06.1. Bilaga 1 Inventering av lokalbehov 2019-2026 KFN

INVENTERING AV LOKALBEHOV 2019-2026

Kultur och fritidsnämnden

2017-09-25 Jonas Appelgren

2

Innehåll

Bakgrund ... 3

Befolkningsutveckling och omvärldsanalys ... 3

Idrott ... 4

Verksamhet ... 4

Prognoser barn- och ungdomsidrott ... 4

Spelplaner - nulägesbeskrivning och nyckeltal ... 7

Idrottshallar och gymnastiksalar- nulägesbeskrivning och nyckeltal ... 8

Idrottshallar och gymnastiksalar- nyttjandegrad ... 10

Övriga lokaler och anläggningar - nulägesbeskrivning och nyckeltal ... 12

Slutsats idrott ... 13

Kultur- och ungdomsverksamhet ... 15

Verksamhet ... 15

Bibliotek - nulägesbeskrivning och nyckeltal ... 15

Kulturskolan - nulägesbeskrivning och nyckeltal ... 16

Ungdomsverksamhet - nulägesbeskrivning ... 17

Övrig kulturverksamhet - nulägesbeskrivning ... 17

Slutsats kultur- och ungdomsverksamhet ... 18

Lokalbehov 2019-2026 ... 20

Beskrivning och status projekt ... 20

Strategi för framtida prioritering av behov ... 24

Förslag rangordning projekt idrottshallar ... 24

Förslag rangordning projekt tvingande underhåll ... 26

Förslag rangordning projekt kopplat till Väsjön ... 26

Projekt övriga lokaler/anläggningar ... 26

Administrativa lokaler ... 28

3

Bakgrund

Inventering av lokalbehov ska synliggöra kommunens behov av lokaler för kultur - och fritidskontorets verksamhet under kommande år.

Föregående behovsinventering, avseende år 2018 - 2022, genomfördes 2016. Årets inventeringsperiod har förlängts och metoden utvecklats i syfte att utgöra ett bättre och tydligare beslutsunderlag.

Inventering av lokalbehov utgör grunden i det årliga inventeringsarbetet och leder fram till kommunledningskontorets lokalresursplan . Denna plan är ny för i år och ger bättre förutsättningar för en strategisk kommunövergripande lokalförsörjningsplan . Syftet med förändringen är att stärka och effe ktivisera samarbetet inom lokalresursplanering med kommunnyttan i fokus.

Nytt för i år är också att inventeringsperioden förlängts för att stämma överens med kommunens tioåriga befolkningsprognos, 2017 - 2026.

Befolkningsutveckling och omvärldsanalys

Kom munens totala folkmängd var 71 023 personer vid årets slut år 2016. Under 2022 b eräknas folkmängden överstiga 80 000 pers oner och fyra år senare, år 2026, överstiga 85 000.

Befolkningsprognosen har tagits fram av Sweco Society och bygger till stor del på k ommunens bostadsantagande. Bostadsproduktion i enlighet med bostadsantagandet är således av stor betydelse för att befolkningsutvecklingen ska motsvara prognosen. Inom de yngre

ålderskategori erna har b ostadsproduktionen stor påverkan, särskilt för ålderskategorierna upp till 12 år.

Den goda byggkonjunkturen har de senaste åren inneburit en minskad konkurrens bland entreprenörer vilket har lett till kraftigt ökade byggkostnader. Detta är problematiskt då de ökade byggkostnaderna för med sig höga hyresnivåer vilket drabbar nämnden under mycket lång tid framöver. Denna situation gör det extra viktigt att prioritera kommande projekt.

Historiskt har byggkonjunkturen vänt snabbt så om möjlighet finns att avvakta med projekt i tid finns en potentiell m öjlighet att hålla nere hyresnivåerna över tid.

4

Idrott

Sollentuna kommun har ett starkt föreningsliv, särskilt vad gäller idrottsföreningar. Det finns ett antal stora föreningar i kommunen men även en bredd där många olika sporter är

representerade. Detta ställer stora krav på kommunen då föreningarnas behov av ytor och lokaler för verksamhet är mycket stort och kraven från föreningslivet ofta höga. Inom kultur- och fritidskontoret finns en drifts- och anläggningsorganisation som sköter befintliga

idrottsanläggningar i kommunen samt en organisation för föreningsstöd och lokalbokning.

Verksamhet

Inom ramen för idrottsverksamheten finns drift- och anläggningsorganisationen som utgår från Sollentunavallen. Organisationen sköter kommunens idrottsanläggningar, både utomhus- och inomhusanläggningar. Utomhusanläggningar är exempelvis utegym, motionsspår,

fotbollsplaner, näridrottsplatser och mindre spontananläggningar, så som så kallade Qulan- anläggningar. Exempel på inomhusanläggningar är sporthallar, gymnastiksalar, friidrottshallen, ishallar och fotbollshallen. Simhallen samt Väsjöbacken drivs på entreprenad av privata aktörer på uppdrag av kultur- och fritidsnämnden.

Inom idrottsverksamheten finns även kontorets idrottskonsulenter som arbetar med lokalbokning samt föreningsstöd till idrottsföreningar och ungdomsföreningar.

Idrottskonsulenterna arbetar både med den praktiska bokningen av lokaler samt med fördelning av tider till föreningslivet på årsbasis.

Idrottsverksamhet upp till 12 års ålder kallas barnidrott och verksamhet från 13 år för

ungdomsidrott. I Sollentuna kommun fördelas kommunalt subventionerade träningstider samt stöd till aktiviteter för föreningsverksamhet inom åldersspannet 7 – 20 år.

Prognoser barn- och ungdomsidrott

Prognosen över antalet potentiella utövare inom barn- respektive ungdomsidrottens

åldesintervall på 6-12 år samt 13-19 år utgör ett viktigt beslutsunderlag för framtida satsningar inom området. Utifrån aktuell befolkningsprognos redogörs nedan för utvecklingen inom respektive grupp samt trender och tendenser såväl för hela kommunen som på områdesnivå.

Även nyckeltal och jämförelser med andra kommuner kan utgöra ett bra beslutsunderlag varför detta redovisas på utvalda delar.

Figur 1 Prognos över utvecklingen av antalet 6-12-åringar (potentiella utövare barnidrott) respektive antalet 13-19-åringar (potentiella utövare ungdomsidrott)

Totalt sätt väntas antalet 6-19-åringar öka med 16 % de kommande 10 åren vilket framgår av figur 1 och 2. Anmärkningsvärt är att antalet ungdomar 13-19 år väntas öka med hela 28 % vilket är betydligt mer än barn 6-12 år som bara väntas öka med 5 % under samma period.

Detta är intressant kopplat till de olika gruppernas behov, barnidrotten är t.ex. mer beroende av

Befolkning 6-19 år 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026

6-12 år "Barnidrott" 7 702 7 631 7 611 7 582 7 570 7 564 7 532 7 578 7 735 7 918 8 104

13-19 år "Ungdomsidrott" 6 372 6 678 6 891 7 237 7 549 7 770 7 963 8 101 8 120 8 145 8 153

Totalt 6-19 år 14 074 14 309 14 501 14 820 15 119 15 334 15 495 15 680 15 855 16 063 16 257

5 närhe t till hallar och planer men inte lika beroende av stora planer och hallar. Ungdomsidrotten däremot kräver ofta större anläggningar men är inte lika beroende av inom vilket område de finns.

Figur 2 Prognos fram till 2026 i % samt i antalet barn/ungdomar för respektive åldersspann

Antalet ungdomar 13 - 19 år väntas öka de kommande 4 - 6 åren till stor del p.g.a. att barn folkbokförda i kommunen idag övergår i ungdomsålder . Ca år 2020 väntas antalet ungdomar och barn vara lika stort ti ll antalet, ca 7 500 st. vardera vilket framgår av figur 3. Antalet barn 6 - 12 år väntas t.o.m. minska fram till ca 202 3 för att sedan sakta ta fart uppåt. Observera dock att prognosen för 6 - 12 - åringar är mer osäker p.g.a. att den i större utsträckning beror på en

bostadsproduktion enligt bostadsantagandet . Om bostadsproduktionen skulle bli lägre än bostagsantagandet kommer antalet 6 - 12 - åringar att minska ytterligare de kommande åren.

