiskt våld. I psykiskt våld innefattas även utfrysning. Mobbning innebär att den som är utsatt är i underläge och känner sig kränkt. (Olweus)
Till dig som är elev
Du har rätt att vara trygg i skolan, inte bli kränkt med ord eller handling, varken av elev eller personal. Ingen skall känna sig diskriminerad här, varken på grund av kön, etnisk tillhörighet, Religion eller trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsuttryck eller könsidentitet.
Om något sådant ändå händer, skall du berätta för en vuxen (exempelvis din mentor)på skolan och/eller dina föräldrar. Berätta gärna så snart som möjligt. Vi kommer då se till så att kränkningarna inte sker igen samt hjälpa till att reda ut eventuella konflikter. Du som elev har ett ansvar att bete dig respektfullt mot både andra elever och personal. Om så inte sker, kommer personal att samtala med dig och dina föräldrar.
Till dig som är förälder
Ditt barn skall ha det bra hos oss. Om så inte är fallet, eller om kränkningar skett, vill vi att du kontaktar skolans personal snarast
(exempelvis mentor) och berättar det du vet. Det hjälper oss att fullgöra vårt arbete.
Om ditt barn själv skall ha kränkt någon, kan det ibland vara svårt att ta till sig. Vi på skolan ber dig ändå att i sådant fall samarbeta med oss samt föra dialog med ditt barn kring det inträffade.
Till oss anställda
Vi har alla ansvar för våra elevers trygghet och trivsel. I akuta situationer skall vi alltid ingripa direkt, annars samordnar mentor. Mentor talar med sin elev om denne blivit kränkt, samt informerar Trygghetsgruppen.
Dialog tas med hemmet, som kanske vet mer.
Vi arbetar medvetet och aktivt mot diskrimineringsgrunderna, samt beaktar att vi har en maktposition i förhållande till eleverna. Vi agerar i överensstämmelse med denna plans innehåll.
Kontaktlista
Trygghetsgrupp:
Eva Fredlundåk 4, Catrin Leichsenringåk 5, Lovisa B åk 6, Karin Vlachos åk 7, Anna Johansson åk 8, Deni Beslagic åk 9 och Christine Crevatin (Kurator / EHT)
E-post: förnamn.efternamn@kulturama.se Kurator: Christine Crevatin
08-50590050, 073-5307100 Rektor: Mikael Sköldmark 08/505 900 73, 0733-729085
Föregående plan- vad har gjorts?
Utifrån identifierade utvecklingsområden har vi 2014/15 har vi arbetat med nedanstående:
- förändring av föräldramöten,föräldrasamverkan, föräldradelaktighet genom en annan mötesform i dåvarande årkurs 6 bland annat .
- Vidareutveckling av hur vi hanterar uppkomna kränkningar konkret i samtalsformen samt och hur vi benämner det (heter numera
incidentrapport). Den som har bäst kontakt med utsättande barn ska i första hand ha samtalet
- Vidare implementering av vår önskan och vision att alla vuxna är
involverade trygghetsarbetet. Genom att arbetslaget hanterar en stor del av uppkomna situationer samt ansvarar för integrerade främjande
insatser ; genom att Trygghetsgruppens fokus förskjuts från åtgärdande till främjande och förebyggande .
Kartläggning /behov framåt
Kartläggningen av skolans lärmiljö, klimat och utvecklingsområden sker löpande genom olika slags samtal med elever (all skolpersonal; fritids, EHT, lärare, Trygghetsgrupp), undervisning och observation i
klassrummet, observationer i rastmiljön, dialog inom kollegiet kring elever och gruppdynamik, arbetslagsmöten (där en stående punkt är elevhälsa), mitterminskonferenser, föräldrakontakt, observation av den fysiska miljön (klotter, skräp, ordning och oordning)
En gång per år genomförs också en elevenkät där trygghetsfrågor är inkluderade. Dessutom genomförs en föräldraenkät.
Nulägesanalys
- Enkäten måste genomföras och uppdateras!!!
-Fortsatt utbildning/kunskap behövs inom personalen, bland annat i samtalsmetodik för att väl hantera incidenter.
-Elever och föräldrar behöver göras mer delaktiga.
-Genusaspekten och en integrerad normkritik är fortfarande aktuell. – - Nätkränkningar, hur hantera.
Övergripande målsättning
Alla i personalen skall kunna hantera kränkningssituationer och konflikter
samt
ha kompetens kring främjande och förebyggande arbete.
Elever och föräldrar skall snabbt vända sig till personal vid kränkningssituationer
Vårt främjande och förebyggande arbete skall vara likvärdigt i alla årskurser.
Uppkomna kränkningssituationer skall vara engångsföreteelser, det vill säga ingen elev skall bli utsatt för återkommande kränkningar.
