14.1. Bilaga 1 Inventering av lokalbehov 2018-2027 KFN

(1)

INVENTERING AV LOKALBEHOV 2018-2027

Kultur- och fritidsnämnden

2018-10-04 Strategisk Lokalenhet

(2)

INVENTERING AV LOKALBEHOV – KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN SOLLENTUNA KOMMUN

2

Innehållsförteckning

Inledning ... 3

Lokalresursplanering i Sollentuna ... 3

Inventering av lokalbehov ... 3

Befolkningsutveckling ... 4

Idrott ... 7

Verksamhet ... 7

Idrottsutövande i Sollentuna ... 7

Prognoser barn- och ungdomsidrott ... 9

Spelplaner – nyckeltal och jämförelser... 11

Hallar och salar – nyckeltal och jämförelser ... 13

Hallar och salar – nyttjandegrad ... 15

Specialanläggningar – nyckeltal och jämförelser ... 18

Kultur- och ungdomsverksamhet ... 19

Verksamhet ... 19

Bibliotek – nyckeltal och jämförelser ... 19

Kulturskolan ... 21

Ungdomsverksamhet ... 22

Samlingssalar och danssalar – nyttjandegrad ... 25

Övrig kulturverksamhet ... 25

Projekt i lokalförsörjningsplan ... 27

Lokalrevision – hyra, finansiering och area ... 29

Undersökning om kultur- och fritidsvanor ... 30

(3)

INVENTERING AV LOKALBEHOV – KULTUR - OCH FRITIDSNÄMNDEN SOLLENTUNA KOMMUN

3

Inledning

Regler för lokalresursplanering i Sollentuna har tagits fram under 201 7 och antogs i KS 27/1 1 201 7 . Reglerna behandlar kommunens styrning, planering, uppföljning och ansvarsfördelning för frågor som gäller lokalresursplanering.

Reglerna innebär att kommunen årligen ska upprätta en lokalresursplan med tre tidsperspektiv: 1 - 3 år (budget), 1 0 år (befolkningsprognos), långsiktigt (översiktsplan) samt att det ska finnas en lokalberedningsgrupp och en lokalstyrgrupp.

En förutsättning för framtagande av lokalresursplanen är att lokalnyttjande verksamhetskontor årligen genomför en inventering av lokalbehov.

Lokalresursplanering i Sollentuna

Lokalresursplanering i Sollentuna ko mmun utgår från verksamheternas behov , resurser och de gemensamma ekonomiska förutsättningarna. Lokalresursplaneringen genomförs i tre skeden där inventering av lokalbehov utgör det första skedet.

I nventering av lokalbehov samt Lokalresursplanen utgör bes lutsunder lag för lokalförsörjningsplanen.

I nventering av lokalbehov

Inventeringen av lokalbehov, som är det första skedet, ska ha en 1 0 - årig tidshorisont vilket överensstämmer med kommunens befolkningsprognos. Inventeringsperioden för i år är 201 8 - 2027.

Inventering av lokalbehov ska redovisa verksamheternas lokalresurser och lokalnyttjande samt behov av lokaler. Pågående lokalprojekt samt större verksamhetsförändringar ska redovisas. Även relevanta nyckeltal och eventuell lokalrevision för resp ektive verksamhet ska red ovisas.

Rapporten ska antas i respektive nämnd och överlämnas till kommunstyrelsen senast den 31 oktober 201 8 för fortsatt beredning av kommunledningskontoret.

Behov av administrativa lokaler i närtid hanteras inom pågående behovsu tredning ” Omorganisation - Kontorsflytt 201 8 - 201 9” . Det långsiktiga behovet av administrativa lokaler hanteras inom ramen för den behovsanalys som är under framtagande kopplat till ombyggnation och renovering av Turebergshuset.

(4)

4

Befolkningsutveckling

Kommunens totala folkmängd var 71 848 personer vid år ets slut 2017. Under 2024 beräknas folkmängden överstiga 80 000 personer, att jämföra med förra årets prognos då detta förväntades ske redan 2022. Vid 2027 förväntas folkmängden överstiga 84 000 personer .

Befolkningsprognosen för perioden 201 8 - 2027 har tagits fram av Sweco Society. Prognosen utgår från den folkbokförda befolkningen i kommunen per ålder och kön 31 december 201 7 samt kommunens bostadsantagande, dvs. de tillkommande bostäder som förväntas up pföras under perioden.

Figur 1 Folkmängd och bostadsbyggande i Sollentuna 1 975 - 2027

Bostadsantagande

En av de viktigaste komponenterna i befolkningsprognosen är kommunens bostadsantagande.

Bostadsantagandet bygger på antalet flerbostadshus och småhus inom respektive planområde.

Eftersom ett flertal byggplaner sannolikt ej kommer att kunna genomföras när d e planerats, så har bostadsantagandet justerats ned för att skapa en mer realistisk befolkningsprognos.

Figur 2 Nedjusterat bostadsantagande 201 8 - 2027 för Sollentuna kommun

I genomsnitt förväntas det produceras 527 bostäder årl igen under planeringsperioden, vilket kan jämföras med ca 350 bostäder som producerats per år de senaste tio åren. Enstaka år har dock bostadsproduktionen kommit upp i liknande nivåer, exempelvis 2011 och 201 5 då 685 respektive 731 bostäder uppfördes.

Oav sett antalet nyproducerade bostäder är det troligt med en befolkningstillväxt. Detta som en följd av generationsskifte i befintlig bebyggelse samt genom att det finns en ökad tendens till att det bor fler personer per hushåll .

201 8 201 9 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 Bostadsantagande 300 31 4 61 1 633 655 61 5 575 605 508 450

(5)

5 Befolkningsutveckling 1 - 1 5 å r

De olika åldersgrupperna mellan 1 - 15 år har varierat sedan 1975 enligt figur 3 . Tendensen har varit tydlig sedan 80 - talet genom att en ökning bland 1 - 5 åringar följs av ökning bland 6 - 12 åringar och senare 13 - 15 åringar. Lika tydligt är det också att var je ökning följs av en lika tydlig minskning . U nder två perioder har barnkullarna ökat, runt mitten av 90 - talet och från 2005. Den senare perioden är till stor del e n följd av utbyggnaden av Silverdal.

Under den senaste 10 - årsperioden har antalet 1 - 5 åring ar minskat i kommunen samtidigt som antalet 6 - 12 åringar ökat. Även bland 13 - 15 åringarna har det skett en ökning de senaste åren. Senast kommunen hade liknande demografiska förutsättningar för 1 - 15 åringar var tidigt 2000 - tal. Mellan 2002 och 2007 minskad e antalet 6 - 12 åringar samtidigt som antalet 1 - 5 åringar ökade avsevärt.

Figur 3 Antalet 1 - 5 åringar, 6 - 1 2 åringar samt 1 3 - 1 5 åringar i Sollentuna 1 975 - 2027

Enligt befolkningsprognosen kommer Sollentuna att se en tydlig ökning bland 1 - 5 åringar mellan 2020 - 2027 då antalet ökar från ca 4 500 till 5 500, vilket motsvarar en ökning på ca 22 %. Exkluderas bostadsproduktionen enligt 0 - alternativet (0 - alt.) ur prognosen förväntas antalet 1 - 5 åringar fortsätta minsk a fram till 2021 innan kurvan vänder och pekar uppåt igen.