Figur 3 Diagram över utvecklingen av antal et 6 - 12 - åringar ( potentiella utövare barnidrott) respektive antalet 13 - 19 - åringar ( potentiella utövare ungdomsidrott)

Befolkningen i åldersintervallet 6 - 19 år väntas öka procentuellt ungefär som befolkningen i stort fram till 2026. Dock med relativt stora skillnader mellan områdena i kommunen vilket framgår av figur 4 och 5. I ntressant kopplat till prioritering mellan olika behov/projekt och för framtida strategiska beslut.

Ökning 6-12 år 2016-2026

1,05 5% 402

Ökning 13-19 år 2016-2026 1,28 28% 1 781 Ökning tot 6-19 år 2016-2026

1,16 16% 2 183

6

Figur 4 Tabell över utvecklingen av antalet 6 - 12 - åringar i respektive område ( potentiella utövare barnidrott)

I områden som Tureberg, Edsberg och Häggvik väntas antalet barn och ungdomar öka mycket de kommande 10 åren medan det väntas ske en viss minskning i områden som Viby och Helenelund, i det sistnämnda sä rskilt tydligt för 6 - 12 - åringar vilket framgår av figur 4.

Observera dock att befolkningsökningen av barn och ungdomar i exempelvis Edsberg där Väsjön ingår till stor de l beror på ett osäkert bosta d santagande .

Figur 5 Tabell över utvecklingen av antalet 13 - 1 9 - åringar i respektive område ( potentiella utövare ungdomsid rott )

7

Spelplaner - nulägesbeskrivning och nyckeltal

I kommunen fanns år 2016 sex st. 11-spelsplaner i konstgräs enligt nedan:

 Skinnaråsens IP

 Edsbergs sportfält

 Helenelunds IP

 Kärrdalsplan

 Norrvikens IP

 Sollentunavallen

Utöver dessa invigs i september 2017 en inomhushall med 11-spelsplan i konstgräs på

Norrvikens IP. Denna plan kommer utöver att ge möjlighet till att spela fotboll på vinterhalvåret även utgöra ett komplement året om som konstgräsplan.

Av figur 6 framgår nyckeltal avseende antalet 11-spelsplaner i konstgräs per 10 000 invånare.

Utifrån ett länsperspektiv ligger Sollentuna relativt bra till med ett nyckeltal på 0,98 mot snittet bland Stockholms läns kommuner på 0,83. En jämförelse med grannkommunerna; Täby, Danderyd, Upplands Väsby, Solna, Stockholm, Sundbyberg och Järfälla är också intressant.

P.g.a. att Solna, Stockholm och Sundbyberg har en olik demografisk sammansättning mot Sollentuna så har Täby, Danderyd, Upplands Väsby och Järfälla valts ut som mer relevanta att jämföra med.

Sollentuna Danderyd Täby Järfälla Upplands Väsby

Stockholms läns kommuner 11-

spelsplaner konstgräs

0,98* 1,84 1,15 0,40 0,91 0,83

Figur 6 Nyckeltal över antalet konstgräsplaner år 2016, antal/10 000 inv. (källa: kolada.se)

* ca 0,98 inkluderat nya inomhushallen på Norrvikens IP klar 2017 (Nyckeltal 2016: 0,84)

Utöver Danderyds kommun som sticker ut i länet avseende 11-spelsplaner i konstgräs så ligger Sollentuna relativt bra till, särskilt då inomhushallen i Norrviken tas med i jämförelsen.

Inomhushallen inkluderad så ligger Sollentuna i nivå med de kommunerna med högst nyckeltal i Stockholms län.

Utöver konstgräsplanerna finns det även tre st. 11-spelsplaner i naturgräs enligt nedan:

 Skinnaråsens IP

 Edsbergs sportfält

 Sollentunavallen

I kommunen finns även sex st. 7-spelsplaner i konstgräs enligt nedan:

 Edsbergs sportfält

 Helenelunds IP

8

 Tegelhagsplan tillfälligt flyttad till Silverdal. Under byggnation av Tegelhagens skola och hall är paviljonger för skolverksamhet placerade på denna plan vilken ersätts av en tillfällig plan i Silverdal på JMs fastighet. Tanken är att gräset från den tillfälliga

konstgräsplanen i Silverdal läggs tillbaka på Tegelhagsplan när nya skolan är klar ht19.

 Vaxmora fotbollsplan

 Vibyplan

 Bagarbyplan

Utöver ovan planer finns det även ett antal mindre grusplaner i kommunen, ofta på skolgårdar.

Utifrån ett kultur- och fritidsperspektiv skulle dessa kunna utgöra ett bra komplement till befintliga konstgräsplaner som det är stor efterfrågan på. Detta förutsatt att barn- och utbildningskontoret har intresse av att lägga konstgräs även på dessa mindre planer. Vid ett utökat samarbete inom kommunen finns det med andra ord möjlighet att utnyttja dessa ytor bättre på sikt.

På samma sätt finns även en potentiell resurs på sikt vad avser utomhusytor och planer på mark som ej ägs av kommunen som ligger i befintliga bostadsområden som t.ex. i samfälligheter, villaföreningar och bostadsrättsföreningar.

Idrottshallar och gymnastiksalar- nulägesbeskrivning och nyckeltal

I kommunen fanns år 2016 nio st. fullstora sporthallar av storleken 18x36 m till 22x42 meter enligt nedan:

 Helenelundshallen/sporthallen (ca 36x18m)

 Häggvikshallen B-hallen (ca 40x20m)

 Nya Rotebrohallen/sporthallen (ca 43x26m)

 Rotebrohallen (ca 36x18m)

 Satelliten A-hallen (ca 40x20m)

 Satelliten B-hallen (ca 19x37m)

 Silverdalshallen (ca 40x20m)

 Sim- och sporthallen A-hallen (ca 42x20m)

 Sim- och sporthallen B-hallen (ca 36x18m)

Utöver dessa hallar pågår byggnation av ytterligare en fullstor hall (ca 43x26m),

Edsbergshallen, i anslutning till den gamla Edsbergshallen (13x26 m), vid Edsbergsskolan.

Denna hall ligger även avståndsmässigt nära Gärdesskolan samt Rudbecks gymnasium.

Inomhushallen för fotboll på Norrvikens IP kommer även göra det möjlighet att spela fotboll på vinterhalvåret vilket då frigör plats i övriga hallar under denna tid.

Generellt nyttjas hallarna för skolidrott vardagar 8-16 samt är bokningsbara för exempelvis föreningsliv 16-23 vardagar samt 8-23 helger, lov och röda dagar. Kultur- och fritidskontoret hyr kommunens samtliga hallar och gymnastiksalar, utöver hyran tillkommer driftskostnader för ex städ, tillsyn och underhåll. Kultur- och fritidskontoret har generellt debiterat

skolenheterna ca hälften av hyres- och driftkostnaderna för skolidrotten 8-16. Övriga intäkter kommer från föreningsliv och är i sammanhanget marginella då hyran till föreningsliv

subventioneras, på sin höjd rör det sig om ca 100 000 kr/år för en fullstor sporthall. Differensen mellan vad kultur- och fritidskontoret får in av skolenheter och föreningsliv finansieras via anslag för att täcka hyres- och driftskostnader. För en fullstor nybyggd hall med enbart en

9 hyreskostnad på ca 3,5 milj. kr/år blir ovan modell problematisk kopplat till skolenheternas betalningsförmåga vilket framgår av kapitel slutsats idrott.

Av figur 7 framgår nyckeltal avseende antalet fullstora hallar av storleken 18x36 m till 22x42 meter per 10 000 invånare. Utifrån ett länsperspektiv ligger Sollentuna relativt bra till med ett nyckeltal på 1,27 mot snittet bland Stockholms läns kommuner på 1,25. En jämförelse med grannkommunerna; Täby, Danderyd, Upplands Väsby och Järfälla är också intressant då deras demografiska sammansättning liknar Sollentunas.

