05.1. Bilaga 1. Budgetunderlag 2019-2021 (Kultur- och fritidsnämnden)

(1)

Budgetunderlag 2019-2021

Kultur- och fritidsnämnden

(2)

Innehållsförteckning

1 Nämndens uppdrag ... 3

1.1 Nämndens uppdrag ... 3

1.2 Omvärld ... 3

2 Nämndens budgetförutsättningar (exkl. resultatenhet) ... 6

2.1 Verksamhetens resultat 2017 ... 6

2.2 Verksamhetens budget 2018 ... 9

2.3 Utsikt 2019 - Konsekvensanalys ... 12

2.4 Nya/förändrade behov inför 2019-2021 ... 15

2.5 Investeringsbehov ... 17

(3)

Kultur- och fritidsnämnden, Budgetunderlag 2019-2021 3(17)

1 Nämndens uppdrag

Anvisning

Kort sammanfattning av nämndens uppdrag, en standardtext som KLK ansvarar för.

Synpunkter på texten diskuteras med controllerenheten för vidare avstämning med kommunjuristen.

Materialet läggs in av controllerenheten i Stratsys under menyn ”Basfakta”.

Underrubriker utifrån behov. Texterna hämtas in automatiskt till nämndens rapport Budgetunderlag budget 2019-2021.

1.1 Nämndens uppdrag Beskrivning

Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för allmän kulturverksamhet,

biblioteksverksamhet, kulturskola, idrottsverksamhet, fritidsverksamhet för ungdomar 16 - 20 år, turism, lotteriverksamhet. I uppdraget ingår även att fördela bidrag till ungdoms- och kulturföreningar samt till föreningar med verksamhet för personer med funktionsvariationer.

1.2 Omvärld Anvisning

Vilka trender och omvärldsfaktorer påverkar verksamheten? Det kan till exempel vara demografiska, juridiska, ekonomiska och sociala faktorer i omvärlden som påverkar verksamheten och verksamhetens förutsättningar. Vilka utmaningar står

verksamheterna inför?

Hur påverkar viktiga omvärldsfaktorer budget 2019-2021?

Omvärldsavsnittet ur nämndens VP 2018 kopieras in till detta avsnitt av

ekonomiavdelningen. Nämnden kan själv ändra, revidera eller förtydliga innehållet med fokus på budget 2019-2021.

Sollentuna kommun har de senaste åren haft en markant befolkningsökning, som förväntas fortsätta under de närmaste åren. Ett levande civilsamhälle, tillgängliga anläggningar och ett rikt kulturliv är alla viktiga komponenter när en person eller en familj väljer att flytta till ett nytt område eller en ny kommun. Det ställer krav på en effektiv politisk styrning och en professionell, innovativ förvaltning och utveckling av kommunens kultur-, fritids- och idrottsutbud. Med en ökad inflyttning kommer ett ökat slitage på befintliga anläggningar, ett ökat behov av kommunal service samt ökade förväntningar och krav från invånarna vad gäller tillgänglighet. I tillägg till

befolkningsökningen kommer kommunens ekonomi vara ansträngd. Kommunerna har

(4)

ett uppdrag att utjämna sociala och ekonomiska ojämlikheter bland befolkningen. När befolkningen i kommunen växer, måste kultur- och fritidsnämnden prioritera hur resurserna ska fördelas för att stödja ett socialt, ekonomisk och miljömässigt hållbart samhälle. Därför är det av största vikt att de prioriteringar som görs bygger på väl underbyggda fakta och ur ett hållbart perspektiv.

Folkhälsoperspektiv

Intresset för kulturella uttryck, hälsa och motion är stort i Sverige. Samtidigt som dessa områden får stort utrymme i samhällsdebatten, talas om en försämring av den nationella folkhälsan. Folkhälsa består av tre olika aspekter; social, psykisk och fysisk hälsa. Alla dessa samverkar för att en individ ska kunna uppleva sig ha en god hälsa. Den psykiska ohälsan bland ungdomar och unga vuxna samt en ökande andel av befolkningen som lider av övervikt eller fetma, tas ofta upp som ökande folkhälsoproblem.

Strukturella ojämlikheter

Folkhälsomyndighetens årsrapport för 2017 redovisar skillnader i hälsa utifrån kön, ålder och utbildningsnivå. Det finns även vissa grupper i befolkningen som av olika andra skäl har sämre förutsättningar för god hälsa och därmed kan sägas vara utsatta.

