Regionala förutsättningar för nya bostäder

(1)

Regionala

förutsättningar

för nya bostäder

Göteborgsregionens kommunalförbund

Ett kunskapsunderlag inför

bostadsrådslagen 2005

(2)

MARK ESSUNGA VÅRGÅR ALINGSÅS BOLLEBYGD LERUM TROLLHÄTTAN LILLA EDET HÄRRYDA ALE STENUNGSUND MÖLNDAL PARTILLE KUNGSBACKA KUNGÄLV KERÖ GÖTEBORG TJÖRN ORUST E20 190 E6 40 E6 45

Göteborgsregionens regionala struktur samt administrativa indelning

Göteborgs lokala arbetsmarknadsområde, LA-område

Karta LA

Göte-VÅRGÅRDA VÅRGÅRDA VÅRGÅRDA VÅRGÅRDA VÅRGÅRDA VÅRGÅRDA VÅRGÅRDA VÅRGÅRDA VÅRGÅRDA VÅRGÅRDA VÅRGÅRDA VÅRGÅRDA VÅRGÅRDA VÅRGÅRDA VÅRGÅRDA VÅRGÅRDA VÅRGÅRDA VÅRGÅRDA VÅRGÅRDA VÅRGÅRDA VÅRGÅRDA VÅRGÅRDA VÅRGÅRDA VÅRGÅRDA VÅRGÅRDA VÅRGÅRDA VÅRGÅRDA VÅRGÅRDA VÅRGÅRDA VÅRGÅRDA VÅRGÅRDA VÅRGÅRDA VÅRGÅRDA VÅRGÅRDA VÅRGÅRDA VÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDAVÅRGÅRDA

ALINGSÅS ALINGSÅS ALINGSÅS ALINGSÅS ALINGSÅS ALINGSÅS ALINGSÅS ALINGSÅS ALINGSÅS ALINGSÅS ALINGSÅS ALINGSÅS ALINGSÅS ALINGSÅS ALINGSÅS ALINGSÅS ALINGSÅS ALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅSALINGSÅS

BOLLEBYGD BOLLEBYGD BOLLEBYGD BOLLEBYGD BOLLEBYGD BOLLEBYGD BOLLEBYGD BOLLEBYGD BOLLEBYGD BOLLEBYGD BOLLEBYGD BOLLEBYGD BOLLEBYGD BOLLEBYGD BOLLEBYGD BOLLEBYGD BOLLEBYGD BOLLEBYGD BOLLEBYGD BOLLEBYGD BOLLEBYGD BOLLEBYGD BOLLEBYGD BOLLEBYGD BOLLEBYGD BOLLEBYGD BOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGDBOLLEBYGD LERUM LERUM LERUM LERUM LERUM LERUM LERUM LERUM LERUM LERUM LERUM LERUM LERUM LERUM LERUM LERUM LERUM LERUM LERUM LERUM LERUM LERUM LERUM LERUM LERUM LERUM LERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUMLERUM HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDA HÄRRYDAHÄRRYDAHÄRRYDAHÄRRYDAHÄRRYDAHÄRRYDAHÄRRYDAHÄRRYDAHÄRRYDAHÄRRYDAHÄRRYDAHÄRRYDAHÄRRYDAHÄRRYDAHÄRRYDAHÄRRYDAHÄRRYDAHÄRRYDAHÄRRYDAHÄRRYDAHÄRRYDAHÄRRYDAHÄRRYDAHÄRRYDAHÄRRYDAHÄRRYDAHÄRRYDAHÄRRYDAHÄRRYDAHÄRRYDAHÄRRYDAHÄRRYDAHÄRRYDAHÄRRYDAHÄRRYDAHÄRRYDAHÄRRYDA

HÄRRYDA ORUST ORUST ORUST ORUST ORUST ORUST ORUST ORUST ORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUSTORUST

ALE ALE ALE ALE ALE ALE ALE ALE ALE ALE ALE ALE ALE ALE ALE ALE ALE ALE ALE ALE ALE ALE ALE ALE ALE ALE ALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALEALE KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLV KUNGÄLVKUNGÄLVKUNGÄLVKUNGÄLVKUNGÄLVKUNGÄLVKUNGÄLVKUNGÄLVKUNGÄLVKUNGÄLVKUNGÄLVKUNGÄLVKUNGÄLVKUNGÄLVKUNGÄLVKUNGÄLVKUNGÄLVKUNGÄLVKUNGÄLVKUNGÄLVKUNGÄLVKUNGÄLVKUNGÄLVKUNGÄLVKUNGÄLVKUNGÄLVKUNGÄLVKUNGÄLVKUNGÄLVKUNGÄLVKUNGÄLVKUNGÄLVKUNGÄLVKUNGÄLVKUNGÄLVKUNGÄLVKUNGÄLV

