Miljöförvaltningen
Rose-Marie Stigsdotter
Miljöinspektör
Rapport 2003:4
LUFTKVALITETEN I
LANDSKRONA KOMMUN
SOMMAREN 2002 VINTERN 2002/03
Resultat från mätningar inom
URBAN-projektet
SAMMANFATTNING ... 2
1. INLEDNING ... 4
2. UTFÖRDA MÄTNINGAR I LANDSKRONA KOMMUN ... 4
2.1MÄTNINGAR UNDER SOMMARHALVÅRET 2002 OCH VINTERHALVÅRET 2002/03 ... 4
2.2MÄTPLATSER ... 5
Urban bakgrund ... 5
Gaturum ... 5
Regional bakgrund ... 5
Bakgrundsmiljö - Vavihill ... 5
3 MÄTMETODER ... 6
4 RESULTAT ... 7
4.1 VINTERHALVÅRET 2002/03 ... 7
4.1.1 Partiklar PM10 ... 7
4.1.2 Kvävedioxid (NO2) ... 9
4.1.3 Sot ... 11
4.1.4 Svaveldioxid (SO2) ... 12
4.1.5 Flyktiga organiska kolväten (VOC) ... 13
4.1.6 Regional bakgrund, landsbygd ... 14
4.2 SOMMARHALVÅRET 2002 ... 14
Sammanfattning
Landskrona kommun ingår i det så kallade Urban-mätnätet för övervakning av luftkvaliteten. Vissa parameterar som t ex sot har mätts sedan 1973 och andra mätningar t ex partiklar har tillkommit på senare år.
Under vinterhalvåret 2002/03 har mätningar skett i urbana bakgrunden på polishuset i Landskrona och i gaturummet på Eriksgatan 154 och dessutom har passiva månadsmätningar gjorts i regionala bakgrunden på Ven och Rönneberga backe.
Resultatet av mätningar 2002/03 visar att:
Svaveldioxid (vinterhalvårmedelvärde) i urbana bakgrunden underskrider med stor marginal det svenska gränsvärdet.
Sot (vinterhalvårsmedelvärde och dygnsmedelvärde för vinterhalvår) både i urban bakgrund och gaturum underskrider med stor marginal det svenska gränsvärdet.
Bensen (vinterhalvårsmedelvärde) i urban bakgrund underskrider med stor marginal miljökvalitetsnormen för bensen som ska vara uppfylld år 2010.
Föroreningsnivån för bensen i urban bakgrund underskrider även den nedre utvärderingströskeln vilket innebär att inget mätkrav föreligger. Däremot ligger värdet över miljömålet för Sverige. Några veckors mätningar av bensen i gaturummet de senaste två vinterhalvåren visar att halterna är högre i
gaturummet än i urbana bakgrunden varför mätningar kommer att göras i gaturummet under 2003/04.
Kvävedioxid har mätts varje dygn både i urban bakgrund och gaturum under vinterhalvåret. Mätningarna visar att både dygnsmedelvärdet under
vinterhalvåret och vinterhalvårsmedelvärdet underskrider
miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. Inget dygn under mätsäsongen överskrider miljökvalitetsnormen för dygn.
Kvävedioxid har också mätts som timmedelvärde under två vintermånader i gaturummet. Separat rapport finns framtagen av IVL .
Partiklar PM10 i gaturum har mätts varje dygn under vinterhalvåret.
