• No results found

2004-9-luftkvalitet-urban-2003-och-vintern-2003-2004

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "2004-9-luftkvalitet-urban-2003-och-vintern-2003-2004"

Copied!
16
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Rose-Marie Stigsdotter

Rapport 2004:9

LUFTKVALITETEN I

LANDSKRONA KOMMUN

SOMMAREN 2003 VINTERN 2003/04

Resultat från mätningar inom

URBAN-projektet

(2)

SAMMANFATTNING...2

1. INLEDNING...4

2. UTFÖRDA MÄTNINGAR I LANDSKRONA KOMMUN...4

2.1 MÄTNINGAR UNDER SOMMARHALVÅRET 2003 OCH VINTERHALVÅRET 2003/04...4

2.2 MÄTPLATSER...5

2.2.1 Urban bakgrund ...5

2.2.2 Gaturum...5

2.2.3 Regional bakgrund ...5

2.2.4 Bakgrundsmiljö - Vavihill ...5

3 MÄTMETODER...6

4 RESULTAT ...7

4.1 VINTERHALVÅRET 2003/04...7

4.1.1 Partiklar PM10...7

4.1.2 Kvävedioxid (NO2) ... 10

4.1.3 Svaveldioxid (SO2)... 11

4.1.4 Flyktiga organiska ämnen (VOC)... 12

4.1.5 Regional bakgrund, landsbygd... 14

4.2 SOMMARHALVÅRET 2003...14

REFERENSER... 15

(3)

Sammanfattning

Landskrona kommun ingår i det så kallade Urban-mätnätet för övervakning av luftkvaliteten. Vissa parametrar som t ex sot har mätts sedan 1973 och andra mätningar t ex partiklar har tillkommit på senare år.

Under vinterhalvåret 2003/04 har mätningar skett i urbana bakgrunden på

polishuset i Landskrona och i gaturummet på Eriksgatan 154 och under sommaren 2003 har passiva månadsmätningar gjorts i regionala bakgrunden på Ven och Rönneberga backe.

Förändringar i mätningarna har gjorts genom att sot inte längre analseras. Bensen och andra flyktiga organiska ämnen (VOC) har endast mätts i gaturummet under vintersäsongen och under en vecka/månad i bakgrunden under sommaren 2003.

Sammanfattande resultat av mätningar 2003/04:

Partiklar PM10

Haltnivåerna för partiklar PM10 var under vinterhalvåret 2003/04 ungefär på samma nivå i urban bakgrund som i gaturum. Dock var tillfällen med halter över miljökvalitetsnormen (50 µg/m3) tre gånger så många i gaturummet (12 dygn) jämfört med den urbana bakgrunden (4 dygn). Detta ska jämföras med

gaturummet med 27 dygns överskridande under vinterhalvåret 2002/03 och med urbana bakgrunden med 6 dygns överskridande under vinterhalvåret 2001/02 och 19 dygn 2002/03. Totalt 35 dygns överskridande tillåts under ett år.

Enligt IVL rapport B1593 var aritmetiska medelvärden för alla dygnsresultat i södra Sverige (samlade i en grupp) ca 20% lägre i södra Sverige jämfört med 2002/03.

Om föroreningsnivån överskrider 30 mikrogram per kubikmeter luft mer än 7 gånger per kalenderår har den övre utvärderingströskeln överskridits och då föreligger mätkrav. I Landskrona bakgrund har denna gräns vida överskridits med 64 dygn över 30 µg/m3 i gaturummet och 44 överskridande i urbana bakgrunden.

Samtliga 25 svenska kommuner som mätte PM10 under vinterhalvåret överskred den övre utvärderingströskeln.

Fortsatta mätningar har gjorts under sommarhalvåret 2004 i gaturummet och fortsätter under vinterhalvåret 2004/05 i både gaturummet och urbana

bakgrunden.

Kvävedioxid

Kvävedioxid har mätts varje dygn både i urban bakgrund och gaturum under vinterhalvåret. Mätningarna visar att både dygnsmedelvärdet och årsmedelvärdet under vinterhalvåret underskrider miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. Inget dygn under mätsäsongen överskrider miljökvalitetsnormen för dygn. Inget dygn överskrider heller övre utvärderingströskeln d v s när mätkrav föreligger.

