Kursrapport Företagsbeskattning, 30 högskolepoäng höstterminen 2013

(1)

Kursrapport Företagsbeskattning, 30 högskolepoäng höstterminen 2013

0. Allmänt

För kursen var professor Bertil Wiman kursföreståndare. Årets kurs byggde på tidigare års kurs. Återigen åkte kurserna på en studieresa till AB Volvo i Göteborg i slutet av september. Detta var i särklass det mest uppskattade momentet på kursen (4,9/5 i medelvärde). På studieresan besöktes även revisionsbyråerna Ernst & Young och PwC i Göteborg. Dagen efter fick vi besöka tillverkningen av lastvagnar. Därefter presenterade skatteavdelningen på AB Volvo (lastvagnstillverkaren), aktuella skattefrågor för en svensk multinationell koncern. På eftermiddagen besökte vi Göteborgs universitet och professor Robert Påhlsson höll en uppskattad föreläsning.

Ett seminarium om skattefrågor avseende det som kunde upplevas i fabriken (avskrivningar, byggnader, immateriella tillgångar i form av programvara för att styra produktionen, varulager m.m.) hölls också på eftermiddagen på Göteborgs Universitet innan hemresan anträddes.

Av de 30 registrerade studenter som läste 30 hp deltog fem studenter i vårt program Wintercourse och fyra studenter i European Tax Moot Court. Deras deltagande ingick i B-skedet på kursen.

Utvärdering. I år hade vi endast en kursvärdering, efter B-perioden. 14 studenter svarade. Utvärderingarna gav överlag positiva omdömen.

Följande är hämtat ur studenternas allmänna kommentarer och synpunkter avseende kursens upplägg:

Positiva omdömen (i utdrag)

• Seminarierna har varit bra och heltäckande.

• Bertil är bästa läraren jag haft på hela programmet

• Bra lärare

• Jätteroligt både med GBG-resa och praktik

• Bertils engagemang

• Praktiken

•

Möjligt att förbättra (i utdrag)

• Seminariematerialet borde lämnas ut tidigare

• Önskemål om bättre kurslitteratur

• Tiden för rättning för lång

• Bättre tidsplanering på seminarierna

(2)

1. Kursens innehåll

1.1 Beskrivning

Kursen företagsbeskattning behandlar såväl nationell såväl som internationell företagsbeskattning inkl. moms. Det finns en annan fördjupningskurs i skatterätt, nämligen internationell beskattning. Tidigare hette denna kurs företagsbeskattning med moms och den andra kursen internationell företagsbeskattning. I år har en viss förändring skett mot bakgrund av den nya inriktningen.

Parallellt med kursen företagsbeskattning har kurserna Företagens mervärdes- och inkomstskatt respektive redovisningsrätt och företagsekonomi löpt. Båda dessa kurser omfattar 15 hp. Vissa undervisningsmoment och studieresan var samordnade med delar av dessa kurser. Flera studenter på kursen företagsbeskattning läste även redovisningskursen.

1.2 Värdering och åtgärder

12 av svaren angav som allmänt omdöme att kursen var bra eller mycket bra. Min allmänna uppfattning är att studenterna har varit mycket nöjda med kursens innehåll och engagemanget från oss lärare. Vi har sett studenterna, har lärt oss deras namn och kunnat få en bra dialog under undervisningsmomenten.

Vi kommer naturligtvis att försöka att fortsätta att ha den höga förankringen i näringslivet. När det gäller saker som kan förbättras så arbetar Wiman för närvarande med en uppdatering av delar av kurslitteraturen. Även ett större inslag av EU-rätt diskuteras. Genomförs ett sådant framstår det som rimligt att en materialsamling trycks upp. Även seminariematerialet ska ses över och uppdateras. Rättning av tenta och uppsats bör ske snabbare och med bättre feedback.

Inför HT 2014 planerar vi att tentan ska ligga före praktikperioden och att praktikperioden ligger två veckor senare än i år (i slutet av november). Upplägget med uppsatshandledning mm verkar ha fallit väl ut, varför det bör bevaras. När det gäller möjligheten att få till mer tid mellan opponering och slutlig inlämning uppstår svårigheter i och med att det är jul och nyårshelger. Vad vi däremot bör överväga är att opponering sker på slutligt inlämnad (och i urkund körd) uppsats. Detta är som vi i efterhand har förstått det ett gängse sätt att göra på fördjupningskurser. Nackdelen med ett sådant upplägg är att studenterna inte ges möjlighet att förbättra uppsatsen inför slutinlämning. Opponeringen får med ett sådant upplägg ses som en möjlighet till muntlig framställning.