Resultatet visar att i gaturum riskerar miljökvalitetsnormen för PM10 (dygnsmedelvärde) att överskridas. 27 dygn har överskridit miljökvalitets- normen (50 ug/m3) under vinterhalvåret av totalt 35 tillåtna överskridande under ett år. Rapportering av resultatet kommer snarast att ske till Naturvårds- verket och Länsstyrelsen. Fortsatt mätning kommer att göras under vinter- halvåret 2003/04. För att med säkerhet kunna säga om miljökvalitetsnormen överskrids behövs även sommarmätningar göras. En förklaring till de höga halterna kan vara den kalla vintern, men eftersom det är första gången PM10 mätts i gaturummet är det omöjligt att säga. Enligt IVL-rapport B1535 var de PM10 halter som uppmättes i södra Sverige över 50% högre vinterhalvåret 2002/03 jämfört med förra vinterhalvåret. Vintern 2001/02 präglades av milt, blåsigt väder med vissa korta mellanperioder av kallt väder medan vintern 2002/03 var det mycket kallare än normalt i södra Sverige. De höga halterna i södra Sverige var sannolikt en följd av kylan och därmed ökat behov av uppvärmning samt i kombination med mellanperioder av dålig omblandning.
Partiklar PM10 i urbana bakgrunden har mätts varje dygn i 7 månader under vinterhalvåret (fr o m oktober till och med april). Resultatet visar att i urban bakgrund finns en risk att miljökvalitetsnormen för PM10 (dygnsmedelvärde) kan komma att överskridas men det bedöms inte som sannolikt att ytterligare 17 dygn under sommaren (5 månader) överskrider miljökvalitetsnormen. 19 dygn har överskridit miljökvalitetsnormen (50 ug/m3) under okt-april av totalt 35 tillåtna överskridande under ett år. Rapportering av resultatet kommer dock att ske snarast till Naturvårdsverket och länsstyrelsen. Fortsatt mätning kommer att göras under vinterhalvåret 2003/04. För att med säkerhet kunna säga om miljökvalitetsnormen överskrids behövs även sommarmätningar göras. En förklaring till de höga halterna kan vara den kalla vintern (se resonemang ovan). Under vinterhalvåret 2001/02 var det 6 dygn i urbana bakgrunden som överskred miljökvaltitesnormen.
1. Inledning
Landskrona kommun ingår i det så kallade Urban-mätnätet för luftkvalitet i tätorter. Urban-mätnätet är ett samarbetsprojekt mellan ett 40-tal av landets kommuner och IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
Sedan 1991 har luftföroreningar i Landskrona tätort även mätts med så kallad DOAS-metod (Differentiell Optisk Absorptions Spektroskopi). Resultat från DOAS-mätningar redovisas i separata halvårsrapporter.
Denna rapport redovisar endast mätningarna ingående i Urbanmätnätet. Mer bakgrundsinformation om Urban-mätnätet finns i IVL:s årliga rapporter med bland annat mätmetoder och undersökningsmetodik.
2. Utförda mätningar i Landskrona kommun
2.1 Mätningar under sommarhalvåret 2002 och vinterhalvåret 2002/03 På fyra mätstationer i Landskrona kommun mättes olika luftparametrar under sommarhalvåret 2002 och vinterhalvåret 2002/03.
De parametrar som ingick i urban-mätnätet var kvävedioxid (NO2), Partiklar PM10, Sot, Flyktiga organiska kolväten (VOC), Svaveldioxid (SO2) och Ozon (03). Vilka parametrar som ingick under respektive mätstation och med vilken provtagningsfrekvens framgår av tabell 1.
Mätstation Mätperiod Parameter Provtagnings-
frekvens Urban bakgrund, tätort Vinterhalvåret 2002/03 NO2 Dygn
Sot Dygn
PM10 Dygn
VOC Vecka
SO2 Månad
Sommarhalvåret 2002 NO2 Månad
O3 Månad
Gaturum, tätort Vinterhalvåret 2002/03 NO2 Dygn
Sot Dygn
PM10 Dygn
5 veckor (mars-april) VOC Vecka
Regional bakgrund, landsbygd Vinterhalvåret 2002/03 NO2 Månad
SO2 Månad
Sommarhalvåret 2002 NO2 Månad
O3 Månad
Tabell 1. Sammanställning av utförda luftmätningar i Landskrona kommun under sommarhalvåret 2002 och vinterhalvåret 2002/03. De parametrar som ingick i urban-mätnätet var
kvävedioxid (NO2), Partiklar PM10, Sot, Flyktiga organiska kolväten (VOC), Svaveldioxid (SO2) och Ozon (03).