(4)

Svaveldioxid

Gränsvärdet för svaveldioxid i Sverige beräknat som vinterhalvårsmedelvärde är 50 µg/m3 . Svaveldioxid i urbana bakgrunden i Landskrona (2,2 µg/m3)

underskrider med stor marginal det svenska gränsvärdet.

Bensen

Vinterhalvårsmedelvärdet för bensen i gaturum (2,1 µg/m3) underskrider med stor marginal miljökvalitetsnormen (5 µg/m3 som årsmedelvärde) som ska vara

uppfylld år 2010. Vinterhalvårsmedelvärdet ligger över miljömålet (1 µg/m3 som årsmedelvärde) för Sverige.

(5)

1. Inledning

Landskrona kommun ingår i det så kallade Urbanmätnätet för luftkvalitet i tätorter. Urbanmätnätet är ett samarbetsprojekt mellan ett 40-tal av landets kommuner och IVL Svenska Miljöinstitutet AB.

Sedan 1991 har luftföroreningar i Landskrona tätort även mätts med så kallad DOAS-metod (Differentiell Optisk Absorptions Spektroskopi). Resultat från DOAS-mätningar redovisas i separata halvårsrapporter.

Denna rapport redovisar endast mätningarna ingående i Urbanmätnätet. Mer bakgrundsinformation om Urban-mätnätet finns i IVL:s årliga rapporter med bland annat mätmetoder och undersökningsmetodik.

2. Utförda mätningar i Landskrona kommun

2.1 Mätningar under sommarhalvåret 2003 och vinterhalvåret 2003/04 På fyra mätstationer i Landskrona kommun mättes olika luftparametrar under sommarhalvåret 2003 och vinterhalvåret 2003/04.

De parametrar som ingick i urbanmätnätet var kvävedioxid (NO2), partiklar (PM10), flyktiga organiska ämnen (VOC), svaveldioxid (SO2) och ozon (03).

Vilka parametrar som ingick under respektive mätstation och med vilken mätfrekvens framgår av tabell 1.

Mätstation Mätperiod Parameter Mätfrekvens

Urban bakgrund, tätort Vinterhalvåret 2003/04 NO2 Dygn

PM10 Dygn

SO2 Månad

Sommarhalvåret 2003 NO2 Månad

O3 Månad

Gaturum, tätort Vinterhalvåret 2003/04 NO2 Dygn

PM10 Dygn

VOC Vecka

Regional bakgrund, landsbygd Sommarhalvåret 2003 NO2 Månad

O3 Månad

Tabell 1. Sammanställning av utförda luftmätningar i Landskrona kommun under sommarhalvåret 2003 och vinterhalvåret 2003/04. De parametrar som ingick i urban-mätnätet var kvävedioxid (NO2), partiklar PM10, flyktiga organiska ämnen (VOC), svaveldioxid (SO2) och ozon (03).

(6)

2.2 Mätplatser 2.2.1 Urban bakgrund

Mätstationen Urban bakgrund är placerad i takhöjd i centrum. Stationen är belägen på taket på polishusets fastighet i korsningen Norra Långgatan –

Rådhusgatan. Platsen är ny sedan 2001/02 och har vid flera tillfällen flyttats men har hela tiden funnits i tätortens centrum. Nuvarande mätplats framgår av karta 1.

2.2.2 Gaturum

Mätstationen gaturum är placerad i gaturummet på en av Landskronas mest trafikerade gator där även gående och cyklister vistas. Platsen är Eriksgatan 154.

Mätplatsen framgår av karta 1.

Trafikflödet på den delen av Eriksgatan är (sept 2000) 10 217 fordon (VMD, 85%-il). Medelhastigheten var 41 km/h.

2.2.3 Regional bakgrund

Månadsvisa mätningar utfördes under sommarhalvåret 2003 utanför tätorten s k regional bakgrund. Mätstationerna är på Rönneberga backe och på Ven, på krönet av backafallet ovanför Bäckviken.

Mätstationen Rönneberga backe har tidigare varit placerad i Saxtorp nära havet, men flyttades till nuvarande plats inför mätsäsongen 1997/98.

2.2.4 Bakgrundsmiljö - Vavihill

Mätstationen Vavihill på Linderödsåsen i Skåne ingår i det nationella

luftövervakningsprogrammet och i det europeiska samarbetsprojektet EMEP.

