Landskrona kommun 261 80 Landskrona
Besöksadress: Stadshuset, Drottninggatan 7 www.landskrona.se
Miljöförvaltningen Telefon: 0418-47 06 00 Fax: 0418-47 06 03
www.landskrona.se/kommun/miljo
Miljöförvaltningen har producerat miljöredovisningen på kommunsty- relsens uppdrag. Thomas Hylén och Olle Nordell har varit projektle- dare. Anders Börjesson har tagit fram de gröna nyckeltalen. Håkan Ärnflykt har sammanställt resultaten av luftmätningarna.
Ytterligare information om gröna nyckeltal och miljötillståndet finns på miljöförvaltningens hemsida, www.landskrona.se/kommun/miljo
Text och formgivning Nino Simic, Ordkonst
Foto Pär Eliasson
Tryck Weinco Grafiska, Malmö
Miljöredovisning 2002 är tryckt på miljöpapper, Multiart Silk
Kommentar miljo@landskrona.se
ISBN 91-631-4008-X
Inledning: Niklas Karlsson 4 Fara och förändring Introduktion 6 Därför behövs ISO
Rohm and Haas 8 Rohm and Haas håller tätplatsen Boliden Bergsöe 12 De leder renaste smältverket
meiller lithorex 16 ISO kräver stabilitet Sealpool 20 Transporter blev måltavla Hydro Chemicals 23 Fjärran från 70-talets Supra
Thorn Lighting 26 Satsar på lysande image Haldex Brake Systems 30 Efterlysning: Bättre miljömått
ScanDust 34 Domen blev en vändpunkt N.B.Olssons Transportservice 38 Kämpar mot miljöbovsstämpel
Svenska Lim 41 ISO öppnar dörrar till kunder DSM Resins 43 Opinionstryck ledde till insikt
Avslutning 45 Engagemang är grunden Miljötillståndet 47 Luften i Landskrona Gröna nyckeltal 51
Gröna nyckeltal 52 Nu börjar vi från början
Innehåll
Fara och förändring
Det kinesiska tecknet för kris kommer mig osökt i tankarna när jag läser årets miljöredovisning. Tecknet är sammansatt av
två delar, där den ena delen betyder varning, fara och den andra delen möjlighet till förändring. Kris betyder därmed
både fara och förändring. Det är en situation som flera av Landskronas företag känner till
mycket väl.
Niklas Karlsson
F
lera av Landskronas företag har under de senaste decenni- erna upplevt miljörelaterade kriser: en del har råkat ut för en kris gentemot sina kunder som Seapool, eller gentemot sina grannar som Rohm and Haas. Ibland har krisen varit av allmän karaktär som hos N.B.Olssons Transportservice där vägtrans- porternas miljöeffekter ifrågasätter åkeriets verksamhet i sig.Ibland blev krisen djup som i fallet ScanDust – som djupast blev den när företagets företrädare dömdes för miljöbrott.
Krisen har företagen löst på olika sätt, men gemensamt för dem är att de tagit itu med orsakerna till krisen. Lösningen har varit ett systematiskt miljöarbete som har lett till miljöcertifi- ering. De har slutat skylla ohälsan på doktorn och på omgiv- ningens missuppfattningar. I stället har de påbörjat ett struktu- rerat arbete för att ändra sin verksamhetsstil.
Varumärket har visat sig vara minst lika viktigt som andra faktorer i företagets verksamhet. Miljöcertifieringen stärker varumärket och bidrar till ökad trovärdighet. Den talar om att
företaget, från miljösynpunkt, har ordning på sin verksamhet.
Företag har upptäckt att officiell miljöcertifiering stärker varumärkets förmåga att hos kunder väcka positiva tankar om företagets produkter.
Även om miljöcertifiering inte gör ett företag miljövänligt, som Haldex påpekar, är det en viktig grund för bra miljö.
Landskrona kommun har startat arbetet med att införa miljö- ledningssystem. Vi kommer inte att lyckas utan ansträngning- ar, men genom ett gemensamt systematiskt miljöarbete blir vi bättre rustade att lösa de miljöproblem som vi alla är en del av.
Av de gröna nyckeltalen framgår att vi redan är på god väg, men de visar också att mycket återstår för att vi ska vara nöjda med miljön i kommunen. <
Kommunstyrelsens ordförande
Därför behövs ISO
M
iljöledningssystem är ett förskräck- ligt tråkigt ord. Miljöcertifiering och miljösäkring är inte mycket bättre. De lockar varken till entusiastiskt miljöenga- gemang eller opinionsmässigt gångbara politiska initiativ.De är heller inte lätt att väcka intresse för en text som handlar om arbetet med miljöcertifiering. Ändå är kanske substan- sen i dessa ord det mest hoppingivande för miljön i dag när statistik- och opinionsin- stitut nästan samfällt rapporterar att miljö- intresset är i dalande.
Att införa ett miljöledningssystem inne- bär att organisationen först gör en analys av sin miljöpåverkan, för att sedan göra upp en plan för hur man ska minska den.
Den planen ska innehålla väldefinierade mål som kan kontrolleras.
Det räcker dock inte: organisationen kan inte lägga sig till ro när målen är uppfyll- da.
För att behålla ett miljöcertifikat måste målen höjas ett snäpp inför varje ompröv- ning som sker med några års mellanrum.
Det är just kravet på ständig förbättring som inger hopp. Visserligen kan en orga-
nisation från början sätta upp miljömål som är relativt lätta att nå, men förr eller senare kommer man till en nivå som krä- ver rejäl ansträngning.
Det är detta, närmast rutinartade men svåra miljöarbete som inom bara några få decennier måste leda till att vi upphör att förbruka ändliga resurser och skada livs- miljön.
Det är viktigt att miljöarbetet blir en del av de vardagliga rutinerna i en organisa- tion och därmed oberoende av tillfälliga opinionstrender och politiska svängningar.
För, som bekant, det går inte att förhandla med naturen om hur mycket ändliga resur- ser vi får exploatera och hur mycket växt- husgaser vi kan släppa ut innan biologiska system kollapsar.
Det finns inget tvång att upprätthålla ett certifikat. En organisation kan strunta i miljörevisioner vilket leder till att certifi- kat dras in. Men få väljer den vägen: i dag väcker det inget uppseende när företag certifierar sig enligt exempelvis ISO 14001 men det skulle sannolikt bli väldigt pinsamt om det fråntogs ett redan inarbe- tat certifikat.
En definition
Miljöledningssystem är en översättning från engelska environmental management system. Det definieras som ”den del av det övergripande ledningssystemet som omfattar organisationsstruktur, planering, ansvar, praxis, rutiner, processer och resurser för att utveckla, införa, uppfylla, revidera och underhålla miljöpolicyn” (arti- kel 3.5 ISO 14001-standarden).
En kommentar är på sin plats efter att ha genomfört intervjuer med ledare i några av Landskronas certifierade företag: den offentliga insynen och det opinionsmässi- ga trycket är viktigt för att upprätthålla miljöarbetet.