Det är exempelvis personer med funktionsnedsättning, homosexuella, bisexuella, transpersoner, flyktingar och personer tillhörande någon av de fem nationella minoriteterna i Sverige (Folkhälsans utveckling, Årsrapport 2017,

Folkhälsomyndigheten).

Kultur- och fritidsnämnden står inför en utmaning i att säkerställa tillgången till

anläggningar, aktivitetsytor, mötesplatser och andra former av stöd till fritidsaktiviteter för en växande och allt mer heterogen befolkning.

Det digitala samhället och digital delaktighet

Samhället förändras allt snabbare tack vare ny teknik som möjliggör snabba

kommunikationsvägar och en oändlig ström av ny information. Inom kultur-, idrotts och fritidsområdet kan det vara en utmaning för kommunerna eftersom det kan vara svårt för de kommunala strukturerna att anpassa sig tillräckligt snabbt för att möta invånarnas krav kopplade till nya sporter och trender. Nya organisationsformer uppkommer för vilka befintliga föreningsstöd inte är anpassade.

Det ställs också krav på att kommunens information och verksamheter ska anpassas till nya målgrupper, att nya digitala verktyg ska finnas tillgängliga och att verksamheten ska effektiviseras. Kommuninvånarnas förväntningar på tillgång och kvalitet i den kommunala servicen har ökat under senare år och förväntas öka framöver.

Tillgången till information ska säkerställas för de personer i samhället som inte har tillgång till eller kunskap om den nya digitala tekniken. Detta gäller tillexempel äldre personer i befolkningen som av olika skäl inte har lika lätt att få tillgång till den nya tekniken. Det förväntas även fortsatt finas stöd för de mer traditionella formerna och områdena för föreningsorganisation.

Inkludering och jämställdhet

En framgångsrik integration är starkt bidragande till Sveriges framtida tillväxt och välfärd och utvecklingen av demokratin. Det övergripande målet är att alla som kommer till Sverige ska etablera sig i det svenska samhället. Lyckas inte integrationen finns

(5)

risker för ökande utanförskap och motsättningar mellan olika grupper. I samband med att diskussionerna kring frågor om folkhälsa eller trygghet och integration blivit allt mer framträdande under senare år, har kraven och förväntningarna på bland annat

kommunernas kultur-, idrott- och fritidsutbud ökat.

Arbetsmiljö och personal

Kultur- och fritidskontorets verksamheter har en relativt låg personalomsättning (3,26 % mellan september 2016 – augusti 2017) och inga stora pensionsavgångar förväntas inom de närmsta fem åren. Det betyder att utrymmet för strategisk kompetensförsörjning och utveckling genom nyrekrytering begränsad. Däremot finns behov av

kompetensutvecklande insatser för befintliga medarbetare och chefer inom exempelvis IT, den nya dataskyddsförordningen och förvaltningslag samt inom specifika

utvecklingsområden inom de olika verksamheterna.

Allt fler rapporter visar på att antalet sjukskrivningar på grund av utmattningssyndrom åter ökar markant, särskilt bland kvinnor. En vanlig orsak bakom sjukskrivningarna är stress orsakad av brister i arbetsmiljö och hög arbetsbelastning.

(6)

2 Nämndens budgetförutsättningar (exkl. resultatenhet)

Anvisning

Detta avsnitt ska handla om de förändrade förutsättningar som finns för nämndens verksamhet för budgetåren 2019-2021.

Under avsnitten 2.1 – 2.2 infogar ekonomiavdelningen cirkeldiagram som visar nämndens intäkter och kostnader för utfall 2017 och budget 2018. Cirkeldiagrammen är grunden för analysen i de följande avsnitten.

2.1 Verksamhetens resultat 2017 Anvisning

Beskriv orsaken till att verksamheten gick med över- eller underskott.

Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett nettoöverskott på 0,3 miljoner kronor. Detta beror på att verksamhetsdelen fritid erhöll en tilläggsbudget på halvårsbasis för att anställa fler inom fältverksamheten. Då rekryteringsprocessen är tidskrävande och beräknades vara slutförd under senhösten så förbrukades inte de tillskjutna medlen vilket genererade ett överskott för nämnden.