Stationen i Vavihill är relativt opåverkad av lokala källor och mätstationen Vavihill redovisas som en jämförelsestation i resultatet.

(7)

Figur 1. Mätstationernas placering i centrum.

3 Mätmetoder

Mätningarna av PM10, kvävedioxid och sot är gjorda med en aktiv metod vilket innebär att luft sugs in från provplatsen med en pump och passerar ett filter.

Mätningarna sker dygnsvis med en provtagningsapparat som automatiskt växlar mellan provtagningskärlen kl 24:00 varje natt. Apparaten har 8 kanaler vilket innebär att vätskor och filter byts en gång per vecka under provtagningsperioden 1 oktober – 31 mars.

Figur 2. Utrustning för mätningar av PM10 och luftintag för mätning av NO2 och sot.

Urban bakgrund Urban gaturum

(8)

Övriga mätningar är gjorda med en passiv metod och provbyten sker en gång per vecka alternativt en gång per månad.

4 Resultat

4.1 Vinterhalvåret 2003/04 4.1.1 Partiklar PM10

Vinterhalvåret 2001/02 är första säsongen som partiklar PM10 mättes i urban bakgrund i Landskrona och vintern 2002/03 startade mätningar i gaturummet.

Resultatet av dygnsmätningarna i urban bakgrund och gaturum för de säsonger mätningar pågått framgår av tabell 2 och figur 3. Resultatet för urban bakgrund 2002/03 grundar sig på 7 månaders mätning fr o m oktober t o m april månad.

Resultatet för år 2003/04 grundar sig på mätningar från 24 oktober och till och med april.

Vinter- halvår

Vinterhalvårs- medelvärde

(µg/m3)

90- percentil uppmätt (µg/m3)

98- percentil uppmätt (µg/m3)

Högsta dygns- medel- värde (µg/m3)

Antal dygn

Antal dygns- medelvärde

> 50 µg/m3 (35*)

Antal dygnsmedel värde

> 30 µg/m3

2001/02 bakgrund

21 37 69 112 152 6 31

2002/03 **

bakgrund

26 52 81 89 201 19 57

2003/04 bakgrund

22 46 50 55 190 4 44

Tabell 2 Resultat av dygnsmätningar av partiklar PM10 under vinterhalvåren 2001/02 - 2003/04 i urban bakgrund, Landskrona centrum.

* 35 dygn tillåts överskrida miljökvalitetsnormen 50 µg/m3 under ett kalenderår (90-percentil).

** I urbana bakgrunden baseras siffrorna 2002/03 på de mätningar som gjorts under 7 månader (1 okt - 30 april)

Vinter- halvår

Vinterhalvårs- medelvärde

(µg/m3)

90- percentil uppmätt (µg/m3)

98- percentil uppmätt (µg/m3)

Högsta dygns- medel- värde (µg/m3)

Antal dygn

Antal dygns- medelvärde

> 50 µg/m3 (35*)

Antal dygnsmedel värde

> 30 µg/m3

2002/03 gaturum

34 64 95 105 163 27 80

(9)

Figur 3 Antal dygn under vinterhalvåret när PM10 överskridit gränsen för miljökvalitetsnormen (50ug/m3) i urban bakgrund och gaturum.

Resultatet kan jämföras med miljökvalitetsnormen enligt 9 § Förordning (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft.

De dygnsmedelvärden som överskred miljökvalitetsnormen (PM10 > 50 µg/m3) under vinterhalvåret 2003/04 för urban bakgrund och gaturum visas i tabell 3.

Partiklar (PM 10)

9 § Till skydd för människors hälsa får partiklar efter den 31 december 2004 inte förekomma i utomhusluft med mer än

1. i genomsnitt 50 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (dygnsmedelvärde), och

2. i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde).

Det värde som anges i första stycket 1 får överskridas 35 gånger per kalenderår (90- percentil).