Flera av företagarna intygade att opinio- nen och massmedierna hade avgörande betydelse för beslut om miljösatsningar.
Detta är en snäll text. Syftet är inte att i detalj granska om företagen gör allt rätt och peka på begångna misstag, som säkert finns här, liksom inom annan mänsklig verksamhet. Årets miljöredovisning berät- tar om tankar som styr certifieringen och om drivkrafterna bakom det faktum att företag i Landskrona lägger ner så mycket resurser på miljöledningssystem. <
För att varje företag inte på egen hand ska behöva utveckla metoder för att hantera miljöfrågor finns färdiga system att tillgå. EMAS och ISO 14001 är de två mest kända.
EMAS står för Eco Management and Audit Scheme och är EUs miljöstyr- nings- och miljörevisionsordning.
ISO är Internationella Standardise- rings Organisationen, grundad i Genève 1946. Syftet från början var att standardisera industriprodukter och konsumentvaror som handlades inter-
nationellt. ISO 14000 är ISOs standard- serie för miljö.
En av skillnaderna mellan EMAS och ISO är att EMAS föreskriver offentlig redovisning, vilket ISO inte gör.
Men i huvudsak kompletterar syste- men varandra: miljöstyrningen inom en organisation kan exempelvis ske enligt ISO-standarden, miljörapportering enligt EMAS. Förebyggande åtgärder och ständiga förbättringar är nyckelbe- grepp. <
System som stöder varandra
Sverige bland de bästa Nära 2.400 svenska företag var ISO 14001-certifierade i slutet av 2002. Siffran för hela EU var cirka 17.300.
Motsvarande antal EMAS-registrerade var 212 i Sverige och cirka 3.700 inom EU.
I världen som helhet hade drygt 30.000 företag valt ISO- och/eller EMAS.
Trots sin relativa litenhet låg Sverige på fjärde plats i antalet miljöcertifierade före- tag efter stora länder som Japan, England och Tyskland. USA låg efter Sverige, på femte plats.
Här finns mer information Mer information och miljöstyrning och mil- jöledningssystem finns till exempel på hemsidan
www.miljostyrning.se
Rohm and Haas i täten
S
amhällsrådet är Rohm and Haas´ mest uppmärksammade utåtriktade del av miljöverksamheten. En grupp med med- lemmar från hela samhällsspektret, före detta politiker, represen-tanter för Naturskyddsför- eningen, Landskrona mil-
jöförening, två skolrektorer och ett region- råd träffas två gånger per år för att få infor- mation om Rohm and Haas´ planer och berätta om sina intryck.
- Vi informerar om vår verksamhet, kända förändringar och våra miljömål och får respons av grannarna om eventuella problem med lukt eller buller om kvällar- na, säger vd Sven Persson. På det sättet får vi tidigt känsla för vad samhället omkring oss tycker om oss.
En gång per år ger man ut Klara Besked, en miljörapport som går ut till Lands- kronas samtliga cirka 22.000 hushåll.
Dessutom skickar man ut ett Nyhetsblad ett par gånger per år.
Initiativet till det här ovanligt kompletta miljöengagemanget kommer uppifrån, från koncernen, som är familjeägd.
- Familjen Haas, som äger koncernen, vill visserligen tjäna pengar, men de är också mycket måna om att familjenamnet inte förknippas med något dåligt. De drivs inte av klipparmen- talitet och det ger trygghet.
Sven Persson var med redan från början, 1981, när företagets attityd till offentlighet och media var fullständigt den motsatta jämfört med i dag.
- Då hade vi inte ens vår logotyp ute, vårt mål var att synas så lite som möjligt, säger Sven Persson. Vi hade kontakt utåt bara när vi mötte kritik, vi byggde in oss bakom stora plank.
Rohm and Haas var Landskronas första miljöcertifierade företag enligt ISO 14001. De håller fortfarande förstaplatsen som företaget med bästa kommunikationen med ortsborna.
Företaget fick EUs miljökommunikationspris år 2000.
” Motiv: Koncernkrav
Sven Persson, vd och Johan Ekberg, mil- jöansvarig på Rohm and Haas.
I dag ser man till att säga allt som finns att säga, inte bara positiva fakta utan även det som inte fungerar så bra. I längden tjä- nar man på det.
Man blir tidigt varse hur samhället ser på ens verksam-
het och kan förebygga problem innan de blir för dyrbara. Företaget går betydligt längre än koncessionen kräver.
Ansträngningen att möta Landskrona- borna ansikte mot ansikte lönar sig: opi-
nionsundersökningar som Rohm and Haas genomför vart tredje år bland mellan 200 och 300 statistiskt utvalda Landskronabor, visar att inställningen till företaget stadigt förbättras.
Erfarenheten säger att ordning och reda i miljöarbetet, där även risken för olyckor och skador är minimal, lönar sig även eko- nomiskt.
- En skada kan ju kosta enorma summor och nu har vi haft snart 700 dagar utan en enda arbetsskada, säger Johan Ekberg, som är miljöansvarig på Rohm and Haas.
Den framtid är ännu avlägsen när företa- get kan göra sig helt oberoende av fossila råvaror.
Man producerar grundingredienser till färgframställning, små mikroskopiska ku- lor som tillverkas ur exempelvis dieselolja och bensin.
- Vi tar till oss utvecklingen och vi är medvetna om att vi använder ändliga resurser, säger Johan Ekberg.
Vi satsar på att använda mindre råvaror och en del av dem kan bli växtbaserade.
Sven Persson ser miljöcertifikatet som ett stöd i sitt arbete. Han, som ju är ytterst ansvarig för verksamheten i Landskrona,
” Drivkraft: Problemförebyggande
Birgitta Andersson på labbet.
känner sig trygg i att årliga revisioner, både interna och externa, kräver att alla gör sitt yttersta för att få godkänt.
- Så snart något ska ändras, måste en grupp gå igenom det och leka djävulens advokat för att hitta möjliga invändningar, säger Sven Persson. Det tycker jag är jät- tebra och skapar
ett bra beslutsun- derlag. En in- vändning är att
pappersarbetet i samband med certifie- ringen och även upprätthållandet är rätt så omfattande. Dessutom har man tidvis haft invändningar mot de externa miljöreviso- rerna som, tycker man på Rohm and Haas, ibland fokuserar på småproblem men låter bli de stora.
Sven Persson och Johan Ekberg hissar varningsflagg för överdrivna ambitioner i samband med certifieringen: Det gäller att från början göra en realistisk miljöanalys,
dokumentera sin verkliga nivå och utgå därifrån.
I samband med kvalitetscertifieringen siktade man lite för högt från början:
- Vi sprang som galningar för att uppfyl- la det vi hade lovat, säger Sven Persson.
Risken är att man inte hinner i kapp sig själv.
När man sedan skulle miljöcertifiera sig, hade man lärt sig läxan: be- skrivningen av den egna verksamheten var realistisk och målen nåbara.