Det är värt att nämna att nämndens omslutning ökat jämfört med budget vilket beror främst på att nyttjandegraden av hallar har ökat samt att bidrag har sökts och bifallits av olika myndigheter. Dessutom har LSS -verksamheten på Arena Satelliten utökats under året.

2.1.1 Intäkter utfall/budget 2017 Anvisning

Utgå från cirkeldiagrammen och förklara skillnader i intäkter mellan utfall 2017 och budget 2017.

Intäkter: I beskrivningen ingår intäkternas fördelning i belopp, tkr. Fördelningen av intäkterna är följande;

 Nettoanslag

 Interna intäkter (kontoklass 3 och samtliga interna motparter)

 Bidrag (kontogrupp 35 och externa motparter)

 Övriga avgifter och intäkter (kontogrupp 30-34, 36-38 och externa motparter)

(7)

Diagrammen blir lite missvisande då det i budgeten inte tagits hänsyn till om en intäkt är extern eller intern. Nämndens största intäkt är uthyrning av hallar där nyttjandegraden och antalet hallar har ökat de sista åren varvid utfallet blev högre än budgeterat.

Hyresgästerna är skolor, föreningar och privatpersoner. Verksamheten för LSS har ökat vilket bidragit till högre intäkter men också högre kostnader. Personal har förts över från en annan nämnd vilket under 2017 löstes genom att kultur- och fritidsnämnden fick en intäkt för att täcka den ökade personalkostnaden.

Anledningen till att utfallet för bidrag är högre än budget är att nämnden fått bidrag för projekt som inte var budgeterade. Sommarlovsaktiviteterna är ett sådant projekt där medel har sökts och bifallits från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

2.1.2 Kostnader utfall/budget 2017 Anvisning

Utgå från cirkeldiagrammen och förklara skillnader i kostnader mellan utfall 2017 och budget 2017.

Kostnader: I beskrivningen ingår kostnadernas fördelning i belopp, tkr. Fördelningen av kostnaderna är följande;

 Köp av verksamhet (kontoklass 4)

 Lönekostnader (kontoklass 5 inkl. sociala avgifter)

 Hyror (kontogrupp 60)

 Övriga kostnader (kontogrupp 61-78)

 Kapitalkostnader (avskrivningar kontogrupp 79, räntor kontogrupp 852)

(8)

Hyreskostnaderna blev lägre än beräknat vilket beror på att det inte blev helårseffekt på några objekt som färdigställdes under året som till exempel Viby ridstall och

fotbollshallen.

Nämndens omslutning har ökat, det vill säga både intäkter och kostnader blev högre än budgeterat. Därför visar de övriga kostnaderna ett högre utfall än budgeterat.

Kapitalkostnaderna blev 0,2 miljoner kronor högre än beräknat då slutredovisningen av kulturskolans investering i de nya lokalerna genomfördes med något högre utfall än beräknat.

2.1.3 Uppfyllelse av åtaganden samt verksamhetens grunduppdrag/kvalité Anvisning

En kort sammanfattning av nämndens uppfyllelse av åtaganden samt verksamhetens grunduppdrag/kvalité.

Nämndens måluppfyllelse

Av åtta fastställda åtaganden bedöms sex som uppfyllda samt två som delvis uppfyllda.

Kultur- och fritidsnämnden har ett antal verksamheter under sitt ansvarsområde, vilket ger en mångfald av aktiviteter till Sollentunaborna. Arbetet med att öka kvaliteten i verksamheterna är ett pågående arbete som börjar visa resultat, vilket inte minst visar sig i åtagandet om att erbjuda kultur- och fritidsaktiviteter av hög kvalitet till

kommunens invånare och andra besökare.

Två åtaganden är delvis uppfyllda. Det ena berör åtagandet om att minska de fossila utsläppen från kommunens egna entreprenadmaskiner. Aktiviteten är pågående och det förs en dialog med Sollentuna Energi och Miljö (SEOM) och Sollentuna kommun om vilka maskiner som kan vara aktuella för att testa alternativa bränslen.

Det andra åtagandet handlar om att stödja ett rikt föreningsliv och ett aktivt

(9)

Kultur - och fritidsnämnden, Budgetunderlag 2019 - 2021 9 ( 17 )

civilsamhälle. Även i detta fall är aktiviteterna påbörjade.

