Dnr 2012/0707 KS-22 Diariekod: 013
Kommunstyrelsen
Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan och åtgärdsprogram 2015-2021
Förslag till beslut
Kommunledningskontoret föreslår att miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta följande:
• Kommunstyrelsen överlämnar bilaga 1 till kommunledningskontorets tjänsteutlåtande 2015-03-30 som yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan och åtgärdsprogram 2015-2021 till Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt.
Sammanfattning
Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt har inför nästa förvaltningscykel 2015-2021 tagit fram samrådshandlingar. Handlingarna består av förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och
åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Kommunen har till den 30 april 2015 möjlighet att yttra sig.
En kort bakgrund, konsekvensbeskrivning och en sammanställning av de åtgärder som berör kommunen återfinns i detta dokument samt ett förslag till yttrande i bilaga.
Bakgrund
Alla länder i Europa arbetar sedan år 2000 med en gemensam vattenpolitik som styrs av ramdirektivet för vatten. Ramdirektivet för vatten har införts i svensk lagstiftning via miljöbalken och vattenförvaltningsförordningen. I Sverige kallas arbetet med ramdirektivet för vattenförvaltningen. För att uppfylla EU:s vattendirektiv har Sverige valt att utifrån
avrinningsområdesgränser dela in landet i fem olika distrikt. Sollentuna kommun ligger inom Norra Östersjöns vattendistrikt.
Vattenförvaltningen sker i sexårscykler och Norra Östersjöns vattenmyndighet ansvarar för att ta fram förvaltningsplan,
miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för distriktet inför varje ny förvaltningscykel. Under vattenförvaltningens sexåriga arbetscykler genomförs en rad arbetsmoment som till viss del bedrivs parallellt. Den första förvaltningscykeln avslutades 2009. Samma år inleddes den nuvarande förvaltningscykeln för år 2009-2015.
I varje förvaltningscykel analyseras och beskrivs tillståndet i de sjöar, vattendrag och grundvatten som utpekats som vattenförekomster.
Miljökvalitetsnormer sätts för vattenförekomsterna och dessa är tvingande, det vill säga de måste uppfyllas. Åtgärdsprogrammet ska visa vad som behöver göras för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. Programmet riktar sig till myndigheter och kommuner.
Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt har inför nästa förvaltningscykel 2015-2021 tagit fram samrådshandlingar. Handlingarna består av förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och
åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Beslut tas av en vattendelegation för varje vattenmyndighet. Vattendelegationerna är utsedda av regeringen och beslutar därmed på dess uppdrag. Detta regleras i 5 kap miljöbalken, förordningen om förvaltning av kvaliteten på
vattenmiljön och i länsstyrelseinstruktionen.
Kommunen har till den 30 april 2015 möjlighet att yttra sig. Miljö- och byggnadsnämnden har haft ärendet på internremiss. Diskussioner har även förts på tjänstemannanivå med trafik- och fastighetskontoret, SEAB ao vatten samt inom Oxunda Vattensamverkan och Edsviken
Vattensamverkan.
Handlingar som ingår i remissen
1. Förslag på förvaltningsplan för Norra Östersjös vattendistrikt 2015- 2021
2. Förslag miljökvalitetsnormer Norra Östersjön 3. Förslag till åtgärdsprogram och MKB.
4. Bilaga 1 - åtgärdsprogram för Knivstaån samt Skarvens och Garnvikens närområden
5. Bilaga 1 - åtgärdsprogram för Stockholms inre skärgård och Igelbäcken, Edsviken och Brunnsviken
6. Information i VISS – Vatteninformationssystem Sverige.
Alla handlingar finns på Vattenmyndighetens hemsida
http://www.vattenmyndigheterna.se/Sv/norra-ostersjon/deltagande-och- dialog/samrad-infor-storre-beslut/samrad-forvaltningscykel-2009- 2015/Pages/default.aspx
Konsekvenser för kommunen
I bilaga 1 till åtgärdsprogrammet redovisas bland annat tillstånd, status och miljöproblem för de olika vattenförekomsterna i avrinningsområdet.