Sollentuna Danderyd Täby Järfälla Upplands Väsby

Stockholms läns kommuner

Idrottshallar 1,27* 0,92 2,16 4,03** 1,59 1,25

Figur 7 Nyckeltal över antalet idrottshallar 18x36 m till 22x42 m år 2016, antal/10 000 inv. (källa: kolada.se)

* ca 1,39 inkluderat nya hallen i Edsberg under byggnation 2017 (planerad klar ht18)

** Har ett stort antal hallar av den mindre storleken 18x36 m

Av grannkommunerna (och i hela länet) sticker Järfälla ut med ett nyckeltal på 4,03. Detta beror på att kommunen har ett stort antal ”mindre hallar” av storleken ca 18x36 meter. Om en jämförelse skulle gjorts utifrån en miniminivå på 20x40 meter, vilket är minimimåtten för exempelvis en handbollsplan, skulle det se annorlunda ut. Sollentuna och Järfälla har båda 5 st.

hallar på minimum 20x40 meter (6 st. i Sollentuna när Edsbergshallen är klar ht18). Då Järfälla har fler invånare skulle Sollentuna få ett bättre nyckletalet i en jämförelse av antalet hallar med måtten minimum 20x40 meter.

Ett rikssnitt avseende hallar kan även vara intressant att jämföra med då kommunerna i Stockholms län ligger lägre än snittet för Sveriges samtliga kommuner som ligger på 2,11.

Värt att notera är att Sollentuna medräknat nya hallen i Edsberg når upp i ett nyckeltal på ca 1,39 jämfört med länssnittet på 1,25 (2016). Om en jämförelse därutöver även skulle inkludera hallprojekt i lokalförsörjningsplan, 2018-2022, så skulle det se annorlunda ut. Integrerat med planerade skolprojekt pågår även en utbyggnad av fullstora hallar. Utöver byggnation av Edsbergshallen pågår även byggnation av Tegelhagenskolan med ny hall. Denna hall blir dock inte fullstor (ca 28x16m). Fullstora hallar (min 20x40m) i lokalförsörjningsplanen, 2018-2022, är hallar i anslutning till Töjnanskolan, Eriksbergsskolan, Väsjöskolan samt sporthall

Viby/Norrviken.

Om samtliga hallar i planen skulle genomföras i närtid så skulle det ge ett nyckeltal på ca 1,94 (14 st. hallar mot dagens 9 st.) jämfört med länssnittet på 1,25 (2016). Antalet fullstora hallar av minimummåttet handbollsplan 20x40 meter skulle då landa på 10 st.

10 I kommunen finns utöver de fullstora hallarna även ett antal sporthallar och gymnastiksalar av mindre storlek vilket framgår nedan:

 Edsbergshallen (ca 24x12m)

 Häggvikshallen A-hallen (ca 30x20m)

 Eriksbergsskolan/gymnastiksal (ca 16x10m)

 Gillboskolan/gymnastiksal (ca 16x10m)

 Gröndalsskolan/gymnastiksal (ca 11x8m)

 Häggviksskolan/gymnastiksal (ca 24x12m)

 Kärrdalsskolan/gymnastikssal (ca 18x12m)

 Norrvikens skola/gymnastiksal (ca 16x10m)

 Runbackaskolan/gymnastiksal/halva A (ca 18x9m)

 Runbackaskolan/gymnastiksal/halva B (ca 18x9m)

 Rösjöskolan/gymnastiksal (ca 18x12m)

 Sollentuna International School/gymnastiksal (ca 16x10m)

 Sollentunavallen IP/gymnastiksal (ca 18x12m)

 Tegelhagsskolan/gymnastiksal (ca 16x10m) rivs och ersätts med ny hall ca 28x16m i samband med pågående byggnation av nya Tegelhagsskolan. Denna hall blir ett bra tillskot i södra delen av Sollentuna och kommer att vara fullstor för t.ex. volleyboll och basket.

 Trollholmen/Norra strand/gymnastiksal (ca 18x12m)

 Töjnaskolan/gymnastiksal (ca 11x8m)

 Vaxmoraskolan/gymnastiksal (ca 16x10m)

Dessa hallar och salar ligger i eller i anslutning till Sollentuna grundskola och utgör därmed ett komplement till de fullstora hallarna. Då särskilt för de lägre åldrarna inom barnidrotten (6-12- åringar).

Idrottshallar och gymnastiksalar- nyttjandegrad

Av figur 8 framgår nyttjandegraden för ett urval av kommunens bokningsbara sporthallar för ht16-vt17, 16-23 vardagar samt 8-23 helger, lov och röda dagar. Nyttjandegraden är överlag hög, i synnerhet för de största hallarna.

Figur 8 Nyttjandegraden för ett urval av kommunens sporthallar för ht16-vt17

Sporthallar

Exklusive skolbokningar & inklusive lov och röda dagar.

20160905-20170430, 16-23 vardagar & 8-23 helger

Objekt: Antal timmar Antal tillgängliga timmar 34 veckor* Nyttjandegrad

Edsbergshallen (24x12) 1646 2108 78,1%

Helenelundshallen/Sporthallen (36x18) 1669 2108 79,2%

Häggvikshallen/A-hallen (30x20) 1747,5 2108 82,9%

Häggvikshallen/B-hallen (40x20) 1849 2108 87,7%

Nya Rotebrohallen/Sporthallen (40x20) 2019,5 2278 88,7%

Rotebrohallen (36x18) 1908,25 2278 83,8%

Satelliten/A-hallen (40x20) 1681 1768 95,1%

Silverdalshallen (40x20) 1888,17 2278 82,9%

Sim- och sporthallen/A-hallen (42x20) 1619,25 1768 91,6%

Sim- och sporthallen/B-hallen (36x18) 1508,5 1768 85,3%

Summa 17812,67 20570 86,6%

11 Av figur 9 framgår nyttjandegraden för ett urval av kommunens bokningsbara mindre hallar och gymnastiksalar för ht16-vt17, 16-23 vardagar samt 8-23 helger, lov och röda dagar.

Nyttjandegraden ligger i snitt på knappt 60 % vilket innebär att det finns potential i att öka nyttjandet. Dock måste beaktas att de mindre hallarna och salarna nyttjas särskilt mycket för de lägre åldrarna inom barnidrotten (6-12-åringar). Det är inte rimligt att denna målgrupp ska nyttja hallarna fram till kl. 23 på kvällar vilket håller ner nyttjandegraden enligt figur 9.

Figur 9 Nyttjandegraden för ett urval av kommunens mindre hallar och gymnastiksalar för ht16-vt17

Nyttjandegraden för gymnastiksalarna ser helt annorlunda ut för t.ex. måndag-fredag kl. 17-21.

Räknas dessutom de två mindre salarna, i Gillboskolan och Töjnaskolan, bort blir

nyttjandegraden nästan 88 % för dessa tider. På motsvarande sätt blir nyttjandegraden för gymnastiksalarna exklusive Gillboskolan och Töjnaskolan på helger 10-18 över 90 %. Med andra ord är nyttjandegraden även för gymnastiksalar mycket god för de tider där de efterfrågas som mest. Potentialen i merutnyttjande avser främst sena tider.

Gymnastiksalar

Exklusive skolbokningar & inklusive lov och röda dagar.

20160905-20170430, 16-23 vardagar & 8-23 helger

Objekt: Antal timmar Antal tillgängliga timmar 34 veckor* Nyttjandegrad

Eriksbergsskolan/Gymnastiksal (16x10) 1193,5 2040 58,5%

Gillboskolan/Gymnastiksal (16x10) 784 2125 36,9%

Gröndalsskolan/Gymnastiksal (11x8) 426,5 2125 20,1%

Häggviksskolan/Gymnastiksal (24x12) 1556 2125 73,2%

Kärrdalsskolan/Gymnastiksal (18x12) 1144 2040 56,1%

Norrvikens skola/Gymnastiksal (16x10) 1248,75 2040 61,2%

Runbackaskolan/Gymnastiksal/Halva A (18x9) 1631,5 2210 73,8%

Runbackaskolan/Gymnastiksal/Halva B (18x9) 1547,5 2210 70,0%

Rösjöskolan/Gymnastiksal (18x12) 970 2040 47,5%

Sollentuna Intern. School/Gymnastiksal (16x10) 1185 2040 58,1%

Sollentunavallen IP/Gymnastiksal (18x12) 1796 2210 81,3%

Tegelhagsskolan/Gymnastiksal (16x10) 1232 2040 60,4%

Trollholmen/Norra strand/Gymnastiksal (18x12) 1685 2040 82,6%

Töjnaskolan/Gymnastiksal (11x8) 536 2040 26,3%

Vaxmoraskolan/Gymnastiksal (16x10) 1115 2040 54,7%

Summa 18050,75 31365 57,6%

12

Övriga lokaler och anläggningar - nulägesbeskrivning och nyckeltal

I Sollentuna kommun finns utöver hallar och planer även ett antal specialanläggningar enligt nedan:

 Sollentunavallen med friidrottsanläggning och regional inomhushall för friidrott

 En simhall med en 25-metersbassäng (7 banor) och en mindre undervisningsbassäng

 Två ishallar vid Sollentunavallen samt bandyplan utomhus vintertid

 En inomhushall för fotboll (11-spelsplan på konsgräs) vid Norrvikens IP (klar 2017)

 Väsjöbacken skidanläggning

 Tre utegym varav ett i Viby, ett vid Rösjön och ett vid Segeludden. Dessutom ett mindre utegym i anslutning till utsiktsplatsen vid Edsvik

 Ett flertal motionsspår och elljusspår

Simhallen samt Väsjöbacken drivs på entreprenad av privata aktörer på uppdrag av kultur- och fritidsnämnden.

