Protokoll
Protokoll från samråd för pensionärsorganisationer för norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 7 mars 2018
Tid: 14.00-16.00
Plats: Aulan, Vintergatan 8, Uddevalla
Närvarande
Ledamöter
Ulrik Hammar (L), norra hälso- och sjukvårdsnämnden Anna-Lena Carlsson (C), norra hälso- och sjukvårdsnämnden
Från pensionärsorganisationerna Ledamöter:
Hasse Karlsson PRO
Vivanne Gustavsson PRO Marianne Jensen PRO
Peter Nagler PRO
Britta Rydberg PRO ersätter Hasse Johansson Lars-Ove Petersson RPG
Sven Åke Alfredsson PRO ersätter Gunilla Bratt FAS
Elsie Tyreman SPF
Eva Wenäll SPF
Ann-Britt Danielsson SPF
Evy Jessen SKPF
Marianne Munther RPG ersätter Aina Eliasson SKPF Anne-Marie Söderström SKPF
Övriga
Karin Davidsson, regionutvecklare
Eva Blixt, verksamhetschef Uddevalla sjukhus Anette Gregorius, enhetschef minnesmottagning Ben Norman, nämndsekreterare
Underskrifter
Sekreterare: _____________________________________
Ben Norman
Ordförande: _____________________________________
Ulrik Hammar (L)
Justerare: _____________________________________
Peter Nagler (PRO)
Justerare: _____________________________________
Vivianne Gustavsson (PRO)
§ 1
Val av justerare
Beslut
1. Peter Nagler (PRO) utses att justera protokollet.
2. Vivianne Gustavsson (PRO) utses att justera protokollet.
§ 2
Suicidprevention & psykisk ohälsa
Eva Blixt, verksamhetschef på Uddevalla sjukhus och Anette Gregorious, enhetschef på minnesmottagning och äldremottagningen informerar om arbetet kring suicidprevention och psykisk ohälsa.
De presenterar en överblick kring den psykiatriska öppenvården inom nämndens område där mobila psykiatriska akutteam finns i Strömstad, Bäckefors, Uddevalla, Trollhättan och sedan ett år tillbaka även i Munkedal. Akutteamen finns på kvällen och fram till kl. 01 på natten alla dagar. Allmänheten kan nå dessa team via 1177 medan de patienter som regelbundet är på sjukhuset känner dessa akutteam väl. Teamen är en viktig resurs för gruppen med
självmordsrisk och de lär känna de patienter med långvarig självmordsproblematik.
Det finns samordnade chefsområden där en chef är ansvarig för ett par mottagningar. Till exempel Strömstad och Tanum, Åmål och Bäckefors, Uddevalla har flera mottagningar, Orust, Lilla Edet och Sotenäs, Lysekil och Munkedal, har samma chef. Det sker en
samordning på olika nivåer och det kommer många nya behandlingsmetoder/psykologiska metoder och där det är nödvändigt med samordning. Får man inte ihop personal till en grupp i t.ex. Lysekil får man samla ihop och hjälpas åt. Alla mottagningar har inte allting, de måste samarbeta så att de kan finnas nära patienterna.
Det finns specialiserade mottagningar för t.ex. minne, äldre, ätstörning, tvång (OCD) – de samordnar också men vissa sjukdomar är koncentrerade till en geografisk plats. De som har dålig funktion får man träffa hemma.
Regionala medicinska riktlinjer (RMR) används så att vården blir densamma i hela regionen, den RMR som är aktuell är utredning/behandling av akut suicidaliet hos vuxna. Att använda en skala/skattning där personalen fyller i hur patienten mår är inte det viktigaste, det
viktigaste är att patienten möter en människa med klinisk erfarenhet. Det är själva mötet som behövs för att patienten ska känna sig sedd och förstådd. Fylla i formulär skyddar inte mot självmord men att få en kontakt och någon att prata med hjälper. Många patienter har under en lång tid en självmordsrisk som går upp och ner och för många patienter växlar det av och på i livet och som behandlare måste man ständigt värdera detta vilket är svårt.
När det gäller ansvarsfördelningen så ska primärvården kunna ta emot/identifiera/lyssna/ställa frågor och komma fram till en grundläggande bedömning. De ska kunna hantera vissa frågor och veta var de ska remittera vid behov.