Bilaga 1 till förordning 2001:527 Utvärderingströsklar

Norm för dygnsmedelvärde

Övre tröskel Föroreningsnivån överskrider 30 mikrogram per kubikmeter luft mer än 7 gånger per kalenderår (98-percentil)

Nedre tröskel Föroreningsnivån överskrider 20 mikrogram per kubikmeter luft mer än 7 gånger per kalenderår (98-percentil)

Norm för årsmedelvärde

Övre tröskel Föroreningsnivån överskrider 14 mikrogram per kubikmeter luft

Nedre tröskel Föroreningsnivån överskrider 10 mikrogram per kubikmeter luft

Partiklar (PM10) i Landskrona tätort Vinterhalvår

0 10 20 30

01/02 02/03 03/04

Antal dygn > 50 ug/m3

Urban bakgrund Gaturum

(10)

Datum PM10 urban bakgrund

µg/m3

PM10 gatutum

µg/m3

2003-10-29 52

2003-11-13 50 52

2003-11-14 55 64

2003-12-11 50

2004-01-01 70

2004-01-26 61

2004-02-27 54

2004-03-10 51

2004-03-13 53

2004-03-17 52 58

2004-03-18 58

2004-04-16 54

2004-04-18 65

Summa 4 12

Tabell 3 Tillfällen när dygnsmedelvärdet för PM10 överskred miljökvalitetsnormen (PM10 >50 ug/m3)under vinterhalvåret 2003/04 för urban bakgrund och gaturum.

Haltnivåerna var denna säsong ungefär på samma nivå i urban bakgrund som i gaturum. Dock var tillfällen med halter över miljökvalitetsnormen (50 µg/m3) tre gånger så många i gaturummet (12 dygn) jämfört med den urbana bakgrunden (4 dygn). Detta ska jämföras med gaturummet med 27 dygns överskridande under vinterhalvåret 2002/03 och med urbana bakgrunden med 6 dygns överskridande under vinterhalvåret 2001/02 och 19 dygn 2002/03. Totalt 35 dygns överskridande tillåts under ett år.

Enligt IVL rapport B1593 var aritmetiska medelvärden för alla dygnsresultat i södra Sverige (samlade i en grupp) ca 20% lägre i södra Sverige jämfört med 2002/03.

Om föroreningsnivån överskrider 30 mikrogram per kubikmeter luft mer än 7 gånger per kalenderår har den övre utvärderingströskeln överskridits och då föreligger mätkrav. I Landskrona bakgrund har denna gräns vida överskridits med 64 dygn över 30 µg/m3 i gaturummet och 44 överskridande i urbana bakgrunden.

Samtliga 25 svenska kommuner som mätte PM10 under vinterhalvåret överskred den övre utvärderingströskeln.

(11)

4.1.2 Kvävedioxid (NO2)

Kvävedioxid (NO2) har mätts i Urban bakgrund i Landskrona sedan 1988.

Resultatet från dygnsmätningarna under vinterhalvåret 2003/04 för urban bakgrund och gaturum redovisas i tabell 4.

Vinter- halvår 2003/04

Vinter- halvårs- medelvärde

(µg/m3)

98-percentil uppmätt

(µg/m3)

Högsta dygns- medel- värde (µg/m3)

Antal dygn

Antal dygn

> 60

Antal dygn > 48

Urban bakgrund

14 29 38 167 0 0

Gaturum 18 38 43 170 0 0

Vavihill 5 23 35

Tabell 4. Resultat av dygnsmätningar av kvävedioxidhalter (NO2) under vinterhalvåret 2003/04 urban bakgrund och gaturum, Landskrona centrum och bakgrundsstationen Vavihill i Skåne.

Resultaten i tabellen kan jämföras med miljökvalitetsnormen för kvävedioxid enligt 4§ Förordning (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft.

Kvävedioxid har mätts varje dygn både i urban bakgrund och gaturum under vinterhalvåret. Mätningarna visar att både dygnsmedelvärdet och årsmedelvärdet under vinterhalvåret underskrider miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. Inget dygn under mätsäsongen överskrider miljökvalitetsnormen för dygn. Inget dygn överskrider heller övre utvärderingströskeln d v s där mätkrav föreligger.

Enligt IVL rapport B1593 har NO2-halterna haft en nedåtgående trend i svenska tätorter sedan projektet startade 1986/87. En linjär regressionsanalys visar att

4 § Till skydd för människors hälsa får kvävedioxid efter den 31 december 2005 inte förekomma i utomhusluft med mer än

1. i genomsnitt 90 mikrogram per kubikmeter luft under en timme (timmedelvärde),

2. i genomsnitt 60 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (dygnsmedelvärde), och

3. i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde).