En följd av certifikatet är att Rohm and Haas ställer hårda krav på sina underleve- rantörer.
Tre gånger har man bytt fatrekonditio- nerare som inte skött sitt arbete på ett mil- jöanpassat sätt.
- Man vill ju inte att strimlad plast från vår produktion hamnar i exempelvis pirat- tillverkade Legoklossar. <
” Svårt: Pappersarbetet
Råd: Bli inte överambitiös
De leder renaste smältverket
Boliden Bergsöe tar hand om 65.000 ton blybatterier från Sverige och övriga nordiska länder. Blyet smälts och används främst i nya batterier, men även inom elektronik- och bygg- industrin. Företaget återvinner även tenn ur metallskrot.
B
ly är farligt på fel ställe i fel samman- hang. Därför är det viktigt att det tas om hand på rätt sätt, säger vd Jon Halvarsson. Det gör vi. Vi bedriver en mil- jöverksamhet och är en del av kretsloppet och vi vill vara Europas renaste smältverk.Företaget har därför valt att miljöcertifi- era sig före kvalitetscertifieringen. Det är ovanligt, de flesta
företag väljer kvali- tetssäkring först. Det är än mer anmärk-
ningsvärt med tanke på att det är vanliga- re att kunder kräver kvalitetssäkring än miljösäkring.
Det var annorlunda förr. På 1960- och 1970-talen var företaget ständigt i konflikt med miljöförvaltningen och misstänkt som en av de större miljöbovarna.
Misstron från samhällets sida var stor.
I dag är relationen med miljöförvalt- ningen god.
- De misstror oss inte, det visade sig när det brann i vårt lager för ett par år sedan, säger Jon Halvarsson. Då upplevde vi att de hade förtroende för oss. De ställde rele- vanta frågor, samma frågor som vi själva ställde oss.
Motiven till Boliden Bergsöes miljösäk- ring är flera och tydliga:
- Jag bor själv i Landskrona, säger Jon Halvarsson. Om min granne ständigt frågar hur jag kan jobba på det där stället, så orkar man inte i längden. När vi rekry- terar, måste vi visa att vi är miljömedvet- na, annars söker sig ingen hit.
Det andra motivet är långsiktigt ekono- miskt: Miljömedvetande är på sikt ett kon- kurrensmedel. Leverantörer av batterier väljer hellre en miljötänkande partner än en miljöskurk som drar skam även över leverantören. Boliden Bergsöe ligger med-
Mikael Lesser, miljö- och marknadsansva- rig, och Jon Halvarsson, vd.
Detta är Boliden Bergsöe
● Boliden Bergsöe är Nordens enda smältverk som återvinner och hanterar bly ur blybatterier och annat metallskrot.
●Man tar emot mellan 4 och 5 miljoner kasserade batterier.
●Företaget producerar 45.000 ton bly och 1.200 ton tenn.
●95 procent av produktionen exporteras, främst inom Norden, men även till övriga Europa.
●130 personer är anställda i Landskrona.
●Företaget har dotterbolag i Danmark, Norge och Finland.
” Motiv: Moral och
konkurrenskraft
vetet före sina konkurrenter på kontinen- ten och har inga problem att hålla sig under gränsvärdena för utsläpp. Nu när EU allt mer drar åt tumskruvarna, får kon- kurrenterna svårt att investera i kapp.
En kortsiktig företagsekonomisk analys kan dock inte visa
på några ekono- miska vinster.
Miljöinvesteringarna på företaget kostar 20 miljoner kronor per år, vilket inte kan uppvägas av lika stora besparingar på annat håll. Svårigheten med att upprätthål- la certifikatet ligger inte i bristande miljö- intresse, utan i att förankra de rutiner som följer med.
- De anställda är miljöintresserade men systemet med rutiner och uppdateringar är ibland krångligt, säger Mikael Lesser, för- säljnings- och marknadsansvarig. Man frågar sig varför man måste hålla på med så mycket papper.
Ledningen har också upplevt att miljörevisorerna fokuserar i för stor utsträckning på småsa- ker: företaget måste redogöra för engångs- material i kafeet…
- … medan vi hellre vill prata om utsläpp till luft, säger Mikael Lesser.
Den goda ordningen på verksamheten är en positiv effekt av miljösäkringen. Dels Svår motgång
Branden i batterilagret 2001 var en svår motgång. Att 14.000 ton batterier skulle börja brinna fanns inte med som ett möjligt katastrofscenario. Efter branden har nödlä- gesberedskapen förbättrats och förts in i miljöledningssystemet. Det nya lagret är uppbyggt på ett annat sätt, bland annat med detektorer och brandväggar.
” Svårighet: Krångel med rutinerna
Tenntackor av åter- vunnet tenn på Boli- den Bergsöe
har företaget syste- matik i arbetet, dels tvingas man stän-
digt ta fram nya och ambitiösare miljömål.
För att lyckas med införande gäller det att nå bred delaktighet.
Anställda måste se certifikatet som en hjälp i arbetet, inte som ännu en trist byrå- kratisk pålaga.
När ångrar ni att ni lät certifiera Boliden Bergsöe?
- När revisionen slår ner på något som vi tycker är bagatellartat medan vi tycker att vi har gjort ett bra jobb, säger Jon Halvarsson. Det kan leda till mycket arbe- te och vara mycket dyrt att åtgärda.
När är ni nöjda med certifikatet?
– När en kund frågar om vårt miljöarbe- te. Vår bransch är traditionell, det är inte så vanligt med miljöcertifiering.
Skulle Landskrona kommun vilja miljö- certifiera sig, bör man först införa det i vissa begränsade verksamheter: Tekniska verken och sopomhändertagandet är ett tips.
- Man måste vara beredd på att miljö- certifiering kostar, det sköter sig inte av sig självt, säger Jon Halvarsson. <
Bolidens utsläpp
Boliden Bergsöe tar varje år emot 65.000 ton blybatterier. Utsläppet till vatten är mel- lan 3 och 4 kilogram, till luft mellan 60 och 70 kilogram. Vad betyder siffrorna?
Jämförelsevis kan nämnas att Saxån årli- gen för med sig mellan 100 och 300 kilo- gram bly ut i havet. Man kan också jämfö- ra siffran med företagets egen utveckling:
På 1980-talet släppte man ut mellan 30 och 40 kilogram bly ut i vattnet.
Boliden Bergsöe får lov att årligen släppa ut 18 kilogram bly i vatten. Gränsvärdet för utsläpp i luft är satt på ett annat sätt:
Företaget kan släppa ut 2 milligram stoff per kubikmeter luft. Det verkliga utsläppet är under 1 milligram.
” Råd: Var beredd på kostnaden
Fredrik Cederhagen vid blyugnen.
ISO kräver stabilitet
Det är inte lätt för ett företag att bli miljöcertifierat. Andra artiklar i den här miljöredovisningen antyder att processen i det närmaste följer en snitslad bana, men riktigt så enkelt är det inte. Framgång kräver kontinuitet.