KUNGÄLV STENUNGSUND STENUNGSUND STENUNGSUND STENUNGSUND STENUNGSUND STENUNGSUND STENUNGSUND STENUNGSUND STENUNGSUND STENUNGSUND STENUNGSUND STENUNGSUND STENUNGSUND STENUNGSUND STENUNGSUND STENUNGSUND STENUNGSUND STENUNGSUND STENUNGSUND STENUNGSUND STENUNGSUND STENUNGSUND STENUNGSUND STENUNGSUND STENUNGSUND STENUNGSUND STENUNGSUND STENUNGSUND STENUNGSUND STENUNGSUND STENUNGSUND STENUNGSUND STENUNGSUND STENUNGSUND STENUNGSUND STENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUNDSTENUNGSUND

LILLA LILLA LILLA LILLA LILLA LILLA LILLA LILLA LILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLALILLA EDET EDET EDET EDET EDET EDET EDET EDET EDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDETEDET TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRN TJÖRNTJÖRNTJÖRNTJÖRNTJÖRNTJÖRNTJÖRNTJÖRNTJÖRNTJÖRNTJÖRNTJÖRNTJÖRNTJÖRNTJÖRNTJÖRNTJÖRNTJÖRNTJÖRNTJÖRNTJÖRNTJÖRNTJÖRNTJÖRNTJÖRNTJÖRNTJÖRNTJÖRNTJÖRNTJÖRNTJÖRNTJÖRNTJÖRNTJÖRNTJÖRNTJÖRNTJÖRN TJÖRN ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖ ÖCKERÖÖCKERÖÖCKERÖÖCKERÖÖCKERÖÖCKERÖÖCKERÖÖCKERÖÖCKERÖÖCKERÖÖCKERÖÖCKERÖÖCKERÖÖCKERÖÖCKERÖÖCKERÖÖCKERÖÖCKERÖÖCKERÖÖCKERÖÖCKERÖÖCKERÖÖCKERÖÖCKERÖÖCKERÖÖCKERÖÖCKERÖÖCKERÖÖCKERÖÖCKERÖÖCKERÖÖCKERÖÖCKERÖÖCKERÖÖCKERÖÖCKERÖÖCKERÖ

ÖCKERÖ KUNGSBACKA KUNGSBACKA KUNGSBACKA KUNGSBACKA KUNGSBACKA KUNGSBACKA KUNGSBACKA KUNGSBACKA KUNGSBACKA KUNGSBACKA KUNGSBACKA KUNGSBACKA KUNGSBACKA KUNGSBACKA KUNGSBACKA KUNGSBACKA KUNGSBACKA KUNGSBACKA KUNGSBACKA KUNGSBACKA KUNGSBACKA KUNGSBACKA KUNGSBACKA KUNGSBACKA KUNGSBACKA KUNGSBACKA KUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKAKUNGSBACKA

PARTILLE PARTILLE PARTILLE PARTILLE PARTILLE PARTILLE PARTILLE PARTILLE PARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLEPARTILLE GÖTEBORG GÖTEBORG GÖTEBORG GÖTEBORG GÖTEBORG GÖTEBORG GÖTEBORG GÖTEBORG GÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORGGÖTEBORG

MÖLNDAL MÖLNDAL MÖLNDAL MÖLNDAL MÖLNDAL MÖLNDAL MÖLNDAL MÖLNDAL MÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDALMÖLNDAL

(3)

Inledning

Innehållet i rapporten "Regionala förutsättningar för nya bostäder" har i huvudsak hämtats från de två seminariedagar i december och januari, 2004/5 då Göteborgsre-gionens kommunalförbund (GR) genomförde en regional bostadsdia-log. Syftet med dessa seminarier var att analysera och diskutera bostadsbyggandet och bostads-marknaden i regionen.

Två huvudteman behandlades; • Vilka är bostadsbyggandets villkor och vad har den nya ekono-miska geograﬁ n för betydelse för tillväxten i Göteborgsregionen och därmed för bostadsefterfrågan.

• Vilka verktyg har den lo-kala och regionala politiken för att främja bostadsbyggandet?