Åtgärder föreslås också. Det framgår, åtminstone översiktligt, vad olika kommuner behöver arbeta med. Sollentuna behöver bland annat utöva tillsyn av miljöfarliga verksamheter, tillsyn av potentiellt förorenade områden, tillsyn vad gäller dagvattenåtgärder och utsläppsreduktion av miljögifter. I VISS databasen, som utvecklats av vattenmyndigheterna och
länsstyrelsen, finns mycket mer underlag och mer detaljerad information att hämta om vattenförekomsterna, om t.ex status, underlag och motivering för bedömningar, påverkanskällor och möjliga åtgärder. Förslagen till åtgärder är relativt övergripande vad gäller vad tillsynsmyndigheten och kommunen behöver arbeta med. Det kommer krävas utredningsarbete och analys av relevant tillsyn och relevanta lämpliga åtgärder.
Det framförs i de båda detaljerade åtgärdsprogrammen att det i dagsläget finns oklarheter i vilka åtgärder som behöver genomföras för att uppnå god kemisk status. Vilka källor som kan kopplas till påvisade föroreningar och vilka åtgärder som är rimliga att utföra behöver utredas. Det framförs också att vidare påverkansanalyser med avseende på miljögiftsbelastning från dagvatten, miljöfarliga verksamheter och förorenad mark/sediment bör utföras för att mer precist kvantifiera eventuell påverkan på
vattenförekomsternas vattenkvalitet. Om alla föreslagna åtgärder i åtgärdsprogrammet genomfördes, skulle ändå inte Norrviken nå god ekologisk status till 2021 med avseende på näringsämnen. Ytterligare åtgärder behövs och vilka åtgärder som är lämpliga behöver utredas.
För en del av åtgärderna behöver först nationella styrmedel tas fram, till exempel föreskrifter från Naturvårdsverket, innan tillsynsmyndigheten bedriver tillsyn. Ur tillsynsperspektiv kommer tillsyn för att kunna följa miljökvalitetsnormerna behöva vara ett prioriterat tillsynsområde framöver som i bästa fall kan prioriteras inom ramen för kommande tillsynsplaner.
Åtgärdsprogrammen innebär för miljö- och byggnadsnämndens del bland annat att tillsyn ska utövas av miljöfarlig verksamhet och potentiellt förorenade områden. Tillsyn finansieras genom kommunens taxa för miljöbalken. Det är troligt att en del arbete som behöver göras för att miljökvalitetsnormerna ska kunna klaras inte kan finansieras via taxan.
Tillsyn av potentiellt förorenade områden är ett ämnesområde som kan förväntas vara kostnadsdrivande till en del. Utredningsarbete förväntas behövas.
Vattenmyndighetens åtgärdsprogram är alltför översiktligt skriven för att vara direkt applicerbart i kommunen. Exempelvis anges det bara om det är kommunen eller någon annan myndighet som ska genomföra åtgärden. Det framgår inte vilken del av kommunens organisation som ska vara ansvarig, vilken kompetens eller vilka specifika aktiviteter som behövs, för att uppfylla åtgärdsprogrammet.
Kommunledningskontoret ser ett behov av att kommunen växlar upp det kommunala vattenvårdsarbetet. Från och med sommaren 2014 så skrevs ansvaret för kommunens vattenvård bort från SEABs ägardirektiv och har därmed hamnat på Miljöutskottet (KS) som tidigare har haft ett
övergripande ansvar för vattenvården. Ansvaret mellan KS (strategiska vattenfrågor och framtagande av planer), TFN (investeringsprojekt kopplat
till vattenvård) och SEAB (VA-huvudmannaskap) behöver klargöras.
Kommunen behöver själv möta upp med en egen vattenplan, som är mer detaljerad och som visar hur åtgärdsprogrammet från Vattenmyndigheten ska genomföras i kommunen och hur miljökvalitetsnormerna ska uppfyllas.
Det arbete som gjorts inom Oxunda och Edsvikens Vattensamverkan utgör en god grund för en kommunal vattenplan. Oxunda Vattensamverkan har via tillämpning i Sigtuna och Upplands Väsby kommuner utvecklat en metodik för att ta fram kommunala vattenplaner. Kommunledningskontoret anser att kommunens engagemang i Vattensamverkan behöver utvärderas nu när ett så stort ansvar åligger respektive kommun i och med införlivandet av EU:s vattendirektiv. Vattensamverkan inom Oxunda och Edsviken skulle eventuellt kunna få en ny enklare form med gemensam miljöövervakning och erfarenhetsutbyte i fokus.
Åtgärder för att kunna uppnå miljökvalitetsnormerna kommer också att innebära kostnader för kommunen. Det går inte att utläsa ur
åtgärdsprogrammet vad kostnaderna blir för en enskild vattenförekomst eller för en kommun. Detta återstår att utreda. Det är viktigt att kommunen avsätter resurser för vattenplanering och för genomförande av åtgärder i kommande budgetar.