Inom specialistvård, som är den vård Eva och Anette jobbar med, vill man att patienten ska bli inlagd om självmordsrisken är hög. Man ställer sig frågan hur mycket sällskap behöver personen? Hela tiden, då och då eller lika mycket som de andra på vårdavdelningen? Är det svårbedömt vill man att patienten ska bli inlagd. Vissa vill inte bli inlagda trots att de har sökt akut, då är öppenvårdsmottagningarna och akutteamen som finns på kvällen ett bra stöd. De som har återkommande självmordstankar är patienter som går under lång tid hos oss.
Äldre suicidnära patienter har varit sjuka under lång tid i livet, de kommer inte till
äldremottagningarna. Är man äldre och har schizofreni vill man att patienten ska fortsätta vårdas på sin psykosmottagning då kontinuitetsfrågan är jätteviktig. När det är äldre med suicidrisk är det ofta fråga om personer med depression som ofta är kopplad till någon form av förlust. En partner kan ha gått bort eller personen kan ha förlorat sin hälsa eller haft en allvarlig sjukdom och får då svårt med det dagliga livet och slutar äta. Hjärnan blir långsammare och man blir avskärmad socialt.
Det finns en annan RMR som rör demenssjukdom, utredning och uppföljning som
minnesmottagningen, som har funnits i några år, använder sig av. Nationella riktlinjer blir regionala riktlinjer och här finns tydliga riktlinjer vem som gör vad. Primärvården gör det första steget i en minnesutredning, i komplicerade fall skickar man remiss till specialist, Anette får väldigt många remisser från primärvården. Vi är en utredningsenhet, gör utvidgade utredningar med olika tester och prover när vi får en remiss. De patienter vi behåller länge är de unga som kommer (som är födda på 60-talet) eller de som har komplicerade
sjukdomsförlopp. Har man andra åkommor ansvarar primärvården för dessa. Att få en demenssjukdom är en suicidrisk, det gäller att vara vaksam. De som kommer till oss med minnessvikt behöver inte ha demens, det kan vara utmattning som ligger bakom.
Är det viktigt att utreda vilket slag av demens man har?
Det är det vi gör, det finns många olika, vi måste träffa patienter över tid. För Alzheimer kan man göra en lumbalpunktion och får då svar snabbt. Ibland tar det tid och därför säger vi aldrig att det tar en viss tid för att göra en utredning, ibland kan det ta ett och ett halvt år.
Hur viktigt är det att diagnosen är rätt?
Ja, det kan vara viktigt. Vissa bromsmediciner hjälper inte. Omvårdnad/insats blir viktiga, vi gör alltid ett hembesök där vi försöker ringa in så mycket vi kan. Två personer åker hem, det är ofta två sjuksköterskor, och gör en intervju och tester hos patienten. Ibland är det en arbetsterapeut och en sjuksköterska som åker och ibland åker vår psykolog med.
Medicinering, kollar ni upp det? En del kan väl vara felmedicinering?
Ja, vår läkare tittar alltid igenom läkemedelslistorna. Vi får också konsultationsremiss (frågeremiss om en viss medicinering är OK) där vi inte träffar patienten.
Det är en särskild kunskap att förstå hur en äldres hjärna fungerar och vilka medicinkombinationer som fungerar.
Var ska minnesmottagningen vara?
På plan 9 i stora sjukhuset på Uddevalla sjukhus. Där bor vi tillsammans med den äldrepsykiatriska mottagningen.
Äldrepsykiatriska mottagningen
Det är lättare att falla mellan stolarna när man blir äldre och mår psykiskt dåligt. Alla
mottagningar har fått pengar och den äldrepsykiatriska mottagningen har ett tvärprofessionellt team på sju personer. Vi har möblerat men problemen vi har är brist på läkare. Vi har börjat jobba mot en vårdcentral, de som kommer in utan kontakt med psykiatrin tidigare kommer över till oss nu. De som redan har en kontakt och varit sjuka en längre period kommer då inte till oss. Tanken är att det ska vara nydebuterad psykisk ohälsa i relation med sin ålder.
Kognitiv beteendeterapi, vilket är vanligt för att bota depression, har kommit äldre till mindre del än andra. Vi ska göra bedömningar, kortare behandlingsinterventioner och även besök i hemmet. Då blir det lite lugnare och patienten har tid att prata med behandlaren och kan verkligen berätta. Vi utbildar vårdgrannar på primärvårdsnivå och kommunal nivå.
Att utbilda människor i hemtjänsten är oerhört viktig uppgift så att de lär sig känna igen tecken på depression. Patienter går inte och söker för det. I Göteborg har de startat en akutvård för gamla som har slagit väldigt väl ut.
