Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Dnr 2012/0707 KS-22 Diariekod: Diariekod: 013
Vattenmyndigheten Norra Östersjön
Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan och åtgärdsprogram 2015-2021
Samrådssvar dnr 537-5058-14 Övergripande - förvaltningsplan
Materialet är generellt tydligare och mer konkret än i tidigare vattencykel men skulle behöva konkretiseras ytterligare för att uppnå syftet d.v.s. vara ett sådant tydligt underlag att god status uppnås inom tidsramarna.
I förslaget till åtgärdsprogram, inkluderande bilaga med detaljerade åtgärdsprogram per avrinningsområde, framgår problemområden och
tillsynsområden som myndigheter och kommunerna behöver arbeta med och bedriva tillsyn över. Åtgärder redovisas också per miljöproblem, t.ex.
övergödning och miljögifter i åtgärdsprogrammet. I jämförelse med åtgärdsprogrammet i den förra förvaltningscykeln har åtgärdsprogrammet utvecklats. Det är bra att bilaga 1 med detaljerade åtgärdsprogram per avrinningsområde har tagits fram. Två sådana detaljerade åtgärdsprogram finns som rör Sollentuna. De detaljerade åtgärdsprogrammen är framtagna för flera vattenförekomster och flera avrinningsområden vilket gör det svårt att få en överblick av vad som gäller specifikt för kommunens
vattenförekomster och vilka konsekvenser och kostnader
åtgärdsprogrammet innebär för kommunen. Det är till exempel oklart i många avseenden vad som behöver göras och vem som ska genomföra åtgärder för att uppnå god kemisk status i vattenförekomsterna.
Det framgår hur miljökvalitetsnormerna är satta. Vid klassificering av kemisk status saknas ofta mätdata, underlaget är därmed bristfälligt och klassificeringen osäker. Det borde i stället framgå att underlag för klassificering saknas.
På samma sätt som luftkvalitet regleras vattenvårdsarbetet av
miljökvalitetsnormer. Dess tvingande karaktär leder formellt till att åtgärder inom dessa områden ska prioriteras före andra åtgärder inom de
budgetområden som berörs. Det kan leda till suboptimeringar i miljöarbetet som vi ska vara uppmärksamma på. Det kan vara motiverat att prioritera andra miljöåtgärder, även om det strider mot det normativa synsättet som regelverket kring miljökvalitetsnormer har genererat.
Förvaltningsplanen skulle kunna utvecklas på området ”finansiering av åtgärder”. Det saknas fortfarande finansiering av åtgärderna i
åtgärdsprogrammen. Finansieringen av åtgärder utgår från principen att förorenaren betalar. I de fall förorenare saknas och utsläppen är av mer
diffus karaktär så står att det är upp till myndigheten att åberopa krav enligt EU:s gemenskapslagstiftning som skäl till ökad tilldelning av offentliga medel. Att lämna denna fråga till respektive myndighet kan allvarligt sinka åtgärdsarbetet och möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna. Problemen går inte att lösa utan offentlig finansiering. I bilaga 1 till åtgärdsprogrammet och i VISS så anser kommunen att kostnaderna är underskattade och
nyttorna är överskattade. Schabloner har använts för att beräkna kostnaderna.
Åtgärdsprogram
Förslag på åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt Samrådsförslagen skulle behöva samverkas om ytterligare, framför allt kring innehållet i åtgärdsbilagorna tillsammans med Länsstyrelsen.
Kommunens arbete med åtgärder behöver komma in mer i
vattenförvaltningsarbetet, så att det blir ett nedifrån och upp- perspektiv tillsammans med ett uppifrån och ned-perspektiv.
Vägledning för varje instans med utpekade åtgärder i åtgärdsprogrammet (ex vis ”kommunen”) krävs som beskriver hur man kan och bör jobba för att få genomslag i åtgärdsarbetet.
Det är också viktigt att förtydliga att åtgärder även kan krävas för vattenförekomster med god eller hög status för att behålla god eller hög kvalitet. Ifall Vattenmyndigheten medvetet har valt att enbart jobba med de vattenförekomster som har sämre än god status så bör det framgå tydligt.