2 Kursens uppbyggnad

2.1 Beskrivning

Kursen var höstterminen 2013 i stora drag uppbyggd enligt följande:

1. Introduktionsföreläsningar

2. Resultatutjämningar inom företagsgrupper 3. Ekonomisk innebörd

(3)

4. Val av företagsform 5. Fåmansföretag 6. Andelsbyten

7. Redovisning och beskattning 8. Underskottsföretag 40 kap IL 9. Fusioner och fissioner

10. Moms (3 seminarier) 11. Handelsbolag

12. Heldag med aktuella skattefrågor på Skatteverket 13. Kapitalanskaffning

14. Skatteflyktsfrågor

15. Två veckors praktikperiod på en myndighet, domstol, konsultbyrå eller dyl.

16. Uppsats i valfritt ämne, om 15 sidor

Kursens uppbyggnad i stort fungerade bra. Vi fortsätter dock att göra om kursen så att den bygger på att följa ett företags bildande, expansion, omstrukturering och avveckling. Vi planerar att lägga in ytterligare internationella perspektiv, såsom hur de svenska reglerna står sig i en EU-rättslig kontext.

Studiebesöket på Skatteverket bestod dels i ett antal föreläsningar om aktuella skatteprocessor, dels av en föreläsning av regionskattechef Anette Landén om Storföretagsregionen med efterföljande mingel. Studenterna uppskattade studiebesöket på Skatteverket och vi hoppas att kunna genomföra ett sådan också kommande terminer.

3. Kursens mål

3.1 Beskrivning

Temat för kursen är beskattningen av företag och företagande i Sverige. Kursen innehåller både inkomstskatt och mervärdesskatt, eftersom båda dessa skatter är centrala för företagets totala beskattning. Kursen syftar till att deltagarna skall få dels fördjupade kunskaper om de skatterättsliga regler och principer som är av betydelse för beskattningen av skilda typer av företag, dels en förståelse för företagsbeskattningens roll i ett större sammanhang. Se närmare målen i kursplanen.

Jag anser att vi har nått en tillfredställande måluppfyllelse. Av de 14 svarande studenterna ansågs måluppfyllelsen ligga på 5,1 av 6.

4. Kursens bärande pedagogiska idéer

4.1 Beskrivning

Tanken bakom kursens innehåll och undervisningsförlopp är att studenterna skall få nyttig och praktiskt användbar kunskap om företagsbeskattning och moms. De skall dels få en ökad teoretisk kunskap om skattesystemets uppbyggnad, struktur och funktioner, dels få en bra grund att stå på när de ska ut i arbetslivet och jobba med skatter, oavsett om det är i förvaltningsdomstol, på Skatteverket eller som

(4)

skattejurister på byrå eller i företag. En ambition är att de problem studenterna möter skall ha klar praktisk relevans, och att vi på de utvalda problemområdena skall ge studenterna en klar teoretisk grund att stå på för att lösa avancerade frågeställningar.

Den mest förekommande undervisningsformen är seminarier, vilka studenterna förbereder i basgrupper och där läraren har en mer handledande funktion. Tanken med denna undervisningsform är att studenterna lär sig mer om de själva är aktiva än om de sitter stilla och väntar på att bli fyllda med kunskap. Hela undervisningssalens samlade kompetens och kunskap är också – självfallet – mycket större än endast lärarens kunskap och om alla eller flertalet är aktiva tillvaratas och sprids denna kunskap mellan individerna.

De föreläsningar som förekommer är antingen introducerande eller fördjupande.

Föreläsningar av praktiskt verksamma skattejurister förekommer i syfte att väcka intresse, stärka verklighetsanknytningen och skapa förebilder.

På kursen förekommer också praktik och studiebesök. Även dessa syftar till ökad kontakt med det framtida yrkeslivet och att bredda studenternas nätverk.

Pedagogiken på kursen bygger på en i stora delar gemensam värdegrund för Juridiska Institutionen såsom vi uppfattar det, nämligen att utbildningen syftar till att förbereda studenterna inför sin framtida yrkesroll och att seminarier är bra för att uppnå detta ändamål. Praktiken ger en ytterligare dimension för studenterna att bli förberedda inför yrkesrollen och är mycket uppskattad. Ibland behövs föreläsningar för att introducera studenterna i ett ämne. Djupdykningsföreläsningar kan vara intressanta att lyssna på eftersom studenterna får möjlighet att ta del av en persons erfarenheter på ett sätt som de inte hade kunnat göra enbart med hjälp av varandra, den ordinarie läraren och kurslitteraturen. Vi avser inte att ändra på kursens bärande pedagogiska idéer eftersom vi anser att de fungerar ändamålsenligt.