Tanken är att vi ska utbilda så småningom. Det är en svårighet i det för handlar alltid om resursfrågan, hur prioriterar man? Ska man ta emot patienter som är remitterade eller utbilda alla kommuner i upptagningsområdet? Ska man utbilda primärvården och kommuner har vi inte tid för det andra.
Om ni lyckas med detta, så tjänar ju både kommun och landstig på det med ett färre antal demenssjuka
Ja, absolut. Felaktiga mediciner är ett problem som är jättestort. Kan man få upp kunskapsnivån för äldre så är det jätteviktigt.
Kompetensen på läkarmedelssidan, brukar ni apotekarnas kompetens?
Vi ska ha en apotekare som kommer till oss, som sitter med på våra genomgångar. Vet inte hur mycket tid vi får med allting.
Vilka ingår i det tvärprofessionella teamet?
En läkare på 50%, två sjuksköterskor, en psykolog, en arbetsterapeut, en socionom och en medicinsk sekreterare.
Vilken läkarinriktning har ni valt?
Där har vi inte valt för det har inte funnits någon möjlighet. Vi har haft ett hyrläkarstopp som vi har varit tvungna att sluta med och de personer vi har fått är psykiatriker.
Skulle vi önska skulle vi ha en geriatriker eller någon med dubbelkompetens.
Lämna en egenremiss kan man göra idag men vi har inte berättat att vi finns. Det behöver bli tryggat med läkaren och våra rutiner. Vi vill inte gå ut med något som vi sen inte kan uppfylla och därför frågar inte någon om oss ännu.
Vilka patienter det är som verkligen har nytta av det här teamet är viktigt att fråga. Det är de suicidnära patienter som vi vill ta emot. Största gruppen som begår självmord är mellan 40-60 år.
En person över 80 år dör per dag och en medelålders dör per vecka på grund av självmord Såsom vården fungerar idag kan dessa personer vara de som finns i
primärvården/kommunerna, det är de personerna vi vill hitta.
Hur länge har ni varit igång?
Vi började i september 2017 och började planera och lära känna varandra. Tog emot första patienten i december. Det är viktigt att alla jobbar åt samma håll och är med på samma tåg.
Vi tänkte fråga om namnet på mottagningen, det är viktigt att alla förstår var det är. Vi kallar det för en äldrepsykiatriskmottagning och det kommer från ny specialitet i läkarutbildningen som heter äldrepsykiatri, det finns inga personer med den kompetensen då den specialiteten är så pass ny. Vi samarbetar med avd 67 på psykiatrin för vårdplatser.
Är de vårdplatserna öppna nu?
Tio vårdplatser är fortfarande stängda
§ 3
information från nämnden
Ordförande informerar om årsredovisningen för nämnden som har en budget på 5 miljarder med ett underskott på 1.4 mnkr. Nämndens budget från föregående år var väldigt svag, vi hade en budget som slutade på 0. I själva verket var det nog ett litet minus.
Beställarbokslutet uppföljning av nämndens avtal och överenskommelser, är aktuellt just nu, den brukar vi trycka upp och dela ut till er och den får ni nästa gång. Nämnden har dialog med olika brukargrupper, vi tar hit fyra till fem brukarorganisationer och delar upp oss i mindre grupper där vi lär oss mer om deras vardag för att bredda vår kunskap. Mycket av vår budget har fokus på den ökade psykiska ohälsan, alla är medvetna om att den ökar mer än den somatiska. NU-sjukvården har fått 43 mnkr extra för att möta det ökade behovet av psykisk ohälsa, det är troligtvis statsbidrag 17/18 som har möjliggjort den äldrepsykiatriska
mottagningen.
Har man några teorier om varför den psykiska ohälsan ökar så?
Jag har mina egna teorier, vi lever i en tid med mycket oro. Man ropar att det är någon som ska lösa problemen och då blir det då samhällets ansvar. Existentiella funderingar går inte att lösa med politik, det är en annan dimension hos människan och det kan vara en del av den psykiska ohälsan. Det finns en rotlöshet som ökar i alla åldrar, någon patentorsak vet jag inte om.
Har det med nysvenskar att göra?
Det kan det göra och man tror att det kommer att ha att göra med det. Många människor som kommer står i kö för att få svar på sin ansökan om uppehållstillstånd och det är påfrestande att leva sina dagar utan att veta hur det ska bli. När de har fått besked ska man hitta jobb och annat och det blir en ny påfrestning. En person hade fått besked att stanna i Sverige och begick då självmord. Det kommer en ny slags tomhet, en väntan och process. Många har ett trauma bakom sig och dessa upplevelser ligger inlindande medan man väntar på
uppehållstillståndet. När man sedan får uppehållstillståndet kommer dessa trauman tillbaka.