Delmål 2015/16
Förbättra kunskapen och säkerheten inom kollegiet vad gäller likabehandling och rutiner vid kränkningar:
Hur:
Via arbetslagsrepresentanten gå igenom plan och rutiner i arbetslaget;
Ansvariga: rektor och trygghetsgrupp Tidsplan: Genomförs under september
Öka elevernas kunskap om och delaktighet i denna plan Hur:
Varje höst vid skolstart avsätta minst 3 mentorstider för diskussion av trygghet, respekt, likabehandling och hur varje årskurs ska skapa en god miljö. Det överenskomna ta sedan upp på elevrådet samt förs in i denna plan
Ansvariga: Mentorer, arbetslag och rektor
Tidsplan: HT 2015 samt därefter löpande varje läsår
Öka elev- och föräldradelaktighet Hur:
-Genom mentorstidsdiskussioner om ordningsregler samt likabehandlingsplan.
-Genom relevanta temadagar med övningar och stationer för varje ämne -Genom fortsatt utveckling av föräldrasamverkan
Ansvariga: Arbetslag Trygghetsgrupp, ledning
Främjande arbete
I det främjande arbetet ryms generella insatser, riktade till alla.
Främjande arbete främjar en god relations- och lärandemiljö. Det är arbete som utgår ifrån skolans specifika positiva förutsättningar för likabehandling. Kulturama Grundskola har en elevhälsoplan, där
elevhälsoarbetet är integrerat i allas professioner. Det innebär konkret att mentorskapet fyller en främjande funktion, liksom personalens uttalade samverkan kring eleverna. Konkret kan nämnas:
Vi arbetar genom de olika ämnena med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och könsidentitet eller könsuttryck. Bland annat genom film, diskussioner, värderingsövningar, temadagar
Vi har trivselregler som revideras tillsammans med eleverna varje år.
Vi har ett genomtänkt mentorskapsuppdrag
Vi har handledning/reflektionsforum för lärarna
Vi arbetar till en del gemensamt i profilämnena (musik och dans) i föreställningarna
Förebyggande arbete
Förebyggande arbete utgår ifrån identifierade möjliga problemområden.
Det förebygger att problem uppstår eller fortgår.
Gällande kommunikationen:
Vi har ett trygghetsteam som träffas varje vecka som har möjlighet att handleda arbetslagen vid behov.
Vi har handledning/reflektionsforum för lärarna
Vi erbjuder alla vårdnadshavare åk 6-9 föräldramöten i en form där de tillsammans kan komma överens om viktiga frågor och lära känna
varandra
EHT och arbetslagen samråder regelbundet kring elever och grupper Gällande kränkningar, utanförskap och icke trivsel
Vi har rastvärdar, som skall vistas i de områden där otrygghet kan upplevas
Vi låter inte eleverna själva välja grupper vid grupparbeten .
Vi har klassrumsplacering, där hänsyn kan tas till olika elevers behov och relation
Vi har ett genomtänkt mentorskaps uppdrag , där mentor skapar relation till sina elever och därigenom får veta hur gruppdynamik och trivsel fungerar
Vi har ett elevhälsoteam bestående av skolsköterska, kurator, 2 specialpedagoger och rektor. Problem förebyggs genom bland annat
genom särskilda gruppinsatser så som extra vuxen, gruppsamtal, förutom det individuella stödarbetet
Åtgärdande arbete, rutiner vid kränkningar
Vid bråk, retande, skojbråk, respektlöst språk, enstaka kränkning:
Den personal som ser/hör ingriper direkt. Om allvarligt- mentorer till både utsatt och utsättande informeras snarast.
Vid allvarlig kränkning eller våld: mentorer och rektor informeras.
Kränkningarna/händelsen dokumenteras på blankett ”incidentrapport”i.
Mentorer till både utsatt och utsättande talar enskilt med
mentorseleverna, samt informerar vårdnadshavare, snarast. Om mentor ej är tillgänglig, görs ovanstående av berörd personal eller någon ur aktuellt arbetslag. ÄRENDET KAN EJ VÄNTA VID MENTORS
FRÅNVARO- den personal som sett/hört situationen är ansvarig till mentor eller annan i arbetslaget tagit över.
Vid upprepade kränkningar: Diskussion med Trygghetsgruppen och elevhälsoteamet om lämplig fortsättning (möte elev och föräldrar eller liknande)
Mentor eller om ej möjligt annan personal skall samtala med utsatt elev för att se om mer information finns. Informationen skall dokumenteras på avsedd blankett (bilaga).
Mentor skall också tala med hemmet.
Några ur Trygghetsgruppen träffar den/de utsättande eleven/erna i strukturerade samtal (se bilaga) Dessa dokumenteras .Den utsättande elevens föräldrar kontaktas senast dagen efter samtalet.