N
är strukturomvandlingen inom den grafiska branschen ledde till att Lithorex flera gånger bytte ägare, innebar det också tillfälliga stopp på vägen mot ett miljöcertifikat. Därmed inte sagt att någon gjorde fel, snarare ger det en antydan om att miljöcertifiering inte är gjort i en hand- vändning utan kräver både stabilitet och kontinuitet.- Det kräver mycket arbe- te, men det gör ägarbyten
också, säger Bernt Karlsson, produktions- chef vid meiller lithorex. Vid flera ägarby- ten lades miljöcertifieringen på is, efter- som all energi gick åt till annat.
När företaget till slut nådde sitt mål och fick certifikatet, var det med hjälp av Robert Gilderson från Elanders Skogs Grafiska, där han är miljö- och kvalitets- chef. Han inledde certifieringsarbetet på lithorex när företaget ägdes av Elanders AB och fortsätter nu på konsultbasis.
Det var ett ägarkrav som fick meiller lit- horex att börja arbeta för ett ISO-certifi- kat. Branschens bedömning är att miljö- kraven med tiden kommer att öka och att det är bra att ligga före.
- Vi får ofta frågor om exempelvis Svanenmärkning, men jag tror inte att vi i dag hade tappat kunder om vi inte hade haft ISO-certifikat, säger Bernt Karlsson, som dock tydligt ser att det finns en miljötrend.
- När man i dag presenterar sitt företag, säger man självklart att det är miljöcertifi- erat. Samhället har lyft fram miljöfrågorna på ett kraftfullt sätt.
Certifikatet underlättar kontakterna med kunder. Ibland ställs företaget inför frågor om sitt miljöarbete. Antingen kan man då enkelt kryssa i svarsblanketten att man har ett certifikat, eller så måste man noga och detaljerat redogöra för sina åtgärder
Bernt Karlsson, produktionschef, och Robert Gilderson, konsult.
meiller lithorex är tyskägt meiller lithorex ägs av tyska meiller direct som i sin tur ingår i schlott-gruppen.
” Motiv: Ägarkrav
genom att svara på flera tio- tals frågor. Certifikatet för- enklar kontakterna.
Företaget har haft intern nytta av de nya rutiner som arbetats fram. Ett av målen är att snåla på papperet genom att minska spillet. Företaget mäter tids- och pappersåt- gång för varje order. Ett pre- mielönesystem gör det värt ansträngningen för alla om man lyckas spara.
- Miljö och ekonomi går ofta hand i hand, säger Bernt Karlsson, som dock aldrig har gjort en noggrann analys om besparingen uppväger kostnaden för att få och, inte minst, upprätthålla certifika- ten med två årliga revisioner.
Det svåraste för personalen på meiller lithorex är att avsätta tillräckligt mycket tid för utbildning och för att hål- la dokumentationen i trim.
Alkoholen borta
meiller lithorex´ miljöarbete har lett till att alkoholen är borta ur produktionsproces- sen. Tidigare använde man mellan 15 och 20 ton alkohol i våtoffset. Numera behöver man inte en enda liter.
” Svårt: Få tiden att räcka
Stefan Jakobsson kollar trycket på en ICA-reklam.
Alla beslut som kan röra miljöfrågor måste dokumenteras. Det är inte lätt på ett medelstort företag där beslutsvägarna ofta är korta och snabba. Det är lätt att byta en kemikalie eller ändra en rutin och glömma bort att notera det.
Bernt Karlsson och Robert Gilderson har tre goda råd att dela ut till
dem som siktar mot ISO-certifikat:
● - Ledningen måste vara engagerad.
Personalen gör inte som ledningen säger utan det som ledningen gör.
●Engagera personalen. Det är de som ser till att upprätthålla kraven.
●Fokusera på resulta- tet: se till att ställa upp klara och tydliga mål, gärna såna som minskar kostnaderna samtidigt som de är bra för miljön. <
” Råd: Engagemang och fokus på resultatet
Företagets miljömål
meiller lithorex fick sitt miljöcertifikat den 20 mars 2003. Här är målen:
● samtliga medarbetare ska genomgå mil- jöutbildning
● pappersspillet ska understiga 24 pro- cent på årsbasis, räknat på använt papper
● mängden petroleumbaserade tvätt- och rengöringskemikalier per ton produkt ska minska
● driftssäkerheten ska öka och energiför- brukningen ska minska för den katalytiska luftreningsanläggningen.
Leif Nordgren etiketterar och Fredrik Lindh fyller på i lagret.
Transporter blev måltavla
Det är inte lätt att välja miljömål. Producerande företag kla- rar det, men på företag där en stor del av jobbet görs av underentreprenörer eller i kontorsmiljö är det inte enkelt.
Sealpool lyckades och har nått meningsfulla resultat.
H
uvudorsaken till certifieringen är kristallklar: Sealpools största kund, Volvo, började ställa krav på att underle- verantörerna skulle visa upp sitt miljöar- bete. Volvo kände, i sin tur, att man hade allmänhetens och mediernas ögon på sig.För Sealpool, ett tidigare familjeägt företag som år 2000 övergick i SKFs ägo,
var kravet varken oväntat eller oöverstig- ligt. Det tyngsta arbetet med verksamhets- systemet hade man bakom sig i samband med kvalitetscertifieringen i början av 1990-talet.
- I arbetet med systemen lade vi ner 90 procent på kvalitetssystemet och 10 pro- cent på miljösystemet, säger Eva Barkström, miljö-, kvalitets- och personal- ansvarig på Sealpool.
Transporterna blev den stora måltavlan, eftersom man snabbt konstaterade att de utgjorde företagets största miljöpåverkan.
Insatsvaror körs nämligen från bland annat Italien och England till Landskrona.
Från Landskrona transporteras produkter till olika kunder och till SKFs centrallager i Belgien, som servar eftermarknaden. Ett mål Sealpool har satt upp för att minska miljöpåverkan i samband med transporter är att de spe- ditörer företaget anlitar ska vara miljöcertifierade och arbeta aktivt med miljöfrågor. Sealpool försökte under en period också att minska antalet lång- körningar från Italien till varannan vecka i stället för varje vecka men det höll inte:
belastningen i produktionen blev ojämn och orsakade förseningar hos kunder.
Företaget har även satt upp andra mål för miljöarbetet och genom det målinrikta- de arbetet fått både miljömässiga och eko- nomiska effekter
- I uppföljningen av energiförbrukning- en upptäckte vi att den plötsligt sprungit
” Motiv: Kundkrav Eva Barkström, miljö-, kvalitets- och perso- nalansvarig på Sealpool.
iväg, säger Eva Barkström. Det hade vi inte gjort så snabbt utan ett strukturerat, målinriktat miljöarbete.