Antalet 6 - 12 åringar förväntas minska fram till 2023, för att sedan öka under periodens senare del. En viktig förutsättning för den kommande ökningen är att antalet 1 - 5 åringar även ökat enligt fi gur 3 . Exkluderas bostadsproduktionen förväntas antalet 6 - 12 åringar följ a ktligen minska ännu mer innan en ökning sker.

Antalet 13 - 15 åringar förväntas öka fram till 2023, då de stora barnkullarna från 2005 och framåt går in i tonåren. Inom den här kategor in påverkar inte bostadsbyggandet lika mycket som det gör för de lägre åldersgrupperna. Anledningen är att vårdnadshavare inte är lika flyttbenägna när barnen är i den åldern jämfört med när barnen är yngre. De flesta 13 - 15 åringar är med andra ord redan f olkbokförda i kommunen.

Osäkerhet i prognoser och bostadsbyggande

Vårdnadshavare är som mest flyttbenägna fram till dess att barnen fyller 6 år. F ramförallt är det i åldern 1 - 4 år som de flesta barnen är i när de flyttar till kommunen. Ofta vill vårdnadsh avare genomföra flytten innan barnen ska börja skolan. Därför får bostadsproduktionen särskilt stor betydelse för befolkningen i de lägsta åldrarna, framförallt 1 - 5 åringar men även 6 - 12 åringar.

(6)

6 0 - alternativet (0 - alt.) som redovisas i figur 3 är befolkningsprognosen exklusive nya bostäder. Att det inte skulle produceras några nya bostäder i kommunen de kommande tio åren är inte särskilt troligt. 0 - alternativet är därför inte tänkt som ett möjligt scenario utan snarare för att redovisa bostadsp roduktionens betydelse inom respektive kommundel. Även antal nyfödda barn spelar en stor roll för hur pass väl utfall och prognos hänger samman. Ett eller flera år med högt antal nyfödda barn alternativt med ett lågt antal barn, kommer att påverka prognose n under många år framöver.

I figur 4 framgår hur de nio senaste prognoserna för 1 - 5 åringar sett ut samt vad utfallet blivit.

Genomgående är att samtliga prognoser har överskattat den långsiktiga utvecklingen. Men de senaste fem prognoserna har även övers kattat den mer närliggande utvecklingen. Mellan utfall 201 7 och prognosen som togs fram för bara tre år sedan (201 5 - 2024) skiljer det ca 400 barn (1 - 5 åringar) , vilket mot svarar tre fullstora förskolor. Detta påverkar även kultur - och fritidsnämnden i förl ängningen då färre antal barn, 1 - 5 år, påverkar det långsiktiga behovet av anläggningar och lokaler inom nämndens verksamhetsområde.

Figur 4 Utfall 2009 - 201 7 och 1 0 - åriga prognoser mellan 201 0 - 2027 för 1 - 5 åringar i Sollentuna

(7)

7

Idrott

Sollentuna kommun har ett starkt föreningsliv, särskilt vad gäller idrottsföreningar. Det finns ett antal stora föreningar i kommunen men även en bredd där många olika idrotter är representerade. Detta ställer stora krav på kommunen då föreningarnas behov av ytor och lokaler för verksamhet är mycket stort och kraven från föreningslivet ofta höga.

Verksamhet

Inom ramen för idrottsverksamheten finns drift- och anläggningsorganisationen som utgår från Sollentunavallen. Organisationen sköter kommunens idrottsanläggningar, både utomhus- och inomhusanläggningar. Utomhusanläggningar är exempelvis utegym, motionsspår, fotbollsplaner, näridrottsplatser och mindre spontananläggningar, så som så kallade Qulan-anläggningar. Exempel på inomhusanläggningar är sporthallar, gymnastiksalar, friidrottshallen, ishallar och fotbollshallen.

Simhallen samt Väsjöbacken drivs på entreprenad av privata aktörer på uppdrag av kultur- och fritidsnämnden.

Inom idrottsverksamheten finns kontorets idrottskonsulenter som arbetar med lokalbokning samt föreningsstöd till idrottsföreningar och ungdomsföreningar. Idrottskonsulenterna arbetar både med den praktiska bokningen av lokaler samt med fördelning av tider till föreningslivet på årsbasis.

Idrottsverksamhet för barn upp till 12 års ålder benämns barnidrott och verksamhet för ungdomar från 13 år benämns ungdomsidrott. I Sollentuna kommun fördelas kommunalt subventionerade träningstider samt stöd till aktiviteter för föreningsverksamhet inom åldersspannet 7-20 år.

Idrottsutövande i Sollentuna

I Sollentuna finns ett stort antal idrottsföreningar och många olika idrotter representerade. En sammanställning av antalet aktiva inom respektive idrott framgår av figur 5. Som aktiva räknas medlemmar i idrottsförening med aktivitetsstöd samt minst fem aktivitetstillfällen per år. Statistiken avser alla åldrar men enbart medlemmar i föreningar med aktivitetsstöd, dvs. föreningar med barn- och ungdomsverksamhet, inkluderas.

Observera att en individ kan vara medlem i flertalet föreningar inom olika idrotter samtidigt. Således är summan av antalet aktiva ej unika utövare av idrott i kommunen. Sammanställningen ger dock en bild av förhållandet över antalet aktiva inom respektive idrott. Behovet av lokaler och anläggningar för idrottsutövande varierar beroende på idrott, ambitionsnivå samt ålder på den idrottsutövande. Flertalet idrotter nyttjar samma lokaler och anläggningar för olika ändamål.

(8)

8 Figur 5 Sammanställning av antalet aktiva inom respektive idrott

Idrott Antal aktiva

Amerikansk Fotboll 146

Backhoppning 22

Bordtennis 20

Badminton 335

Bandy 278

Basket 792

Cheerleading 376

Fotboll 3487

Friidrott 958

Gymnastik 1812

Handboll 445

Hockey 383

Hästsport 682

Innebandy 1542

Kampsport 722

Konståkning 222

Kraftsport 292

Korpen 702

Orientering 114

Segling 175

Simning 819

Skidor 258

Tennis 625

Volleyboll 358

Summa: 15565

(9)

9

Prognoser barn - och ungdomsidrott

Prognosen över antalet potentiella utövare inom barn - respektive ungdomsidrottens åldesintervall på 6 - 1 2 år och 1 3 - 1 9 år framgår av figur 6 . Utifrån aktuell befolkningsprognos redogörs nedan för utvecklingen inom respektive grupp samt tr ender och tendenser såväl för hela kommunen som på områdesnivå.

Barn - respektive ungdomsidr ottens utövare har olika behov. B arnidrotten är t.ex. mer beroende av närhet till små anläggningar, planer och hallar men har inte samma behov av större anläggninga r.

Ungdomsidrotten har behov av större anläggningar men är inte lika beroende av inom vilket område de finns. D äremot är det positivt om större hallar och anläggningar placeras strategiskt och centralt med goda kommunikationer.

