• No results found

Marknadsanalys Nya Årstafältet - sammanfattning Denna rapport är inte fullständig utan en muntlig presentation

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Marknadsanalys Nya Årstafältet - sammanfattning Denna rapport är inte fullständig utan en muntlig presentation"

Copied!
46
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Marknadsanalys Nya Årstafältet - sammanfattning

Denna rapport är inte fullständig utan en muntlig presentation

(2)

Innehåll marknadsanalys Nya Årstafältet

1. Bakgrund sid 3

2. Sveriges ekonomiska tillväxt sid 4

3. Stockholms långsiktiga utveckling, förutsättningar att bygga bostäder sid 9

4. Marknadsvillkor för Nya Årstafältet sid 22

4.1 Nyproduktion av bostäder

4.2 Nyproduktion av kommersiella lokaler

5. Slutsats och rekommendation sid 45

(3)

1. Bakgrund och syfte med föreliggande marknadsanalys

Stockholms stad utvecklar ett program för förnyelse av Årstafältet

Visionen är att skapa en plats för möten mellan olika typer av människor och olika former av boende i en stadsmiljö vid den stora parken

Stadsdelen/ förstaden kallas Nya Årstafältet och inriktningen är främst att skapa förutsättningar för en attraktiv stadsdel att bo i kombinerat med stödjande funktioner som handel och offentlig service

Nuvarande landskapspark omdanas och kompletteras med möjligheter till styrda och spontana aktiviteter för boende och besökande

Stockholms stad planerar för ca 4 000 nya bostäder och 10 000 boende inom 15 år Föreliggande analys syftar till att utreda marknadsförutsättningarna för en utbyggnad av Nya Årstafältet

(4)

2. Svensk ekonomi och tillväxt

För att analysera fastighetsmarknadens villkor och förutsättningar för nyproduktion av såväl bostäder som kommersiella ytor krävs en förståelse för underliggande

ekonomiska villkor:

Ekonomisk tillväxt

Arbetsmarknadens utveckling

Hushållens inkomster och konsumtion

(5)

3,1 2,8 3,4 3,3 2011

- 2,7

-4,4 -0,5

Konjunkturinstitutet (V51)

3,4 2,5

-4,3 -0,5

Riksbanken (V51)

3,1 0,6

-5,2 -

Regeringen (V34)

- 2,5

-4,2 -0,5

SEB (V48)

2010

BNP- tillväxt i årstakt (kalenderkorrigerad)

2009

2008 2012

Den svenska BNP-tillväxten är kraftigt negativ under 2009. Från år

2012 åter över långsiktig trend (2,3 procent per år)

(6)

- 1,1

- 2012 0,2

-1,7 -2,5

0,9 Konjunkturinstitutet (V51)

-0,1 -2,1

-2,2 1,2

Riksbanken (V51)

-0,5 -3,5

-2,6 -

Regeringen (V34)

0,3 -1,5

-2,2 1,1

SEB (V48)

2010

Antal sysselsatta. Procentuell förändring

2009

2008 2011

Negativ sysselsättningstillväxt under 2009-2010. Långsam

återhämtning med positiva siffror från år 2012

(7)

- 4,1

- 2012 1,75

0,75 0,25

2,00 Konjunkturinstitutet (V51)

2,4 0,4

0,25 2,00

Riksbanken (V51)*

3,00 2,00

0,25 2,00

SEB (V48)

2010

Reporänteutveckling. Nivå vid slutet av respektive år

2009

2008 2011

Lågräntepolitik under de närmsta åren, räntan i balans år 2012

* Kvartalsmedelvärde

(8)

1,6 1,4

3,3 2,7

Konjunkturinstitutet (V51)

0,8 2010

Real disponibel inkomst. Procentuell förändring

1,0 2009

2,9 3,6

SEB (V48)

2008 2011

Splittrad bild (stor osäkerhet) av hushållens disponibla inkomster

pga låg inflation under 2009 och kommande valår

(9)

3. Stockholms långsiktiga utveckling och villkor för

bostadsbyggande

(10)

Långsiktigt stark befolkningsutveckling i Stockholm

Årlig procentuell befolkningstillväxt i Stockholms kommun, Stockholmsregionen samt Hela landet, år 1995-2008

-0,4 -0,2 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0 2,2

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Stockholms kommun Stockholmsregionen Hela landet