Upptäckten sparade pengar, liksom det faktum att mängden rengöringsmedel i samband med städning har halverats sedan mål satts upp för att minska utsläpp av kemikalier. Sealpools mål är enkla, lättbegripliga för alla och välmotiverade:
det gäller att sortera avfall, släcka efter sig, använda mindre kemikalier och åter- använda emballage i lagret.
Det är lätt att tillämpa och sparar peng- ar.
- Det har varit lätt att få personalen engagerad, miljö angår alla, säger Eva Barkström, men medger att allt inte går som på räls: försöket att få de anställda att cykla eller åka kollektivt till jobbet har inte lyckats. P-platserna utanför är upp- tagna.
Vad krävs för att miljöcertifiering ska lyckas och bli meningsfull?
- Det är viktigt med engagemang såväl från ledning som från medarbetare, säger Eva Barkström. Men allt detta gäller ju oavsett projekt. <
Kerstin Sköld vid paketeringen.
” Råd: Engagera alla!
Fjärran från 70-talets Supra
Namnet Hydro säger inte så mycket i relation till miljö. Men säg Supra så tänker de flesta på miljöfarlig verksamhet och förknippar det med Landskronas dåliga miljö på 1970- och 1980-talen.
G
amla Supra finns inte längre, verk- samheten köptes av Norsk Hydro, och miljöprofilen är utmärkt, till stor del tack vare den allmänna opinionen.Hydro Chemicals är ett marknadsbolag inom Norsk Hydro-
sfären med 32 anställ- da i Landskrona. Fö- retaget fick sin ISO 14001-certifiering år 2000.
Man arbetar inom fem områden: råvaror för civila sprängämnen, kemikalier, bland annat ammoniak, ammoniaklösning och urea; vattenrening, med en produkt som har som effekt att eliminera svavelväte i avloppsrör; NOx-reduktion från förbrän- ningsanläggningar; produktion av koldi- oxid, som är en biprodukt vid tillverkning av ammoniak och som har så skilda användningsområden som i läskedrycker och mineralvatten samt vid vattenrening för att justera Ph-värdet.
- Orsaken till att vi stärker miljöprofilen är den allmänna opinionen och vår kon- kurrenskraft, säger Leif Arne Linné, vd på Hydro Chemicals. Vi vill vara goda sam- hällsmedborgare.
Han berättar om 1970-talet när mil- jöarbetet inom industrin befann sig i sin linda. Då arbetade han på ett företag där chefens dotter var Greenpeace-akti- vist. Hon påverkade fadern så starkt att inte bara företaget stärkte sin miljöprofil.
När mannen senare blev ordförande för Industriförbundet, blev organisationen medveten om att miljöhänsyn är ett bra konkurrensmedel på marknaden.
Efter ett tag utkristalliserade sig ett annat kraftfullt motiv för bra miljöarbete:
lönsamhet. Företaget gjorde nämligen en analys av alla sina miljörelaterade åtgär- der mellan 1976 och 1982. Det visade sig
Ronnie Persson, miljöansvarig, och Kjell Arne Linné, vd på Hydro Chemicals.
” Motiv: Opinionstryck
och konkurrenskraft
att nästan alla var lönsamma och ledde till bättre effektivitet.
- Det handlade ju ofta om att man spara- de på råvaror och
annan förbrukning, säger Leif Arne Linné.
Det visar sig också inom Hydro att de enheter som har bra koll på sin miljöverk- samhet också har bra koll på allt annat, de är våra mest effektiva enheter.
Ronnie Persson, mil- jöansvarig på Hydro Chemicals, betonar imagens betydelse:
- För stora företag betyder namnet oerhört mycket, säger han.
Efter exempelvis en miljökatastrof tar det
lång tid att jobba upp namnet igen.
Hydro Chemicals har ingen egen pro- duktion men
påverkar leverantörer
och ställer krav på transportörer. Företaget beställer transporter av cirka 300.000-
350.000 ton produkter per år, på landsväg, järnväg och till sjöss. Man ser till att trans- portörernas fordon är så miljöanpassade som möjligt och att exempelvis chauffö- rerna är utbildade för säker hantering av just de produkter som Hydro levererar.
Som alla andra som beslutade sig för mil- jöcertifiering, gjorde man först en miljöut- redning för att defini- era den egna miljöpå- verkan. Det har lett till att bara miljöklassade bilar får köpas in, videokonferenser er- sätter resande och di- gitala projektorer er- sätter overheadfilmer av plast. Allt detta är åtgärder som både är miljövänliga och – ekonomiska. Ronnie Persson ser inte mil-
jöcertifie- ringen som särskilt svår.
Hydro Chemicals var redan tidigare kvali- tetsklassat enligt ISO:s 9000-norm, vilket
” Överraskning: Miljötänkande lönar sig
underlättade arbetet med den senare miljö- certifieringen.
Varken han eller Leif Arne Linné upp- fattar att kraven från omvärlden skulle minska till följd av att allmänhetens miljö- intresse sägs minska. Tvärtom, kraven ökar hela tiden.
- Toleransen för olyckor har minskat alltmer, tycker jag, säger Ronnie Persson, och berättar om ett tillbud i Holland där personal hos en av Hydros kunder glömde att öppna en ventil på en järnvägsvagn innan den tömdes på ammoniaklösning.
Hela vagnen kollap- sade vilket orsakade omfattande intern självrannsakan både
inom Hydro som leverantör och kundens företag.
- För industrin innebär denna typ av olyckor negativ publicitet som man inte kan acceptera.
För att miljöarbetet på ett företag ska fungera måste ledningen föregå med gott exempel: den måste aktivt sätta upp nya mål, följa upp dem, helt enkelt ha dem som stående punkt på dagordningen.
- Organisationen känner snabbt om man menar allvar eller inte, säger Ronnie Persson.
Ett gott råd till alla som vill miljöcertifi- era sig är att redan från början skapa ett brett engagemang kring frågan. På Hydro Chemicals tillsattes en projektgrupp med folk från logistik, försäljning och specia- lister på lagar och förordningar. Det gjor- de att man redan från början hade god för- ankring.
- Glöm inte att hålla uppe tempot i arbe- tet, säger Ronnie Persson. Det kan vara svårt i stora tunga organisationer men det är viktigt att man hela tiden har milstolpar fram till den slutliga certifieringen.
- Arbeta decentrali- serat, fyller Leif Arne Linné i. Dela upp enheterna. Om man funderar på att certifiera exempelvis Tekniska verken så bör man se vattenre- ning som en del, avfallshanteringen som en annan. Annars blir det för långt mellan toppen och dem som är på golvet.
Och slutligen, ett råd om ambitionsni- vån:
- Var inte alltför ambitiös från början, det är viktigare att komma igång med arbetet. Målen måste ställas upp så att de är begripliga för den som jobbar praktiskt, så att han eller hon känner att de kan påverka resultatet. <
Kolsyra ersätter dieselolja Just nu pågår ett miljöprojekt där kylbilars dieselaggregat ersätts av köldproduktion genom komprimerad koldioxid, d v s kolsy- ra. Kylbilarna kan tanka kolsyran vid ett tio- tal tankningsstationer i Sverige. Matkvali- tén blir bättre genom att kylkapaciteten är större än dieselaggregatens, samtidigt som dieselavgaserna upphör.