Miljökvalitetsnormer
Alla sjöar som är tillräckligt stora för att utpekas som vattenförekomster har fått Miljökvalitetsnormer. För de mindre sjöarna och vattendragen gäller att vattenkvaliteten inte får försämras. I Sollentuna har vi fyra
ytvattenförekomster och flera grundvattenförekomster. Detta är normerna som föreslås för ytvattenförekomsterna.
Vatten Status Norm
Edsviken Ekologisk: Dålig Kemisk: Ej God
God ekologisk status 2027
God kemisk status (TBT 2021) PBDE, Antracen 2027)
Norrviken Ekologisk:
Otillfredsställande Kemisk: Ej god
God ekologisk status 2021 God kemisk status (PBDE 2027)
Oxundaån- Edsån
Ekologisk:
Måttlig Kemisk: God (exkl Hg)
God ekologisk status 2021 God kemisk status
Rösjön Ekologisk: God (måttlig) Kemisk: God (exkl Hg)
God ekologisk status God kemisk status
Grundvatten
Kommunen berörs av fyra grundvattenförekomster varav två ligger helt inom kommunen. Tre av dessa har God kvantitativ och kemisk status.
Stockholmsåsen – Upplands Väsby som berör delar av Rotsunda har otillfredsställande grundvattenstatus. Tre av vattenförekomsterna har särskilda krav enligt dricksvattenföreskrifterna, då de är reservvattentäkter.
Sammanställning av åtgärder som berör Sollentuna kommun Vattenmyndigheterna kommer ut med ett Åtgärdsprogram för 2015-2021 med syftet att alla vattenförekomster ska nå god status enligt
miljökvalitetsnormerna. Tio åtgärder beskriver och motiverar vad
kommunerna behöver göra för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten.
Detta stöds av 8 § 5 kap miljöbalken, där det står att myndigheter och kommuner inom sina ansvarsområden ska vidta de åtgärder som behövs enligt det åtgärdsprogram som vattendelegationerna fastställer.
Åtgärdsprogrammet är ett övergripande planeringsinstrument. Åtgärderna bidrar direkt eller indirekt till att nå förbättringsbehoven som utgör skillnaden mellan nuvarande status och miljökvalitetsnormerna.
Vattenmyndighetens förslag till åtgärdsprogram för 2015 – 2021 innefattar följande obligatoriska åtgärder riktade till kommunerna. För att kunna följa miljökvalitetsnormerna så behöver åtgärderna genomföras senast 2018.
Åtgärderna berör både KS, TFN, MBN och SEAB:
Alla myndigheter och kommuner som omfattas av detta åtgärdsprogram behöver den 28 februari varje år rapportera till Vattenmyndigheten vilka åtgärder som genomförts under föregående kalenderår i syfte att säkerställa att miljökvalitetsnormerna för vatten inom myndighetens eller kommunens verksamhetsområde följs. Utvecklingen av rapporteringen görs i samverkan med Vattenmyndigheten.
1 Kommunerna behöver inom sin tillsyn och prövning av
a) miljöfarlig verksamhet och andra verksamheter ställa sådana krav så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs,
b) förorenade områden särskilt prioritera och ställa krav på utredningar och åtgärder så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs.
2 Kommunerna behöver bedriva tillsyn så att
a) utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning minskas i de vattenförekomster där jordbruk bidrar till att
miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs eller riskerar att inte följas, b) tillförseln av växtskyddsmedel minskar till vatten inom områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten så att god kemisk status och god
ekologisk status kan uppnås,
3 Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitets-normerna för vatten.
4 Kommuner behöver genomföra tillsyn på avloppsledningsnät och mindre reningsverk och införa krav på ökad rening, eller på annat sätt minimera utsläpp, som bidrar till att vattenförekomster inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten.
5 Kommunerna behöver minska närsaltsbelastningen, i de fall åtgärder rörande enskilda avlopp, avloppsreningsverk, jordbruk och liknande inte fullt kan bidra till att uppnå betinget avseende kväve och fosfor, genom att a) inom sina ansvarsområden genomföra kompletterande åtgärder så som odling och/eller skörd av marina substrat, behandling/hantering av näringsbelastade sediment, biomanipulation eller motsvarande,
b) inom havsplaneringen utse områden särskilt prioriterade för näringsreducerande åtgärder och i dessa priorioritera etablering av exempelvis storskaliga musselodlingar.