Källa: SCB och Evidens

Procent per år i genomsnitt

1995-2008 2000-2008 2004-2008

Stockholms kommun 1,0 1,0 1,4

Stockholmsregionen 1,0 1,0 1,3

Hela landet 0,4 0,5 0,7

(11)

Långsiktigt växande löner i Stockholm

Årlig procentuell tillväxt av den totala lönesumman i Stockholms kommun, Stockholmsregionen samt Hela landet, år 1995-2008

-2 -1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Stockholms kommun Stockholmsregionen Hela landet

Källa: SCB och Evidens

Procent per år i genomsnitt

1995-2008 2000-2008 2004-2008

Stockholms kommun 4,8 2,9 4,8

Stockholmsregionen 4,3 2,6 4,0

Hela landet 3,6 2,7 3,6

(12)

Långsiktigt stark bostadsrättsmarknad i närförort:

12,6 % per år ger en total utveckling om 360 %

Faktiskt pris och skattat pris i Stockholms närförort 1996:4-2009:3. Fasta priser 2009:3

0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000

1996:4 1997:1 1997:2 1997:3 1997:4 1998:1 1998:2 1998:3 1998:4 1999:1 1999:2 1999:3 1999:4 2000:1 2000:2 2000:3 2000:4 2001:1 2001:2 2001:3 2001:4 2002:1 2002:2 2002:3 2002:4 2003:1 2003:2 2003:3 2003:4 2004:1 2004:2 2004:3 2004:4 2005:1 2005:2 2005:3 2005:4 2006:1 2006:2 2006:3 2006:4 2007:1 2007:2 2007:3 2007:4 2008:1 2008:2 2008:3 2008:4 2009:1 2009:2 2009:3

Kr/kvm

Fasta priser 2009:3

Faktiskt pris Skattat pris

Källa: Evidens och Mäklarstatistik

(13)

Under samma period har hyrorna stått still:

I Stockholm har hyran totalt ökat med 10 %

Real hyresutveckling 1996-2009, 1996=100

90 95 100 105 110 115

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Stockholm Malmö Göteborg

(14)

Kraftig tillväxt i hushållens disponibla inkomster: stillastående hyror ger mer pengar till övrig konsumtion

Procentuell förändring i real hyra och disponibel inkomst 1996-2008

-10,0 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0

Göteborg Stockholm Malmö

Disponibel inkomst Hyra

(15)

Prognoser: hur utvecklas Stockholm framöver?

För att analysera fastighetsmarknadens villkor och förutsättningar för nyproduktion av såväl bostäder som kommersiella ytor krävs en förståelse för underliggande

ekonomiska villkor:

Ekonomisk tillväxt

Arbetsmarknadens utveckling

Hushållens inkomster och konsumtion

Inför planer och beslut om framtida utveckling krävs dessutom kvalificerade prognoser för ovanstående variablers utveckling över tid:

Prognoser år 2010-2012

Långsiktiga trender: Nya Årstafältet fullt utbyggt först om 15 år

(16)

På kort sikt färre sysselsatta i Stockholmsregionen

Sysselsättningsutveckling samt prognos i Stockholmsregionen

850 000 875 000 900 000 925 000 950 000 975 000 1 000 000 1 025 000 1 050 000 1 075 000 1 100 000 1 125 000 1 150 000 1 175 000 1 200 000

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 -3,0 -2,5 -2,0 -1,5 -1,0 -0,5 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0

Procentuell förändring av antalet sysselsatta Antal sysselsatta

Källa: SCB och Evidens

Antal sysselsatta Procent

(17)

Sysselsättningsutveckling samt prognos i Stockholmsregionen

900 000 950 000 1 000 000 1 050 000 1 100 000 1 150 000 1 200 000 1 250 000 1 300 000 1 350 000 1 400 000 1 450 000 1 500 000

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 -2,0

-1,5 -1,0 -0,5 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0

Procentuell förändring av antalet sysselsatta Antal sysselsatta

Källa: SCB och Evidens

Antal sysselsatta Procent

Sysselsättningstillväxt med långsiktig trend (1,5 procent fler sysselsatta per år) ger 225 000 fler sysselsatta invånare i Stockholms regionen 2020

(18)

Drygt 100 000 nya invånare kräver drygt 50 000 nya bostäder fram till 2020

Befolkningsutveckling samt prognos i Stockholm kommun

600 000 640 000 680 000 720 000 760 000 800 000 840 000 880 000 920 000 960 000 1 000 000