Avseende simhallen så har kommunen ett nyckeltal på 0,14 (antal inomhusbassänger 25-49 m/10 000 inv.) att jämföra med snittet i länet som ligger på 0,28 (källa: kolada.se). Denna typ av jämförelse kommuner emellan beror till stor del på antalet invånare samt eventuell storlek på bassäng-/er. Det är dock intressant att jämföra denna typ av anläggning med

befolkningsmängden historiskt. När simhallen färdigställdes 1971 hade Sollentuna ca 40 000 invånare vilket framgår av figur 10.

Figur 10 Folkökning och folkmängd i Sollentuna perioden 1970-2016

13 Utifrån befolkningsprognosen så kommer Sollentuna ha ca 80 000 invånare omkring år 2022/23 vilket innebär att dubbelt så många invånare kommer att ha samma ”resurs simhall” som 1971.

En möjlighet skulle kunna vara att efterhand utveckla det vilande projektet utomhusbad (ingick i lokalförsörjningsplan 2018-2022) till en kombination av ytterligare bassängyta inomhus med ev. möjlighet att vistas utomhus.

Vad avser kommunens två ishallar så ger de ett nyckeltal på 0,28 (ishallar, antal/10 000 inv.) att jämföra med snittet i länet som ligger på 0,40. Dock ska påpekas att Sollentuna dessutom har en bandyplan tillgänglig för allmänheten vintertid samt Edsvikens och Norrvikens

långfärdsskriskospår när vädret tillåter vintertid.

Utöver ovan nämna specialanläggningar finns en rad anläggningar som inte drivs i kommunens regi, t.ex. ridklubbar, racket-/tennisklubbar och golfklubbar.

Slutsats idrott

Utifrån en generell jämförelse av nyckeltal inom idrotten ligger Sollentuna i nivå med

kommunerna i Stockholms län vad avser exempelvis planer och hallar. Ambitionsnivå gentemot andra kommuner i länet är en faktor som spelar in för framtida prioriteringar. Därutöver utgör befolkningsutvecklingen enligt figur 1 och den demografiska utvecklingen enligt figur 4-5 i olika områden ett viktigt beslutsunderlag. Att även titta historiskt på folkmängd och folkökning enligt figur 10 är av intresse för idrottsanläggningar som t.ex. simhall då resursen av en sådan specialanläggning per invånare minskar i takt med befolkningsökningen. Sollentuna har två relativt nya specialanläggningar, en regional inomhusfriidrottsanläggning och en

inomhusanläggning för fotboll (11-spelsplan i konstgräs på Norrvikens IP klar under 2017).

Befintlig fördelning av hallar och planer på områdesnivå får också ses som relativ god. I de mest tätbefolkade områdena med bäst kommunikationer finns de fullstora sporthallarna vilket kompletteras av mindre hallar och salar i anslutning till kommunens skolor i samtliga 9 kommundelar. Konstgräsplaner av storleken minimum 7-spelsplan finns i princip i samtliga kommundelar om Norrvikens IP ses som en gemensam resurs för Häggvik och Norrviken då det ligger på gränsen mellan områdena. Utifrån ett kultur- och fritidsperspektiv skulle mindre grusplaner i kommunen, ofta på skolgårdar, kunna utgöra ett bra komplement till befintliga konstgräsplaner som det är stor efterfrågan på. Detta förutsatt att barn- och utbildningskontoret har intresse av att lägga konstgräs även på dessa mindre planer. Vid ett utökat samarbete inom kommunen finns det med andra ord möjlighet att utnyttja mindre grusplaner, ofta på skolgårdar, bättre på sikt.

Avseende nyttjandegraden för sporthallar och gymnastiskalar så går det att dra slutsatsen att större hallar har en mycket hög nyttjandegrad medan det finns en viss potential i att öka nyttjandet för de mindre hallarna och gymnastiksalarna, särskilt avseende sena kvällstider.

Dock måste beaktas att de mindre hallarna och salarna nyttjas särskilt mycket för de lägre åldrarna inom barnidrotten (6-12-åringar). Det är inte rimligt att denna målgrupp ska nyttja hallarna fram till kl. 23 på kvällar vilket håller ner nyttjandegraden. Den i dagsläget enda fullstora hallen i Tureberg (Satelliten) har en anmärkningsvärt hög nyttjandegrad på över 95 % vilket leder till slutsatsen att ytterligare en större hall i Tureberg är önskvärt. Hallen som planeras i anslutning till Töjnaskolan bör således prioriteras högt.

I slutsatser från barn- och ungdomsnämndens ”inventering av lokalbehov 2019-2026” framgår det att barnkullarna i Helenelund/Eriksberg respektive Edsberg/Väsjön inte kommer vara

14 tillräckligt stora för att fylla nya Eriksbergsskolan och Väsjöskolan under planeringsperioden enligt befolkningsprognosen. Detta är även av betydelse för kultur- och fritidsnämndens behov av lokaler då det är en förutsättning att även skolan har behov av hallarna för skolidrotten. Det är annars troligt att kultur- och fritidsnämnden får stå för en större del av kostnaden för hallarna och därmed behöver ökade anslag.

Vad avser nyckeltal för specialanläggningar är simhallen något som sticker ut ur negativ bemärkelse och därför något som nämnden i en framtid bör ha i åtanke. Exempelvis genom att efterhand se över möjligheten att utveckla det tidigare nämnda projektet utomhusbad till en kombination av ytterligare bassängyta inomhus med ev. möjlighet att vistas utomhus.

De nya fullstora sporthallarna som idag planeras kommer generera en hyra på ca 3,5-4 milj.

kr/år vilket är problematiskt kopplat till tidigare modell där kultur- och fritidskontoret står för hyres- och driftskostnaden och generellt har debiterat skolenheterna ca hälften av denna summa för skolidrotten 8-16. Grovt uppskattat blir summan av hyres- och driftskostnader för en ny hall ca 4,5-5 milj. kr/år. Utöver intäkter från skolidrotten tillkommer hyra från föreningsliv som i sammanhanget är marginell då den subventioneras, på sin höjd rör det sig om ca 100 000 kr/år för en fullstor sporthall. Exempelvis blir den preliminära årshyran för Edsbergshallen där byggnation nu pågår ca 3,765 milj. kr/år samtidigt som kultur- och fritidskontoret har fått ökade anslag på ca 2,5 milj. kr för att täcka både hyres- och driftskostnader. Det skulle med nuvarande modell innebära att skolenheterna som får en ny sporthall debiteras med motsvarande ungefär hälften av hyres- och driftskostnaden, vilket blir uppemot 2,5 milj. kr/år. Denna kostnad blir svår att bära för skolenheten och problematisk för barn- och utbildningskontoret, särskilt i de fall där planen är att bygga skola och fullstor hall integrerat, som exempelvis i Töjna-,Väsjö- och Eriksbergskolan. Därför är en översyn av hur hyres- och driftskostnader för hallar ska fördelas nödvändig.

15

Kultur- och ungdomsverksamhet

I kulturspåret ingår utöver verksamhetsområdet kultur även ungdomsverksamhet. De största områdena inom kulturen i Sollentuna är biblioteken och kulturskolan.