Föreläsning i Tanum om självmord bland äldre män. Där har antalet självmord ökat och en förskjutit har skett från yngre till ensamma män över 65 år som har haft service hemma, plötsligt sitter de ensamma och inte kan ta sig ut.
På ett äldreboende i Vänersborg är det vanligt att folk flyttar in i treor och är det vanligt att det är två syskon som har blivit ensamma och bor ihop i varsitt rum. Vissa helger är väldigt jobbiga då ensamheten blir ännu mer påtaglig.
Skrämmande att ungas psykiska ohälsa ökar så mycket, vad är det som har hänt?
Pressen, höga krav från samhället idag. Ungdomar har mycket krav som de måste uppfylla.
Ungdomar har mycket möjligheter och de vill göra så mycket men de klarar inte av allting.
Mer än hälften av alla äktenskap slutar med skilsmässa, alla barn som växer upp i otrygghet, det måste skapa detta elände.
Vårdcentraler har fått extra statsbidrag också och vissa vårdcentraler har högre kompetens att ta hand om barn och unga. Dalaberg i Uddevalla är en resursvårdcentral för barn och unga.
Sjuksköterskerekryteringen är ett problem, det finns en avdelning på NÄL som är stängd på grund av brist på sjuksköterskor.
Från regionens sida är det en brist generellt och på vissa specialistsjuksköterskor är det stor brist. Vi stimulerar sjuksköterskor som har jobbat några år att bli specialistsjuksköterskor där de får jobba på halvtid och plugga halvtid. Undersköterskor som vill bli sjuksköterskor har samma möjlighet. Men det räcker ändå inte för det är många som slutar att jobba så man står och stampar. Livspusslet ska stämma för en sjuksköterska.
Arbetsmiljö och utbildning är sekundärt, det som gäller är lönen. Skulle man höja lönerna för specialistsjuksköterskorna skulle de komma tillbaka. Eftersom lönen i Norge är så pass högre söker de sig dit.
Det görs satsningar där men idag är inte Norge det stora suget av sjuksköterskor utan det är kommunerna som bjuder över ganska ordentligt. Bengtsfors kommun erbjuder t.ex. 5000 kr mer än NÄL.
Då måste landstingen följa efter, annars sitter man i den här rävsaxen.
Ingen sjuksköterska säger nej till 5000 kr till men det finns många yrken som gärna vill ha högre lön. Jag hör nog fler och fler som säger att det är inte pengarna, det är arbetsvillkor.
Jag håller inte med om att det bara är lönen, det är viktigt med bra kamrater och en ledning som är positiv.
Ett stort problem är också lärarna där det finns en brist på behöriga lärare. De är utbildade att undervisa och det är de minsta de får göra, vi kanske får anställa socionomer för att vara lärare. När det gäller oregelbunden arbetstid är det viktigt för arbetsgruppen att kunna forma sina egna scheman. Trivselfaktorn ökar med detta.
I kommande budgeter är det viktigt att ni avsätter pengar till handledare så läkarna blir färdiga i normal tid.
Kan vara en negativ spiral, nämnden vill ju gärna att det finns fler AT-personal i
primärvården men det är svårrekryterat på småorter. De behöriga läkare som finns får inte det utrymmet på en vårdcentral i en mindre kommun som har svårt att rekrytera.
Har ni planer på att dra ner ytterligare platser?
Vi har inga planer från nämnden, vi beställer vård i Fyrbodal och det är NU-sjukvården som beslutar detta. Reduceringen av vårdplatser är inget man gör för ekonomins skull, det handlar om personalbrist. Det finns fysiska rum och sängar men man måste ha någon som vårdar patienterna.
Jag var på ett seminarium i Stockholm och med i grupparbetet var en nyutbildad kvinna i medicin som jobbade på en vårdcentral i Nacka. När hon hade sagt att hon ville jobba nära
människor på en vårdcentral hade docenterna på Karolinska klappat henne på axeln och sagt:
”lilla flicka, ska du slösa bort ditt liv på en vårdcentral?” I Sverige har vi en låg procent (16- 17%) av läkarkåren som jobbar i primärvården. I Norge ligger den runt 25% och i England finns varannan läkare i primärvården. Ökade forskningsmöjligheter i primärvården är ett incitament, en del sjuksköterskor har forskat om omvårdnadsbiten vilket stimulerar folk att jobba på vårdcentraler.