1990 1991

1992 1993

1994 1995

1996 1997

1998 1999

2000 2001

2002 2003

2004 2005

2006 2007

2008 2009

2010 2011

2012 2013

2014 2015

2016 2017

2018 2019

2020 Källa: SCB och EvidensKälla: Statisticon och Evidens

(19)

Under 2000-talet har 3,3 bostäder per 1 000 invånare och år producerats i Stockholm. Befolkningsprognosen till 2020 kräver 5 nya bostäder per 1 000 invånare och år

Bostadsbyggande fördelat på småhus och flerbostadshus i Stockholms kommun 1975-2008

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000

1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

År Antal

Flerbostadshus Småhus

Källa: SCB och Evidens

(20)

Tillväxt enligt långsiktig trend ger 65 procent högre disponibla inkomster 2020: Stockholms invånare blir fler och rikare

Diponibel inkomst i Stockholms Stad och Stockholms län 1995-2007 och prognos 2007-2020. Fasta priser

100 000 125 000 150 000 175 000 200 000 225 000 250 000 275 000 300 000 325 000 350 000

1995 1996

1997 1998

1999 2000

2001 2002

2003 2004

2005 2006

2007 2008

2009 2010

2011 2012

2013 2014

2015 2016

2017 2018

2019 2020

År Kronor per capita

Källa: SCB,

(21)

Trenden visar på fortsatt ökande bostadsrättspriser

Faktiskt pris, skattat pris och långsiktig trend i Stockholms närförort 1996:4-2014:4. Fasta priser 2009:2

0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000

1996:4 1997:2 1997:4 1998:2 1998:4 1999:2 1999:4 2000:2 2000:4 2001:2 2001:4 2002:2 2002:4 2003:2 2003:4 2004:2 2004:4 2005:2 2005:4 2006:2 2006:4 2007:2 2007:4 2008:2 2008:4 2009:2 2009:4 2010:2 2010:4 2011:2 2011:4 2012:2 2012:4 2013:2 2013:4 2014:2 2014:4

Kr/kvm

Fasta priser 2009:2

Långsiktig trend Faktiskt pris Skattat pris

Källa: Evidens och Mäklarstatistik

(22)

4. Marknadsvillkor och förutsättningar för utbyggnad av Nya Årstafältet

Sverige befinner sig i en historiskt djup lågkonjunktur och prognoser talar för en långsam återhämtning men sysselsättningstillväxten blir fortsatt negativ under 2009/

2010

Hittills har Stockholmsregionen visat starkt motståndskraft och ekonomin har växt i förhållandevis hög takt

Under 2011 väntas ekonomin ta förnyad fart och dessförinnan kan man förvänta sig att börsutvecklingen återhämtar den mark som förlorades under 2008

Mot denna bakgrund ska man analysera marknaderna för bostäder, kontor och handel på Nya Årstafältet under de närmaste åren

(23)

4.1 Förutsättningar för nyproduktion av bostäder på Nya Årstafältet

Ett mätbart sätt att bedöma marknadsvillkoren för utbyggnad av Nya Årstafältet är att uppskatta ett områdespris, dvs hushållens betalningsvilja för en nyproducerad bostad i området

För att bedöma områdespriset krävs information om:

Utvecklingsområdet idag

Andrahandsmarknaden i närområdet Konkurrerande projekt

Därefter gäller det att förstå vilka boendekvaliteter som påverkar betalningsviljan positivt och minimera eventuella negativa effekter

Områdeskvaliteter

Objektspecifika kvaliteter

(24)

Årstafältet idag

Årstafältet är lokaliserat söder om innerstaden mellan Liljeholmen och Gullmarsplan I direkt anslutning till Årstafältet ligger bostadsområdena Östberga och Årsta samt lokaler för industri och logistikverksamheter

Området flankeras av Huddingevägen och Årstalänken

De norra delarna nås via två stationer för tvärbanan, övriga delar nås via lokalbuss

(25)

Av stadens 75 stadsdelsområden ligger Årsta på plats 35 mätt som betalningsvilja för hyresrätt

Evidens analyser av betalningsvilja i Stockholms kommun visar att Årsta ligger på plats 35 av stadens 75 stadsdelsområden

Östberga ligger i samma analys på plats 66

(26)

Bostadsrättspriser på andrahandsmarknaden i utvalda områden

Midsommarkransen/ Telefonplan 30 000 kr/kvm

Liljeholmen/ Årstadal 33 000 kr/kvm

Årsta berg/ Årsta/ Valla torg 30 000 kr/kvm

Hammarby Sjöstad 40 000 kr/kvm

Östberga 16 000 kr/kvm

(27)

Bostadsrättspriser för konkurrerande projekt

1 2

5

7

1. Sjöstadspiren, Hammarby Sjöstad Medelpris: 54 800 kr/kvm*

Sjöutsikt

2. Sjövikshöjden, Liljeholmen Medelpris: 34 800 kr/kvm*

Sjöutsikt

3. Torget, Telefonplan Medelpris: 35 700 kr/kvm*

4. Pianofabriken, Telefonplan Medelpris: 49 000 kr/kvm*

Obs! Ombyggt sekelskifteshus med speciella kvaliteter.