Verksamhet

Verksamheten innefattar bibliotek, kulturskola, Edsviks med Edsbergs slott och Edsviks

konsthall, Klasro skolmuseum, ungdomshuset Arena Satelliten, fritidsgården Northside med ett tillhörande fritidshem och LSS verksamheten Teater Satelliten. Kultur- och fritidskontoret arbetar även med stöd till kulturföreningar och aktörer. Stöd ges både i form av pengar men också i form av lokalsubventioner samt marknadsföringsstöd.

Bibliotek - nulägesbeskrivning och nyckeltal

Kommunens biblioteksbestånd är idag bestående av tre enheter: huvudbiblioteket beläget i Sollentuna centrum, Tureberg, samt två mindre filialer: Arena Rotebro och Arena Edsberg.

Filialerna har en meröppet funktion utöver sina bemannade öppettider utformade som kontrakt med låntagare över 18 år.

Av figur 11 framgår nyckeltal avseende antalet aktiva låntagare i kommunala bibliotek per 1 000 invånare. Utifrån ett länsperspektiv ligger Sollentuna något under snittet. I en jämförelse med grannkommunerna; Täby, Danderyd, Upplands Väsby och Järfälla ligger Sollentuna på ungefär samma nivå undantaget Danderyd som sticker ut ordentligt i länet.

Bibliotek Sollentuna Danderyd Täby Järfälla Upplands Väsby

Stockholms läns kommuner

Låntagare 219 392 244 216 196 242

Figur 11 Nyckeltal över antalet aktiva låntagare i kommunala bibliotek år 2016, antal/1000 inv. (källa:

kolada.se)

Av figur 12 framgår nyckeltal avseende antalet fysiska besök vid kommunala bibliotek år 2016, antal/invånare. Utifrån ett länsperspektiv ligger Sollentuna även här något under snittet. I en jämförelse med grannkommunerna; Täby, Danderyd, Upplands Väsby och Järfälla är tendensen densamma med undantag från Järfälla som ligger på en likvärdig nivå.

Bibliotek Sollentuna Danderyd Täby Järfälla Upplands Väsby

Stockholms läns kommuner

Besökare 4,5 8,0 8,8 5,8 - 6,5

Figur 12 Nyckeltal över antalet fysiska besök vid kommunala bibliotek år 2016, antal/inv. (källa: kolada.se)

16 Sollentunas bibliotek och filialer är belägna i kommundelarna Tureberg, Edsberg och Rotebro.

Av figur 1 3 framgår befolkningsmängd och utvecklingen i respektive kommundel 2016 - 2026. I två av de tre till befolkningsmängd räk nat största kommundela rna Tureberg och Edsberg finns det idag bibliotek. De områden som beräknas ha den största befolkningstillväxten fram till 2026 är Edsberg, Tureberg och Häggvik. Utifrån bibliotekens nuvarande lokalisering kan påtalas att det saknas bi bliotek i kommunens södra delar, dvs. i Helenelund.

Figur 13 Befolkningsutvecklingen i Sollentuna 2016 - 2026 fördelat på respektive område

Det är dock inte enbart avstånd till bibliotek som är avgörande för nyttjandet . T.ex. genomförde kultur - och fritidsförvaltingen i Huddingens kommun en strukturutredning kopplat till

bibilioteken 2014 - 2015. Denna utredning visade bland annat att:

socioekonomiskt utsatta grupper generellt använder biblioteken i lägre utsträckning de n som bor längre bort än 500 meter från ett bibliotek inte besöker biblioteket lika ofta som den som bor närmare. Detta var särskilt utmärkande i socioekonomiskt utsatta områden

30 procent av dem som inte använder biblioteket idag skulle vilja göra det

K u lturskolan - nulägesbeskrivning och nyckeltal

Kulturskolan har idag ca 1700 elevplatser varav merparten av undervisning sker i enskild eller mindre gruppkonstellationer i kulturskolans lokaler på Rudbecksvägen 134 i Edsberg.

Kulturskolans utbud innefattar exempelvis dans och musik som t.ex. piano - och gitarrlektioner.

Orkesterverksamheten är också förlagd t ill dessa lokaler.

17 Av figur 14 framgår nyckeltal avseende elever som deltar i musik- eller kulturskola som andel (%) av invånare 7-15 år. Utifrån ett länsperspektiv ligger Sollentuna marginellt under snittet. I en jämförelse med grannkommunerna; Täby, Danderyd, Upplands Väsby och Järfälla ligger Sollentuna något bättre till med undantag från Danderyd som har ett något högre nyckeltal.

Kulturskola Sollentuna Danderyd Täby Järfälla Upplands Väsby

Stockholms läns kommuner

7-15-åringar 18 % 23 % 15 % 15 % 17 % 22 %

Figur 14 Nyckeltal från 2016 över elever som deltar i musik- eller kulturskola som andel (%) av invånare 7-15 år (källa: kolada.se)

Befolkningsutvecklingen för gruppen 7-15-åringar, som är kulturskolans målgrupp, framgår av figur 15. I denna grupp väntas inga större förändringar ske de kommande åren. På tio års sikt väntas gruppen som helhet öka med ca 7 % att jämföra med befolkningen i stort som väntas öka med ca 20 %. Observera dock att befolkningsprognosen till stor del bygger på kommunens bostadsantagande. Bostadsproduktion i enlighet med bostadsantagandet är således av stor betydelse för att befolkningsutvecklingen ska motsvara prognosen.

Figur 15 Befolkningsutveckling för 7-15 åringar 2016-2026

Ungdomsverksamhet - nulägesbeskrivning

Majoriteten av kommunens fritidsgårdar och fritidshem ligger i eller i anslutning till

kommunens skolor och är därmed organiserade under barn- och utbildningskontoret. I dagsläget har kultur- och fritidskontoret enbart fritidsgården Northside med tillhörande fritidshem samt Arena Satelliten som är ett kombinerat hus för idrott och ungdomsverksamhet, ett så kallat ungdomens hus. Både Northside och Arena Satelliten är belägna i Tureberg.

Efterfrågan på lokalerna i Satelliten är stort p.g.a. ett ökat nyttjande av föreningsliv och kulturaktörer – som anordnar möten, programverksamhet m.m. Lokalerna är inte effektivt anpassade efter den varierande verksamhet som inryms där idag.

Övrig kulturverksamhet - nulägesbeskrivning

Kultur- och fritidskontoret har ett antal samlingslokaler att hyra för subventionerad taxa för kommunens föreningsliv enligt nedan:

 Arena Rotebro/danssalen

 Häggviksskolan/spegelsal

 Nya Rotebrohallen/aktivitetsrummet

 Sollentuna bibliotek/Amorinasalen

 Sollentuna bibliotek/Tintomararummet

Kulturskolan 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026

Befolkning 7-15 år 9 575 9 742 9 813 9 885 9 912 9 967 9 974 9 987 10 064 10 132 10 258

18 Nyttjandegraden i kommunens centralt belägna samlingslokaler, Amorinasalen och

Tintomararummet, i anslutning till biblioteket är idag låg. Med ökad marknadsföring och eventuellt mindre anpassningar av dessa lokaler så borde de kunna utgöra ett komplement till exempelvis lokalerna i Satelliten där efterfrågan är hög.

Kultur- och fritidskontoret har även ett antal lokaler avsedda för dans att hyra enligt nedan:

 Arena Rotebro/danssalen

 Häggviksskolan/spegelsal

 Nya Rotebrohallen/aktivitetsrummet

Danslokaler är det stor efterfrågan på från föreningslivet, särskilt på eftermiddagar/kvällar.

Avseende området kring Edsbergs slott så pågår framtagandet av långsiktig plan för Edsviks utveckling och drift, beräknas klar vid årsskiftet. Pekar på att fortsätta utveckla området.

Tidigare plan för en temalekpark i området kan komma att aktualiseras i detta arbete. Utbudet för målgruppen familjer och barn är idag väldigt litet och behöver utvecklas.

I dagsläget finns bara en större potentiell kulturscen i området kring Edsbergs slott, aulan på Rudbecks gymnasium som ligger under UAK. Denna scen är ur flera aspekter inte optimal som större konsertscen för gästspel, uppspel m.m. Kopplingen till KMH på Edsberg slott,

Kulturskolan och det faktum att ett stort antal av de föreningar som uppbär kulturstöd är inom musiksfären gör att möjligheten att utveckla samlingslokaler, kulturscen/konsetsal på platsen bör ses över i fortsatt arbete med utvecklingen av Edsvik. Finns idag byggnader som är

orenoverade på Stallbacken som skulle kunna fungera i sammanhanget men bedömningen är att det krävs betydande resurser för att få dessa i skick.