Vi lyckades erbjuda alla studenter praktikplatser på B-delen, ca 30 stycken.

Fördelning av platser gjordes i huvudsak genom lottning av kursledningen. Att döma av inlämnade praktikberättelser är praktiken mycket uppskattad, och detta oberoende av vilken arbetsplats de varit på. Det har bl.a. gällt domstolar (LR, KR, HFD), skattebyråer, Skatterättsnämnden, Svenskt Näringsliv, m.fl. Praktiken är mycket uppskattad och bör behållas. Praktiken är frivillig, men utnyttjas av nästan samliga studenter.

Vi bjöd praktikvärdar och studenter på jultallrik i december, fr.a. för att informera om juristutbildningen och tacka för gjorda insatser för våra studenter.

De erfarenheter vi gjort och som skall förbättras inför hösten 2014 är följande.

Praktikplatserna bör helst vara klara före kursstart (kontakt bör tas i april).

Praktikperioden kan flyttas till efter tentamen. Syftet med att lägga praktiken till efter tentan samt att dela ut praktikplatserna i god tid är att möjliggöra en större koppling mellan praktiken och den uppsatsskrivande delen av kursen. Fördelning av praktikplatser bör ske i samband med kursstart och val av uppsatsämnen senast 1 oktober.

(5)

Föreläsningarna var ganska uppskattade. Interna föreläsare var mer uppskattade än externa men det tror vi beror på att de externa föreläsningarna har ett annat syfte än ren kunskapsöverföring.

5. Examination och betygspåverkande faktorer

5.1 Beskrivning

Kursen examineras enligt följande:

• Tentamen (100 poäng)

• Uppsats (100 poäng)

En konsekvens av att ha en stor del PM-skrivande på kursen är att betygen hamnar förhållandevis högt på detta moment. Jag tror det beror på att:

• Studenterna är intresserade av skatterätt och av sina ämnen, eftersom de själva väljer ämnen

• Studenterna befinner sig i slutet av utbildningen och har goda grundkunskaper i att skriva PM

• Studenterna får en PM-föreläsning, där PM-skrivandet gås igenom i detalj

• Studenterna får god tillgång till handledning under skrivandets gång

• Studenterna får ibland stöd av praktikplatserna med ämneskompetens och i ämnesvalet

• Studenterna hjälper varandra genom peer reviw.

• Studenterna har gott om tid för PM-skrivandet, eftersom inlämning sker först efter jul (”jullovet” blir ju som lite extratid som kan utnyttjas vid behov)

Antalet AB blev 16 stycken och Ba 12.

6 Basgruppsverksamheten i undervisningen

6.1 Beskrivning

Studenterna förbereder alla seminarier i basgrupper. Basgrupperna sätts ihop av amanuensen i början av terminen och behålls under hela terminen om inte akuta problem uppstår. Akuta problem kan t.ex. vara att det blir alltför få medlemmar i någon basgrupp eller allvarliga samarbetssvårigheter. Något sådant uppkom inte under terminen.

Basgrupperna fungerade såvitt vi kunde bedöma väl under terminen. Vi ser inte någon anledning till att ändra på basgruppsverksamheten i undervisningen. Detta stödjs även av kursvärderingen.

(6)

7 Inslag av skrivträning

7.1 Beskrivning

Studenterna skriver en uppsats om 15 sidor i valfritt ämne. I oktober inleds B-delen med dels en introduktionsföreläsning dels en föreläsning om metod mm.

Inledningsvis lämnar studenterna in en s.k. uppstarts-pm (motsvarande ett inledande avsnitt på ca 3 sidor) i valt ämne. Därefter hölls en handledningsomgång i mindre grupper där de mest vanligt förekommande felen diskuteras och individuell återkoppling gavs. Efter jul gjorde studenterna en peer-review på varandras uppsatser, där en skriftlig peer reveiw pm skrevs (och betygsattes). Därefter hölls oppositionsseminarier där såväl författaren som opponenten fick presentera respektive ventilera sina synpunkter. Studenterna fick även skriftlig individuell feedback på sina uppsatser. Efter seminarierna hade studenterna ett fåtal dagar på sig att genomföra förbättringar och lämna in uppsatserna till examination.

Den ökade insatsen som gjorts innevarande termin på uppsats-delen har gett positivt utslag. Se ovan under avsnitt 1.2.

8. Inslag av muntligt framförande

8.1 Beskrivning

Den muntliga färdighetsträningen bestod i aktivt deltagande på seminarier och genom opponering på uppsatsen på B-skede.