5. Tvålflingan, Midsommarkransen Medelpris: 30 700 kr/kvm*

6. Skälderviken, Årsta Medelpris: 28 900 kr/kvm*

Sjöutsikt

7. Sköntorpshöjden, Gullmarsplan Medelpris: 34 500 kr/kvm*

6 3 4

(28)

Relevanta kvaliteter för nyproduktion av bostäder

I det aktuella projektet finns möjlighet att tillskapa objektsspecifika kvaliteter

Evidens har i ett antal studier mätt hushållens betalningsvilja för dessa kvaliteter avseende normalstora bostadsrätter i Stockholms innerstad

Vidare finns ett stort antal studier som visar att hushållens betalningsvilja för att bo i hyresrätt är lika stor som betalningsviljan för bostadsrätt uttryckt som månatlig

boendeutgift

(29)

Maximera hushållens betalningsvilja för Nya Årstafältet

För att maximera hushållens betalningsvilja för Nya Årstafältet är det viktigt att

säkerställa att de första etapperna i utbyggnadsområdet innefattar de mest attraktiva boendekvaliteterna

De främsta områdeskvaliteterna som Nya Årstafältet erbjuder är:

Parkutsikt Vattenspegel

Ur ett marknadsperspektiv bör tyngdpunkten inledningsvis ligga i den norra delen och färdigställande av park och vattenspegel bör prioriteras

(30)

Kraftig prisutveckling enligt Evidens prognos

Utbyggnad av Nya Årstafältet påbörjas först om några år och enligt Evidens prognoser för bostadsrättspriser kommer priserna i närförort att öka

Parallellt kommer dock produktionskostnaderna att öka

Vid en prisökning enligt prognosen ökar förutsättningarna att på affärsmässiga villkor påbörja utbyggnaden av Nya Årstafältet

(31)

Större utbyggnadsprojekt medför dock långsam initial prisutveckling

Evidens studier visar att vid större utbyggnadsprojekt utvecklas priserna de fem första åren för bostäder i stora utbyggnadsprojekt långsammare än priserna i konkurrerande färdigutvecklade bostadsmiljöer

Detta betyder att de första utbyggnadsetapperna måste ske så att hushållens betalningsvilja för boende på Nya Årstafältet maximeras

(32)

Marknadssegment för Nya Årstafältet: vilka hushåll flyttar dit?

Både bland inflyttare till Stockholm som bland de hushåll som byter bostad på Stockholms bostadsmarknad dominerar unga vuxna

De yngre i denna grupp kan i normalfallet inte betala för nyproducerade bostäder Marknaden för nya bostäder måste därför främst attrahera 25-35-åringar med två inkomster samt äldre som vill eller måste lämna sin villa

Flera flyttstudier visar att inflyttare till nyproducerade bostadsrätter kommer från bostadsrätter eller äganderätter medan inflyttare till hyresrätter kommer från hyresrätter

Nya Årstafältet måste också främst attrahera hushåll i söderort och de södra

förorterna och allra främst hushåll i den absoluta närmiljön eftersom ingen värderar söderort så högt som söderortsbor

Nya Årstafältet är ett stort utbyggnadsområde med en uttalad målsättning om en blandad befolkning. Därför bör området utföras med generella kvaliteter som kan attrahera breda hushållsgrupper

(33)

4.2 Förutsättningar för nyproduktion av kommersiella lokaler på Nya Årstafältet

Den nya stadsdelen ska i första hand innehålla bostäder

Som ett komplement till dessa tillskapas kommersiella lokaler för att säkerställa att den nya stadsdelen blir en levande stadsmiljö med alla dess funktioner

Det är därför intressant att analysera förutsättningar för nyproduktion av kontor- och butikslokaler vid Nya Årstafältet

(34)