Slutsats kultur- och ungdomsverksamhet

Utifrån en generell jämförelse av nyckeltal inom kulturspåret ligger Sollentuna idag relativt bra till i länet även om det finns förbättringspotential inom vissa områden som t.ex. för nyttjandet av biblioteken. Här finns säkerligen lärdom att dra från exempelvis kultur- och

fritidsförvaltningen i Huddingens kommuns strukturutredning kopplat till bibilioteken 2014- 2015. Utredning visade bland annat att socioekonomiskt utsatta grupper samt de som bor längre bort än 500 meter från ett bibliotek generellt använder biblioteken i lägre utsträckning, särskilt i socioekonomiskt utsatta områden. Dessutom visade utredningen att det är många som vill nyttja biblioteken i större utsträckning.

Vad som också framgår av nulägesbeskrivningen av biblioteken är att det idag saknas bibliotek i södra Sollentuna. För att få ett ökat nyttjande av kommunens bibliotek kan det vara lämpligt att i första hand angripa de frågor som lyfts fram ur Huddinges strukturutredning för att se om situationen är likvärdig i Sollentuna. Eventuella möjliga åtgärder för att öka nyttjandegraden på kommunens bibliotek skulle kunna vara exempelvis ökad marknadsföring, utökade öppettider, en filial till i södra Sollentuna eller en bokbuss som stannar på vissa platser som antingen har långt avstånd till bibliotek eller ligger i ett socioekonomiskt utsatt område. En ytterligare möjlighet är att utveckla bibliotekspunkter kopplat till idrottsanläggningar.

19 Vad avser kulturskolan så ligger Sollentuna bra till i en jämförelse med grannkommunerna;

Täby, Danderyd, Upplands Väsby och Järfälla med undantag av Danderyd. Dessutom väntas inte målgruppen, 7-15-åringar, för kulturskolan öka särskilt mycket de kommande åren vilket rimligen innebär att slutsaten är att trycket på kulturskolan inte kommer att öka nämnvärt de kommande åren. Kopplat till kulturskolans verksamhet finns det dock på sikt möjlighet till utökat samarbete med skolan i syfte att exempelvis samnyttja vissa lokaler. Lokaler för detta ändamål bör inrymma 2-4 elever och pedagog, förrådsutrymme för instrument/notställ, ha god akustik och vara ljudisolerat samt om möjligt ha egen entré och larmsektion i fall lektioner äger rum utanför skoltid.

Ambitionsnivån kopplat till befolkningsutvecklingen enligt figur 13 för kommunens olika områden är ett viktigt beslutsunderlag för framtida prioriteringar. Att även titta historiskt på folkmängd och folkökning enligt figur 10 är av intresse för specialanläggningar som t.ex.

biblioteken då resursen av en sådan anläggning per invånare minskar i takt med befolkningsökningen.

Efterfrågan på lokaler i Satelliten samt danslokaler är stor i kommunen. Vad avser danslokaler så finns idag kulturskolan samt ett antal privata aktörer på marknaden i kommunen. En

potentiell möjlighet är att nyttja mindre gymnastiksalar för detta ändamål i större utsträckning.

Mindre gymnastiksalar har idag en relativt låg nyttjandegrad vilket framgår av figur 9, särskilt kvällstider vilket lämpar sig bäst för något äldre barn och ungdomar. För att kunna merutnyttja gymnastisalar för dans behöver de eventuellt kompletteras med exempelvis spegelvägg,

ljudanläggning samt tillse att golvet är anpassat för dans.

Vad avser lokalerna i Satelliten så har efterfrågan ökat främst p.g.a. ett ökat nyttjande av föreningsliv och kulturaktörer – som anordnar möten, programverksamhet m.m. Lokalerna är inte effektivt anpassade efter den varierande verksamhet som inryms där idag varför en ev. om- /utbyggnad av satelliten efterhand inte bör uteslutas om möjligt.

20

Lokalbehov 2019-2026

Tidigare års lokalbehovsinventering resulterade i lokalförsörjningsplan 2018-2022, vilket i praktiken är en lista med potentiella projekt. De projekt som ingick i föregående års plan redovisas i följande kapitel med kortfattad beskrivning och status för respektive projekt.

Beskrivning och status projekt

Sporthall Edsbergsskolan (Edsberg/Rudbeck):

Genomförandebeslut fattat. Indikativ hyra ca 3,765 milj. kr/år. Kultur- och fritidskontoret ökade årliga anslag på ca 2,5 miljoner kr från 2019 för att täcka hyres- och driftskostnader. Med anledning av fördyrning i projektet har kultur- och fritidsnämnden hemställt om ytterligare medel, totalt 2,815 milj. kr/år mot tidigare 2,5 milj. kr/år. Entreprenad pågår, beräknas färdigställd preliminärt nov -18. Fullstor hall enl. funktionsprogram ca 43x26 meter.

Sporthall Tegelhagen (Ej fullstor):

Genomförandebeslut fattat. Indikativ hyra ca 1,75 milj. kr/år. Kultur- och fritidskontoret ökade årliga anslag på ca 1,2 miljoner kr från 2019 för att täcka hyres- och driftskostnader.

Entreprenad pågår, beräknas färdigställd preliminärt ht19. Hallstorlek ca 28x16 meter. Fullstor för vollyboll och basket. Hyran för nuvarande gymnastisksal som rivs är idag ca 580 000 kr/år.

Sporthall Eriksbergsskolan:

Planarbete för att eventuellt möjliggöra byggnation av en fullstor hall och skola pågår. Generell bedömning av hyresnivån för en nybyggd fullstor hall ligger på drygt 3,5 milj. kr/år. Hyran för nuvarande gymnastisksal är idag ca 460 000 kr/år. Det finns inget beslut om ökade anslag till kultur- och fritidsnämnden för att täcka investeringen.

Sporthall Töjnanskolan:

Genomförandebeslut fattat. Indikativ hyra ca 3,285 milj. kr/år. Kultur- och fritisnämnden har hemställt om ökat årligt anslag på 2,5 milj. kr/år från 2020 för att täcka ökade kostnader för drift och hyra. Projektering pågår, beräknas färdigställd preliminärt ht20. Fullstor hall enl.

funktionsprogram ca 43x26 meter. Hyran för nuvarande gymnastisksal som rivs är idag ca 275 000 kr/år.

Fullstor sporthall Väsjön:

Programskede avslutat i syfte att möjliggöra byggnation av en fullstor hall och skola i Väsjön.

Trafik- och fastighetsnämnden har fattat beslut om genomförande under förutsättning att barn- och ungdomsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden fattar beslut om genomförande. Hallen skulle sannolikt generera en hyra på uppåt 4 milj. kr/år. Det finns inget beslut om ökade anslag till kultur- och fritidsnämnden för att täcka investeringen.

21 Utomhusbad:

Vilande projekt. Förstudie avseende utomhusbad avslutad. Projektet utvecklas om möjligt efterhand till en kombination av ytterligare bassängyta inomhus med ev. möjlighet att vistas utomhus enligt resonemang i kapitel ” Övriga lokaler och anläggningar - nulägesbeskrivning och nyckeltal”. Det finns inget beslut om ökade anslag till kultur- och fritidsnämnden för att täcka investeringen.

Konstgräsplan Silverdal:

Förstudie beställd för att möjliggöra en ny 11-spelsplan i konstgräs i Silverdal. Indikativ hyra ca 1,1 milj. kr/år baserat på en avskrivning på 10 år motsvarande gräsets livslängd. Det finns inget beslut om ökade anslag till kultur- och fritidsnämnden för att täcka investeringen.

Servicebyggnad skridsko + kanot:

Kultur- och fritidskontoret avser beställa uppförandet av en anläggning gällande nybyggnation av lokaler och upprustning vid Norrvikens sjösportsområde under hösten 2017. Indikativ hyra ca 1 milj. kr/år. Det finns inget beslut om ökade anslag till kultur- och fritidsnämnden för att täcka investeringen.

Sporthall Viby/Norrviken:

Vilande projekt. Generell bedömning av hyresnivån för en nybyggd fullstor hall ligger på drygt 3,5 milj. kr/år. Det finns inget beslut om ökade anslag till kultur- och fritidsnämnden för att täcka investeringen.