Kvalitetsarbete

Nämnden ska minst en gång per år behandla en fördj upad kvalitetsredovisning för nämndens verksamheter. Den ska alltid ingå som en del av verksamhetsberättelsen.

I kvalitetsredovisningen görs en samlad bedömning av hur väl nämnden lyckats uppnå de krav och förväntningar som ställs på verksamheten utifrån l agstiftning och regelverk.

Den ska även tydliggöra de utvecklingsområden som nämnden identifierat.

Redovisningen bygger på uppföljningar, utvärderingar och analyser som genomförts under året som gått.

Den beskriver även vilken kvalitet nämndens verksamhete r levererar och är ett underlag för vidare förbättringsåtgärder i kommande verksamhetsplaneringen.

2.2 Verksamhetens budget 2018 Anvisning

En kort sammanfattning av nämndens verksamhetsplanering 2018.

Inför 2018 infördes en ny process för verksamhetsplanerin g inom kultur - och fritidsnämndens verksamheter. Verksamheterna har fokuserat på att identifiera sina grunduppdrag, styrdokument och regelverk, samt målgrupper. Det har blivit underlag för verksamhetsplanering. Då flera verksamheter använder kvalitetsredov isningar har det visat sig att detta varit värdefullt som utgångspunkter inom ramen för

verksamhetsplaneringen. Gemensamma planeringsdagar har hållits med alla kontorets chefer och kultur - och fritidsnämndens arbetsutskott har tillsammans med kontorets led ningsgrupp gått igenom de föreslagna mål och utvecklingsområden som legat till grund för verksamhetsplanen 2018.

Områden som verksamheterna gemensamt identifierat som särskilt viktiga att satsa på under 2018 har varit:

invånare som idag är underrepresenterade i verksamheten;

Utifrån dessa områden har verksamheterna och arbetsutskottet formulerat de mål som kultur - och fritidsnämnden beslutat för 2018. Dessa områden ligger även till grund för planeringen inom ramen för styrdokument samt internkontroll.

(10)

2.2.1 Intäkter utfall 2017/budget 2018 Anvisning

Utgå från cirkeldiagrammen och förklara skillnader i intäkter mellan utfall 2017 och budget 2018.

Intäkter: I beskrivningen ingår intäkternas fördelning i belopp, tkr. Fördelningen av intäkterna är följande;

 Nettoanslag

 Interna intäkter (kontoklass 3 och samtliga interna motparter)

 Bidrag (kontogrupp 35 och externa motparter)

 Övriga avgifter och intäkter (kontogrupp 30-34, 36-38 och externa motparter)

Diagrammen blir även här missvisande då intäkterna inte budgeterats med hänsyn tagen till om de är interna eller externa. Då nyttjandegraden av hallarna har ökat och fler hallar tillkommit har budgeten ökat de sista åren. Vad gäller delen för bidrag så gäller den medel som sökts och erhållits under aktuellt budgetår men den posten finns inte med i budget då det råder osäkerhet kring om ansökningarna beviljas eller ej.

Anslaget har ökat med 1,6 miljoner kronor då medel har erhållits för fler personal inom fältverksamheten samt för färdigställandet av Edsbergshallen.

(11)

Kultur- och fritidsnämnden, Budgetunderlag 2019-2021 11(17) 2.2.2 Kostnader utfall 2017/budget 2018

Anvisning

Utgå från cirkeldiagrammen och förklara skillnader i kostnader mellan utfall 2017 och budget 2018.

Kostnader: I beskrivningen ingår kostnadernas fördelning i belopp, tkr. Fördelningen av kostnaderna är följande;

 Köp av verksamhet (kontoklass 4)

 Lönekostnader (kontoklass 5 inkl. sociala avgifter)

 Hyror (kontogrupp 60)

 Övriga kostnader (kontogrupp 61-78)

 Kapitalkostnader (avskrivningar kontogrupp 79, räntor kontogrupp 852)

Procentuellt är löne- och hyreskostnaderna nästan lika stora i utfallet 2017 som för budget 2018. Att kostnaderna för dessa två har ökat i kronor beror på vakanser under 2017 som gav en lägre kostnad än vad budgeten anger. Budgeten avser full

sysselsättningsgrad samt tillskottet, som får helårseffekt 2018, för att anställa fler inom fältverksamheten. Hyreskostnaderna ökar inför 2018 då nämnden fått medel för hyror i Edsvik, Viby ridstall samt Edsbergs idrottshall.