Makrostrukturen för Stockholms kontorsmarknad monocentrisk stadsstruktur

Kärna

Periferi

Halv- centralt Saltsjö

Mälarsnittet

Företagsområde

HCN

Halvcentrala södra

Halvcentrala norra Perifera norra

Perifera södra

(35)

Förutsättningar för kontorslokaler på Nya Årstafältet

De senaste 15 åren har utvecklingen på kontorsmarknaden utanför Stockholms innerstad varit entydig:

Företagen koncentreras till större halvcentrala företagsområden där man relativt mer solitära områden noterar

Högre löner och produktivitet Högre hyror

Större dynamik och snabbare tillväxt

Kontorsfastigheter i begränsad volym på Nya Årstafältet blir av solitär karaktär med tydlig konkurrens från närliggande etablerade kontorsområden som Globen och Marievik

(36)

Förutsättningar för lokal handel vid Nya Årstafältet

I grunden finns goda förutsättningar för ökad handel i Stockholmsregionen på lång sikt:

Kraftig befolkningstillväxt

Kraftig ökning av antalet sysselsatta Kraftig ökning av disponibla inkomster

Utöver detta läggs en allt större andel av den disponibla inkomsten på sällanköp

(37)

Svag handelsutveckling under 2008-2009, åter god tillväxt under 2010-2011

1,6 11,5

2,3 4,8 3,7 2010

1,5 2,7

-1,0 2,0

Dagligvaror

4,0 1,3

1,8 6,2

Sällanköpsvaror

Hushållens konsumtionsutgifter. Fasta priser. Procentuell förändring

-6,0 -23,0

0,6 2008

1,2 4,6 4,3 2007

1,4 6,1 2,9 2011

-0,2 -12,2

2,0 2009 Varor

Detaljhandeln

Övriga varor Bilar

Källa: Konjunkturinstitutet (V48)

(38)

Allt mer av hushållens konsumtionsutgifter läggs på sällanköpsvaror

Andel av hushållens konsumtionsutgifter 1995-2010. Fasta priser

0 5 10 15 20 25 30

1995 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010

År Procent

Bostad Sällanköpsvaror

Källa: Konjunkturinstitutet och Evidens

(39)

Detaljhandelns utveckling i Sverige 2001-2008 och prognos 2008-2012. Fasta priser

0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 275 300 325 350

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

År Miljarder kronor

Sällanköpsvaror Dagligvaror

Sällanköpsvaror prognos Dagligvaror prognos

Källa: SCB, Konjunkturinstitutet och Evidens

Sällanköpshandeln utvecklas svagt på kort sikt men stärks från 2010 och framåt. Tillväxten än starkare i Stockholm

Sällanköpshandeln 2001-2008: + 54 %

Dagligvaror 2001-2008: + 26 %

(40)

Handeln utanför innerstaden har utvecklats starkt sedan 1990, inte minst stora köpcentrum och handelsområden

Omsättning för Egentlig detaljhandel utanför innerstaden samt för varuhus och gallerior i innerstaden 1990-2007. Fasta priser 2007

0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

År

Omsättning (Mkr)

Handel utanför innerstaden Varuhus och gallerior i innerstaden

Källa: HUI och Evidens

* Med egentlig detaljhandel avses detaljhandeln, exklusive systembolag och apotek

(41)

Det är de stora handelsplatserna som växer

Omsättning för Egentlig detaljhandel i utvalda anläggningar i Stockholms län 1990-2007. Fasta priser 2007

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

År

Omsättning (Mkr)

Bostadsområdescentrum Stadsdelscentrum Regioncentrum

Kommuncentrum Externcentrum Temacentrum

Källa: HUI och Evidens

(42)

1 700 NK

1 290 Sickla Köpkvarter

1 396 Gallerian

975 Shoppingstaden Skärholmen

1 177 Farsta Centrum

757 Solna Centrum

1 544 Kista Galleria

3 238 Barkarbyfältets Handelsområde inkl Stockholm Quality Outlet

4 896 Kungens Kurva Handelsområde inkl Heron City

1 607 Täby Centrum

Stockholmsregionens 10 största köpcentrum och handelsområden år 2007 (Sällanköpshandeln)

Omsättning för sällanköpshandeln 2007 (Mkr) Centrum/ Handelsområde

Fyra av dessa ligger i närheten av Nya Årstafältet

* Heron City omsatte 806 Mkr år 2007

** Stockholm Quality Outlet omsatte 348 Mkr år 2007

(43)