Aktivitetsytor

Samlingsärende för satsningar inom spontanytor. Parkour, freerunning, kickbike, utegym, m.m.

Utredning i syfte att uppföra en mindre multicourt i Silverdal pågår. Det finns inget beslut om ökade anslag till kultur- och fritidsnämnden för att täcka investeringen.

Tennishall Edsbergs sportfält:

För att möjliggöra framdragande av Edsbergs allé inom ramen för Väsjöprojektet kommer Sollentuna Tennisklubbs tennishall med 4 banor att behöva rivas och ersättas på annan plats.

Idag ägs tennishallen av Sollentuna Tennisklubb, den nya hallen kommer att ägas av

kommunen och istället hyras ut till klubben. Det finns inget beslut om ökade anslag till kultur- och fritidsnämnden för att täcka investeringen.

Tidplanen för uppförande av ny permanent tennishall är kritisk kopplat till genomförandet av Väsjöprojektet, samtidigt bör om möjligt behovet av en ev. kostsam provisorisk tennishall undvikas. Det finns inte något beslut om ökade anslag till kultur- och fritidsnämnden för att täcka investeringen en ev. provisorisk tennishall skulle innebära.

En förstudie behöver tas fram för ny tennishall, ersättning till den som rivs vid framdragandet av Edsbergs allé. Förstudien bör även inkludera utredning av plats och kostnad för en ev.

22 provisorisk tennishall om inte ny permanent tennishall är på plats innan den befintliga hallen måste rivas.

Omläggning av pist ishall B på Sollentunavallen:

Pisten i hall B är i sämst skick och därmed den som bör läggas om först. Avsikten är att beställa genomförande av omläggning under hösten 2017 för att kunna möjliggöra genomförande under vår/sommar 2018.

Pisten/marken i ishall B på Sollentunavallen är i stort behov av att läggas om. Pisten har stora svackor vilket medför att det är svårt att upprätthålla jämn istjocklek, det ger stor driftfördyring samt kvalitetsförsämring.

Indikativ ökad hyra ca 1,2 milj. kr/år för genomförande av alla tre pister. Investeringen genererar dock en viss driftsbesparing för kultur- och fritidskontoret.

Omläggning av pist, bandyplan:

Tanken är att lägga om pisterna i etapper där pisten i hall B är först ut. Därefter bör pisten på bandyplan samt i hall A om möjligt genomföras parallellt vår/sommar 2019.

Pisten/marken på bandyplanen är i stort behov av att läggas om. Pisten har stora svackor vilket medför att det är svårt att upprätthålla jämn istjocklek och kvalitet. I dagsläget krävs att tjock is byggs upp vilket ger stor driftfördyring samt kvalitetsförsämring.

Indikativ ökad hyra ca 1,2 milj. kr/år för genomförande av alla tre pister. Investeringen genererar dock en viss driftsbesparing för kultur- och fritidskontoret.

Omläggning av pist i ishall A på Sollentunavallen:

Tanken är att lägga om pisterna i etapper där pisten i hall B är först ut. Därefter bör pisten på bandyplan samt i hall A om möjligt genomföras parallellt vår/sommar 2019.

Pisten/marken i ishall A på Sollentunavallen är i stort behov av att läggas om. Pisten har stora svackor vilket medför att det är svårt att upprätthålla jämn istjocklek, det ger stor driftfördyring samt kvalitetsförsämring.

Indikativ ökad hyra ca 1,2 milj. kr/år för genomförande av alla tre pister. Investeringen genererar dock en viss driftsbesparing för kultur- och fritidskontoret.

Temalekpark Edsvik:

Vilande projekt. Edsviks långsiktiga plan för utveckling och drift ska tas fram för beslut vid årsskiftet. Pekar på att fortsätta utveckla området. Tidigare plan för en lekplats på området kan komma att aktualiseras i detta arbete. Utbudet för målgruppen familjer och barn är idag väldigt litet. Behöver utvecklas – en temalekpark är därmed av intresse. Det finns inget beslut om ökade anslag till kultur- och fritidsnämnden för att täcka investeringen.

23 Servicebyggnad fotboll Norrviken IP/Väsjön:

Vilande projekt, plats ej bestämd. Diskussioner pågår med Sollentuna FK om ev. behov servicebyggnad för fotbollen. Samplaneras och är beroende av Väsjöstadens utformning. Det finns inget beslut om ökade anslag till kultur- och fritidsnämnden för att täcka investeringen.

Utveckling av Väsjöområdet ‐ersättningsytor:

I samband med utformningen av Väsjöstaden och Väsjöområdet kommer ett antal ytor behöva ersättas. I samband med detta kan kostnader uppstå även för kultur‐ och fritidsnämnden i och med till exempel standardhöjning då befintliga lokaler ersätts med nya. Det finns dock inget beslut om ökade anslag till kultur- och fritidsnämnden för att täcka ytterligare

investeringskostnader.

Förrådsbyggnad för konstgräs på Sollentunavallen:

Vilande projekt. Förstudie avslutad avseende förrådsbyggnad för bland annat mobilt konstgräs på Sollentunavallen. Hög kostnad för ny förrådsbyggnad på platsen. Konstgräset förvaras tillsvidare utomhus vintertid. Det finns inget beslut om ökade anslag till kultur- och fritidsnämnden för att täcka investeringen.

Renovering av motionsspår:

Kommunens motionsspår är i behov av renovering. Kultur‐ och fritidsnämnden föreslår en löpande renovering där ett spår om året renoveras under en femårsperiod. Det finns inget beslut om ökade anslag till kultur- och fritidsnämnden för att täcka investeringen.

Backhoppningsbacke K60 i Väsjön:

Utöver ovanstående 19 projekt som var med i föregående års plan så har ett eventuellt uppförande av en backhoppningsbacke K60 i Väsjön tillkommit. Kultur- och fritidsnämnden har enligt tidigare uppdrag genomfört utredningar i syfte att bygga en 60-meters hoppbacke.

24

Strategi för framtida prioritering av behov

Behov av lokaler och anläggningar inom ramen för kultur- och fritidsverksamheten är ofta förenade med relativt stora investeringskostnader och behov av ökade anslag vilket gör det nödvändigt att prioritera. Det är svårt att ställa olika behov gentemot varandra då behoven ser så olika ut och har uppstått av olika anledningar. För att underlätta framtida prioriteringar har projekten som beskrivits ovan i följande kapitel delats in i de fyra områdena; ”projekt

idrottshallar”, ”projekt tvingande underhåll”, ”projekt kopplat till Väsjön” samt ”projekt övriga lokaler/anläggningar”.

Behov inom området ”idrottshallar” grundar sig t.ex. i den idag stora efterfrågan och höga nyttjandegraden av kommunens fullstora sporthallar. Dock spelar jämförelser med andra

kommuner och ambitionsnivån in som en viktig faktor inför framtida projekt och prioriteringar.

Även befolkningsutvecklingen, demografin och inte minst barnkullarnas storlek kopplat till de hallar som hänger ihop med planerade skolor i olika områden spelar in som en viktig faktor.

Behov inom området ”tvingande underhåll” är egentligen inget nytt behov utan inrymmer nödvändiga reinvesteringar för att kunna bibehålla nuvarande ambitionsnivå inom den aktuella verksamheten som berörs.

Behov ”kopplat till Väsjön” är inga nya behov utan en förutsättning för att bibehålla nuvarande resurser. Behoven är direkt kopplade till stadsutvecklingen i Väsjön som får konsekvenser för befintlig verksamhet inom kultur- och fritidsområdet på platsen. Detta område är problematiskt då behoven är initierade av Väsjöprojektet p.g.a. att de måste flytta anläggningar/lokaler till förmån för ny infrastruktur. Som exempelvis i fallet med tennishallen enligt kapitel

”Beskrivning och status projekt” ovan.

Behov inom området ”projekt övriga lokaler/anläggningar” är som det låter mera spretigt och här inryms exempelvis specialanläggningar som kan hänföras till att bibehålla eller utveckla ambitionsnivån kopplat till exempelvis framtida och historisk befolkningsökning. För exempelvis befintliga specialanläggningar minskar resursen per invånare i takt med att befolkningen ökar.