Kapitalkostnaderna ökar mellan åren då aktiveringen av flera investeringar har gjorts under 2017 samt beräknade aktiveringar under 2018.

Kostnaderna för köp av verksamhet har minskat vilket beror på den upphandling nämnden gjorde 2017 för driften av sim- och sporthallen vilket gav lägre kostnader än tidigare.

Vad gäller övriga kostnader så är den posten lägre i budgeten för att kompensera de ökade hyres- och lönekostnaderna. Under 2017 då det inte var full effekt på

personalstyrkan samt ingen helårseffekt på hyrorna så kunde det överskottet användas i verksamheten vilket ger en högre övrig kostnad än vad budgeten visar.

(12)

2.3 Utsikt 2019 - Konsekvensanalys Anvisning

Gör en konsekvensanalys för 2019 utifrån scenariot oförändrat anslag 2018 och hur nämnden kan arbeta med övrig finansiering och kostnadsbesparingar för att täcka sin ordinarie kostnadsutveckling. Beskriv påverkan och konsekvenser för verksamheten.

Ovan diagram visar fördelningen av kostnader men synliggör även att alla fasta

kostnader ökar på grund av till exempel löne- och hyresökningar, vilket ger lägre budget för de direkta verksamhetskostnaderna.

Scenariot att anslaget skulle vara oförändrat inför budget 2019 innebär därmed en stor utmaning för nämndens verksamheter. Kultur- och fritidsnämnden har, förutom de centralt beslutade generella effektiviseringarna, tidigare genomfört en rad egna effektiviseringar. Den centralt beslutade effektiviseringen av inköp där kultur- och fritidsnämndens anslag under tre år minskats med sammantaget en miljon kronor har verksamheterna svårt att se en positiv effekt av. Detta då de inte gör så pass stora inköp så att en besparing är möjlig genom att använda de upphandlade leverantörerna.

Nämnden föreslog 2016 att inte genomföra drive-in fotbollen vilket skulle bli en

besparing på 0,2 miljoner kronor. Detta förslag antogs men verksamheten skulle kvarstå varvid det istället blev en ökad kostnad 2017.

Om inga medel skjuts till så påverkas budgetförutsättningarna främst av nedan:

 löne- och prisökningar

 ökade krav på digitalisering

 aktivitetsstöd

 yttre faktorer

 kommunövergripande samarbeten

 befolkningsökning

(13)

 arbetsmiljö Löne- och prisökningar

Kultur- och fritidsnämndens hyres- och personalkostnader utgör över 70 procent av den totala budgeten och är svåra att påverka. Enbart löneökningar på en tvåprocentig nivå innebär en total årlig kostnadsökning för verksamheterna på runt en miljon kronor.

Personalsidan har redan effektiviserats genom att vikarier inte tas in vid frånvaro, timanställningar har minskat och att en högre personalplanering har krävts på alla enheter för att inte överskrida budget. En utebliven kompensation för uppräkning av lönerna innebär att verksamheterna eventuellt måste friställa personal med

konsekvensen att ambitionsnivån måste sänkas. På motsvarande sätt ger enbart till exempel en enprocentig indexuppräkning av hyran en årlig kostnadsökning på närmare 0,7 miljoner kronor vilket verksamheterna inte heller har möjlighet att påverka. En utebliven prisuppräkning innebär att verksamheterna får se över möjligheterna att säga upp hyresavtal.

Ökade krav på digitalisering

I och med kommunens satsningar på digital service till medborgarna i enlighet med de ökade krav på digitalisering som kommunerna står inför ökar kostnaderna för digitala lösningar och IT. IT-kostnader för exempelvis verksamhetssystem och licenser är svåra för verksamheterna att råda över då de stiger för varje år.

Aktivitetsstöd

Fler idrottsanläggningar och demografiska förändringar där antalet barn- och ungdomar ökar, ger fler föreningsaktiva utövare vilket i sin tur innebär en ökning av

aktivitetsstödet. Kostnaden för detta har de sista åren ökat med cirka 25 procent. Denna ökning kan inte kompenseras med den hyra föreningarna betalar för en anläggning.

