UPPLEVD HÄLSA HOS UNGDOMAR MED ÖVERVIKT I FÖRHÅLLANDE TILL FYSISK AKTIVITET OCH KOST MED HJÄLP AV RÅDGIVNING.

(1)

UPPLEVD HÄLSA HOS UNGDOMAR MED ÖVERVIKT I FÖRHÅLLANDE TILL FYSISK AKTIVITET OCH KOST MED

HJÄLP AV RÅDGIVNING.

Hansi Hinic: Högskolan i Halmstad

Eivor Sjöholm: Ungdomsmottagningen i Falkenbrg Kerstin Grönvall: Ungdomsmottagningen i Falkenberg

Projektnummer: RH07244

(2)

Projektets namn

Upplevd hälsa hos ungdomar med övervikt i förhållande till fysisk aktivitet och kost med hjälp av rådgivning.

Måluppfyllelse och resultat

Syftet med studien var att undersöka om ungdomar med övervikt kan få en förbättrad hälsa och mätbara skillnader i ISO-BMI, blodtryck, midje- och stussmått med hjälp av en

kombination av personligt stöd, kostrådgivning och ett internetbaserat dataprogram (Tappa.se) kring fysisk aktivitet. Dessutom studerades ungdomarnas syn på hur det är att leva med

övervikt. Målet med studien var att de skulle få en bättre upplevd hälsa samt mindre ISO- BMI, lägre blodtryck samt minskad stuss-och midjeomfång efter interventionen. Ett

ytterligare mål var att ungdomarna skulle känna sig mindre bekymrade kring aspekter rörande övervikt efter interventionen. Förväntade resultat var att de som fick den sk.

”Tappainterventionen” skulle uppleva en generell förbättrad hälsa, samt minskat midje- och stussomfång än de som fick en traditionell intervention/överviktsbehandling. Därutöver förväntades minskade problem med att leva med sin övervikt för dem som fått

”Tappainterventionen” än de som fått traditionell intervention/överviktsbehandling.

Vikt-BMI-Midje-Stuss

Resultaten visade att såväl Tappagruppen som kontrollgruppen minskade i vikt, BMI, midje- samt stussmått under interventionstiden där Tappagruppen överlag uppvisade större

minskning (se Tabell 1). Vidare visade resultaten att ungdomarna vid uppföljningsmätningen 6 månader senare hade ökat på samtliga mått jämfört med mätningen i slutet av

interventionstiden (se vidare Tabell 1).

Tabell 1: Tabellen visar ”Tappagruppens” och kontrollgruppens värden på vikt, BMI, midjemått samt stuss mått.

TAPPA GRUPPEN KONTROLL GRUPPEN Variabel Mätning

början

Mätning slutet

Mätning uppföljning

Mätning början

Mätning slutet

Vikt kg 76,2 73,5 78,2 88,1 86,5 88,8

BMI 27,7 25,1 25,9 31,7 31,0 31,8

Midja cm 91,4 86,4 89,8 98,8 97,3 99,0

Stuss mm 106,4 99,8 102,4 118,8 115,2 116,8

(3)

Hälsoaspekterna

Det allmänna hälsotillståndet var gott i de båda grupperna (medelvärde över 3,0). Vad gäller hälsoaspekterna visade resultaten bla att deltagarna i Tappagruppen ökat sin energi något under interventionen och uppvisat högre värden på harmoni vid uppföljning jämfört med mätning i början (se Tabell 2). I kontrollgruppen ökade ”harmoni” något i slutet på

interventionen jämför med början. Överlag uppvisade de båda grupperna liknande värden och förändringar på de hälsorelaterade variablerna (se vidare Tabell 2).

Tabell 2: Tabellen visar ”Tappagruppens” och kontrollgruppems medelvärden på hälsorelaterade variabler.