Mentor följer upp med den utsatte om kränkningar upphört Uppföljande samtal hålls med den utsättande efter en vecka.
Mentorer och personal är fortsatt vaksamma.
När kränkningar ej upphör trots ovanstående, eller när nya personer kränks av samma elev: EHK hålls, det kan beslutas om kartläggning och åtgärdsprogram för den som utsätter.
Om situationen bedöms mycket allvarlig, kan socialtjänst informeras.
Polisanmälan kan också göras.
Observera att ordningen av ovanstående insatser kan ändras beroende på ärendets art !
Vid kränkning personal- elev: Anmälan görs till rektor. Rektor ansvarar för att rapportera till huvudman.
”Om en elev upplever sig vara kränkt av någon i personalen ska detta rapporteras till mentor eller annan vuxen på skolan. Därefter kontaktas rektor. Rektor ansvarar för utredningsarbetet och vidtar nödvändiga
åtgärder.” Det kan tex gälla bedömningssituationer och sammanhang där eleven känner sig kränkt av något som en vuxen sagt.
Ansvarsfördelning
Rektor har det övergripande ansvaret för upprättandet, genomförandet, uppföljningen och utvärderingen av denna likabehandlingsplan. Rektor skall också hålla sig uppdaterad kring både enskilda utsatta elever och olika årskurser gruppdynamik.
Trygghetsgruppens representanter skall hålla i strukturerade samtal i det åtgärdande arbetet vid allvarligare kränkningar och mobbning (se bilaga). Trygghetsgruppens medlemmar gör en
bedömning av aktuella situationer, hur gå vidare och vilka personer som skall involveras.
Trygghetsgruppen ansvarar även tillsammans med rektor för att en likabehandlingsplan upprättas och årligen revideras.
Trygghetsgruppen deltar i utformning och genomgång av den årliga elevenkäten.
Trygghetsgruppen tar initiativ till och genomför ibland fortbildning för personal
All personal skall ingripa i akuta situationer där elever bråkar, retas, kränker, använder ett respektlöst språk.
skall anmäla (blankett bilaga)allvarligare kränkningssituationer till Trygghetsgruppen och ta hjälp av denna om oklarheter finns kring allvarlighetsgrad och förfarande.
All personal skall delta i fortbildning rörande trygghetsarbete och mentorskap. Arbetslag skall i sitt arbete sträva efter att undvika situationer där elever blir bortvalda, vilket kan innebära att han/hon i samråd med mentor och arbetslag väljer lag, placerar i klassrummet, delar in i grupper etc.
All personal skall ha elevhälsa, mentorskap och tryggheten bland eleverna i årskursen som stående punkter på arbetslagsmöten.
All personal ansvarar för att planera mentorstiden för respektive årskurs (terminsplanering) gör placeringslistor för eleverna.
Avsätta tid för elevhälsodiskussioner i arbetslagstiden. I detta kan trygghetsgrupp och kurator stötta och handleda om behov finns.
Hjälpa elever att lösa konflikter (ej mobbning, återkommande kränkningar)
Mentorer ansvarar för det kontinuerliga gruppstärkande arbetet, jobbar trygghetsfrämjande i sin mentorsgrupp informerar om skolans rutiner runt mobbningsärenden både till elever och föräldrar (gärna på terminens första föräldramöte).
Mentorer ansvarar för detaljplanering av mentorstiden och sköter kontakten med utsatta elevers vårdnadshavare.
Mentorer stöttar och vägleder även elever som utsatt andra för mobbning och trakasserier och hjälper dem att hitta nya strategier och
tillvägagångssätt i sitt samspel med andra. Extra tid kan fås för detta.
Mentorer informerar berörda lärare om pågående fall där deras mentorselev är den som utsatts för kränkande handlingar
håller sig uppdaterad om sina mentorselevers trivsel och eventuella åtgärder- samtal med elev, kontakt med föräldrar, kontakt med EHT och trygghetsgrupp.
Eleverna skall ta del av denna plan. Genom respektfullt beteende också medverka till en god miljö på skolan. Eleverna ska följa trivselreglerna och berätta för föräldrar och personal om kränkning skett
Föräldrarna skall ta del av denna plan och via föräldraråd kunna påverka den. Föräldrar ska snarast informera personal om deras barn är
involverade i kränkningar eller inte trivs i skolan.
Kurator skall ta initiativ till fortbildning gällande trygghet
Skall ingå i trygghetsgruppen men ej i de åtgärdande samtalen. Kurator ska hålla sig uppdaterad kring enskilda utsatta elever samt kring
gruppdynamiken i årskurserna. Kurator ska vid behov erbjuda ytterligare elevinsatser så som exempelvis medlande samtal, stödsamtal,
gruppsamtal.