Under 2016 genomfördes en taxerevidering men det ekonomiska genomslaget är marginellt. Större delen av det ökade aktivitetsstödet tas ur befintlig ram vilket på sikt kan leda till försämrade förutsättningar för föreningslivet.

Yttre faktorer

Idrottens verksamheter är påverkade av yttre faktorer såsom väder. Varmt väder har en omfattande påverkan på energikostnaderna vid till exempel isproduktion, vilket är en relativt stor post i budget. Även ett maskinhaveri eller skadegörelse slår hårt på driftbudgeten. Dessa kostnader belastar befintlig ram.

Kommunövergripande samarbeten

Kultur- och fritidskontoret samverkar idag med flera andra förvaltningar i kommunen inom områden som till exempel trygghet och säkerhet, miljö, integration samt social ohälsa bland unga. Då verksamheterna redan bedrivs med begränsade personella resurser kan detta på sikt leda till att det blir svårt för kultur- och fritidsnämnden att bidra i kommunövergripande samverkan utan att nämndens kärnverksamhet blir lidande.

Befolkningsökning

Sollentunas befolkning har ökat med cirka 1 000 personer per år de senaste tio åren och beräknas fortsätta i samma takt även de närmsta tio åren förutsatt oförändrad

byggnation. Kultur- och fritidsnämndens uppdrag innebär att erbjuda mötesplatser för

(14)

kommunens invånare. Dessa mötesplatser tillgodoser invånarnas behov av platser för kreativa och fysiska aktiviteter. De är även viktiga samhällsarenor för mångfald, tillgänglighet och inkludering. Befolkningsökningen medför en ökad belastning på nämndens verksamheter.

Arbetsmiljö

Tidigare medarbetarenkät påvisade en hög arbetsbelastningen med begränsad tid för återhämtning, planering samt utvärdering av arbetet. När marginalerna inom de personella resurserna är begränsade fortsätter organisationen vara sårbar för hög arbetsbelastning och stress bland medarbetarna.

Alla nämndens verksamheter är publika vilket innebär att det finns en utsatthet för både personal och interiör. I perioder har personalen utsatts för hot och våld och lokalerna har utsatts för skadegörelse. Detta är en trend som inte avtar vilket genererar ökade

kostnader för nämnden i form av utökad bevakning, larm, reparationer och att ensamarbete undviks i trygghetssyfte.

Möjliga effektiviseringsområden

Efter flera år av effektiviseringar har nämndens verksamheter blivit slimmade till den grad att ytterligare effektiviseringar sannolikt kommer påverka verksamhetsutbudet.

Lägre kostnader kan uppnås genom nedan förslag:

 Skjuta på någon eller några av de planerade idrottshallarna. Besparing cirka 2,5 miljoner kronor per hall och år. I de fall skolan inte täcker dagtidsuthyrning, kommer kostnaden att öka. Konsekvensen är att behovet av hallar inte kan tillgodoses i den takt som önskas av föreningar, skolorna och invånarna.

 Minska på bibliotekens öppettider vilket skulle ge en lägre personalkostnad men sämre tillgänglighet för kommuninvånarna.

 Dra ner en personal på kulturskolan vilket ger lägre intäkt, lägre kostnad och mindre verksamhetsutbud.

 Säga upp hyresavtalet för Edsvall som idag används för kolloverksamhet.

Besparing cirka 0,06 miljoner kronor.

 Inför 2018 års budget kom KFK överens med KLK att använda de medel som erhållits på halvårsbasis för Edsbergs idrottshall för att täcka hyran för Oxstallet i Edsvik. Detta då idrottshallen inte kommer vara färdigställd förrän i slutet av 2018 varvid ett överskott uppstår. Då detta är bara är en tillfällig lösning måste den permanentas i form av ett tillskott på 0,44 miljoner kronor inför budget 2019 och framåt alternativt avyttras till extern part alternativt avyttras.

 Driveinfotbollen upphör. Besparing 0,2 miljoner kronor. Verksamheten har idag en viktig roll för ungdomar i socioekonomiskt svaga områden. Konsekvensen av att lägga ner verksamheten kan leda till ökad social oro.