Förutom ovanstående mätningar mättes också PM2,5 i urbana bakgrunden och 2 månaders timmedelvärdesmätningar av NO2 i gaturummet under vinterhalvåret.
Dessa resultat redovisas i separata rapporter från IVL.
2.2 Mätplatser 2.2.1 Urban bakgrund
Mätstationen Urban bakgrund är placerad i takhöjd i centrum. Stationen är belägen på taket på polishusets fastighet i korsningen Norra Långgatan – Rådhusgatan. Platsen är ny sedan 2001/02 och har vid flera tillfällen flyttats tidigare år men har hela tiden funnits i tätortens centrum. Nuvarande mätplats framgår av karta 1.
2.2.2 Gaturum
Mätstationen gaturum är placerad i gaturummet på en av Landskronas mest trafikerade gator där även gående och cyklister vistas. Platsen är Eriksgatan 154.
Mätplatsen framgår av karta 1.
Trafikflödet på den delan av Eriksgatan är (sept 2000) 10 217 (VMD, 85%-il).
Medelhastigheten var 41 km/h.
2.2.3 Regional bakgrund
Månadsvisa mätningar utförs på två platser utanför tätorten s k regional bakgrund.
Den ena mätstationen är Rönneberga backe, strax norr om Asmundtorp och den andra är på Ven, på krönet av backafallet ovanför Bäckviken.
Mätstationen Rönneberga backe har tidigare varit placerad i Saxtorp nära havet, men flyttades till nuvarande plats inför mätsäsongen 1997/98.
2.2.4 Bakgrundsmiljö - Vavihill
Mätstationen Vavihill i Skåne ingår i det nationella luftövervakningsprogrammet och i det europeiska samarbetsprojektet EMEP. Stationen drivs av IVL på uppdrag av Naturvårdsverket. Mätstationen Vavihill redovisas som en jämförelsestation i resultatet.
Figur 1. Mätstationernas placering i centrum.
3 Mätmetoder
Mätningarna av PM10, kvävedioxid och sot är gjorda med en aktiv metod vilket innebär att luft sugs in från provplatsen med en pump och passerar ett filter.
Mätningarna sker dygnsvis med en provtagningsapparat som automatiskt växlar mellan provtagningskärlen kl 24:00 varje natt. Apparaten har 8 kanaler vilket innebär att vätskor och filter byts en gång per vecka under provtagningsperioden 1 oktober – 31 mars.
Figur 2. Utrustning för mätninga av PM10 och luftintag för mätning av NO2 och sot.
Urban bakgrund Urban gaturum
Övriga mätningar är gjorda med en passiv metod och provbyten sker en gång per vecka alternativt en gång per månad.
4 Resultat
4.1 Vinterhalvåret 2002/03 4.1.1 Partiklar PM10
Vinterhalvåret 2001/02 är första säsongen som partiklar PM10 mättes i urban bakgrund i Landskrona. Resultatet av dygnsmätningarna i urban bakgrund och gaturum för de senaste två vinterhalvåren framgår av tabell 2. Resultatet för urban bakgrund 2002/03 grundar sig på 7 månaders mätning fr o m oktober t o m april månad.
Vinter-
halvår Vinterhalvårs- medelvärde
(μg/m3)
90- percentil uppmätt (μg/m3)
98- percentil
uppmätt (μg/m3)
Högsta dygns- medel- värde (μg/m3)
Antal
dygn Antal dygns- medelvärde
> 50 μg/m3
Antal dygns- medelvärde
> 30 μg/m3
2001/02
bakgrund 21 37 69 112 152 6 31
2002/03
bakgrund 26 52 81 89 201 19 57
2002/03
gaturum 34 64 95 105 163 27 80
Tabell 2 Resultat av dygnsmätningar av partiklar PM10 under vinterhalvåren 2001/02 och 2002/03 i urban bakgrund och gaturum, Landskrona centrum.