Åtgärder, som ska leda till att miljökvalitetsnormerna följs, består av de som:
1. begränsar ny påverkan/uppkomst (förebyggande) 2. berör pågående verksamheter (avhjälpande)
3. återställer det som påverkats tidigare (eftersanering)
Många viktiga åtgärder inom punkt 1 saknas i åtgärdsprogrammet.
Åtgärdsprogrammen borde innefatta ett kapitel om hur fosforkretsloppet ska kunna slutas. Exempelvis kan man arbeta med torrtoaletter i nyanlagda områden.
Kommunen förutsätter att en tydligare uppföljning av konkreta åtgärder, deras effekter och kostnadseffektivitet kommer att arbetas.
Åtgärder som Vattenmyndigheten ska göra saknas.
Under kapitlet ”Förutsättningar för åtgärdsprogrammets genomförande” så saknar kommunen Boverkets och Naturvårdsverkets uppgift att reda ut hur man inom kommunerna ska utveckla sin planering enligt PBL så att miljökvalitetsnormerna följs, speciellt vad gäller dagvattenhanteringen.
Kommunen saknar en konsekvensanalys över åtgärdernas genomförbarhet, dvs. en samhällskonsekvensanalys som beskriver åtgärdsprogrammets
möjlighet till måluppfyllelse kontra övrig samhällsutveckling som kommer att ske fram till år 2021. En samhällsutveckling som delvis är beroende av annan lagstiftnings måluppfyllelse och exempelvis stora infrastrukturprojekt som kan leda till behov av t.ex. olika undantag från måluppfyllelse.
Kommunen efterfrågar också en koppling mellan vattenförvaltningens produkter och klimatanpassning (främst via översvämningsdirektivet) och klimatanpassade åtgärder inom åtgärdsprogrammet.
Årlig rapportering
Myndigheter och kommuner åtgärd 1 (sid 2)
Kommuner och myndigheter har sedan tidigare lämnat årliga rapporter om åtgärder som vidtagits. Denna åtgärd skulle kunna utvecklas och verkligen leda till förändring genom att Vattenmyndigheten faktiskt återkopplar och kommenterar deras arbete och vid behov påpekar om de inte sköter sig.
Plan- och bygglagen (PBL)
Boverket åtgärd 1, vägledning PBL (sid 3)
Inte bara en vägledning behövs för att detaljplanearbetet ska bidra till att MKN ska uppnås. Här vill kommunen att Boverket ska utveckla vägledning både till länsstyrelsen samt till kommunerna när det gäller hur
miljökvalitetsnormerna ska följas i detaljplanering och översiktsplanering.
Kommunernas åtgärd nr 7 behöver kopplas till Boverkets åtgärd nr 1 om att stöd behövs till kommunerna för att utveckla översikts- och detaljplanering samt prövning enligt plan- och bygglagen.
Länsstyrelsen åtgärd 11
Stödet från länsstyrelsen och deras samverkan med kommunerna och vattenorganisationerna behöver öka. Detta för att effektivisera arbetet regionalt.
Kommunerna, åtgärd 7. Planering och prövning enligt PBL (sid 68) Åtgärden behöver även inkludera annan planering enligt PBL. Det finns ett glapp i detta arbete idag. Kraven ställs redan på kommunerna men
vägledningar som Boverket och Länsstyrelsen ska ta fram saknas. Om denna åtgärd ska vara fullt implementerad 2018 så krävs det i många kommuner nytänk i planeringsarbetet och utbildningsinsatser för att få genomslag.
Kommunerna, åtgärd 8. Vatten- och avloppsplaner (sid 69) I motiveringen till åtgärderna uppfattas det att det med vatten- och avloppsplaner menas VA-planer, d.v.s. försörjningsplan för dricksvatten, avloppsvatten och dagvatten. Därför behöver en åtgärdspunkt tilläggas om framtagande av vattenplan som är kopplat till översiktsplaneringen och som beaktar miljökvalitetsnormerna.
Dagvatten
Naturvårdsverket, åtgärd 9. Styrmedel för dagvatten (sid 36)
Det är bra att eventuella glapp och otydligheter m.m. i lagstiftningen kring dagvatten kartläggs. Idag kan stöd för vissa krav fås från olika lagar.