 Minska antalet sommarjobbare inom kultur- och fritidskontoret, anställt cirka 40 ungdomar per år. Besparing 0,12 miljoner kronor. Konsekvensen blir att antalet ungdomar som får arbetslivserfarenhet via kommunens sommarjobb minskar kraftigt.

Högre intäkter kan uppnås genom nedan förslag:

 Öka den externa uthyrningen av hallar till högre pris på attraktiv tid men då på bekostnad av kommuninvånarnas möjligheter till att hyra till exempel

(15)

fotbollshallen och ishallarna. I fotbollshallen skulle 500 tkr i intäkter erhållas om 15 av 59 attraktiva timmar hyrs ut till andra aktörer än kommunens egna.

 Höja kulturskoleavgiften. Konsekvensen skulle förvisso innebära ökade intäkter men sannolikt ett minskat elevunderlag. Troligtvis skulle detta drabba grupper som redan idag har svårt att delta i verksamheten av ekonomiska skäl.

Kulturskolans avgifter ligger dessutom relativt högt redan idag i relation till jämförbara kommuner i regionen.

 En taxerevidering på idrottshallarna genomfördes 2016 från 40 till 50 kronor per timme. Ytterligare en höjning skulle kunna genomföras. Den ökade intäkten uppskattas till cirka 0,4 miljoner kronor per höjd tiokrona. Konsekvensen kan bli att föreningslivet får allt svårare att bedriva verksamhet då kostnaderna ökar vilket kan drabba barn och ungdomars möjlighet att idrotta då avgifterna kan stiga ytterligare. Samtidigt kan det ha positiv effekt på verkligt nyttjande av hallarna.

 Upprustning samt uppförande av ytterligare ett hus på Edsvall skulle generera en högre beläggning och uthyrning för fler verksamheter inom kommunen. Idag finns det få sovplatser och därmed begränsningar för uthyrning.

 Om kulturskolan investerar i nytt nyckel- och låssystem så skulle detta möjliggöra uthyrning av lokaler vilket innebär ökade intäkter.

2.4 Nya/förändrade behov inför 2019-2021 Anvisning

Utifrån omvärlden, nämndens egna resultat och verksamhetsplan för 2018 - beskriv de viktigaste förändringarna i nämndens behov inför budget 2019-2021. Viktigt att ange om nämnden avser att upphöra med del av verksamhet eller aktivitet och innebörden av det ekonomiskt.

I det här avsnittet är det viktigt att lyfta fram hur nämndens investeringar påverkar driftbudgeten 2019-2021, exempelvis hyror för verksamhetslokaler. För TFN är driftkostnader och avskrivningar av betydelse, t ex övertagande av gator från exploatering.

Här kommer en tabell där det finns möjlighet att fylla i nya förändrade behov främst utifrån förändrade/nya lagar och regler. Tabellen innehåller 3 rader där den översta raden är prioritet ett och den tredje raden har lägst prioritet.

Prio

. Nya förändrade behov Belopp Budget

2019

Plan 2020

Plan 2021

1 Vänortsspelen 500 tkr

2 Hyra Oxstallet 440 tkr 445 tkr 450 tkr

3 Hyra Arena Rotebro 220 tkr 225 tkr 230 tkr

Under 2019 kommer Sollentuna kommun stå värd för vänortsspelen. Detta värdskap ligger inom kultur- och fritidsnämndens uppdrag men medel för detta finns inte i befintlig ram. För att kunna genomföra dessa spel behöver nämnden ett tillskott om 0,5

(16)

miljoner kronor.

Inför 2018 års budget kom KFK överens med KLK att använda de medel som erhållits på halvårsbasis för Edsbergs idrottshall för att täcka hyran för Oxstallet i Edsvik. Detta då idrottshallen inte kommer vara färdigställd förrän i slutet av 2018 varvid ett överskott uppstår. Då detta är bara är en tillfällig lösning måste den permanentas i form av ett tillskott på 0,44 miljoner kronor inför budget 2019 och framåt alternativt avyttras till extern part.

Arena Rotebro byggdes under 2012 om till att bli en lokal för biblioteksverksamhet. Då denna ombyggnation blev dyrare än beräknat måste TFK debitera KFK hyra vilket det inte finns medel för. Uppskattad hyreskostnad är 0,22 miljoner kronor per år.