” Råd: Engagemang och
rimlig ambitionsnivå
Per-Olof Nilsson, Thorns vd, med EKO-energipriset från 1997.
Satsar på lysande image
D
et går att skönja två starka skäl bakom företagets miljöarbete: ett per- sonligt genom Per-Olof Nilssons tidigare erfarenhet och ett med bakgrund i samhäl- lets engagemang i miljöfrågor.I början av 1980-talet arbetade Per-Olof Nilsson på ett företag som råkade i blåsvä- der. När kringboende
klagade på giftiga utsläpp valde företags- ledningen att sparka bakut: man förnekade
problem och försvarade sitt handlande.
Motståndet mot aktiv handling blev dyrt:
företaget tappade i konkurrenskraft gente- mot andra som tidigt insåg värdet av mil- jöhänsyn. Till slut fick man ändå göra omfattande miljöinvesteringar för att åter- vinna sitt goda rykte och nå fred med grannarna.
- Min lärdom därifrån är att när snöbol- len väl är i rullning, går den inte att stop-
pa, säger Per-Olof Nilsson. Det är bättre att utnyttja situationen för att göra något bra, annars får man dålig image om allt som skrivs om det egna företaget är nega- tivt.
Det andra skälet att satsa på miljö och miljöcertifiering har sin grund i debatten om kärnkraft i all- mänhet och Barse- bäcks stängning i synnerhet. Sverige förbrukar totalt ca 145-150 TWh el per år. Ungefär en tion- del, 14-15 TWh, går åt till belysning.
- Samtidigt kom ny teknik som i det när- maste kunde halvera den delen av elför- brukningen, säger Per-Olof Nilsson. Den potentiella besparingen var betydligt stör- re än Barsebäcks hela produktion som är cirka 4 TWh.
Belysningsbranschen talade om för Nutek att man kunde sänka energiförbruk-
Per-Olof Nilsson, vd på Thorn Lighting
Prisat rekordsparande
Thorn minskar energiförbrukningen: 1997 fick Thorn Nuteks EKO-energipris efter en rad miljöåtgärder: Elförbrukningen minska- de mellan 1990 och 1997 från 5.200 till 4.000 MWh, oljeanvändningen från 2.280 till 1.120 MWh och förbrukningen av fjärr- värme från 3.500 MWh till 2.500 MWh.
Vattenförbrukningen minskade från 23.000 kubikmeter 1995 till 4.000 kubikmeter 1997!
” Motiv: Opinionstryck och sparmöjlighet
Per-Olof Nilsson är en dröm för miljövännerna. När armatur-
företaget Thorn Lightings vd talar om miljöåtgärder, är det
lönsamhet som är drivkraften. Fjärran är den vanliga invänd-
ningen att miljöhänsyn är nödvändigt men dyrt.
ningen genom energieffektiva lösningar.
I den vevan erbjöd sig Nutek att genom- föra en omfattande energianalys på företa- gen. Thorn nappade och resultatet blev över förväntan: Analysen visade på en stor besparingspotential. Åtgärder som företa- get genomförde, ledde till att energiför- brukningen minskade med en fjärdedel på bara två år. Det var inte bara energi man sparade: mängden emballage minskade, företaget valde miljöklassade bilar och såg till att bränsleförbrukningen minskade.
Miljöinvesteringarna var redan från början en god affär.
- Det finns en mycket tydlig koppling mellan miljösatsningar och god ekonomi, säger Per-Olof Nilsson. Jag föredrar att spara på energi framför att spara på folk.
Tack vare att Thorn ligger i frontlinjen när det gäller armaturutveckling, når före- taget även kommersiella framgångar.
Cirka 40 procent av produktionen går på export och marknadsandelarna har ökat på de marknader där företaget finns.
Under årens lopp har Thorn genomfört flera stora miljöförbättringar: övergång till
pulverlackering minskade lösnings- medelsutsläppen från cirka 200 ton per år till cirka 3-4 ton i dag.
Nyligen övergick man dessutom till naturgaseldning, vilket, trots att naturgas är ett fossilt bränsle, minskar miljöskadli- ga utsläpp.
Thorn har både 14001- och EMAS-cer- tifiering. Företaget ska dock inte upprätt- hålla EMAS; orsaken ger en liten finger- visning om den allmänna opinionens bety- delse för miljöarbetet på företagen:
EMAS kräver en offentlig redovisning av mål, utsläpp och exempelvis energiför- brukning.
- I dag finns det ingen som efterfrågar den redovisningen, säger Per-Olof Nilsson. Då känns det onödigt att upprätt- hålla den, eftersom EMAS kräver en del extra arbete.
Den största svårigheten vid införandet av miljöledningssystemet var att få tag på kompetenta konsulter som skulle hjälpa till. Thorn var tidigt ute med certifiering- en, i dag finns inte det problemet.
Per-Olof Nilsson tror att svenska företa- gare generellt sett fortfarande sitter fast i den traditionella åsikten att miljöåtgärder är dyra utan att bidra till förbättring av företagets produkter.
” Svårt: Att skaffa kompetens
Birgitta Lundin vid monteringen.
- Det största hindret för bättre miljöar- bete är mentalt, säger Per-Olof Nilsson och visar en karikatyr som han alltid har framför sig på kontoret.
Men hindren finns inte bara i företagen själva utan också i kontakten mellan före- tag och kunder. Belysningsbranschen har exempelvis visat att utbyte av armaturer i kommunernas gatu- och parkmiljöer skul- le löna sig även om tekniken inte är utsli- ten. Energibesparingen är så stor att kost- naden för utbyte snabbt lönar sig. Exemp- let Sundsvall är slående: när staden bytte ut samtliga sina 16.000 gatljusarmaturer, minskade energiförbrukningen med en tredjedel. Besparingen finansierade hela investeringskostnaden på åtta år, snabbare än armaturernas normala avskrivningstid.
Trots det goda exemplet har bara ett fåtal andra kommuner följt efter.
Ett annat exempel:
- När vi försöker byta ut gamla armatu- rer på sjukhus, skolor etc, betraktas det inte som investering utan som en kostnad, säger Per-Olof Nilsson. Även om pay-off- tiden bara är två år, kan verksamheterna inte klara av hela satsningen som en kost- nad under ett enda år.
Kontentan är att miljövänliga satsningar
inte går att genomföra eftersom verksam- heterna får mindre utrymme för exempel- vis lärarlöner, trots att bytet vore både mil- jövänligt och lönsamt på både kort och lång sikt.
Ett annat problem är att kommersiell fastighetsägare inte har något incitament att gå över till miljövänlig teknik: de får ändå betalt av sina hyresgäster.
- Här finns en jättepotential för belys- ningsbranschen, bara om vi kan få fart på det, säger Per-Olof Nilsson. Vi har just inlett en dialog med Energimyndigheten.