Figur 6 Utvecklingen av antalet 6 - 1 2 - åringar (potentiella utövare barnidrott) respektive antalet 1 3 - 1 9 - åringar (potentiella utövare ungdomsidrott)

Antalet barn 6 - 1 2 år förväntas minska fram till 2023 för att sedan sakta ta fart uppåt ige n. Observera dock att prognosen för 6 - 1 2 - åringar är mer osäker p.g.a. att den i större utsträckning är beroende av en bostadsproduktion enligt bostadsantagandet. Om bostadsproduktionen skulle bli lägre än bosta d santagandet kommer antalet 6 - 1 2 - åringar att m inska ytter ligare under planeringsperioden , vilket på sikt givetvis innebär en minskning av antalet ungdomar 1 3 - 1 9 år.

Antalet ungdomar 1 3 - 1 9 år förväntas öka de kommande fem åren till stor del p.g.a. att barn folkbokförda i kommun en idag övergår i ungdoms ålder. Antalet ungdomar 1 3 - 1 9 år förväntas nå sin högsta nivå , drygt 7800 invånare, år 2023 för att sedan minska succesivt .

(10)

1 0 Figur 7 Prognos över utvecklingen av antalet 6 - 1 2 - åringar (potentiella utövare barnidrott) respektive an talet 1 3 - 1 9 - åringar (potentiella utövare ungdomsidrott)

Den totala befolkningen i Sollentuna förväntas öka med ca 1 7 % fram till 202 7 att jämföra med en förväntad ökning på ca 9 % för åldersintervallet 6 - 1 9 år. Utvecklingen av antalet barn och ungdomar skiljer sig dock åt i kommunen s områden vilket framgår av figur 8 .

I Tureberg, Häggvik, Edsberg och Rotebro för väntas antalet barn och ungdomar öka de kommande 1 0 åren vilket framgår av figur 8 .

I Viby och Hele nelund förväntas däremot antalet barn och ungd omar minska de kommande 1 0 åren vilket också framgår av figur 8 .

Observera dock att befolkningsökningen av barn och ungdomar är beroende av en bostadsproduktion enligt bostadsantagandet. Om bostadsproduktionen skulle bli lägre än bostagsantagandet skulle u tfallet bli ett annat än vad som framgår av figur 7 . I områden som planeras exploateras för bostadsbyggande den kommande tioårsperioden blir prognosen därför mer osäker.

Figur 8 U tvecklingen av antalet 6 - 1 9 - åringar i respektive område (po tentiella utövare barn - ungdomsidrott)

Befolkning 6-1 9 år 2017 201 8 201 9 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 6-1 2 år barnidrott 7 643 7 571 7 476 7 429 7 437 7 388 7 347 7 420 7 568 7 690 7 836 13-19 år ungdomsidrott 6 745 6 939 7 1 96 7 439 7 618 7 766 7 887 7 883 7 883 7 856 7 836 Totalt 6-1 9 år 14 388 14 51 0 14 672 14 868 1 5 055 1 5 154 1 5 233 1 5 303 15 450 15 546 15 672

(11)

11

Spelplaner – nyckeltal och jämförelser

I Sollentuna fanns i slutet av 2017 sju 11-spelsplaner i konstgräs enligt figur 9. Detta ger ett nyckeltal på ca 0,97 planer per 10 000 invånare att jämföra mot snittet bland Stockholms läns kommuner som låg på ca 0,82 år 2017 enligt figur 10.

Figur 9 Förteckning över 11- och 7-spelsplaner i Sollentuna

Utöver de sju 11-spelsplanerna i konstgräs finns det även tre 11-spelsplaner i naturgräs och sju 7- spelsplaner i konstgräs vilket också framgår av figur 9. Därutöver finns ett antal mindre 5-spelsplaner, grusplaner samt gräsytor som används för fotboll i kommunen, ofta i anslutning till skolgårdar.

Figur 10 Nyckeltal över antalet konstgräsplaner av storleken 11-spelsplan år 2017, antal/10 000 inv. (källa: kolada.se)

Av kartan enligt figur 11 framgår fördelningen av spelplaner på områdesnivå. Konstgräsplaner av storleken minimum 7-spelsplan finns i princip i samtliga kommundelar.

Spelplaner Storlek Underlag Status

Skinnaråsens IP 11-spelsplan konstgräs Rotebro IS FF nyttjanderätt. Anlagd 2007

Edsbergs sportfält 11-spelsplan konstgräs Sollentuna FK nyttjanderätt. Omläggning 2018. Påverkas av detaljplan Sportfältet Helenelunds IP 11-spelsplan konstgräs Sollentuna FK nyttjanderätt. Omläggning 2018

Kärrdals IP 11-spelsplan konstgräs Sollentuna FK nyttjanderätt. Anlagd 2012 Norrvikens IP 11-spelsplan konstgräs Sollentuna FK nyttjanderätt. Omläggning 2018

Sollentunavallen 11-spelsplan konstgräs Bokas via kommunen. Omlagd 2016. Omläggning pist prel 2019

Fotbollshall Norrviken 11-spelsplan konstgräs Bokas via kommunen. Nybyggd hall 2017. Kan avdelas till fyra 5-spelsplaner Skinnaråsens IP 11-spelsplan naturgräs Bokas via kommunen

Edsbergs sportfält 11-spelsplan naturgräs Sollentuna FK nyttjanderätt. Påverkas av detaljplan Södra Väsjön Sollentunavallen 11-spelsplan naturgräs Bokas via kommunen

Edsbergs sportfält 7-spelsplan konstgräs Sollentuna FK nyttjanderätt. Omläggning 2018. Påverkas av detaljplan Sportfältet Helenelunds IP 7-spelsplan konstgräs Sollentuna FK nyttjanderätt. Omläggning utan granulat 2018

Tegelhagsplan 7-spelsplan konstgräs Ur bruk. Återställs efter att Tegelhagsskolan är klar. Prel 2020

Silverdals BP 7-spelsplan konstgräs Tillfällig plan. Ev möjlighet till förlängning pga detaljplanearbete för Kv Middagen Vaxmora BP 7-spelsplan konstgräs Bokas via kommunen. Anlagd utan granulat 2016

Vibyplan 7-spelsplan konstgräs Sollentuna FK nyttjanderätt. Anlagd 2008 Bagarbyplan 7-spelsplan konstgräs Bokas via kommunen. Anlagd utan granulat 2016 Rotebroplan 7-spelsplan konstgräs Nyanlagd utan granulat 2018

Konstgräsplaner Sollentuna Danderyd Järfälla Täby Upplands Väsby Stockholms län

Planer/10000 inv. 0,97 1,82 0,39 1,14 0,90 0,82

(12)

INVE NTE RING AV LOKALBEHOV – KULTUR - OCH FRITIDSNÄM NDEN SOLLE NTUNA KOMMUN

1 2 Figur 1 1 Karta 1 1 - respektive 7 - spelsplaner i Sollentuna

(13)

13

Hallar och salar – nyckeltal och jämförelser

I Sollentuna fanns i slutet av 2017 nio sporthallar av storleken 18x36 till 22x42 meter. Därutöver tillkommer nya Edsbergshallen som färdigställs under 2018, enligt figur 12. Detta ger ett nyckeltal på ca 1,39 hallar per 10 000 invånare att jämföra mot snittet bland Stockholms läns kommuner som låg på ca 1,26 år 2017 enligt figur 13. Värt att notera är att kommuner i Stockholms län generellt har lägre antal hallar per invånare än snittet i Sverige som helhet.