Värt att notera är att orförandens lön om 300 tkr/år idag inte finns i KFN:s budget. Detta beroende på att ordförande idag är kommunalråd. Detta kan dock förändras efter valet i höst 2018 när den nya nämnden konstituerar sig.

Nedan tabell visar redan beslutade investeringar som påverkar driftsramen för kultur- och fritidskontoret:

Tillkommande driftkostnader enl lokalförsörjningsplanen (tkr)

Objekt År 2019 År 2020 År 2021

Sjösportcenter

Norrviken 400 800 800

Tennishall Edbsergs

sportfält ? ? ?

Sporthall Töjnanskolan 1 250 2 500

Sporthall Väsjön 1 750 3 500

Summa 1 000 5 000 8 000

Kulturskolans hyresavtal ska omförhandlas till 2020 och en hyreshöjning har varslats om cirka 0,2 miljoner kronor.

Driften av konsthallen ska upphandlas vilket kan leda till högre kostnader. Även upphandlingen av ispisterna genomförs under 2018-19 och kan innebära en kostnadsökning.

Nämnden behöver ramförstärkning från och med budgetår 2021 om 0,5 miljoner kronor för kapitalkostnader utifall investeringsmedel beslutas gällande belysning i

motionsspåren.

Kultur- och fritidskontoret (KFK) har, för vård- och omsorgskontorets (VOK) räkning, sedan höstterminen 2013 drivit musikcafé för ungdomar och vuxna med funktions- nedsättning. KFK har debiterat VOK efter varje termin men båda parter ser hellre att kostnaden på 0,2 miljoner kronor per år överförs från VOK till KFK. Detta är en budgetteknisk lösning och inget som påverkar nämndens ram mer än att omslutningen minskar.

KFN har idag ansvar för besöksnäringen men har inga medel för detta i budget.

Det finns ett behov av samordna arbetet och stödet till det civila samhället. En möjlig

(17)

idé är att samordna funktioner i till exempel en föreningsbyrå. Finansiering till en föreningsbyrå kan i stor utsträckning ske inom befintliga ramar. För att kunna erbjuda en service med hög kvalitet till det civila samhället, skulle det däremot behövas en samordnande resurs om cirka 50 % av en heltid.

2.5 Investeringsbehov Anvisning

Beskriv nämndens investeringsbehov för perioden 2019-2021 samt hur

kapitalkostnader och övriga driftskostnader (t ex hyror) finansieras. Beskriv om investeringen innebär samverkan med andra nämnder.

Kultur- och fritidsnämnden har en årlig investeringslimit på 1,7 miljoner kronor.

Kapitalkostnaden för dessa investeringar bärs av varje verksamhet och måste därmed prövas om utrymme i ram finns.

Utöver den givna investeringslimiten behöver investeringar genomföras enligt nedan tabell:

Planerad investering År 2019 År 2020 År 2021

Belysning motionsspår 5 000 tkr 2 000 tkr 2 000 tkr

Nyckelssystem Sollentunavallen

2 500 tkr

Inventarier nya sporthallar

500 tkr 500 tkr

Summa 8 000 tkr 2 500 tkr 2 000 tkr

Belysningen i motionsspåren behöver bytas ut. Trästolpar ersätts med metallstolpar med längre hållbarhet, ledningarna grävs ner och det blir ledbelysning. Det vita ljuset

fungerar bättre för personer med synnedsättning samt är trygghetshöjande. Livslängden beräknas längre på både lampor och stolpar. Inga investeringsmedel finns tilldelade varvid nämnden äskar 9 miljoner kronor under en treårsperiod. En ramförstärkning för kapitalkostnader krävs därmed om 0,5 miljoner kronor per år från år 2021.

Det nyckel- och låssystem som idag finns på Sollentunavallen är cirka 15 år gammalt och uttjänt då den normala livslängden ligger runt tio år. Ett nytt nyckel- och låssystem blir säkrare, mer kundvänligt och på sikt mindre administration jämfört med i dag. Inga investeringsmedel finns tilldelade varvid nämnden äskar 2,5 miljoner kronor.

Investeringen genererar en kapitalkostnad på 0,3 miljoner kronor per år från 2020.

I och med att ett flertal nybyggda hallar förväntas färdigställas under kommande

budgetperiod, äskas en utökad investeringsram för inventarier. Kapitalkostnaderna täcks inom befintlig ram.