Det värde som anges i första stycket 1 får överskridas 175 gånger per kalenderår (98-percentil) förutsatt att föroreningsnivån aldrig överstiger 200 mikrogram per kubikmeter luft under en timme mer än 18 gånger per kalenderår (99,8- percentil).

Det värde som anges i första stycket 2 får överskridas 7 gånger per kalenderår (98-percentil).

(12)

trenden för en genomsnittlig svensk tätort är en årlig minskning med 0,59 µg/m3 baserat på de 10 kommuner som mätt samtliga vinterhalvår sedan starten.

Resultaten kan också jämföras med tidigare mätningar i urban bakgrund i Landskrona (se figur 4).

Figur 4. Vinterhalvårsmedelvärden av kvävedioxid i urban bakgrund under perioden 1988-2004 och gaturum under perioden 2002-2004. Staplarna visar kvävedioxid i mikrogram per kubikmeter luft.

4.1.3 Svaveldioxid (SO2)

Svaveldioxid har mätts sedan 1973 med uppehåll 4 säsonger i mitten av 80-talet.

Till och med säsongen 2000/01 har dygnsmätningar gjorts under vinterhalvåren.

Från och med vinterhalvåret 2001/02 har månadsmätningar gjorts istället.

Resultatet av mätningarna vintern 2003/04 framgår av tabell 6.

Vinterhalvår 2003/04

Vinterhalvårs- medelvärde

(µg/m3)

Urban bakgrund 2,2

Vavihill 1,0

Kvävedioxid (NO2) i Landskrona tätort Vinterhalvårsmedelvärde

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04

Vinterhalvår

mikrogram/m3

(13)

Gränsvärdet för svaveldioxid i Sverige beräknat som vinterhalvårsmedelvärde är 50 µg/m3 . Svaveldioxid i urbana bakgrunden i Landskrona underskrider med stor marginal det svenska gränsvärdet.

Resultaten i tabellen kan också jämföras med tidigare mätningar i urban bakgrund i Landskrona (se figur 5).

Figur 5. Vinterhalvårsmedelvärden av svaveldioxid i urban bakgrund i Landskrona tätort under perioden 1973-2004. Staplarna visar svaveldioxid i mikrogram per kubikmeter luft.. Till och med vinterhalvår 2000/01 har dygnsmedelvärde mätts och därefter passiva månadsmedelvärden.

4.1.4 Flyktiga organiska ämnen (VOC)

Veckovisa mätningar av flyktiga organiska ämnen (VOC) har mätts i urban bakgrund, Landskrona tätort sedan vintern 1992/93 med undantag för två vintrar.

Under vinterhalvåret 2003/04 mättes VOC i Landskrona i gaturum istället för i urban bakgrund. Resultatet framgår av tabell 7 där vinterhalvårsmedelvärdet är redovisat.

Bensen

(µg/m3)

Toluen

(µg/m3)

Oktan

(µg/m3)

Butylac

(µg/m3)

Etyl- bensen (µg/m3)

mp-Xylen

(µg/m3)

o-Xylen

(µg/m3)

Nonan

(µg/m3)

2,1 7,3 0,3 0,2 1,0 3,8 1,2 0,4

Tabell 7. Vinterhalvårsmedelvärde av flyktiga organiska ämnen (VOC) i gatutum, Landskrona tätort under vinterhalvåret 2003/04

Svaveldioxid (SO2) i Landskrona tätort Vinterhalvårsmedelvärde

0 10 20 30 40 50 60

73/74 75/76 77/78 79/80 81/82 83/84 85/86 87/88 89/90 91/92 93/94 95/96 97/98 99/00 01/02 03/04

Vinterhalvår

mikrogram/m3

(14)

Resultaten i tabellen kan jämföras med miljökvalitetsnormen för bensen enligt 8a

§ Förordning (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft och även med det nationella miljömålet på 1 µg/m3 som årsmedelvärde.

Vinterhalvårsmedelvärdet för bensen i gaturum underskrider med stor marginal miljökvalitetsnormen för bensen (5 µg/m3) som ska vara uppfylld år 2010. Dock överskrids den undre utvärderingströskeln (2 µg/m3) men underskrider den övre utvärderingströskeln på 3,5 µg/m3. Vinterhalvårsmedelvärdet ligger över miljömålet (1 µg/m3 som årsmedelvärde) för Sverige.