Hans råd till dem som vill inleda miljö- certifieringsarbete är att vara övertygade om att det är lönsamt. Även en kommun måste försäkra sig om att miljöcertifiering leder till lägre kostnader och att miljöför- bättringar vinner gehör hos allmänheten.
- Det sämsta man kan göra är att inte
involvera hela organisationen, säger Per- Olof Nilsson. Det går inte att bara tillsätta en miljöchef som upprättar rutiner, miljö- certifiering kan inte genomföras som en isolerat arbete.
- Det är viktigt att hela organisationen äger projektet. <
Sundsvall sparade med nytt När Sundsvalls driftsbudget för gatubelys- ningen år efter år gick med kraftiga under- skott genomförde tekniska kontoret en livs- cykelkalkyl för en ny anläggning. Samtliga gatljusarmaturer ersattes under 1999 och 2000. Energiförbrukningen minskade från 14,5 miljoner kWh till 9,7 miljoner kWh.
” Råd: Det ska vara lönsamt!
Karikatyren på Per-Olof Nilssons bord.
Tecknaren, numera pensionerade Lars Thorén, ritade under 30 år Veckans Tho- renare i Kommun-Aktuellt. Det var hans kommentar till dagsaktuella frågor.
Bo Helander monterar skivbromsar på Haldex Brake Systems.
Efterlysning: Bättre miljömått
När ledningen för Haldex Brake Systems beslutade att miljö- certifiera företaget, var största delen av jobbet redan gjort.
Man hade under lång tid medvetet arbetat med miljöfrågor.
Redan under tidigt 1990-tal fanns en separat miljöfunktion.
Joacim Wictorsson, miljöansvarig, och Angelique Björklund, ansvarig för miljö- och kvalitetssystem.
V
i gjorde som många andra: började i soprummet, säger Joacim Wictors- son, miljöansvarig på Haldex. Vi jobbade med källsortering, med att stänga och släc- ka efter oss, med enkla åtgärder.Redan då fanns ambitionen att göra något mer. Tanken på
miljöledningssystem låg nära till hands: man hade redan tagit motsva-
rande kvalitetscertifikat och insåg vad som krävdes.
Drivkraften var dubbel: kundkrav och lönsamhet, argument som anges av flera företag i den här intervjuserien. När ett tillverkningsföretag går igenom sin pro- duktion, leder det nästan undantagslöst till högre effektivitet.
- Vi fick mindre restprodukter och vi fick betalt för grejer som vi tidigare helt enkelt kastade, minns Joacim Wictorsson.
Genomgången av produktionen har exem-
pelvis lett till att vi i dag förbrukar lika mycket skärvätskor på ett år som tidigare på bara två månader.
Kundkrav är den andra starka drivkraf- ten bakom miljöcertifiering: Haldex leve- rerar komponenter till stora kunder, bland annat Scania, som ställer krav på sina leverantörer.
Så är det ofta inom bran- scher där vägen till slut- konsumenten är lång och där företaget därför inte känner av slutkonsumenternas önskemål, menar Joacim Wictorsson. Det finns alltid en risk att företag, som inte upplever tryck från slutkonsumenten, inte heller har en lika starkt drivkraft att bli miljövänligare.
Då är man mer beroende av att någon eldsjäl driver miljöfrågan.
- En privatperson som köper kyl eller frys, ställer nog frågor om energiförbruk- ningen, säger han. Men köper man en bil,
” Motiv: Kundkrav och
lönsamhet
diskuterar man knappast bromsbelägg- ningens miljöpåverkan.
Joacim Wictorsson och Angelique Björklund, miljö- och kvalitetsansvarig, pekar på miljöcertifieringens baksida: Ett ISO 14001-certifikat säger ingenting om ett företags egentliga miljöpåverkan. Det talar om att företaget har ställt upp mål för sitt miljöarbete och att det undan för undan höjer ribban.
Detta faktum betyder inte att certifiering är ett spel för galleriet: det kräver aktivt miljöarbete och ständig förbättring från den nivå man befinner sig. Kravet på stän- dig förbättring skapar dock problem för företag som omedelbart
genomför alla miljöåt- gärder som vid tillfället är tekniskt möjliga. Det
blir helt enkelt svårt att ställa upp nästa uppsättning mål, som ju ska vara ett snäpp ambitiösare.
Angelique Björklund och Joacim Wictorsson efterlyser en vidareutveckling av ISO-standarden.
Det ska vara möjligt att bedöma miljö-
påverkan i absoluta termer. I princip borde man kunna jämföra biltillverkare med varandra och avgöra vem som är mest mil- jövänlig.
De pekar på behovet av globala databa- ser som redovisar brett erkända nyckeltal för en produkts miljöbelastning.
Exempel finns men har ännu inte slagit igenom.
- Vi vill kunna göra en livscykelanalys för alla produkter, säger Joacim Wictorsson och nämner ELU-tal som exempel på vad han menar.
Redan i dag ställer större kunder krav på den typen av redovisning men problemet är att de alla utvecklar egna kriterier utan att samordna sig. De talar helt enkelt inte samma språk om miljön.
- Det är viktigt att vi i framtiden når fram till en gemensam bedömningsgrund, säger Angelique Björklund.
Ett råd till den organi- sation som vill miljöcertifiera sig är att inledningsvis göra en grundlig miljöutred- ning, se till att de anställda redan från bör- jan är engagerade.
Joacim Wictorsson och Angelique Björklund är övertygade om att miljöfrå- gorna i framtiden blir än viktigare. Bra
Certifiering i sig bety- der inte att ett företag är miljövänligt.
” Råd: Gör en grundlig
miljöutredning
miljöarbete blir ett konkurrensmedel på marknaden på samma sätt som kvalitet var det för något decennium sedan. Idag, när
nästan alla bilar håller hög kvalitet, krävs andra argument om man vill få kunden intresserad – miljöanpassning är ett. <
LCA, livscykelanalys, innebär att en bedömning görs för en produkts eller process hela livscykel. Bedömningen avser i första hand miljöpåverkan i form av miljögifter och konsumtion av energi och naturresurser. För att skapa ett kraftfullt och lättanvänt miljöverk- tyg har flera olika belastningssystem utvecklats som kvantifierar miljöpåver- kan. Ett sådant är EPS-systemet (Environmental Priority Strategy), som bland andra Industriförbundet, Volvo, ABB, Elektrolux, Nobel och Stora lig- ger bakom. Ett miljöindex anger miljö- belastningen för en enhet av en viss produkt. Index finns framtaget för exempelvis stålplåt (ELU/kg - Environmental Load Units/kg) och innefattar då all miljöpåverkan från den estetiska vid gruvbrottet, hälsorisker på grund av olika emissioner vid stålfram- ställningen till påverkan på den biolo-
giska mångfalden på grund av vattenre- gleringar för att framställa den el som behövs. På samma sätt finns index för bland annat lackering (ELU/kvm) och transporter (ELU/tonkm).