Jag bedömer att studenterna fått god träning i att inför hela gruppen muntligt redovisa svåra juridiska problem, vilket även stöds av kursvärderingen. Eventuellt skulle ökade inslag av redovisningsmoment kunna införas i seminarieverksamheten.

9. Inslag av rättstekniksträning

9.1 Beskrivning

Uppsatsskrivandet krävde att studenterna sökte juridiskt källmaterial vid sidan om det som fanns i den juridiska kurslitteraturen. Vi hade praktisk övning i biblioteket utförd av bibliotekarie i inledningen av B-perioden.

Inslaget av rättstekniksträning är omfattande och tillräckligt. Jag anser att de allra flesta var duktiga på rättsteknik, men utrymme för förbättringar finns.

10. Värdering av de olika undervisningsformerna

Se ovan under 4 och 9.

11. Kurslitteraturen

11.1 Beskrivning Se litteraturförteckningen.

(7)

Aktuella rättsfall, artiklar och utdrag ur läroböcker har löpande publicerats på studentportalen.

Se ovan under avsnitt 1.2. Studenterna är någorlunda nöjda. Wimans lärobok finns endast i kompendieform, och behöver uppdateras. Den har ändå varit uppskattad. I övrigt kommer vi att lägga till mer artiklar och rättsfall som kursfordran framöver.

12 Internationalisering

12.1 Beskrivning

Även om tyngdpunkten ligger på nationell företagsbeskattning har kursen betydande internationella inslag, bland annat eftersom momsen är harmoniserad inom EU. De internationella inslagen består av:

• Tillämpning av EU-direktiv

• Gemenskapskonform tolkning och direkt effekt

• EU-fördragets diskriminerings- och restriktionsförbud

• EU-domstolens domar

• Internationell företagsbeskattning

Men också avseende inkomstskatt finns betydande internationella inslag eftersom den nationella skatterätten är så påverkad av såväl EU-rätten som våra skatteavtal med andra stater.

Vi hade i år ett inslag om transfer pricing och flera av studiebesöken hade än mer internationell inriktning än tidigare år. Som exempel kan nämnas besöket på AB Volvo där stor tonvikt läggs på den internationella koncernen och problem som uppstår pga den internationella kontexten när det gäller såväl inkomstskatter som moms.

Fyra studenter fick byta ut uppsatsdelen mot att i stället delta i European Tax Moot Court, och fem studenter gjorde detsamma för deltagande i Wintercourse. Detta innebär ett stort internationellt inslag.

Det är ett ordentligt internationellt inslag i kursen. Vi har dock funderingar på att utöka detta ytterligare bland annat med en mer EU-rättslig inriktning.

13. Hållbar utveckling

13.1 Beskrivning Saknas

Kan kräva lite kreativitet att finna perspektiv som kan belysas.

(8)

14. Genusperspektiv

Vi strävar också efter att ha lärare och författare till kurslitteraturen av olika kön och implementerar ett mångfaldsperspektiv vad beträffar namn på personer och familjekonstellationer i seminariematerial.

När det gäller kurslitteraturen har vi inte lyckats. Däremot har Lodin m.fl. under året utökat sin författarkrets till att även innesluta en kvinna.

15. Former för kursutvärdering

Skriftlig (Se ovan avsnitt 1.2).

16. Lärargruppens sammansättning och kompetens

Huvuddelen av undervisningen sköttes av Bertil Wiman, professor i finansrätt. Några av seminarierna hölls av doktoranden Anna Lewander. Anna Lewander var även coach för Moot Court laget. Lärare som hade enstaka undervisningsinsatser var:

• Jan Bjuvberg, universitetslektor

• Mikaela Sonnerby, jur dr

• Jerome Törner Monsenego

• Anette Landén, chef Storföretagsregionen, Skatteverket

• Sven-Olof Lodin, professor emeritus m.m.

• Sven-Åke Bergkvist, Mannheimer Swartling Advokatbyrå

• Jari Burmeister, Skeppsbron Skatt

Eftersom Wiman är man och har huvuddelen av undervisningen blir andelen undervisning fullgjord av kvinnor så hög.

17 Kursens timtilldelning

Behöver mer m.h.t. till den högre ambitionsnivån med studieresa, företagsbesök och praktikplatser. Lärarkåren satsar betydligt mer tid än enbart undervisningstiden för att studenterna ska få en bra kurs och kontakt med framtida arbetsgivare. Bara att skaffa fram praktikplatser tar mycket tid i anspråk.

18 Motivering av betyg

Se ovan avsnitt 5.2. Jag anser inte att detta utfall kräver särskild motivering.

Uppsala 2014-03-25

Bertil Wiman Kursföreståndare