TAPPA GRUPPEN KONTROLL GRUPPEN Variabel Mätning

början

Mätning slutet

Mätning början

Mätning slutet

Mätning uppföljning Allmän

hälsa

3,8 3,4 3,4 3,2 3,4 3,2

Värk 1,4 1,4 1,6 1,2 1,7 1,4

Harmonisk 3,6 3,8 4,0 3,7 4,0 3,7

Energi 3,4 4,6 4,0 3,8 4,1 3,4

Ledsen 2,4 1,8 2,2 2,7 2,1 2,6

Problem att umgås

1,4 1,0 1,2 1,2 1,3 1,4

Att leva med övervikt

Vad gäller aspekten att leva med sin övervikt visade resultaten inga skillnader mellan de båda grupperna, varken vid mätningarna i början, i slutet av interventionen eller vid 6 månaders uppföljningsmätningar. Tappagruppen uppvisade dock lägre värden på aspekten ”vara ledsen när man tänker på det man inte kan göra pga övervikt” i uppföljningsmätningen jämfört med mätningen i början av interventionen. Dessutom uppvisade de lägre värden på ” tycka synd om sig själv” vid uppföljningsmätningen jämfört med mätningen i början av interventionen.

Kontrollgruppen uppvisade lägre värden på aspekten ”tänka mycket på problem som min övervikt inneburit” vid uppföljningsmätningen jämfört med mätningen i början av

interventionen.

Det som framkom med Tappa gruppen var att de tröttnade ganska snart på att fylla i på hemsidan, det blev ett extra moment som de upplevde som betungande. De tyckte att Tappa sidan var ganska tråkig. Det som de däremot uppskattade var stegräknaren som gjorde att de rörde sig mer och beskrev att de förstod att de rört på sig för lite tidigare. Det som var gemensamt för båda grupperna var oregelbundna måltider och att de hade liten kunskap om mat över huvudtaget.

Aktiviteter och arbetssätt/samarbetsformer

Arbetet har genomförts dels av Ungdomsmottagningen i Falkenberg och dels via Tappa.se hemsida. Alla har fått en ”traditionell intervention” men ”Tappagruppen” har dessutom erhållit råd av Tappa.se.

För en översikt om arbetssättet se bilaga 1.

Erfarenheter. Var har Ni lärt er i projektet?

De ungdomar som ingick i projektet hade en stor vilja till förändring, men tålamodet tröt ganska snart om de inte hade stöd av familjen.

(4)

Att mat situationerna i familjer är under förändring. Mat tiderna är oregelbundna och tiden till att laga mat är ingen prioriterad tid. Mycket snabbmat och mat när det ”passar” och när man är hungrig konsumeras. De som lyckades bäst i båda grupperna hade mer regelbundna måltider och alla i familjen var med på förändringen och stöttade. Dessutom gjordes en del egna justeringar kring den vardagliga matsituationen.

Vilka nya behov, kunskaper och erfarenheter har ni fått som kan användas i det fortsatta utvecklingsarbetet?

Vikten av att ha med föräldrar/vårdnadshavare i processen vid viktnedgång om de bor

hemma, så att de har stöd i vardagen måste poängteras. Motivation är en mycket viktig del för viljan att gå ner i vikt.

Det verkar som kunskapen om mat och matlagning mest handlar om ”festmat” så den basala kunskapen kring sunda kostvanor har tunnats ut. Frågor som hur stor är en portion? Hur mycket skall/bör man äta är inte helt självklara för ungdomarna.

Hur kommer projektets resultat att leva vidare/användas?

Hur kommer erfarenheterna från projektet att spridas?

Preliminär resultaten har redovisats vid en konferens i Halmstad (Nordic Conference 2-4 October, 2008, Health, Participation and Effects of Sport and Exercise). Dessutom kommer en vetenskaplig artikel att produceras under 2009-2010. Vidare kommer resultaten att presenteras till kollegor på de andra ungdomsmottagningarna i Halland

(5)

Bilaga 1

Projektvecka 1 Inskrivning (med 1 förälder för dem under 18år) Beräknad tidsåtgång: 90min.

Besvara enkät om allmänt hälsotillstånd samt hur det är att leva med övervikt

Längd, vikt, midja, stuss och blodtryck mäts

Ta upp begreppen kostanamnes och rörelseanamnes!

Undervisa om tallriksmodellen Dela ut kostråd ”Bra mat & Bra Matvanor”.

Samband mellan mat - rörelse – vikt belyses och tas upp.

Hitta steg/rörelse i vardagen – stegräknaren introduceras.

Tappa-sidan inlogg. Instruktioner kring hemsidan gås igenom.