Figur 12 Förteckning över idrottshallar av storleken 18x36 till 22x42 meter

Utöver de tio hallarna enlig figur 12 finns sedan 2017 även fotbollshallen i Norrvikens som gör det möjlighet att spela fotboll året om vilket frigör plats i övriga hallar under vintersäsongen.

Figur 13 Nyckeltal över antalet idrottshallar av storleken 18x36 till 22x42 meter år 2017, antal/10 000 inv. (källa: kolada.se)

*Järfälla har ett stort antal hallar av den mindre storleken 18x36 meter

I Sollentuna finns utöver sporthallar även ett antal mindre hallar och gymnastiksalar enligt figur 14.

Dessa hallar och salar ligger i eller i direkt anslutning till skolor och utgör ett komplement till de större sporthallarna, särskilt för de lägre åldrarna inom barnidrotten som inte har samma behov av större hallar.

Sporthallar Storlek plan Status Helenelundshallen ca 36x18m Häggvikshallen B-hallen ca 40x20m

Nya Rotebrohallen ca 40x20m Nybyggd 2015. Utfällbar läktare ca 50 platser Rotebrohallen ca 36x18m Läktare ca 30 platser

Satelliten A-hallen ca 40x20m Nybyggd 2010. Läktare med ca 500 platser Satelliten B-hallen (gymnastikhall) ca 19x37m Sollentunagymnasterna nyttjanderätt Silverdalshallen ca 40x20m Nybyggd 2013. Läktare med ca 100 platser Sim- och sporthallen A-hallen ca 40x20m Läktare med ca 320 platser. Nylaggt golv 2017 Sim- och sporthallen B-hallen ca 36x18m Nylaggt golv 2017

Nya Edsbergshallen ca 40x20m Nybyggd 2018. Utfällbar läktare ca 50 platser

Sporthallar Sollentuna Danderyd Järfälla Täby Upplands Väsby Stockholms län

Hallar/10000 inv. 1,39 0,91 3,92* 2,13 1,57 1,26

(14)

14 Figur 14 Förteckning över mindre hallar och gymnastiksalar

Av kartan enligt figur 15 framgår fördelningen av sporthallar och gymnastiksalar på områdesnivå. I de mest tätbefolkade områdena med bäst kommunikationer finns sporthallar som kompletteras av mindre hallar och gymnastiksalar i anslutning till kommunens skolor i samtliga kommundelar. Observera att nya Edsbergshallen (färdigställs 2018) och Töjnahallen (färdigställs 2020) är med på kartan.

Mindre hallar och salar Storlek plan Status

Edsbergshallen ca 24x12m

Häggvikshallen A-hallen ca 30x20m Eriksbergsskolan/gymnastiksal ca 16x10m Gillboskolan/gymnastiksal ca 16x10m Gröndalsskolan/gymnastiksal ca 11x8m Häggviksskolan/gymnastiksal ca 24x12m Kärrdalsskolan/gymnastikssal ca 18x12m Norrvikens skola/gymnastiksal ca 16x10m

Runbackaskolan/gymnastiksal/halva A ca 18x9m Hela hallen har måtten 18x18m Runbackaskolan/gymnastiksal/halva B ca 18x9m Hela hallen har måtten 18x18m Rösjöskolan/gymnastiksal ca 18x12m

Sollentuna International School ca 16x10m Sollentunavallen IP/gymnastiksal ca 18x12m

Tegelhagsskolan/gymnastiksal ca 28x16m Ny hall klar 2019. Bef. sal (16x10m) rivs Trollholmen/Norra strand/gymnastiksal ca 18x12m Ny fastighetsägare 2018

Töjnaskolan/gymnastiksal ca 11x8m Ny fullstor hall klar 2020

Vaxmoraskolan/gymnastiksal ca 16x10m

(15)

1 5 Figur 1 5 Karta idrottshallar och gymnastiksalar i Sollentuna

H allar och salar – n yttjandegrad

Sporth allar, mindre hallar och salar nyttjas för skolidrott vardagar kl. 8 - 1 6 och är bokningsbara för i första hand föreningsliv kl. 1 6 - 23 vardagar samt kl. 8 - 23 helger, lov och röda dagar. Kultur - och fritidskontoret hyr kommunens samtliga hallar och salar och hanterar lokalbokningar. Av figur 1 6 och 1 7 framgår nyttjandegraden för kommunens bokningsbara sport hallar och gymnastik salar ht1 7 - vt1 8, kl. 1 6 - 23 vardagar samt kl. 8 - 23 helger, lov och röda dagar.

(16)

16 Figur 16 Nyttjandegraden för kommunens sporthallar min 36X18 meter ht17-vt18 vardagar kl. 16-23 samt helger kl. 8-23

Figur 17 Nyttjandegraden för kommunens mindre hallar och gymnastiksalar ht17-vt18 vardagar kl. 16-23 samt helger kl. 8-23

*Mindre gymnastiksalar som rivs och ersätts med större gymnastiksal samt sporthall

Av figur 18 och 19 framgår nyttjandegraden för kommunens bokningsbara sporthallar och gymnastiksalar ht17-vt18 de tider då efterfrågan är som störst, så kallad ”prime time”. Detta är måndag-torsdag kl. 17-21, fredagar kl. 17-20 samt helger, lov och röda dagar kl. 10-18.

Sporthallar Storlek plan Nyttjandegrad %

Helenelundshallen ca 36x18m 89,6%

Häggvikshallen B-hallen ca 40x20m 85,3%

Nya Rotebrohallen ca 40x20m 88,8%

Rotebrohallen ca 36x18m 86,8%

Satelliten A-hallen ca 40x20m 91,2%

Satelliten B-hallen (gymnastikhall) ca 37x19m Sollentunagymnasterna

Silverdalshallen ca 40x20m 87,9%

Sim- och sporthallen A-hallen ca 40x20m 90,7%

Sim- och sporthallen B-hallen ca 36x18m 82,2%

Nya Edsbergshallen ca 40x20m Tillträde nov -18

Summa: 87,8%

Mindre hallar och salar Storlek plan Nyttjandegrad %

Edsbergshallen ca 24x12m 81,2%

Häggvikshallen A-hallen ca 30x20m 91,6%

Eriksbergsskolan/gymnastiksal ca 16x10m 56,4%

Gillboskolan/gymnastiksal ca 16x10m 33,7%

Gröndalsskolan/gymnastiksal ca 11x8m 17,0%

Häggviksskolan/gymnastiksal ca 24x12m 72,9%

Kärrdalsskolan/gymnastikssal ca 18x12m 52,1%

Norrvikens skola/gymnastiksal ca 16x10m 59,0%

Runbackaskolan/gymnastiksal/halva A ca 18x9m 70,5%

Runbackaskolan/gymnastiksal/halva B ca 18x9m 68,4%

Rösjöskolan/gymnastiksal ca 18x12m 42,8%

Sollentuna International School ca 16x10m 47,8%

Sollentunavallen IP/gymnastiksal ca 18x12m 76,5%

Tegelhagsskolan/gymnastiksal* ca 16x10m 59,2%

Trollholmen/Norra strand/gymnastiksal ca 18x12m 78,2%

Töjnaskolan/gymnastiksal* ca 11x8m 20,6%

Vaxmoraskolan/gymnastiksal ca 16x10m 52,8%

Summa: 57,7%

(17)

17 Figur 18 Nyttjandegraden för kommunens sporthallar min 36X18 meter ”prime time” ht17-vt18 måndag-torsdag kl. 17-21, fredagar kl.