Seminarierna lockade ett 60-tal del-tagare bland både förtroendevalda och tjänstemän från de olika kom-munerna. Seminarierna leddes av Roger Bernow och Ted Lindqvist från konsultföretaget Temaplan. Rapporten är upplagd som en sammanfattning av det kunskaps-underlag som presenterades under seminarierna. Dessutom redovisas delar av de slutsatser och implika-tioner för regionen och för kommu-nerna som framkom i analyser och diskussioner i grupparbetena.

Syfte

Processen

Seminarierna är ett underlag för det fortsatta arbetet med bostadsfrågor inom Göteborgsregionen. Under våren 2005 kommer vad som kallas bostadsrådslag, startas för varje kommun i regionen. Då kommer kommunernas roll att diskuteras utifrån den regionala efterfråga som ﬁ nns på bostäder.

Dessa diskussioner kommer föras mellan bostadsanvariga politiker och tjänstemän i kommunen och representanter för GRs Styrgrupp för regional planering.

De allmäna rådslag GR anordnar i medlemskommunernas fullmäk-tigeförsamlingar kommer föregå bostadsrådslaget.

(4)

Storstadsregionernas befolkning ökar genom regionförtätning och regionförstoring,

förändring mellan 1970 och 2002.

Antalet lokala arbetsmarknader minskar medan storleken ökar,

förändring mellan 1970-2000, i hela landet.

Lokal

arbets-marknadsbefolkning

1970

1980

1993 1998/99

Mindre än 10 000

45

27

19

21 10 000-50 000

109

79

55

47 50 000-100 000

18

14

11

9 100 000-500 000

13

17

21

20 Större än 500 000

2

3

3 Totalt

187

139

107

100

Källa: Bearbetning av SCB-statistik

Stockholm

Göteborg

Malmö

Befolkning 1970

1 445 000

685 000

320 000

+ Förtätning inom 1970:

s marknad

370 000

140 000

40 000

+ Geograﬁ sk förstoring

385 000

55 000

290 000

(5)

NEG -

Den nya ekonomiska geograﬁ n

Förutsättningar för tillväxt

Kan Göteborgs lokala

arbetsmark-nadsregion utvidgas?

I olika sammanhang diskuteras möjligheten och kanske nödvän-digheten för Göteborgsregionen att expandera genom regionförstoring. Regionernas funktionella område defi nieras enligt SCB som det om-råde där pendlingen mellan två eller fl era kommuner har ett ömsesidigt beroende av varandra. Detta lokala arbetsmarknadsområde förändras i takt med invånarnas val av bostads-ort. Väljer fl er att bosätta sig längre från arbetsplatsen blir regionens infl uensområde större.

I Västra Götalandsregionens ut-vecklingsvision RUVEN är en av strategierna "Den runda regionen". Med detta menas att regionens olika lokala arbetsmarknader bör

Är tätorternas förtätning även

fort-sättningsvis medlet för en

regionför-storing?

integreras så att en regionförstoring sker. Integrationen skall ske med hjälp av förbättrade kommunikatio-ner, främst med järnväg.

I ett medellångt perspektiv med en ny Götalandsbana och utbyggd Norge-Vänerlänk ﬁ nns stora möjligheter att Borås och Trestad integreras med Göteborgsregionen. Denna typ av regionförstoring skapar ett större pendlingsomland men frågan är hur funktionell regio-nen blir. Ett exempel; många från Vårgårda pendlar till Alingsås och när tillräckligt många gör så blir Vårgårda inlämmat i göteborgsregi-onen. Trots att Vårgårda egentligen endast tillhör Alingsås inﬂ uensom-råde. Det är Alingsås som tillhör Göteborgsregionen i realiteten.

Göteborgsregionens tätorter är i ett nationellt perspektiv glest be-byggda. Till exempel har Göteborgs tätort bara 2 500 invånare per km2

att jämföras med Malmös tätort som har 3 600. Detta beror till stor del på den utﬂ yttning som skedde under 70- och 80-talen från boende i lägenhet i Göteborg till småhusbo-ende i kranskommunerna.

Även antalet boende per lägenhet har minskat. Under senare år har trenden vänt och hushållsstorle-karna ökat centralt.

I Göteborgsregionen ﬁ nns en stor potential vid ökandet av utnytt-jandegraden i bostadsbeståndet. Ge-nom att de relativt glesa tätorterna i regionen förtätas kan underlag för kollektivtraﬁ k, lokala centra och handeln förbättras. Men framförallt blir regionens befolkningstäthet ett konkurrensmedel för företagen som jagar skalfördelar och stora rekryte-ringsunderlag.

Kan denna förtätning ske utan att andra kvaliteter försvinner? Stora regioner har de bästa

förut-sättningarna för tillväxt eftersom företag kan utnyttja skalfördelar som uppstår med stora hemma-marknader, särskilt gäller detta tjänsteföretag.