Åtgärden behöver genomföras så att miljökvalitetsnormen för vatten följs.
6 Kommunerna behöver säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Kommunerna behöver särskilt
a) inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för nuvarande och framtida, allmänna och enskilda dricksvattentäkter,
b) göra en översyn av vattenskyddsområden som inrättats före miljöbalkens införande och vid behov revidera skyddsområdets
avgränsningar och tillhörande föreskrifter så att tillräckligt skydd uppnås, c) bedriva systematisk och regelbunden tillsyn på både allmänna och enskilda dricksvattentäkter, som försörjer fler än 50 personer eller där vattentäktens uttag är mer än 10 m3/dag,
d) uppdatera översiktsplanerna med regionala vattenförsörjningsplaner,
e) se till så att samtliga allmänna yt-och grundvattentäkter har tillstånd för vattenuttag, särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten.
7 Kommunerna behöver utveckla sin översikts- och detaljplanering och prövning enligt plan- och bygglagen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Åtgärden behöver genomföras efter samråd med länsstyrelserna.
8 Kommunerna behöver utveckla vatten- och avloppsvattenplaner särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärden behöver genomföras efter samverkan med länsstyrelserna.
9 Kommunerna behöver inventera, planera och genomföra åtgärder mot vandrings-hinder för fisk och andra vattenlevande djur vid vägpassager över vatten i det kommunala vägnätet, särskilt i områden med vattenförekomster där vandringshinder bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs.
Åtgärden behöver utföras efter samverkan med berörd länsstyrelse och Trafikverket.
Detaljerade åtgärder
Enligt bilaga 1 till Åtgärdsprogrammet som finns framtagna för Knivstaån samt Skarvens och Garnsvikens närområden (Oxundaåns avrinningsområde ingår här) samt för Stockholms inre skärgårds och Igelbäcken, Edsviken och Brunnsvikens åtgärdsområden så framgår det att Sollentuna ska jobba med följande åtgärder:
Miljöproblem Åtgärd Avrinnings- område
Punkt i
åtgärdsprogram
Styrmedel Slutår Övergödning Ökad rening av P till
0.1 mg/l vid reningsverk
Oxunda 1a, 4 Tillsyn och
prövning, Tillsyn
2018
Dagvattendamm Oxunda, Edsviken
1a, 7 Tillsyn,
Plan
2018 Miljögifter Utsläppsreduktion av
miljögifter
Oxunda, Edsviken
1a Tillsyn 2017
Efterbehandling av miljögifter
Edsviken 1b Tillsyn 2017
Dagvattenåtgärder Edsviken 8 Planer 2016
Dricksvatten- skydd
Skydd mot saltpåverkan i grundvatten
Oxunda 7 Initiativ
Vattenskyddsområde Oxunda 6 a-c Tillsyn, Initiativ
Vattenförsörjningsplan Oxunda 6d, 7 Initiativ
Riskförebyggande Oxunda 1 Tillsyn,
egenkontroll
Det framgår i samma bilaga att för att följa miljökvalitetsnormerna i
Edsviken och Oxunda behöver Sollentuna kommun senast 2018 framför allt:
Vad gäller övergödning i samråd med Länsstyrelsen tillse att fosforbelastningen från avloppsreningsverk, dagvatten och avloppsledningsnät minskar.
Vad gäller miljögifter bedriva nödvändig tillsyn så att utsläpp av miljöfarliga ämnen minskar och att miljökvalitetsnormer följs. Bedriva nödvändig tillsyn av båtklubbar och marinor i avrinningsområdet där miljökvalitetsnormerna för TBT överskrids så att utsläpp av båtbottenfärger minskar (Edsviken). Inom tillsynen av föroreningsskadade områden särskilt prioritera och ställa krav på åtgärder så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. (Edsviken)
Katarina Kämpe Christina Leifman Anders Hallmén Kommundirektör Stadsbyggnadschef Planeringschef
Bilaga 1. Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan och åtgärdsprogram 2015-2021
Beslut skickas till:
vattenmyndigheten.vastmanlandslan@lansstyrelsen.se ange diarienummer 537-5058-14 eller via post till Länsstyrelsen i Västmanlands län,
samrådssvar diarienummer 537-5058-14, Att: Vattenmyndigheten, 721 86 Västerås.