Enligt IVL-rapport B1535 var de PM10 halter som uppmättes i södra Sverige över 50% högre vinterhalvåret 2002/03 jämfört med förra vinterhalvåret. Vintern 2001/02 präglades av milt, blåsigt väder med vissa korta mellanperioder av kallt väder medan vintern 2002/03 var det mycket kallare än normalt i södra Sverige.
De höga halterna i södra Sverige var sannolikt en följd av kylan och därmed ökat behov av uppvärmning samt i kombination med mellanperioder av dålig
omblandning.
Resultatet i tabellen kan jämföras med miljökvalitetsnormen enligt 9 § Förordning (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft.
Partiklar (PM 10)
9 § Till skydd för människors hälsa får partiklar efter den 31 december 2004 inte förekomma i utomhusluft med mer än
1. i genomsnitt 50 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (dygnsmedelvärde), och
2. i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde).
Det värde som anges i första stycket 1 får överskridas 35 gånger per kalenderår (90-
De dygnsmedelvärden som överskred miljökvalitetsnormen (PM10 > 50 ug/m3) under vinterhalvåret 2002/03 för urban bakgrund och gaturum visas i tabell 3.
Datum PM10 urban bakgrund
μg/m3
PM10 gatutum
μg/m3
2002-10-25 63
2002-12-03 56 2002-12-04 59
2002-12-26 56 52
2003-01-22 52
2003-01-23 53 58
2003-02-06 59
2003-02-10 53
2003-02-11 51
2003-02-12 68
2003-02-20 101
2003-02-23 57 79
2003-02-24 82 101
2003-02-25 82 86
2003-02-26 92
2003-02-27 84
2003-03-02 61
2003-03-03 79 92
2003-03-04 54 95
2003-03-05 87 66
Bilaga 1 till förordning 2001:527 Utvärderingströsklar
Norm för dygnsmedelvärde
Övre tröskel Föroreningsnivån överskrider 30 mikrogram per kubikmeter luft mer än 7 gånger per kalenderår (98-percentil)
Nedre tröskel Föroreningsnivån överskrider 20 mikrogram per kubikmeter luft mer än 7 gånger per kalenderår (98-percentil)
Norm för årsmedelvärde
Övre tröskel Föroreningsnivån överskrider 14 mikrogram per kubikmeter luft
Nedre tröskel Föroreningsnivån överskrider 10 mikrogram per kubikmeter luft
Datum PM10 urban bakgrund
μg/m3
PM10 gatutum
μg/m3
2003-03-06 79 81
2003-03-15 54
2003-03-23 64
2003-03-24 68 90
2003-03-25 58 74
2003-03-26 61
2003-03-27 65 86
2003-03-28 89 105
2003-03-29 79 94
2003-03-30 52 64
2003-04-20 87 -
Tabell 3 Tillfällen när dygnsmedelvärdet för PM10 överskred miljökvalitetsnormen (PM10 >50 ug/m3)under vinterhalvåret 2002/03 för urban bakgrund och gaturum.
4.1.2 Kvävedioxid (NO2)
Kvävedioxid (NO2) har mätts i Urban bakgrund i Landskrona sedan 1988.
Resultatet från dygnsmätningarna under vinterhalvåret 2002/03 för urban bakgrund och gaturum redovisas i tabell 4.
Vinter- halvår 2002/03
Vinter- halvårs- medelvärde
(μg/m3)
98-percentil uppmätt
(μg/m3)
Högsta dygns- medel- värde (μg/m3)
Antal
dygn Antal dygn
> 60
Antal dygn > 48
Urban
bakgrund 15 36 44 173 0 0
Gaturum 21 46 59 175 0 2
Vavihill 5 15
Tabell 4. Resultat av dygnsmätningar av kvävedioxidhalter (NO2) under vinterhalvåret 2002/03 urban bakgrund och gaturum, Landskrona centrum och bakgrundsstationen Vavihill i Skåne.