Tillväxt i befolkning och inkomster för en funktionell region kan ske på två olika sätt, dels genom

förtät-ning inom den beﬁ ntliga

funktio-nella regionen och dels genom att den funktionella regionen utvidgas till att omfatta ytterligare kom-muner eller delar av komkom-muner i omlandet.

För Göteborgsregionens del kan man konstatera att tillväxten de senaste 30 åren framförallt skett genom förtätning inom den beﬁ nt-liga regionen. För Stockholms- och Malmöregionerna har tillväxten skett genom både förtätning och re-gionförstoring. I dessa båda regio-ner har regionförstoringen således varit betydligt större än i Göteborg. En viktig delförklaring är att man i både Stockholm och Malmö genomfört infrastrukturinveste-ringar som ökat tillgängligheten till arbetsplatserna i regionens centrala delar också för befolkningen i an-gränsande regioner.

(6)

Fyra makroekonomiska förändringar skedde efter 1994

Stark tillväxt under senaste året i Göteborg

Befolkningstillväxt i Göteborgs LA, 1968-2004

Från

Till

Högre arbetslöshet

2%

→

5%

Lägre inﬂ ation – (KPI)

8%

→

2%

Lägre räntor – (riskfri kortränta)

11%

→

4%

Lägre sysselsättningsgrad och

sysselsättning ( - 500 000 jobb)

82%

→

75%

Borättspriser Göteborgs Lokala arbetsmarknadsregion augusti-oktober 2004 Kr/kvm Göteborg 15 900 Mölndal 11 900 Partille 8 900 Lerum 8 300 Härryda 8 200 Kungälv 8 000 Ale 6 300 Alingsås 6 200 Stenungsund 4 600 Bollebygd 4 000 Vårgårda 2 000 Tjörn 1 700 Källa: Mäklarsamfundet

(7)

Storstadsjämförelser

De makroekonomiska

förutsätt-ningarna förändrades radikalt efter omläggningen av stabiliseringspoli-tiken i början av 1990-talet. För-ändringarna har inneburit högre ar-betslöshet, lägre inﬂ ation, lägre

rän-Stabiliseringspolitiken ger nya

förutsättningar

Göteborgsregionens ekonomi växer

men inte sysselsättningen

Göteborgsregionens befolkning

växer något långsammare

tor och lägre sysselsättningsgrad. Samtliga dessa makroekonomiska förändringar får stor betydelse för bostadsmarknaden och möjlighe-terna att nyproducera bostäder.

Priset på bostäder stiger

Jämförelsen mellan de tre regio-nerna visar att Göteborgsregionen under de senaste sex kvartalen har haft den kraftigaste tillväxten i lönesumma från företag. Även tillväxten i lönesumma från tjänste-företag är positiv. Samtliga regio-ner har dock en positiv tillväxt i lönesumma, både från företag och tjänsteföretag.

I Göteborgsregionen är tillväxten i lönesumma från företag 3,6 procent vilket är den högsta noteringen bland storstadsregionerna. Göte-borg har haft den högsta tillväxten sedan ett och ett halvt år tillbaka. Tillväxten i lönesumma från tjäns-teföretag är 3,3 procent.

Tillväxten i lönesumma från företag i Malmöregionen är något lägre än i Göteborgsregionen men skillnaden är liten. Både Malmö och Göteborg har fortfarande högre tillväxt än hela landet. Jämförelserna visar även att den totala sysselsättningen inte ökar i någon av regionerna. Positivt är dock att minskningen i antal sysselsatta i Stockholm som pågått i drygt två år nu avstannat. Göteborg och Malmö tappar margi-nellt i total sysselsättning. Syssel-sättningen är med andra ord relativt oförändrad i samtliga regioner. Samtidigt är sysselsättningen inom privat sektor oförändrad i Stock-holm och Malmö medan Göteborg tappar rejält.

När det gäller befolkning hade Stockholm under perioden 2000:4 – 2003:2 negativ trend i ﬂ yttnetto vilket till stor del berodde på en vikande arbetsmarknad. Den nega-tiva trenden har dock avstannat och läget har nu varit oförändrat under drygt ett år. Födelseöverskottet i Stockholmsregionen har däremot ökat sedan 2000 vilket hållit uppe

befolkningsutvecklingen. Även i Göteborg har ﬂ yttnettot minskat sedan 2000 men inte lika kraftigt som i Stockholm. I Malmö har ﬂ yttnettot minskat sedan 2002 men den negativa trenden bröts i slutet av 2003. Födelseöverskottet ökar precis som i Stockholm även i Göteborg men i Malmö har den positiva trenden avstannat. De makroekonomiska variablerna

kan användas för att förklara och förutsäga prisutvecklingen på bo-stadsmarknaden.