Aktuellt i nämnden är arbetet med den nära vården/omställningsarbetet, att förstärka upp primärvården, försöka få vård så nära människan som möjligt. Det är inte bara att läkare ska komma hem i mobila team utan man ska utnyttja de digitala möjligheterna på ett bättre sätt.
Det finns häpnadsväckande teknik där man kan mäta något själv hemma som registreras på en terminal någonstans.
1177, finns det en e-tjänst nu också? Viktigt att man går ut med den mycket mer, skulle underlätta att folk sökte till e-tjänsten. Går man ut med någon reklam?
När jag är på en vårdinrättningar så tycker jag att jag ser affischer om detta. Inte bara telefonnumret. Den unga generationen bokar alltid via nätet.
Praktikertjänst, har nämnden någon möjlighet att påverka utvecklingen för den biten? De tog bort specialistläkaremottagningen på Dalslands sjukhus i samband med att Praktikertjänst började. Många saknar den då det är långt att åka till NÄL.
Ska man fråga efter någon som vill ta väldigt många specialiteter kanske man inte får något anbud alls. Nämnden kan inte be Praktikertjänst att ta en viss specialitet också, vi lever under svensk lagstiftning och måste då genomföra en ny upphandling. Även om Praktikertjänst säger att de vill göra mer måste vi upphandla det. Praktikertjänst gör mer än vad man säger för man har sprängt volymtaken.
I Värmland har de valt en annan modell, i Säffle och Kristinehamn, där landsting öppnat vårdavdelningar för de som inte måste ligga på ett stort sjukhus. De kan vårdas lika bra på ett mindre sjukhus, säkert för en billigare peng.
Varje mellanlandning förlänger vårddygnen, kommunerna vill ha hem patienterna.
När det gäller hemtagning av patienter har Praktikertjänst plats och sängar på Dalslands sjukhus men kommunerna vill inte betala det.
När man har opererat sig ska rebab sättas in snabbt och i den miljö man lever i.
När det gäller sjukresor och samhällsbetalda resor finns det en nationell utredning på gång som ska komma med ett betänkande i juni. I betänkandet ska egenavgiften vara likadan oavsett vilken kommun man bor i och när det gäller Västtrafiks område så skiljer det mycket t.ex. mellan Tanum och Strömstad. Kommunerna har varit motsträviga då det innebär ökade kostnader. Tanken är att det ska bli bättre för den enskilde.
Det är olika avgifter i Göteborg, skulle en patient till Sahlgrenska var det en högre egeninsats för sjukresan än färdtjänst. Blomsteraffären utanför Sahlgrenska entré hade många resor till sig då det var billigare att resa så. Det finns fog för enhetliga regler.
§ 4
Frågor från samrådet
Vaccinationer om TBE innebär dyrbar vård för några jag känner. Funderar regionen på att göra billigare vaccination för detta? Kanske bara för äldre? TBE-vaccinationen kostar 1000 kr första året.
Vi har kontakt med en som jobbar med vaccinationer och hon kommer förhoppningsvis till nästa samråd i juni. Hon redogör för varför vilka vaccinationer subventioneras.
Utskick av protokollet tog lång tid, kan det inte justeras tidigare?
Rutiner är att det skickas ut när justerare har givit ett muntligt OK. Tar det tid att få svar tar det tid innan protokollet kan skickas ut.
Vilka frågor har tagits upp under denna period? Senaste protokollen ligger från 2015 på hemsidan.
På hemsidan http://www.vgregion.se/norrahsn finns alla protokoll från samråden nu. Några heter protokoll pensionärsråd och några protokoll samråd.
Uddevalla 18 03 07
Ansvarsfördelning, ansvarsfördelning kring suicid Vad gör vi i specialistpsykiatrin?
Kompetens
Minnesmottagningen
Äldrepsykiatrisk mottagning
patientunderlag, kompetens- och resurstillgång
Samordnade chefsområden
Samordnade resurser, sekr, behandling, ex DBT, mobila akutteam
Samordnade resurser, sekr, behandling ex grupp, DBT, psykopedagogik, DSV, ERGT, IPT-k
Samordnade resurser, sekr, specialistenheter, Familjeband, MBT.
Anhöriggrupp/utbildning Samverkan
kommuner, PV, brukare
Befolkning Kompetens