Resultaten i tabellen kan jämföras med miljökvalitetsnormen för kvävedioxid enligt 4§ Förordning (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft.
Resultaten i tabellen kan också jämföras med tidigare mätningar i urban bakgrund i Landskrona (se figur 3).
Figur 3. Vinterhalvårsmedelvärden av dygnsmätningar av kvävedioxid i urban bakgrund under perioden 1988-2002. Staplarna visar kvävedioxid i mikrogram per kubikmeter luft
Kvävedioxid (NO2) i Landskrona tätort Vinterhalvårsmedelvärde
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02
Vinterhalvår
mikrogram/m3
4 § Till skydd för människors hälsa får kvävedioxid efter den 31 december 2005 inte förekomma i utomhusluft med mer än
1. i genomsnitt 90 mikrogram per kubikmeter luft under en timme (timmedelvärde),
2. i genomsnitt 60 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (dygnsmedelvärde), och
3. i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde).
Det värde som anges i första stycket 1 får överskridas 175 gånger per kalenderår (98-percentil) förutsatt att föroreningsnivån aldrig överstiger 200 mikrogram per kubikmeter luft under en timme mer än 18 gånger per kalenderår (99,8- percentil).
Det värde som anges i första stycket 2 får överskridas 7 gånger per kalenderår (98-percentil).
4.1.3 Sot
Sot har mätts sedan 1973 med uppehåll 4 säsonger i mitten av 80-talet. Resultatet av dygnsmätningarna under vinterhalvåret 2002/03 framgår av tabell 5.
Vinter- halvår 2002/03
Vinter- halvårs- medelvärde
(μg/m3)
98-percentil uppmätt
(μg/m3)
Högsta dygns- medel- värde (μg/m3)
Antal dygn
Urban
bakgrund 4 18 37 174
Gaturum 7 23 40 175
Vavihill 4 18
Tabell 5. Resultat av dygnsmätningar av sot under vinterhalvåret 2002/03 i urban bakgrund och gaturum, Landskrona centrum och bakgrundsstationen Vavihill i Skåne.
Gränsvärdet för soti Sverige beräknat som vinterhalvårsmedelvärde är 40 μg/m3 och som dygnsmedelvärde 90 μg/m3 (98-percentil för vinterhalvår).
Resultaten i tabellen kan också jämföras med tidigare mätningar i urban bakgrund i Landskrona (se figur 4).
Figur 4. Vinterhalvårsmedelvärden av sot i urban bakgrund Landskrona tätort under perioden 1973-2002. Staplarna visar sot i mikrogram per kubikmeter luft.
Sot i Landskrona tätort Vinterhalvårsmedelvärde
0 5 10 15 20 25
73/74 75/76 77/78 79/80 81/82 83/84 85/86 87/88 89/90 91/92 93/94 95/96 97/98 99/00 01/02
Vinterhalvår
mikrogram/m3
4.1.4 Svaveldioxid (SO2)
Svaveldioxid har mätts sedan 1973 med uppehåll 4 säsonger i mitten av 80-talet.
Till och med säsongen 2000/01 har dygnsmätningar gjorts under vinterhalvåren.
Från och med vinterhalvåret 2001/02 har månadsmätningar gjorts istället.
Resultatet av mätningarna vintern 2002/03 framgår av tabell 6.
Vinterhalvår 2002/03
Vinterhalvårs- medelvärde
(μg/m3) Urban bakgrund 2,6
Vavihill 1,3 Tabell 6. Resultat av månadsmätningar av svavel- dioxid under vinterhalvåret 2002/03 i urban bak- grund och bakgrundsstationen Vavihill i Skåne.
Gränsvärdet för SO2 i Sverige beräknat som vinterhalvårsmedelvärde är 50 μg/m3 .
Resultaten i tabellen kan också jämföras med tidigare mätningar i urban bakgrund i Landskrona (se figur 5).