Simuleringar av BNP, Sysselsätt-ning och realränta kan användas för att prognostisera prisutvecklingen de närmaste åren. Därmed får man också ett underlag för att bedöma om bostadsbyggandet kommer att öka eller minska eftersom byggan-det är beroende av prisutveckling-en. Om man antar att BNP-utveck-lingen avtar något under år 2005 och 2006 innebär det att förutsätt-ningarna för byggande av småhus

och bostadsrätter försämras. På lång sikt har prisutvecklingen varit ca 2 procent per år i genom-snitt i Göteborgsregionen. Under de senaste åren har priserna dock ökat mer, ca 7 procent per år. De högsta småhus- och bostadsrättspriserna återﬁ nns inom Göteborgs tätort. Stigande priser innebär också ökade boendekostnader för de som köper ett småhus eller en bostadsrätt. För hyresrätter har boendekostnaden varit i stort sett oförändrad sedan år 2001. Ökande priser på beﬁ ntliga bostäder ökar viljan att producera nya bostäder.

(8)

Betalningsviljan för nyproducerad bostad varierar

med olika kvaliteter, inkl läget

Bostadsbyggandet minskar och koncentreras till de snabbast växande orterna

Genomsnittligt årligt bostadsbyggande

Lokal arbetsmarknad 1991-1996 1997-2002 Förändring

Stockholm 6842 4817 30% Malmö 2559 1351 47% Uppsala 1327 447 66% Göteborg 3197 1825 43% Umeå 1072 478 55% Halmstad 534 364 32% Helsingborg 1170 554 53% Örebro 900 309 66% Jönköping 620 248 60% Linköping 1043 307 71% Västerås 573 383 33% Karlstad 483 203 58% Nyköping-Oxelösund 233 35 85% Kalmar 480 124 74% Borås 688 60 91% Karlskrona 293 148 49% Växjö 681 412 40% Trollhättan 637 92 86% Kristianstad 638 181 72% Gotland 184 82 55% Norrköping 414 190 54% Falun-Borlänge 653 56 91% Delsumma LA 25221 12666 50% Källa: SCB

Andel av landets totala

1991-1996 1997-2002 De fem snabbast växande regionerna 44% 63% De tolv snabbast växande regionerna 59% 80%

(9)

Det byggs i tillväxtregionerna

Drivkrafterna för den nya

ekono-miska geograﬁ n påverkar också i hög grad villkoren för bostadsbyg-gandet. Under slutet av 1990-talet och fram till år 2003 har 80 procent av allt bostadsbyggande koncentre-rats till de tolv snabbast växande regionerna, dvs. i princip de tolv största.

Jämfört med 1990-talets första år har emellertid bostadsbyggandet fallit till mycket låga nivåer åren 1997-2002 jämfört med åren 1991-1996, från ca 35 000 bostäder per år till ca 15 000.

Byggandet av hyresrätter har fallit kraftigare än byggandet av bostads-rätter och är inte lika starkt koncen-trerat till tillväxtregionerna.

Byg-gandet av bostadsrätter har däremot helt (82-95 procent) koncentrerats till de fem till tio snabbast växande regionerna. I de största tillväxtre-gionernas mest centrala och attrak-tiva delar har byggande av bostads-rätter till och med ökat under den senaste perioden.

I debatten diskuteras ofta den till-tagande bostadsbristen. Samtidigt har bostadsbristen mätt som antal nytillkomna invånare per nypro-ducerad bostad endast ökat i de tre största regionerna, Stockholm, Göteborg och Malmö, samt i några övriga regioners centralorter. I många andra regioner har faktiskt bostadsbyggandet varit större än tillväxten av nya invånare.

Nya bostäder byggs

framförallt i Stockholm,

Göteborg och Malmö

Den nya ekonomiska geograﬁ n påverkar prisbildningen på bostäder. Ju större regionen är desto högre blir priserna. Priserna på begagnade bostäder styr i sin tur möjligheterna att producera nya. Begagnatpriserna på bostadsrätter är i genomsnitt lägre än 8 000 kr/kvm i alla tillväxt-regioner förutom de fyra största.

Det betyder att i många regioner måste nyproduktionen (som kos-tar ca 18 000-25 000 kr/kvm att producera) tillföras betydligt högre kvaliteter än vad de genomsnittliga begagnade bostäderna har för att nyproduktion skall vara möjlig.