Enligt IVL rapport B1593 har bensenhalten minskat i alla tätorter som deltagit i mätningarna sedan 1992/93. En linjär regressionsanalys för bensen ger en genomsnittlig årlig minskning på 0,4 µg/m3 under denna tolvårsperiod. Samtliga kommuner överskrider det nationella miljömålet.

Mätningar i gaturummet under år 2004 har fortsatt under sommarhalvåret dock med en veckomätning per månad istället för som under vinterhalvåret en gång i veckan. Under vinterhalvåret 2003/04 görs mätningar både i urban bakgrund och gaturum.

Tidigare års resultatet av vinterhalvårsmedelvärden för bensen i urban bakgrund 1992-2003 framgår av figur 6.

Bensen i Landskrona tätort Vinterhalvårsmedelvärde

0 1 2 3 4 5 6

mikrogram/m3

8 a § Till skydd för människors hälsa får bensen efter den 1 januari 2010 inte förekomma i utomhusluft med mer än i genomsnitt 5 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde). Förordning

(2003:112).

(15)

4.1.5 Regional bakgrund, landsbygd

Under vinterhalvåret gjordes inga månadsvisa NO2 - och SO2 - mätningar i den regionala bakgrunden på landsbygden dvs Rönneberga backe och Ven.

4.2 Sommarhalvåret 2003

Under sommarhalvåret (6 månader) mättes kvävedioxid (NO2)och ozon (O3) i den urbana bakgrunden i Landskrona tätort och den regionala bakgrunden på Ven och Rönneberga backe. Mätningarna är månadsvisa diffusionsmätningar och

resultatet presenteras i tabell 9. Bensen mättes också under en vecka per månad i urbana bakgrunden. Enligt IVL rapport B1593 var bensen under sommaren generellt väldigt låga.

Sommarhalvår 2003/04

NO2

Sommarhalvårs- medelvärde

(µg/m3)

O3

Sommarhalvårs- medelvärde

(µg/m3)

Bensen Sommarhalvårs-

medelvärde (µg/m3) Urban

bakgrund

12 66 0,49

Rönneberga backe (A)

7 48

Ven (B) 9,3 71

Vavihill 3,3 76

Tabell 9. Resultat av sommarhalvårsmedelvärde i urban bakgrund, Ven och Rönneberga backe under sommaren 2003 och bakgrundsstationen

Vavihill i Skåne.

(16)

Referenser

SFS 2003:112. Förordning 2001:527 om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (utfärdad den 7 juni 2001 med ändringar införda t o m 2004:661).

Luftkvaliteten i Sverige sommaren 2003 och vintern 2003/04. Rapport B 1593.

IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Göteborg september 2003.

References

Related documents

Systemet skall i första hand användas för skattning av trafikarbetets årliga förändring på riksnivå, fördelat på vägkategorierna europavägar, övriga riksvägar,

Blekinge Tekniska Högskola Chalmers Danshögskolan Ersta-Sköndal högskola Göteborgs universitet Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad

LIP-ansökan ledde till att kommunen beviljades cirka 25 miljoner kronor för åtgärder på ön.. Av olika skäl genomfördes inte alla åtgärder i den

Under vinterhalvåret 2002/03 har mätningar skett i urbana bakgrunden på polishuset i Landskrona och i gaturummet på Eriksgatan 154 och dessutom har passiva månadsmätningar gjorts

Tillfällen då dygnsmedelvärdet för PM10 överskred miljökvalitetsnormen (>50µg/m 3 ) under vinterhalvåret 2004/05 för urban bakgrund och gaturum.. 4 § Till skydd

För vinterhalvåret 2010/2011 (oktober – mars) överskreds miljökvalitetsnormen 50 µg/m 3 inte något dygn i den urbana bakgrunden och 3 dygn i gaturummet.. I den urbana

Uppgifter om slakten per månad av nötkreatur, svin samt får och getter rapporteras in från landets slakterier till Jordbruksverkets slaktdatabas. Statistiken baseras på

Den genomsnittliga produktions- ökningen av kopparkoncentrat (gruvor) och katodkoppar (smältverk) i världen var 1,8 respektive 2,1 procent under perioden 1998-2003. Under samma