Att föra in ett resonemang om vilka områden som är prioriterade före andra är svårt men nödvändigt i framtida prioritering. Dock görs ingen sådan bedömning i denna rapport. Bortsett från att projekt där genomförandebeslut är fattat och där kultur- och fritidskontoret har fått ökade årliga anslag för att täcka hyres- och driftskostnader givetvis föreslås genomföras före andra projekt.

Förslag rangordning projekt idrottshallar

Utifrån kultur- och fritidsnämndens ”inventering av lokalbehov 2019-2026” förslås följande förslag på rangordning för genomförande/eventuellt genomförande av projekten:

 Sporthall Edsbergsskolan (Edsberg/Rudbeck): Genomförandebeslut fattat. Entreprenad pågår, beräknas färdigställd preliminärt nov -18. Nytt nyckeltal fullstora hallar blir med denna hall ca 1,39 (antalet idrottshallar/10 000 inv.) att jämföra med snittet i länet på 1,25 (2016).

 Sporthall Tegelhagen (Ej fullstor): Genomförandebeslut fattat. Entreprenad pågår, beräknas färdigställd preliminärt ht19. Med måtten ca 28x16m blir hallen ett bra

25 komplement till de större hallarna. Hallen blir fullstor för exempelvis vollyboll och basket.

 Sporthall Töjnanskolan: Genomförandebeslut fattat. Projektering pågår, beräknas färdigställd preliminärt ht20. Nytt nyckeltal fullstora hallar blir med denna hall ca 1,53 (antalet idrottshallar/10 000 inv.) att jämföra med snittet i länet på 1,25 (2016).

Hallarna enligt ovan kommer sannolikt att vara färdigställda till 2020 vilket innebär en efterfrågad och ökad kapacitet vad avser hallar i kommunen i närtid. Dessutom kommer

inomhushallen för fotboll på Norrvikens IP göra det möjlighet att spela fotboll på vinterhalvåret vilket frigör plats i övriga hallar under denna tid. En översyn av nyttjandegraden i hallarna som idag är mycket hög görs lämpligen efter att hallarna enligt ovan färdigställts.

Lämpligen sker en utvärdering samt erfarenhetsåterföring av ovan projekt efter färdigställande i syfte att se över hur det i framtida projekt är möjligt att hålla nere kostnaden då varje enskild sporthall genererar förhållandevis höga hyror under mycket lång tid framöver.

Behovet av ytterligare fullstora hallar över tiden kvarstår dock men hallarna enligt nedan kräver ytterligare utredning kopplat till bl.a. utvecklingen av barnkullarnas storlek. I slutsatser från barn- och ungdomsnämndens ”inventering av lokalbehov 2019-2026” framgår det att

barnkullarna i Helenelund/Eriksberg respektive Edsberg/Väsjön inte kommer vara tillräckligt stora för att fylla nya Eriksbergsskolan och Väsjöskolan under planeringsperioden enligt befolkningsprognosen. Detta är även av betydelse för kultur- och fritidsnämndens behov av lokaler då det är en förutsättning att även skolan har behov av hallarna för skolidrotten. Det är annars troligt att kultur- och fritidsnämnden får stå för en större del av kostnaden för hallarna och därmed behöver ökade anslag. Slutsatsen blir att ny sporthall i Väsjön (Edsberg) och i Eriksbergsskolan (Helenelund) bör prioriteras lägre än andra hallar.

 Fullstor sporthall Väsjön: Programskede avslutat i syfte att möjliggöra byggnation av en fullstor hall och skola i Väsjön. Trafik- och fastighetsnämnden har fattat beslut om genomförande under förutsättning att barn- och ungdomsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden fattar beslut om genomförande. Barnkullarna i Edsberg/Väsjön kommer inte vara tillräckligt stora för att fylla Väsjöskolan under planeringsperioden enligt befolkningsprognosen. Det är därför troligt att kultur- och fritidsnämnden initialt får stå för en större del av kostnaden för hallen vilket kräver ökade anslag. Nytt nyckeltal fullstora hallar skulle med denna hall bli ca 1,67 (antalet idrottshallar/10 000 inv.) att jämföra med snittet i länet på 1,25 (2016).

 Sporthall Viby/Norrviken: Vilande projekt. Utbyggnaden av bostäder i Södra Häggvik gör detta till ytterligare en potentiellt möjlig plats för idrottshall då det sannolikt även behövs en ny skola där på sikt.

26

 Sporthall Eriksbergsskolan: Planarbete för att möjliggöra byggnation av en fullstor hall och skola pågår. Projektet föreslås utvärderas med hänsyn till minskat barnunderlag i Helenelund.

Förslag rangordning projekt tvingande underhåll

Utifrån kultur- och fritidsnämndens ”inventering av lokalbehov 2019-2026” förslås följande förslag på rangordning för genomförande/eventuellt genomförande av projekten:

 Omläggning av pist ishall B på Sollentunavallen: Är i sämst skick och genomförs därför först enligt kapitel ”Beskrivning och status projekt”.

 Omläggning av pist i ishall A på Sollentunavallen: Tanken är att lägga om pisterna i etapper där pisten i hall B är först ut. Därefter bör pisten på bandyplan samt i hall A om möjligt genomföras parallellt enligt kapitel ”Beskrivning och status projekt”.

 Omläggning av pist, bandyplan: Tanken är att lägga om pisterna i etapper där pisten i hall B är först ut. Därefter bör pisten på bandyplan samt i hall A om möjligt genomföras parallellt enligt kapitel ”Beskrivning och status projekt”.

 Renovering av motionsspår: Se kapitel ”Beskrivning och status projekt”.

Förslag rangordning projekt kopplat till Väsjön

Utifrån kultur- och fritidsnämndens ”inventering av lokalbehov 2019-2026” förslås följande förslag på rangordning för genomförande/eventuellt genomförande av projekten:

 Tennishall Edsbergs sportfält: Se kapitel ”Beskrivning och status projekt”.

 Backhoppningsbacke K60: Se kapitel ”Beskrivning och status projekt”.

 Utveckling av Väsjöområdet: Se kapitel ”Beskrivning och status projekt”.

 Renovering av motionsspår: Se kapitel ”Beskrivning och status projekt”.

Projekt övriga lokaler/anläggningar

Övriga projekt från lokalförsörjningsplan 2018-2022 framgår nedan utan inbördes ordning:

 Servicebyggnad skridsko + kanot: Se kapitel ”Beskrivning och status projekt”.

27

 Utomhusbad: Se kapitel ”Beskrivning och status projekt”.

 Konstgräsplan Silverdal: Se kapitel ”Beskrivning och status projekt”.

 Temalekpark Edsvik: Se kapitel ”Beskrivning och status projekt”.

 Förrådsbyggnad för konstgräs på Sollentunavallen: Se kapitel ”Beskrivning och status projekt”.

 Servicebyggnad fotboll Norrviken IP/Väsjön: Se kapitel ”Beskrivning och status projekt”.

 Aktivitetsytor: Se kapitel ”Beskrivning och status projekt”.

28

Administrativa lokaler

Kultur- och fritidskontorets stab sitter idag på våning 12 i Turebergshuset. Därutöver finns ett antal administrativa lokaler vid kontorets enheter, exempelvis i biblioteket och vid

Sollentunavallen.

När det gäller långsiktigt behov av administrativa lokaler har kommunstyrelsen tagit beslut om att göra en förstudie om en ombyggnation och renovering av Turebergshuset. Inför förstudien ska en behovsanalys utarbetas. Behovsanalysen tar upp vilka verksamhetskrav som ska vara styrande för ombyggnationen.

Behovsanalysen och förstudien kommer att genomföras av kommunledningskontoret i samarbete med en extern konsult.

Förstudien kommer sedan att presenteras för kommunstyrelsen som beslutar om en fortsättning.

Vill kommunstyrelsen gå vidare med en ombyggnation och renovering kommer ett förslag om detta presenteras för Sollentuna kommunfullmäktige som fattar det slutgiltiga beslutet i frågan.

Efter beslut följer detaljplanering av projektet, upphandling av byggentreprenad samt själva ombyggnationen.

Vid en ombyggnation och renovering av Turebergshuset är det möjligt att hela eller delar av huset måste evakueras och verksamheten flyttas till en eller flera evakueringslokaler.

Ombyggnationen och renoveringen kan tidigast komma att genomföras om ca 2-3 år.