Priset på begagnade hus

bestäm-mer om det byggs nytt

Områdets tillgänglighet har

bety-delse

Bostadsområdets belägenhet i regionen har betydelse för hur attraktivt det är för nyproduktion av bostäder.

Ett området med bra tillgänglighet eller om det ligger centralt har ofta relativt bättre förutsättningar än perifert belägna.

Satsningar på utbyggd infrastruk-tur förändrar var det är möjligt att bygga bostäder.

Även områdets närområde påver-kar förutsättningarna. Omgivande bostadsområdens socioekonomiska förhållanden, huspriser samt andra kvaliteter avspeglas i byggviljan.

(10)

Fastighetsägarens risk

Hyresrätt Bostadsrätt Kapitalkostnad eget kapital 510 255 lånat kapital 595 595 Summa 1 105 850

Drift och underhåll 350 350

Kostnad per kvm år 1 455 1 200

Risker vid nyproduktion

För att det skall byggas nya bostäder måste betalningsviljan

överstiga produktionskostnaderna

Bostadsrättsinnehavaren tar över risken genom att använda eget kapital.

Hyresrätt Bostadsrätt/ Äganderätt

Plan- och exploateringsrisk

₊

Byggkostnadsrisk

₊

Kort- och långsiktig ränterisk

₊

Endast kortsiktig

Kortsiktig osäkerhet om marknaden

₊

Osäkerhet om vilka hyror som godkänns

₊

Lägre risk

Långa kontrakt inte tillåtna

₊

Osäkerhet om hyresgästernas framtida betalningsförmåga/vilja

₊

Vakansrisk

₊

Framtida servicekrav

₊

Framtida underhållskostnader

₊

(11)

Hyresrätt - ett problem?

Varför byggs inte hyresrätter?

Hyreshusägaren tar en långsiktig

risk

Följande faktorer förklarar varför just byggandet av hyresrätter fallit kraftigast:

• Förändrade ﬁ nansieringsvillkor • Avreglering av kreditmarknaden • Statens nettoutgifter för boendet • Inkomstskattereform

• Ny stabiliseringspolitisk regim • NEG

• Ökade produktionskostnader Det ändrade bostadsﬁ nansierings-systemet har inneburit att för

hyresrätter är risken överförd från staten till den som investerar i ett hyreshus. Att riskerna vid byg-gande av bostäder är betydande visas bland annat av den före detta generaldirektören för BKN, Mats Rönnberg, som i en ESO-rapport sökt summera förlusterna förenade med bostadsbyggandet 1985-1993 och kommer då fram till att to-talt har förluster på närmare 100 miljarder kronor realiserats inom bostadssektorn.

Av de olika upplåtelseformerna är riskerna störst för hyresrätter eftersom investeraren skall över-blicka en betydligt längre period än för bostadsrätter och småhus där köparen övertar risken vid tillträdet. Förekomsten av risk innebär att in-vesteraren måste kompenseras med ett högre avkastningskrav på det egna kapitalet som satsas. Detta gör att hyreskravet stiger jämfört med när staten stod för risken.

Hyresrätten får också högre ﬁ nan-siella kostnader än bostadsrätten eftersom den som köper en bostads-rätt (hushållen) kan nöja sig med en mer begränsad avkastning på sitt insatta kapital än den som investe-rar i hyresrätter.

Följande enkla kalkyl illustrerar skillnader i boendekostnader som enbart förklaras av upplåtelsefor-men med tillhörande ﬁ nansierings-kostnader för ett i övrigt identiskt hus.

Om produktionskostnaden är 17 000 kr/kvm, 70 procent lån, 30 procent eget kapital, blir det betyd-ligt högre för hyresrätten eftersom investeraren måste kompensera sig för risk när kalkylräntekravet formuleras.

Detta leder sammantaget till att risker och ﬁ nansieringsvillkor för byggande av bostadsrätter är mer gynnsamma än för hyresrät-ter vilket är huvudförklaringen till fallet i nyproduktionsvolymerna för hyresrätter.

Exempel på priser för pågående projekt, nyproducerade

Aktör

Område

Boendekostnad,

kr/kvm/år

HSB

Torslanda

1 150

HSB

Norra Älvstranden

1 300

Riksbyggen

Norra Älvstranden

1 450

JM

Norra Älvstranden

1 440

Riksbyggen

Backa

1 010

Peab

Backa

920 Riksbyggen

Linnéstaden

1 425

JM

Lundby

1 240

JM

Majorna

1 310

(12)

Perifert boende ger lägre bostadskostnad...