17-20 samt helger, lov och röda dagar kl. 10-18

Figur 19 Nyttjandegraden för kommunens mindre hallar och gymnastiksalar ”prime time” ht17-vt18 måndag-torsdag kl. 17-21, fredagar kl. 17-20 samt helger, lov och röda dagar kl. 10-18

*Mindre gymnastiksalar som rivs och ersätts med större gymnastiksal samt sporthall

Sporthallar Storlek plan Nyttjandegrad %

Helenelundshallen ca 36x18m 97,3%

Häggvikshallen B-hallen ca 40x20m 97,7%

Nya Rotebrohallen ca 40x20m 100,0%

Rotebrohallen ca 36x18m 94,6%

Satelliten A-hallen ca 40x20m 97,4%

Satelliten B-hallen (gymnastikhall) ca 37x19m Sollentunagymnasterna

Silverdalshallen ca 40x20m 99,0%

Sim- och sporthallen A-hallen ca 40x20m 97,5%

Sim- och sporthallen B-hallen ca 36x18m 98,1%

Nya Edsbergshallen ca 40x20m Tillträde nov -18

Summa: 97,7%

Mindre hallar och salar Storlek plan Nyttjandegrad %

Edsbergshallen ca 24x12m 94,1%

Häggvikshallen A-hallen ca 30x20m 99,0%

Eriksbergsskolan/gymnastiksal ca 16x10m 78,0%

Gillboskolan/gymnastiksal ca 16x10m 51,9%

Gröndalsskolan/gymnastiksal ca 11x8m 27,7%

Häggviksskolan/gymnastiksal ca 24x12m 95,5%

Kärrdalsskolan/gymnastikssal ca 18x12m 76,1%

Norrvikens skola/gymnastiksal ca 16x10m 84,7%

Runbackaskolan/gymnastiksal/halva A ca 18x9m 86,9%

Runbackaskolan/gymnastiksal/halva B ca 18x9m 87,1%

Rösjöskolan/gymnastiksal ca 18x12m 67,2%

Sollentuna International School ca 16x10m 74,9%

Sollentunavallen IP/gymnastiksal ca 18x12m 90,8%

Tegelhagsskolan/gymnastiksal* ca 16x10m 87,9%

Trollholmen/Norra strand/gymnastiksal ca 18x12m 96,8%

Töjnaskolan/gymnastiksal* ca 11x8m 34,0%

Vaxmoraskolan/gymnastiksal ca 16x10m 82,5%

Summa: 77,4%

(18)

18

Specialanläggningar – nyckeltal och jämförelser

I Sollentuna finns utöver hallar och planer även ett antal specialanläggningar enligt figur 20.

Figur 20 Förteckning över specialanläggningar

Simhallen samt Väsjöbacken drivs på entreprenad av privata aktörer på uppdrag av kultur- och fritidsnämnden. Därutöver finns en rad anläggningar som inte drivs i kommunens regi, t.ex.

ridklubbar, racket-/tennisklubbar och golfklubbar.

Nyckeltal avseende simbassänger och ishallar redovisas i figur 21. Nyckeltal för specialanläggningar beror till stor del på befolkningsutvecklingen då det oftast bara finns någon enstaka anläggning av respektive slag. Ökar befolkningen blir således nyckeltalet lägre med åren så länge inga nya anläggningar tillkommer.

Figur 21 Nyckeltal över antalet ishallar samt inomhusbassänger (25-50 meter) år 2017, antal/10 000 inv. (källa: kolada.se)

*Järfälla och Täby har 50-metersbassäng Specialanläggningar Status

Sollentunavallen Friidrottsanläggning utomhus samt regional inomhushall för friidrott Simhallen 7 banor i 25-metersbassäng. Drivs av privat aktör på uppdrag av kfn Ishall Två ishallar vid Sollentunavallen samt bandyplan utomhus vintertid Väsjöbacken Skidanläggning som drivs av privat aktör på uppdrag av kfn

Utegym I Viby, vid Rösjön och vid Segeludden. Ett mindre utegym i anslutning till Edsvik Motionsspår Ett flertal motionsspår och elljusspår

Norrvikens sjöis Sjösis på Norrviken vintertid för långfärdsskridskor

Nyckeltal 2017 Sollentuna Danderyd Järfälla Täby Upplands Väsby Stockholms län

Inomhusbassänger 0,14 0,30 0,26* 0,14* 0,22 0,27

Ishallar 0,28 0,61 0,26 0,28 0,22 0,40

(19)

19

Kultur- och ungdomsverksamhet

I kulturspåret ingår utöver verksamhetsområdet kultur även ungdomsverksamhet. De största områdena inom kulturen i Sollentuna är biblioteken och kulturskolan.

Verksamhet

Verksamheten innefattar bibliotek, kulturskola, Edsvik med Edsbergs slott och Edsviks konsthall, Klasro skolmuseum, ungdomshuset Arena Satelliten, fritidsgården Northside med ett tillhörande fritidshem och LSS verksamheten Teater Satelliten. Kultur- och fritidskontoret arbetar även med stöd till kulturföreningar och aktörer. Stöd ges både i form av pengar men också i form av lokalsubventioner samt marknadsföringsstöd.

Utöver nuvarande ansvarsområden så kommer ansvaret för samtliga fritidsgårdar för barn mellan 13 och 15 år att överföras från barn- och ungdomsnämnden till kultur- och fritidsnämnden den 1 januari 2019. Av den anledningen inkluderas kommunens samtliga fritidsgårdar även i denna rapport.

Bibliotek – nyckeltal och jämförelser

Kommunens biblioteksbestånd består av tre enheter, ett huvudbibliotek samt två filialer enligt figur 22.

Figur 22 Förteckning över bibliotek

Nyckeltalet avseende antalet biblioteksbesök per år och invånare i Sollentuna var 4,20 att jämföra med snittet bland Stockholms läns kommuner som låg på ca 6,20 år 2017 enligt figur 23. Antalet besök står i relation till nyckeltalet avseende antalet kommunala bibliotek per 1000 invånare enligt figur 24.