Kvalitetssäkring av likabehandlingsplanen
För att säkerställa att arbetet mot kränkande behandling sker på tillfredställande sätt och att alla rutiner följs har vi tagit fram följande punkter för att säkra kvaliteten i arbetet:
Denna likabehandlingsplan skall presenteras årligen för elever, föräldrar och personal.
Trygghetsgruppen presenteras på tydlig plats i skolan.
Rektor ansvarar för att rasttillsynen är tillräcklig vid varje terminsstart.
Varje mentor upplyser och utbildar sina mentorselever i Barn- och elevskyddslagen.
Skolan genomför elevenkäter varje år för att kartlägga bland annat eventuell otrivsel.
Varje läsår avslutas med att trygghetsgruppen, elevhälsoteamet, arbetslagen och ledningsgruppen utvärderar läsåret som gått. Utifrån detta revideras alternativt kompletteras likabehandlingsplanen om så behövs.
Vikarierande personal som vistas tillfälligt i skolan informeras skriftligen, av vikarieansvarig, om skolans regler och skall liksom övrig personal rapportera eventuella kränkningar.
Dokumentation och utvärdering
Incidenter dokumenteras och arkiveras. Trygghetsgruppen möts en timme per vecka för det kontinuerliga trygghetsarbetet samt en halvdag per termin för utvärdering. Trygghetsrepresentanten för över relevant dokumentation från arbetslagspärm till trygghetspärm.
Bilaga 1 – hur göra
Trygghetsgruppens strukturerade samtal
Om en elev kränks ska det skrivas en incidentrapport. Alla kan göra en dettan men den ska skrivas tillsammans med en vuxen. För att vi ska kunna hålla ett samtal med den/de som utsätter är det mycket viktigt att vi får så mycket information som möjligt.
Fyll i blankett ”Incidentrapport” (bilaga 2)
Anmälan måste innehålla minst två händelser där samma elev(er) kränker en annan elev. Observera att ”händelserna” även kan vara suckar, blickar, miner o s v.
1) Beskriv händelsen så utförligt som möjligt. Vi behöver känna till
anmälarens namn, namn och klass på de inblandade, mentorns namn, vad som sades eller gjordes, var händelserna inträffade samt vilket datum.
Gärna exakt tidpunkt (t ex ”mattelektionen” går bra). Anmälan lämnas till trygghetsgruppen.
Om anmälan innehåller oklarheter kontaktar trygghetsgruppen anmälaren för ytterligare information. Om anmälaren är någon annan än den utsatte så pratar någon ur trygghetsgruppen med den utsatte för att få mer
information. OBS! Mentorn till den utsatte ringer omgående hem till föräldrarna för att informera om vad som hänt och för att upplysa om hur fallet tas om hand av trygghetsgruppen.
2) När anmälan är gjord kallas den/de som kränkerr till ett första samtal.
Vid samtalet sitter en ”samtalsledare” och en ”bisittare” med från trygghetsgruppen.
Eleven uppmanas att berätta om samtalet hemma, men att tiga om det inför kompisar.
Eleven informeras om att någon från trygghetsgruppen kommer att ringa föräldrarna dagen efter.
3) Efter ca 1 vecka hålls det andra samtalet. Under denna tid pratar vi eller mentorn med den utsatta eleven för att ta reda på om kränkningarna upphört. Mentorn eller någon ur trygghetsgruppen tar även kontakt igen med den utsattas föräldrar. Om kränkningarna upphört avslutar vi efter andra samtalet med den utsättande eleven.
Mentorn har tillsammans med vårdnadshavaren ansvar för uppföljning av den utsatta såväl som mobbaren.
4) Om kränkningarna inte upphört hålls EHK med vårdnadshavare, elev, rektor, mentor, samt någon ur EHT. Rektor beslutar om vidare åtgärder.
Bilaga 2- Incidentrapport
Bilaga 3- lagtexter:
Lagtexter:
Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk:
• Diskrimineringslagen (2008:567) kapitel 3.
• Skollagen (2010:800) kapitel 6.
De har ersatt den tidigare barn- och elevskyddslagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.
Skollagen kapitel 6
6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§.
Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling
7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.
Plan mot kränkande behandling
8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Förbud mot kränkande behandling
9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.
Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling
10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).
För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser.
Diskrimineringslagen kapitel 3
14 § En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan
verksamhet enligt skollagen (2010:800), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja
lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.
Närmare föreskrifter om utbildningsanordnarens skyldigheter finns i 15 och 16 §§. Lag (2010:861)
Att förebygga och förhindra trakasserier
15 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har
samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier.
Likabehandlingsplan
16 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels
förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15 §. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som
utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året.
En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