...men pendlingskostnaden kan motverka vinsten om arbetplatsen ﬁ nns kvar centralt

Årligt bostadsbyggande i Göteborgsregionen 1996-2001 jämfört med 1991-1995.

Procentuell förändring. Kommuner rangordnade efter marknadsprissatta bostäder

Pendling km/dag Restid, timmar Restids-kostnad kr/ mån Bilkostnad kr/mån Total reskostnad kr/mån 20 0,25 500 1 600 2 100 30 0,4 800 2 400 3 200 45 0,6 1 200 3 600 4 800

Tidkostnad: 50 kr/tim, 20 kr/mil i bilkostnad

En total reskostnad på 2 100 kr per månad motsvarar en prisskillnad för ett småhus på drygt 400 000 kronor eller cirka 3 000 kr/kvm.

Marknadsprissatta Hyresrätt Göteborg 13 ─ 49 Mölndal ─ 3 ─ 62 Härryda ─ 28 ─ 75 Kungälv ─ 37 ─ 84 Ale ─ 41 ─ 81 Partille ─ 43 ─ 80 Öckerö ─ 44 -Kungsbacka ─ 46 ─ 81 Lerum ─ 46 ─ 84 Tjörn ─ 65 ─ 86 Alingsås ─ 67 ─ 86 Stenungsund ─ 87 ─ 100 Orust ─ 89 ─ 95 Vårgårda ─ 93 ─ 81

(13)

Priset på bostäder

Småhus, bostadsrätter samt hyres-rätter har varierande prisstruktur. För både småhus och bostadsrätter gäller att priset är högst i regionens centrala delar med ett genomsnitts-pris för begagnade bostäder på runt 16 000 kr per kvm och att det sedan successivt faller ned till ca 6 000 kr per kvm för småhus samt 2 000 kr per kvm för bostadsrätter i regionens perifera delar. Prisskill-naderna kan till stor del förklaras av tillgängligheten till arbetsplatser vid en viss given restid. Ett avstånd på 20 km (En

pendlings-kostnad på 2 100 kr per månad, 50 kr/tim samt 20 kr/mil) motsvarar en prisskillnad för ett småhus på drygt 400 000 kr eller ca 3 000 kr per kvm.

Omräknat till boendekostnader betyder det från ca 1 100 kr per kvm för centralt belägna bostads-rätter ned till ca 650 kr per kvm för bostadsrätterna i kommunerna längst bort från regioncentrum. För småhus är boendekostnaderna ca 900 kr per kvm i de centrala de-larna för att sedan falla till ca 600 kr per kvm.

Det samlade bostadsbyggandet har i genomsnitt uppgått till ca 2 280 nya bostäder per år under perioden 2000 till 2003. En mycket stor del av produktionen har koncentrerats till regionens centrala delar. An-delen marknadsprissatta bostäder – dvs småhus med äganderätt och bostadsrätter – uppgick till ca 70 procent. Om man exkluderar

Gö-Småhus och bostadsrätter är dyrast

centralt

För hyresrätterna ﬁ nns ingen tydlig fallande trend från centrum till yt-terområde. Hyresrätterna kostar ca 800 kr per kvm oavsett centralitet.

Hyresrätten kostar lika

mycket överallt

Vad händer med bostadsbyggandet

då priserna ökar?

teborgs kommun blir samma andel drygt 75 procent. Om man dess-utom räknar bort så kallade icke reguljära bostäder i form av äld-reboende och studentbostäder blir andelen ännu större. Slutsatsen är således att en mycket stor andel av det totala byggandet varit småhus med äganderätt samt bostadsrätter. Andelen reguljära hyresrätter har

därmed dels varit högst begränsad och dels i hög grad varit koncentrerad till Gö-teborgs kommun. Under 2004 har det i kommunerna inom Storgöteborg färdig-ställts 3 620 lägenhe-ter mot 2 813 2003. GR bedömmer att behovet av nya bo-städer, baserat på en befolkningsprognos, är 45 000 lägenheter över kommande 10 års period. Det mot-svarar ungefär det antal bostäder som idag ﬁ nns i Partille, Lerum och Alingsås kommuner samman-taget.

Färdigställda lägenheter, Storgöteborg

0 200 400 600 800 1000 1200 1975K4 1976K4 1977K4 1978K4 1979K4 1980K4 1981K4 1982K4 1983K4 1984K4 1985K4 1986K4 1987K4 1988K4 1989K4 1990K4 1991K4 1992K4 1993K4 1994K4 1995K4 1996K4 1997K4 1998K4 1999K4 2000K4 2001K4 2002K4 2003K4 2004K4 flerbostadshus småhus

20 per. glid. med. (flerbostadshus) 20 per. glid. med. (småhus)

(14)

Hur skall tillväxtförutsättningarna

förbättras?