Figur 23 Nyckeltal över antalet fysiska besök vid kommunala bibliotek år 2017, antal/inv. (källa: kolada.se)

Figur 24 Kommunala bibliotek, antal/1000 inv. år 2017 (källa: kolada.se)

Avstånd till bibliotek är en faktor som påverkar antalet besök men även andra faktorer påverkar nyttjandet av bibliotek. T.ex. genomförde kultur- och fritidsförvaltingen i Huddinge kommun en strukturutredning kopplat till bibilioteken 2014-2015. Denna utredning visade bland annat att:

 socioekonomiskt utsatta grupper generellt använder biblioteken i lägre utsträckning

 den som bor längre bort än 500 meter från ett bibliotek inte besöker biblioteket lika ofta som den som bor närmare. Detta var särskilt utmärkande i socioekonomiskt utsatta områden

 30 procent av dem som inte använder biblioteket idag skulle vilja göra det Bibliotek Lokalisering och status

Huvudbiblioteket Beläget i Sollentuna centrum. Öppet och bemannat alla dagar i veckan

Arena Edsberg Begränsade öppettider men Meröppet funktion (obemannat med självservice för låntagare över 18 år) Arena Rotebro Begränsade öppettider men Meröppet funktion (obemannat med självservice för låntagare över 18 år)

Nyckeltal Sollentuna Danderyd Järfälla Täby Upplands Väsby Stockholms län

Biblioteksbesök 4,20 8,30 5,40 6,90 - 6,20

Nyckeltal Sollentuna Danderyd Järfälla Täby Upplands Väsby Stockholms län

Bibliotek/1000 inv. 0,04 0,12 0,07 0,09 0,02 0,07

(20)

20 Av figur 25 framgår förväntad befolkningsutveckling i respektive kommundel 201 7 - 202 7 . Huvudbiblioteket är placerat i Tureberg vilket är den största kommundelen sett till antalet invånare.

Filialerna är placerade i Ed s berg och Rotebro vilka är de tredje oc h fjärde stör sta kommundelarna. I kommunens näst största kommundel Helenelund saknas bibliotek .

Figur 25 Befolkningsutvecklingen i Sollentuna 201 7 - 202 7 fördelat på respektive område

Av kartan enligt figur 26 framgår bibliotekens placering i kommunen.

(21)

21 Figur 26 Karta bibliotek och kulturskola

Kulturskolan

Kulturskolan har idag ca 1700 elevplatser varav merparten av undervisning sker i enskild eller mindre gruppkonstellationer i kulturskolans lokaler på Rudbecksvägen i Edsberg. Av kartan enligt figur 26 framgår kulturskolans placering i kommunen. Kulturskolans utbud innefattar exempelvis dans och musik som t.ex. piano - och gitarrlektioner. Den primära målgruppen för kulturskolan är invånare 7 - 1 5 år. Befolkningsutveckl ingen för gruppen 7 - 1 5 åringar framgår av figur 27 .

På tio års sikt för väntas gruppen som helhet öka med ca 2 % , att jämföra med befolkningen i stort som för väntas öka med ca 1 7 %. Observera dock att befolkningsprognosen till stor del bygger på kommunens b ostadsantagande. Bostadsproduktion i enlighet med bostadsantagandet är således av stor betydelse för att befolkningsutvecklingen ska motsvara prognosen.

(22)

22 Figur 27 Befolkningsutveckling för 7-15 åringar 2017-2027

Ungdomsverksamhet

Majoriteten av kommunens fritidsgårdar och fritidshem ligger i eller i anslutning till kommunens skolor och är fram till och med den 31 december 2018 organiserade under barn- och utbildningskontoret. I dagsläget har kultur- och fritidskontoret enbart fritidsgården Northside med tillhörande fritidshem samt Arena Satelliten som är ett kombinerat hus för idrott och ungdomsverksamhet, ett så kallat ungdomens hus. Både Northside och Arena Satelliten är belägna i Tureberg.

Ansvaret för samtliga fritidsgårdar för barn mellan 13 och 15 år (högstadieelever) överförs från barn- och ungdomsnämnden till kultur- och fritidsnämnden den 1 januari 2019. Av den anledningen inkluderas kommunens samtliga fritidsgårdar i denna rapport.

Vid överföringen flyttas således ansvarsområdet för fem fritidsgårdar belägna i kommunens skolor samt två fristående enheter över till kultur- och fritidsnämnden enlig figur 28.

Generell målgrupp för fritidsgårdarna är högstadielever 13-15 år. Fritidsgårdarna erbjuder kvällsverksamhet för ungdomar. Målgruppen för Arena Satellit är från 16 år.

Figur 28 Förteckning över fritidsgårdar och ungdomens hus

Inom målgruppen, högstadielever 13-15 år, för fritidsgårdarna förväntas en viss ökning att ske de närmast åren, främst i Tureberg och Edsberg vilket framgår av figur 29. Under en tioårsperiod kommer dock antalet högstadieelever börja minska igen för att ligga på ungefär samma nivå som idag om 10 år.

Detta till följd av bland annat en succesiv minskning av ungdomar i Helenelund och Viby de kommande 10 åren vilket också framgår av figur 29.

Kulturskolan 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027

Befolkning 7-15 år 9746 9779 9776 9745 9773 9766 9750 9724 9763 9831 9946

Fritidsgård Status

Arena Satelliten Ungdomens hus med en äldre målgrupp på 16-25 år

Gillet I anslutning till Gillboskolan. Verksmaheten överförs från BUN till KFN 1/1-19 Kärdalsskolan I anslutning till Kärrdalskolan. Verksmaheten överförs från BUN till KFN 1/1-19 Lunden I anslutning till Helenelundsskolan. Verksmaheten överförs från BUN till KFN 1/1-19 Northside Fritidsgård och fritidsklubb fristående från skolan

Ringen I anslutning till Edsbergsskolan. Verksmaheten överförs från BUN till KFN 1/1-19 Q-ben I anslutning till Häggviksskolan. Verksmaheten överförs från BUN till KFN 1/1-19 Vcafé Fristående enhet i anslutning till Vibyskolan. Överförs från BUN till KFN 1/1-19

Överby Fristående enhet i anslutning till Överby Hästsportförening/ridskola. Överförs från BUN till KFN 1/1-19

(23)

23 Figur 29 Utvecklingen av a ntal et högstadieelever 1 3 - 1 5 år per kommundel

Av kartan enligt figur 30 framgår fritidsgårdarnas placering i kommunen . Fritidsgårdar finns i de flesta kommundelar .

(24)

INVE NTE RING AV LOKALBEHOV – KULTUR - OCH FRITIDSNÄM NDEN SOLLE NTUNA KOMMUN

24 Figur 30 Karta fritidsgårdar och ungdomens hus

(25)

25

Samlingssalar och danssalar – nyttjandegrad

Kultur- och fritidskontoret har ett antal samlingslokaler att hyra för subventionerad taxa för kommunens föreningsliv enligt figur 31.

Figur 31 Förteckning över samlingssalar och danssalar samt nyttjandegrad ca kl. 12-22 alla dagar i veckan

* bokningsbar kl. 10-23 alla dagar i veckan

Av lokalerna enligt figur 31 är Arena Rotebro/danssalen, Häggviksskolan/spegelsal och Nya Rotebrohallen/aktivitetsrummet avsedda för dans. Danslokaler är det stor efterfrågan på från föreningslivet, särskilt på eftermiddagar/kvällar.

Av figur 31 framgår även nyttjandegraden för kommunens samlingssalar, av vilka vissa av lokalerna är tillgängliga för föreningar även utanför ordinarie öppettider. Då tillgängliga tider inkluderar även dagtid vardagar samt att lokalerna i viss mån nyttjas utöver ordinarie öppettider så ger inte nyttjandegraden en lika rättvis bild av efterfrågan på lokalerna som för sporthallar och gymnastiksalar.

Utöver samlingssalar enligt figur 31 pågår ett arbete vid barn- och ungdomsnämnden i syfte att upplåta ett antal matsalar i kommunens skolor som samlingssalar. Dessa lokaler har tidigare hyrts ut via kultur- och fritidskontoret och är till viss del redan anpassade för uthyrning.