Lagstödet hämtas ibland i Lagen om allmänna vattentjänster, ibland MB och ibland PBL, vilket också gör att kraven som ställs kan bli väldigt olika. För att stoppa en förorening redan innan den uppkommer skulle stödet från PBL behöva vara större. Kan man t.ex. säga att material som innebär förorening av vatten inte får tillåtas redan i en detaljplan skulle man kanske slippa att vägräcken avger zink, istället för att bygga dagvattendammar som ska försöka minska zinken som når vattendragen.
Med dagens utformning av PBL finns det svårigheter att reglera dagvatten i detaljplaner. Utöver vägledning behöver därför även lagstiftningen ses över.
Dagvatten är en viktig påverkanskälla och det är därför angeläget att lagstiftningen möjliggör att på olika sätt ställa krav avseende
omhändertagande och rening av dagvatten. För att MKN ska uppnås i vattenförekomsterna måste dels PBL göras om för att krav ska kunna ställas på rening och fördröjning av dagvatten. Dels måste man i befintlig
stadsmiljö kunna ställa krav på åtgärder för omhändertagande av dagvatten såsom anläggande av raingardens, minskad andel hårdgjord yta osv.
Kommuner åtgärd 4. Tillsyn på avloppsledningsnät
I samrådshandlingarna anges att avloppsledningsnät är de kommunala ledningsnät som ansluter fastigheter till ett avloppsreningsverk. (sid 161). I andra sammanhang är även dagvatten ett avloppsvatten. Dagvatten faller under definitionen för avloppsvatten i de fall det avleds från avvattning av mark inom detaljplan eller en begravningsplats. Åtgärd 4 för kommunerna gäller tillsyn på avloppsledningsnät. Även dagvattennätet behöver ha tillsyn, exempelvis vad gäller kontroll av felkopplingar.
Bilaga 1. Åtgärdsprogram för olika åtgärdsområden
Eftersom många olika avrinningsområden och delar av avrinningsområden och åtgärdsområden ”bakas ihop” försvårar detta vattenarbetet. Vidare blir det otydligt vilka åtgärder varje kommun förväntas göra. Många
vattenförekomster delas dessutom av flera kommuner. Kommunerna består dessutom av så många olika delar att det i vissa fall kan bli så att man anser att det är någon ”annan” som ska utföra åtgärderna. Därför kan det med fördel preciseras vilka inom kommunen som avses.
Tidsplanen kan vara svår att hålla, då det i handlingarna anges att de fysiska delarna av åtgärdsprogrammen ska vara genomförda senast 2018. Materialet behöver bli tydligare om vad som händer om kommunen inte genomfört åtgärderna till de satta åren, hur ska åtgärderna följas upp och vad blir konsekvenserna om åtgärder inte utförs. Tidsramarna är snäva vilket både är bra och dåligt. Det är en signal om att vi måste börja agera nu men det kommer att krävas resurser både i form av personal (tillsyn, kompetens osv) samt monetära medel till alla åtgärder.
Många åtgärder handlar om tillsyn, det framgår ej när tillsynen beräknas vara ”klar” i t.ex. kapitel Utsläppsreduktion av miljögifter ska den vara
genomförd till 2017. Är det när en tillsynsinsats har gjorts eller när
verksamhetsutövaren genomfört sin åtgärd? Det är viktigt att analysera vad kommunen har rådighet över.
Dagvattendammar föreslås generellt, detta bör breddas även till andra typer av dagvattenåtgärder. Dammar har en begränsad reningseffekt och kräver skötsel, i vissa miljöer kan det vara bättre med översilningsytor, raingardens osv som ”sköter sig själva”. Det finns även en tydlig konflikt mellan en region som växer och att ta stora ytor i anspråk för dagvattendammar.
Åtgärdsprogram för Knivstaån samt Skarvens och Garnsvikens närområden (Norrviken, Rösjön, Edsån, grundvattenförekomster)
En av åtgärderna för kommuner är tillsyn så att utsläpp av kväve och fosfor minskar från jordbruk och hästhållning. Sollentuna är inte uppsatt på denna åtgärd. Åtgärder för problemområden/tillsynsområden där omfattningen inte är så stor i en kommun, skulle kunna vara relevant att ändå ha med. Till exempel finns i Sollentuna ett fåtal gårdar samt häststall, som tillsammans har ett större antal djur. Om jordbruksåtgärder i Sollentuna är befogat att ha med i åtgärdsprogrammet bör ses över, om det inte redan gjorts i
framtagandet av förslaget. Avrinningen från fastigheterna med jordbruk/stall mynnar i vattenförekomsten Edssjön i Upplands Väsby, vilken har problem med bland annat övergödning.