• Fördjupade analyser av behov av infrastruktur, arbetsplatser och bostadsbyggande i tidiga planskeden.

• Infrastruktur är nyckeln. Genom infrastruktursatsningar kan man skapa bättre förutsättningar för bostadsbyggande. Bygg ut vägar och kollektivtraﬁ k – Västlänken • Samordnat agerande för att upp-märksamma staten på behoven av infrastrukturinvesteringar • Man borde upprätta och diskutera

gemensamma planförutsättningar mellan kommunerna så att man får en mer samordnad planering.

Hur kan bostadsbyggandet öka?

• Differentierad moms så att pro-duktionskostnaderna sjunker. • Utveckla en effektivare

planpro-cess med färre möjligheter att överklaga och försena bostads-projekt.

• Kommunala bostadsföretag kan förbättra investeringskalkylen genom att tillämpa ett lägre avkastningskrav i kranskom-munerna för att det skall gå att bygga hyresrätter där.

• Stimulera byggherreföretag som kan bygga billigt genom att upprätta kravspeciﬁ kationer med förutbestämda hyrestak som villkor för marktilldelning. • GR kan samordna och

koordine-ra så man kan ta ett gemensamt ansvar för bostadsbyggandet.

• Koncentrera nyproduktionen till de delar där förutsättningar för bostadsbyggandet är bäst. • Stor potential för förtätning i

Göteborgs kommun – Gullbergs-vass, Marieholm, Södra Älv-stranden, Hisingen

• En mer sammanhållen region ger möjligheter att differentiera boendeformer mellan olika delar • Man måste också bevaka och

motverka regionförstoringens eventuella negativa sociala ef-fekter.

• Differentiera markpriser med hänsyn till upplåtelseform. • Staten kan öka

stimulansbidra-gen för byggande av hyresrätter till att också omfatta ﬂ er typer, exempelvis större bostäder. • Uppmärksamma att också den

nuvarande inriktningen på produktionen skapar ﬂ er billiga bostäder genom de ﬂ yttkedjor som uppstår.

• Reducera övriga byggexploate-ringskostnader som anslutnings-avgifter, ta ekonomiskt ansvar för kommunala anläggningar, taxesättning etc.

Regional bostadsdialog

Regionala seminarier med syfte att

analysera och diskutera bostads-byggandet och bostadsmarknaden har genomförts.

Seminarierna lockade ett 60-tal deltagare bland både

förtroende-valda och tjänstemän från de olika kommunerna.

Olika frågeställningar togs upp och gruppdiskussioner genomfördes. Nedan redovisas en del av de syn-punkter som framkom.

(15)

• Olika former av gemensam intressebevakning, exempelvis gentemot riksdag och regering, Västtraﬁ k, Banverket, Vägver-ket och Länsstyrelsen.

• Gemensam kartläggning av utbud och efterfrågan på bostä-der och mark för arbetsplatser, handel och infrastruktur. Samt gemensam identiﬁ ering av hin-der för ökat bostadsbyggande. En sådan gemensam kartlägg-ning kan ge utgångspunkter för samverkan och koordination av översiktsplaneringen. Var skall man reservera mark? Samtidigt skiljer sig förutsättningarna åt mellan kommunerna och alla

kan kanske inte delta i utveck-lingen av sådana gemensamma planeringsförutsättningar. • GR kan erbjuda en arena för

dialog om planeringsförutsätt-ningar, kunskapsuppbyggnad och bostadsbyggande.

• Gemensamt arbete med att hitta koncept som pressar nyproduk-tionskostnaderna. Konceptet kan omfatta gemensamma upphand-lingar och markanvisningstäv-lingar exempelvis utifrån hyres-nivåer.

Vad kan vi göra gemensamt?

Strategier i enskilda kommuner

_{• Utveckla former för dialog om}

visioner och mål för kommunen och bostadsbyggandet

• Utforma en modern och ända-målsenlig markpolitik

• Utforma realistiska bostadsför-sörjningsprogram med tillhö-rande styrdokument

• Hantering av överklagande av planer

• Styrning av kommunala bo-stadsföretag

• För ett antal av kommunerna ﬁ nns för närvarande inget pro-blem och saknas inga direkta instrument att uppnå målen om bostadsbyggande