Övrig kulturverksamhet

Kultur- och fritidskontoret bedriver även verksamhet vid Edsvik och Edsvall. Edsvik är området kring Edsbergs slott längst in vid Edsvikens norra strand. Edsvall är beläget vid Rösjöns norra strand.

Edsvik

Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för verksamheten vid Edsvik där ett stort antal programpunkter genomförs årligen. Trafik- och fastighetskontoret ansvarar för drift av park och fastigheter i området.

Kultur- och fritidskontoret hyr tre byggnader i området; Edbergs slott, Oxstallet och konsthallen (östra). Edsbergs slott har öppet två gånger i veckan med fria guidade visningar. Oxstallet fungerar som raststuga dagtid för daglediga, förskolor och skolor och kultur- och fritidskontoret vidareuthyr det även till föreningsliv vissa kvällar och helger. Edsviks konsthall drivs på uppdrag av kultur- och fritidsnämnden av Edsviks konsthall AB. Här finns även en servering.

Huset på motstående sida konsthallen hyrs av Edsviks konsthall direkt som bl.a. bedriver konstskola i lokalen. Även Kungliga Musikhögskolan (KMH) är hyresgäst i Edsvik och huserar i delar av slottet samt i en av slottets flyglar. Den andra flygeln hyrs ut som privatbostad. Övriga byggnader som finns i Edsvik är exempelvis Stallet, Ladan, Duvslaget, Grindstugan och Brygghuset. Byggnaderna är av varierande skick och vissa är i behov av renovering för att åter kunna tas i bruk.

Samlingssalar Nyttjandegrad %

Arena Rotebro/danssalen 25,2%

Häggviksskolan/spegelsalen 49,4%

Nya Rotebrohallen/aktivitetsrummet 7,2%

Sollentuna bibliotek/Amorinasalen* 33,0%

Sollentuna bibliotek/Tintomararummet* 29,1%

Summa: 28,8%

(26)

26 Kultur- och fritidskontoret har haft ett budgetuppdrag att ta fram en långsiktig plan för området och dess inriktning. Ärendet bereds under hösten för KS.

Edsvall

Edsvall är en lägergård belägen invid Rösjöns norra strand. Här finns två små hus samt ett båthus och en egen strand. Gården lämpar sig för dagkollo, lägerskolor, övernattningar, teambuilding och liknande.

Edsvall driftas och hyrs ut av ungdomsverksamheten vid kultur- och fritidskontoret. Edsvall går att hyra för subventionerad taxa för kommunens föreningsliv.

(27)

27

Projekt i lokalförsörjningsplan

Inom ramen för kultur- och fritidskontorets verksamhet pågår ett stort antal projekt. Projekten befinner sig i olika faser och på sikt påverkar de kapacitet, nyckeltal och hyresutvecklingen allt eftersom de färdigställs. I samband med antagande av budget 2019 och plan 2020-21 antogs även lokalförsörjningsplan 2019-2023 med prioritering av projekten. Detta efter att lokalförsörjningsplanen först genomgått en tjänstemannaprioritering i lokalberedningsgruppen och lokalstyrgruppen. Inom kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde fanns 16 projekt av olika slag med i lokalförsörjningsplan 2019-2023. I detta kapitel följer en sammanställning av projekten indelat i pågående produktion samt pågående utredningar.

Pågående produktion med prioritet 0 och 1 enligt lokalförsörjningsplan

I dagsläget pågår produktion av två sporthallar med spelplan om minimum 40x20 meter i Sollentuna, sporthall Edsbergsskolan och sporthall Töjnaskolan.

Tillträde till sporthall Edsbergsskolan beräknas till november -18. Hyran för hallen är beräknad till ca 3,8 milj. kr/år. Kultur- och fritidsnämnden har sedan tidigare fattat genomförandebeslut och hemställt om ökade anslag på 2,815 milj. kr/år från 2019 för att täcka hyres- och driftskostnader.

Tillträde till sporthall Töjnaskolan beräknas till höstterminen -20 i samband med att nya Töjnaskolan färdigställs. Hyran för hallen är beräknad till ca 3,3 milj. kr/år. Kultur- och fritidsnämnden har sedan tidigare fattat genomförandebeslut och hemställt om ökade anslag på 2,5 milj. kr/år från 2020 för att täcka hyres- och driftskostnader. Nuvarande gymnastisksal som rivs har en hyra på ca 275 000 kr/år.

I och med färdigsällandet av de nya sporthallarna i Edsberg respektive Töjnan ökar kapaciteten vilket ger ett nytt nyckeltal på ca 1,5 hallar av minimum 36x18 meter per 10 000 invånare att jämföra med snittet bland Stockholms läns kommuner på ca 1,26 enligt figur 13.

Utöver ovanstående pågår produktion av en större gymnastiksal med fullstor spelplan för basket på ca 28x15 meter, sporthall Tegelhagens skola. Tillträde till sporthall Tegelhagens skola beräknas till årsskiftet 2019/20 i samband med att nya Tegelhagens skola färdigställs. Hyran för hallen är beräknad till ca 1,75 milj. kr/år. Kultur- och fritidsnämnden har sedan tidigare fattat genomförandebeslut och hemställt om ökade anslag på 1,2 milj. kr/år för att täcka hyres- och driftskostnader. Nuvarande gymnastisksal som rivs har en hyra på ca 580 000 kr/år.

Även omläggning av ispisten i hall B vid Sollentunavallen pågår. Omläggningen är klar under hösten 2018. Omläggningen av B-pisten genererar ett årligt hyrestillägg på ca 360 tkr. Indikativ hyra för omläggning av B-pisten, A-pisten samt bandyplan är sedan tidigare uppskattad till ca 1,2 milj. kr/år.

Reinvesteringen genererar dock en viss driftsbesparing för kultur- och fritidskontoret.

Pågående produktion framgår av kartan enligt figur 32.

Utöver projekten i lokalförsörjningsplanen pågår om- och nyläggning av ett antal konstgräsplaner vilket framgår av figur 9 och 11 i kapitel Spelplaner- nyckeltal och jämförelser.

(28)

28 Figur 32 Pågående produktion 201 8

Pågående utredningar med prioritet 1 enligt lokalförsörjningsplan

Projekten u tveckling av Väsjöområdet ersättningsytor och tennishall Edsbergs sportfält finn s med i lokalförsörjningsplan 201 9 - 202 3 i syfte att säkerhetsställa ersättningsytor, lokaler och anläggningar i samband med exploateringen av Väsjön. Detaljplanerna för Södra Väsjön och Sportfältet kommer på sikt innebära att exempelvis befintlig tennishall, konstgräsplaner, omklädningsrum samt en kraftsportslokal tas i anspråk. I samband med detaljplaneprocess en och senare genomförande av Södra Väsjön och Sportfältet är det därför nödvändigt att ta ett samlat grepp om projekten. Detta i syfte att exempelvis minimera att tidsglapp uppstår från d et att befintliga anläggningar rivs till dess att ersättningsytor/lokaler färdigställts samt för att säkra finansieringen av hyror som uppstår . Utöver ersättning för de lokaler och anläggningar som tas i anspråk så bör även möjligheten att uppföra en servi cebyggnad för fotboll inkluderas i det fortsatt a arbete t .