Figur 5. Vinterhalvårsmedelvärden av svaveldioxid i urban bakgrund i Landskrona tätort under perioden 1973-2002. Staplarna visar svaveldioxid i mikrogram per kubikmeter luft.. Till och med vinterhalvår 2000/01 har dygnsmedelvärde mätts och fr o m 2001/02 månadmedelvärdes.
Svaveldioxid (SO2) i Landskrona tätort Vinterhalvårsmedelvärde
0 10 20 30 40 50 60
73/74 75/76 77/78 79/80 81/82 83/84 85/86 87/88 89/90 91/92 93/94 95/96 97/98 99/00 01/02
Vinterhalvår
mikrogram/m3
4.1.5 Flyktiga organiska kolväten (VOC)
Veckovisa mätningar av flyktiga organiska kolväten (VOC) har mätts i urban bakgrund, Landskrona tätort sedan vintern 1992/93 med undantag för två vintrar.
Resultatet av vinterhalvåret 2002/03 framgår av tabell 7 där vinterhalvårs- medelvärdet är redovisat.
Bensen
(μg/m3)
Toluen
(μg/m3)
Oktan
(μg/m3)
Butylac
(μg/m3)
Etyl- bensen (μg/m3)
mp-Xylen
(μg/m3)
o-Xylen
(μg/m3)
Nonan
(μg/m3)
1,9 3,3 0,3
0,2 0,6 2,0 0,6 0,4 Tabell 7. Vinterhalvårsmedelvärde av flyktiga organiska kolväten (VOC) i urban bakgrund, Landskrona centrum under vinterhalvåret 2002/03
Resultaten i tabellen kan jämföras med miljökvalitetsnormen för bensen enligt 8a
§ Förordning (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft och med miljömålet på 1 mikrogram per kubikmeter luft.
Tidigare års resultatet av vinterhalvårsmedelvärden för bensen 1992-2002 finns i figur 6
Figur 6 Vinterhalvårsmedelvärde för bensen från veckomätningar 1992-2002 i urban bakgrund, Landskrona centrum
Bensen i Landskrona tätort Vinterhalvårsmedelvärde
0 1 2 3 4 5 6
92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 Vinterhalvår
mikrogram/m3
8 a § Till skydd för människors hälsa får bensen efter den 1 januari 2010 inte förekomma i utomhusluft med mer än i genomsnitt 5 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde). Förordning
(2003:112).
4.1.6 Regional bakgrund, landsbygd
Under vinterhalvåret gjordes månadvisa NO2 - och SO2 - mätningar i den regionala bakgrunden på landsbygden dvs Rönneberga backe och Ven.
Resultatet för vintern 2002/03 redovisas i nedanstående tabell 8.
Vinterhalvår 2002/03
NO2
Vinterhalvårs- medelvärde
(μg/m3)
SO2
Vinterhalvårs- medelvärde
(μg/m3) Urban
bakgrund 15 2,6
Rönneberga backe (A)
9,4 2,2
Ven (B) 11,7 2,4
Vavihill 5 1,3
Tabell 8. Resultat av vinterhalvårsmedelvärde i urban bakgrund, Ven och Rönneberga backe under vinterhalvåret 2002/03 och Vavihill i Skåne.
4.2 Sommarhalvåret 2002
Under sommarhalvåret (6 månader) mäts kvävedioxid (NO2)och ozon (O3) i den urbana bakgrunden i Landskrona tätort och den regionala bakgrunden på Ven och Rönneberga backe. Mätningarna är månadsvisa diffusionsmätningar och
resultatet presenteras i tabell 9.
Sommarhalvår 2002/03
NO2
Sommarhalvårs- medelvärde
(μg/m3)
O3
Sommarhalvårs- medelvärde
(μg/m3) Urban
bakgrund 12,4 66
Rönneberga backe (A)
6,3 74
Ven (B) 8,8 68
Vavihill 2,8 79
Tabell 9. Resultat av sommarhalvårsmedelvärde i urban bakgrund, Ven och Rönneberga backe under sommaren 2002 och bakgrundsstationen
Vavihill i Skåne.