Tabell 10, sid 45, med förslag till fysiska åtgärder. - Sollentuna är uppsatt på den fysiska åtgärden ”Ökad rening av P till 0,1 mg/l vid reningsverk”. I dagsläget har inte Sollentuna några minireningsverk. I tabellen hänvisas för den aktuella åtgärden till åtgärd KOM 4. ”Kommunerna, åtgärd 4” i
Förslaget till åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt, rör tillsyn på avloppsledningsnät och mindre reningsverk. Tillsyn på
avloppsledningsnät är relevant för Sollentuna. Tabell 10 kan göras tydligare.
Enligt kommunens och vattensamverkans egna utredningar så står internbelastningen från bottensedimenten för en stor andel av näringstillförseln i Norrviken. Internbelastning hanteras inte i åtgärdsprogrammet eller i VISS. Det ser vi som en stor brist.
Åtgärdsprogram för Stockholms inre skärgårds, Igelbäcken, Edsviken och Brunnsvikens åtgärdsområden
(Edsviken och grundvattenförekomster)
Tabell 10, Fysisk åtgärd: Dagvattendamm, Hänvisning görs till åtgärd NV 10. Det rätta bör vara NV 9, Naturvårdsverkets, åtgärd 9, som handlar om att utveckla föreskrifter, tillsynsvägledning och andra styrmedel för dagvattenhantering.
I åtgärdsanalysen per miljöproblem i grundvatten, miljögifter, står under föreslagna åtgärder bland annat utreda orsak till höga sulfatvärden. Det är inte klart vem som ska utreda det.
Edsviken vattensamverkan har på eget initiativ planerat ett
åtgärdsseminarium där tjänstemän och politiker kommer att bjudas in för att konkretisera vad som krävs för att MKN ska uppnås i områdets
vattenförekomster. En sådan aktivitet borde eg.
länsstyrelsen/Vattenmyndigheten kunna genomföra så att varje kommun/delavrinningsområde inte ”behöver uppfinna hjulet”.
Enligt kommunens och vattensamverkans egna utredningar så står internbelastningen från bottensedimenten för en stor andel av näringstillförseln i Edsviken. Vattenutbytet med utanförliggande
vattenförekomst är också en stor påverkan på Edsviken som är avhängig av en god status även där för att kunna uppnå god status. Internbelastning hanteras inte i åtgärdsprogrammet eller i VISS. Det ser vi som en stor brist.
Åtgärder riktade mot främmande arter saknas. När exempelvis musselodling föreslås i Edsviken, vilken typ av mussla avser man?
Båtbottentvättar föreslås i Edsviken. Vem som ska anlägga och drifta dem framgår inte (kommunen, båtklubbarna eller andra). Den båtbottentvätt som finns i viken (Danderyd) utnyttjas inte fullt ut enligt uppgift, det är oklart om det finns behov av en till.
I kartmaterialet (figur 7) i åtgärdsprogram för Stockholms inre skärgård och Igelbäcken, Edsviken och Brunnsvikens åtgärdsområden framgår inte betinget för bl.a. Edsviken.
VISS – vatteninformationssystem Sverige.
VISS bör förbättras så att verktyget kan användas som stöd i arbetet med åtgärder för vatten. Idag är mer eller mindre relevanta åtgärder uppradade vilket göra att de inte får den tyngd som krävs för att åtgärder ska
genomföras. Idag är det svårt att utläsa om en åtgärd föreslås eller är
genomförd. Strukturen i VISS borde anpassas så att kostnadseffektivast står först. Det är oklart vad kostnaderna i VISS står för; är det totalkostnad för kommunen, per åtgärdad enhet..? Som ett exempel så kan t.ex. åtgärden
”Anpassade skyddszoner på åkermark” anges till en totalkostnad på 890 kr, det framgår inte vad som ingår i åtgärden, beloppet eller var den ska utföras.
I Sollentuna kommun så föreslås Rösjön som ny vattenförekomst. Den har i VISS bedömts till god status. Kommunen har i sin egen miljöövervakning bedömt Rösjön till måttlig status och vill därför att denna klassning i VISS ses över.