Formulera mål, där stegen (antal steg man går) samt vikten tas upp och diskuteras

Läxa: Skriva matdagbok och stegdagbok under 2 vardagar och 1 helgdag i veckan.

Projektvecka 2 Personligt besök

Beräknad tidsåtgång: 60min Uppföljning av läxan:

positiva/negativa upplevelser av att föra mat dagbok gås igenom.

Tappa-sidan: Lägga in

matdagboken i ”kalorikoll” och exempel på steg från gångna veckan tas upp. Formulera stegmål inför framtiden samt frågor och problem tas upp.

Kontakt via tappasidan - en gång under veckan. Kontaktpersonen på ungdomsmottagningen kontrollerar om ungdomar har uppnått sina stegmål och ger feedback och uppmuntran via deras personliga brevlåda på Tappa.se.

Projektveckorna 3 och 4

Beräknad tidsåtgång: 30min Längd, vikt, midja, stuss och blodtryck mäts.

Dessutom diskuteras hur har det gått samt vilka upplevda effekter av livsstilsförändringen som de anser sig ha skett! Eventuellt kan/måste stegmålet revideras t ex ökas om det går. En återkoppling till tallriksmodellen och

”kalorikontroll” sker via Tappa.se.

Projektveckorna 6, 7 samt 8 Kontakt via tappasidan - en gång under veckan. Kontaktpersonen på ungdomsmottagningen kontrollerar om ungdomar har uppnått sina stegmål och ger feedback och uppmuntran via deras personliga brevlåda på Tappa.se.

Längd, vikt, midja, stuss och blodtryck mäts.

Dessutom diskuteras hur arbetet har fortskridit samt vilka upplevda effekter av livsstilsförändringen som de anser sig ha skett!

Eventuellt kan/måste stegmålet revideras t ex ökas om det går. En återkoppling till tallriksmodellen och ”kalorikontroll” sker via Tappa.se.

Projektveckorna 10, 11 samt 12 Kontakt via tappasidan - en gång under veckan. Kontaktpersonen på ungdomsmottagningen kontrollerar om ungdomar har uppnått sina

Projektveka 13 Personligt besök

Dessutom diskuteras hur arbetet

Projektveckorna 14, 15 samt 16 Kontakt via tappasidan - en gång under veckan. Kontaktpersonen på ungdomsmottagningen kontrollerar

(6)

stegmål och ger feedback och uppmuntran via deras personliga brevlåda på Tappa.se.

har fortskridit samt vilka upplevda effekter av livsstilsförändringen som de anser sig ha skett!

om ungdomar har uppnått sina stegmål och ger feedback och uppmuntran via deras personliga brevlåda på Tappa.se.

Dessutom diskuteras hur arbete har fortskridit samt vilka upplevda effekter av livsstilsförändringen som de anser sig ha skett!

Kontakt via Tappasidan - en gång under veckan.

Kontaktpersonen på

ungdomsmottagningen kontrollerar om ungdomar har uppnått sina stegmål och ger feedback och uppmuntran via deras personliga brevlåda på Tappa.se.

Projektveckorna 18 och 19 Kontakt via tappasidan - en gång under veckan. Kontaktpersonen på ungdomsmottagningen kontrollerar om ungdomar har uppnått sina stegmål och ger feedback och uppmuntran via deras personliga brevlåda på Tappa.se.

Projektvecka 20 Sista interventionsmötet

Dessutom diskuteras hur arbetet har fortskridit samt vilka upplevda effekter av livsstilsförändringen som de anser sig ha skett!

Eventuellt kan/måste stegmålet revideras t ex ökas om det går inför fortsatta aktiviteter på egen hand.

En återkoppling till tallriksmodellen och

”kalorikontroll” sker via Tappa.se.

Enkäter om allmänt hälsotillstånd samt hur det är att leva med övervikt besvaras.

Uppföljningsbesök

6 månader senare mäts längd, vikt, midja, stuss och blodtryck mäts.

Dessutom diskuteras hur det har gått samt vilka upplevda effekter av livsstilsförändringen som de anser sig ha skett! Enkäter om allmänt hälsotillstånd samt hur det är att leva med övervikt besvaras.