Tuff konkurrenssituation med 4 regionala handelsområden i närheten

Årstafältet Skärholmen Kungens kurva Farsta centrum Sickla Köpkvarter

(44)

I huvudsak butikslokaler för dagligvaruhandel och vardagsnära tjänster på Nya Årstafältet

Hyresnivån för handelslokaler i Söderort är låga, 600 1 600 kr/kvm/år. Den högsta möjliga

hyresnivån i ett väletablerat bostadsområde i Årstafältets läge såsom Hammarby Sjöstad eller Liljeholmen bedöms ligga strax under 2 000 kr/kvm/år. Hyresnivåerna förväntas vara stabila under de närmsta 2 åren

Vakansnivån för handelslokaler i Söderort ligger omkring 10% men vakansnivåerna kommer

troligtvis att öka under det närmsta året beroende på lägre konsumtion

På Årstafältet bör främst handel av servicekaraktär tillskapas, exempelvis dagligvarubutik, apotek etc.

En etablering mot regional handel kräver stora volymer och möter skarp konkurrens från

befintliga handelsområden samt handel i gallerior i anslutning till T-bana vid Globen och

Liljeholmen Årstafältet

Globen

Liljeholmstorget

(45)

5. Slutsatser inför planering av utbyggnad av Nya Årstafältet

Starta den större volymen i norra delen nära kommunikationer

Säkerställ att en gedigen vattenspegel och parken färdigställs tidigt och att så många bostäder som möjligt får utsikt över i första hand vattenspegel och i andra hand park Minska effekten av utbyggnadsområde för att säkerställa att bostäderna tar del av den prisuppgång i närförort som prognosen visar

Det är boende på Söder, i söderort och främst boende i närområdet som kommer att flytta till Nya Årstafältet

25-35-åringar med två inkomster Äldre som lämnar villa

Minimera nyproduktion av kontor vid Nya Årstafältet

Stark konkurrens från etablerade kontorsområden ger tillbakatryckt hyra och höga vakansrisker

Butikslokaler med inriktning på dagligvaror och vardagsnära tjänster

Fyra av regionens tio största handelsområden ligger i närheten, tillväxten av handel koncentreras vanligen till dessa områden

Handeln vid Nya Årstafältet bör inriktas till de boende och verksamma i området

(46)

Oberoende och specialiserad rådgivning

Evidens skapar värden för aktörer i fastighetsbranschen genom kvalificerade beslutsunderlag, strategisk rådgivning och medverkan vid implementering.

Evidens erbjuder kvalificerade strategi- och analystjänster åt aktörer på den svenska fastighetsmarknaden. Evidens ledande och specialiserade analysmodeller skapar försprång för fastighetsaktörer genom att översätta den makroekonomiska utvecklingen, villkoren på lokala marknader och kunders värderingar till konkreta bedömningar av framtida priser, hyror, vakanser eller andra tydliga beslutskriterier

Evidens blw AB Sibyllegatan 30, 2 tr 114 43 Stockholm

Tfn växel: + 46 8 599 05 170 www.evidensgruppen.se

References

Related documents

Svenska Bostäder ska aktivt arbeta för och bidra till att stadens mål avseende antal nyproducerade lägenheter uppfylls.. Målet för Svenska Bostäder är

Kommunstyrelsen beslutade den 10 februari att ge stadsledningskontoret i uppdrag att inhämta nedanstående information från nämnden för funktionsstöd och de fyra

På grund av att hantering av dagvatten ska ske genom naturlig infiltration föreslås att ytlig avledning av dagvatten sker från utkastare och hårdgjord mark via grönytor,

Sen kan det ske på plats eller remote, men vi får inte glömma bort att vi alla har ett ansvar för att bidra till den här kulturen, och om många ska jobba remote riskerar en

Caprice som ger ut konst- och folkmusik finansieras idag med hela 70% statliga bidrag medan Rabid Records och Labrador Records, som definierar sin musik som populärmusik, satsar

I Sverige och Finland minskar först andelen tid med högt elpris mellan 2021 och 2022 (då Olkiluoto 3 tas i drift) för att öka igen mot slutet på analysperioden, särskilt i

För text bör du använda (i prioritetsordning) svart, blått och rött. Undvik gult och grönt, som helt enkelt syns för dåligt. Sifferuppgifter är något som ofta blir aktuellt.

Leverantören ska senast ett år efter att ramavtalet undertecknats redogöra för hur kravet på att klimatpåverkan från levererade produkter inte överstiger