Kultur - och fritidsnämnden har fattat beslut om att gå vidare med Sjösportcenter Norrviken och i samband med det hemställt om ett tillskott till budget på 800 tkr årligen från 2020 för hyres - och

(29)

29 driftkostnader. Avsikten är att Sollentuna Kanotsällskap och Sollentuna Skridskosällskap ska teckna nyttjanderättsavtal för sin verksamhet på platsen efter moderniseringen. För detta kommer de bidra ekonomiskt med hyra, drift och skötsel av anläggningen.

Efter att ispisten i hall B vid Sollentunavallen har lagts om är syftet att även lägga om pisten i hall A samt bandyplanens pist. Antingen parallellt eller efter varandra.

Arbete med att uppföra en 60 meters backhoppningsbacke i Väsjön har pågått en längre tid och utreds vidare under hösten.

Pågående utredningar med prioritet 2 och 3 enligt lokalförsörjningsplan

Övriga identifierade behov i lokalförsörjningsplanen är konstgräsplan Södra Sollentuna, sporthall Viby/Norrviken, utomhusbad, temalekpark Edsvik, sporthall Eriksbergsskolan samt sporthall Väsjön.

Lokalrevision – hyra, finansiering och area

Kultur- och fritidskontoret hyr ca 51 000 kvm till en årlig hyra av ca 58 milj. kr enligt figur 33. Större delen av kultur- och fritidskontorets lokaler utgörs av kommunens eget fastighetsbestånd, dvs. lokaler som kommunstyrelsen äger och trafik- och fastighetsnämnden förvaltar. Inhyrt avser lokaler som ägs av externa fastighetsägare, där även kommunens bolag ingår.

Figur 33 Årshyra och area för kultur- och fritidskontoret (enl. utdrag ur LEB augusti 2018)

Area avser generellt bruksarea (BRA) exkl. teknikutrymmen för eget fastighetsbestånd samt lokalarea (LOA) för inhyrt bestånd. Totalt hyr kultur- och fritidskontoret ca 44 000 kvm inom kommunens eget fastighetsbestånd och ca 6 000 kvm är inhyrt från externa fastighetsägare. Detta ger en fördelning på ca 88 % i eget bestånd och ca 12 % inhyrt avseende area. I sammanställning i figur 33 inkluderas ej utomhusanläggningar som exempelvis konstgräsplaner och utegym.

Hyresutvecklingen för kultur- och fritidskontoret påverkas till stor del av kommande lokalprojekt vilka medför en ökad hyra. Inom de kommande åren färdigställs exempelvis två nya sporthallar samt en större gymnastiksal i Edsberg, Töjnan respektive Tegelhagen. Dessa projekt medför en total ökad hyreskostnad på ca 8 milj. kr per år och medför således en hyresökning med totalt ca 14 % för kultur- och fritidskontoret.

Kultur- och fritidsnämnden är anslagsfinansierad vilket innebär att tillkommande hyra för lokalprojekt kräver ökade anslag. Utöver ökade anslag finansieras hyran oftast delvis via intäkter från föreningsliv och/eller skolan som nyttjar lokalerna. Exempelvis finansieras hyran för de nya sporthallarna som är under produktion genom att skolenheter står för hälften av hyres- och driftkostnaden. Kultur- och fritidskontorets intäkter från föreningsliv uppgår till ca 100 tkr/år för en sporthall, resterande kostnader finansieras således genom ökade anslag. Kultur- och fritidskonoret har egna driftskostnader utöver hyra avseende exempelvis städning och tillsyn som uppgår till ca 500 tkr/år för en sporthall.

Någon fördjupad lokalrevison avseende kultur- och fritidskontorets lokaler har inte genomförts likt den som genomfördes för vård- och omsorgskontorets samt socialkontorets lokaler under våren 2018.

Lokaler som skulle vara intressanta att belysa är exempelvis kulturfastigheterna vid Edsvik samt möjligheten att mernyttja gymnastiksalar som samlingssalar/danssalar. En lokalöversyn av Satelittens lokaler har påbörjats.

Eget bestånd Inhyrt Totalt Eget bestånd Inhyrt Totalt

Summa: 48 195 293 10 147 041 58 342 334 44 384 6 322 50 706

Årshyra (kr) Area (kvm)

Kultur- och fritidskontoret

(30)

30

Undersökning om kultur- och fritidsvanor

Kultur- och fritidskontoret genomförde under våren 2018 för femte gången en kultur- och fritidsvaneundersökning för att få in synpunkter på verksamheten. Fram till 2014 skickades den ut till ett representativt urval av befolkningen i åldrarna 13-69 år. Nytt för i år var att två separata undersökningar genomfördes, en med riktade frågor mot en yngre målgrupp, och en riktad mot en äldre målgrupp. Undersökning genomförs var fjärde år.

För den äldre målgruppen skickades en pappersenkät ut till 2 000 slumpvis utvalda personer i Sollentuna kommun som vid tiden för enkätutskicket var 21 år eller äldre. För den yngre åldersgruppen skickades så kallade webbkodskort till alla skolor inom Sollentuna kommun med elever i årskurs 4 och/eller 7 samt årskurs 1 på gymnasiet. Undersökningen genomfördes under mars-juni 2018.

Kultur- och fritidsvaneundersökningen syftar bland annat till att identifiera invånarnas uppfattning kring möjligheten till eget utövande av fritidsintressen, identifiera vilka fritidsintressen som kommunens invånare har, hur ungdomars fritid ser ut samt vilka fritidsaktiviteter de utövar. Syftet är också att se om något saknas eller vilka områden kommunens invånare anser att kommunen bör satsa på.

För att få med ett medborgarperspektiv i denna rapport följer här en sammanfattning av vad som framkommit av 2018 års kultur- och fritidsvaneundersökning:

 Två av tre kommuninvånare i den äldre målgruppen anser att ens möjligheter att utöva sina fritidsintressen i kommunen är bra, endast en av tio anser att möjligheterna är dåliga

 Läsning och utomhusaktiviteter som joggning och promenader är den vanligaste aktiviteten i den äldre målgruppen. Andra vanliga aktiviteter är gym- eller gruppträning

 Kommuninvånarna i den äldre målgruppen anser att det är viktigt att kommunen satsar på aktiviteter för de yngre. Områden som nämns är sport- och idrottshallar, utomhusbad, badplatser/bassängbad, belysta motionsspår, simhall samt bibliotek

 Kommuninvånarna i den äldre målgruppen besöker exempelvis motionsspår, Edsbergsparken, bibliotek och simhall i relativt hög utsträckning

 Över hälften av kommuninvånarna i den yngre målgruppen spelar spel på dator, TV eller brädspel flera gånger i veckan. Även läsning, joggning/löpning eller promenader samt lagsporter är jämförelsevis vanligt

 Tre av fyra kommuninvånare i den yngre målgruppen brukar vara hemma hos varandra när de träffar kompisar på fritiden

 En av tre i den yngre målgruppen upplever att det finns hinder för att utöva fritidsaktiviteter. Hinder som nämns är t.ex. att det inte finns några ställen att utöva aktiviteten på, att det är för hård press vad avser ledarledda aktiviteter samt att aktiviteten är för dyr