EPS-systemet ger en möjlighet att räkna på miljön! Det bedömer hela livs- cykeln, dvs en produkts tre faser: fram- ställning, användning och resthante- ring. Om resthanteringen innebär åter- vinning minskar detta miljöbelastning- en. Principerna bakom EPS-systemet finns programmerade i datorprogram- men EPS-Design/Evaluation (Nevén, Blanco 1995) m fl och de hittills fram- tagna miljöbelastningsindex finns i till- hörande databaser.
Naturligtvis är indexvärdena behäfta- de med stora osäkerheter. Kvaliteten blir allt bättre med tiden. <
Källa: Björn Esping, Resurs- och konstruktionsoptimering, Mitthögskolan.
Så fungerar livscykelanalys
I
hyllan vid receptionen upptas en stor del av bok- och tidskriftshyllan av två tjocka böcker från Världsnaturfonden, en om hotade skogar och en om världens vackraste nationalparker. Det är tydligt att ScanDust värnar om sin miljöprofil.Jag gör intervjun med en av huvudrolls- innehavarna i miljöpro-
cessen i slutet av 1980- talet, nuvarande vd:n
Ulf Helgeson, på den tiden produktions- chef och en av dem som dömdes för mil- jöbrott. Utan tvekan är det tack vare honom som ScanDust av i dag har utsläppsnivåer som är långt under de tillåt- na, det är hans förtjänst att företagets anställda inte längre behöver skämmas för att berätta var de jobbar.
- Processen och massmediadrevet under 1980-talet var en läxa, ett brutalt uppvak- nande, säger Ulf Helgeson. Plötsligt blev vi medvetna om att det fanns människor
utanför företaget, att det fanns annat än teknik.
De flesta anställda var tekniker, de job- bade för att göra processen så bra som möjligt och hade ingen tanke på konces- sionsvillkoren. Debatten och domarna blev källa till aktivt miljöarbete på ScanDust. Företagets image var körd i botten…
- Jag minns fortfarande tidningsrubriken när jag blev vd 1988:
”Miljöbov blir vd”…
… och det var uppenbart att något måste göras. ScanDust satte igång med att struk- turera sina miljöåtgärder och sätta upp mål. När man i mitten av 1990-talet bestämde sig för att införa miljöcertifie- ring enligt ISO 14001, var det mesta job- bet redan gjort.
- Händelserna under 1980-talet var fak- tiskt inte drivkraften bakom just certifie- ringsarbetet, säger Ulf Helgeson. Då hade
Domen blev en vändpunkt
Det går knappast att skriva om ScanDust och miljösäkring utan att ta avstamp i 1980-talets miljödomar för miljöbrott.
Men det vore orättvist att inte i samma andetag påpeka att ScanDust i dag uppfyller miljökraven - och det med råge.
Ulf Helgeson, vd för ScanDust.
” Motiv: Opinionstryck
Skandalernas Scandust på den gamla men allt annat än goda tiden - klipp från 1988. I dag är miljöprofilen den motsatta.
vi redan rutiner som vi kunde lägga in i miljöledningssystemet.
Kravet på ISO-certifiering kom från SKF, som då ägde ScanDust. Företaget hade beslutat att en tredjedel av alla dot- terbolag skulle certifieras, ett beslut som inklu- derade samtli- ga svenska döttrar.
- Om vi inte hade klarat det, hade kon- cernen SKF AB heller inte fått godkänt, säger Ulf Helgeson.
- Vi jobbade stenhårt med det, det hade
inte varit roligt att sitta med Svarte-Petter i den situationen.
Arbetet inför certifieringen var svårare än Ulf Helgeson hade räknat med. I dag beräknar han att det gick åt två manår bara för att sammanfatta det som redan fanns.
Företaget måste tydligt motivera sina prio- riteringar i miljöarbetet, varför exempelvis kvicksilverutsläpp är viktigare att stoppa än stoftutsläpp.
- En del prioriteringar hade vi värderat känslomässigt, nu skulle allt präntas ner på papper, säger Ulf Helgeson.
I historiens backspegel ser han att ScanDust siktade för högt från början –
” Svårt: Inledande miljöanalys
Återvunnen metall rinner ur smältugnen.
allt skulle göras meddetsamma. De ursprungliga 60-talet punkter fick skäras ner till 20. Fortfarande har man mål som man inte har uppnått, men en del gick snabbare än någon trott: utsläppen till luft halverades på bara ett par år.
Ulf Helgeson listar några faktorer som är helt avgörande för att certifie- ringen ska lyckas och göra nytta:
Cheferna måste vara engagerade; med en passiv ledning, blir certifikatet bara en pappersprodukt.
De som ska tillämpa miljöledningssys- temet, måste förstå varför deras arbetsupp- gifter är viktiga. Ofta
handlar det om enkla saker, att städa, att sortera sopor, att inte
öppna en kran som inte ska öppnas… Om ett tiotal anställda slutar varje år, måste de nya omedelbart få utbildning.
- Det är svårast när det gäller kemikali- er, säger Ulf Helgeson. Om en försäljare kommer till en underhållschef och erbju-
der en ny kemikalie, måste allt dokumen- teras i minsta detalj. Det är lätt att glömma bort, här finns en krock mellan ett teore- tiskt system och ett praktiskt.
Har ni någon nytta av ISO-certifikatet?
- Ja, det har vi. Det ger oss styrka i rela- tion till våra kunder, vi kan inte prata miljötän- kande om vi själva inte gör som vi säger. Det som våra kunder köper av oss är egentli- gen säkerhet: när de lämnar över sitt farli- ga avfall till oss, vet de att de slipper kri- tik från massmedia och myndigheter i sina egna hemländer.
Ulf Helgeson ser egentligen inga hinder för att införa ett miljöledningssys- tem.
Om man vill införa det och om man har rimliga begrepp om vad det kostar, är hindret bara mentalt.
Man måste vinna även över dem som tycker att ISO-reglerna bara är ännu ett tråkigt och krångligt regelverk som måste följas. <
” Hinder: Mental inställnng
” Råd: Förståelse och
engagemang
En av slutprodukterna: granuler av åter- vunnen metall.Kämpar mot miljöbovsstämpel
De är tre bröder. Deras firma har funnits i familjen sedan 1927. De vet att deras bransch är en miljöbov och föregår därför med gott exempel: N.B.Olssons Transportservice har miljöcertifikat sedan hösten 2002.
S
åväl moral som marknadstänkande och ekonomi är motiv för företagets miljöledningssystem. Här är miljö & kva- litéansvarig Jonas Olssons ord om…… moral:
- Vi är tre bröder och vi känner att vi vill visa både för oss själva och
utåt att vi kan och vill minska utsläpp. Det är viktigt för oss idag, men än viktigare för den generation som kommer
… marknadstänkande:
- Vi har kunder som ställer krav på aktivt miljöarbete. Så kommer alla att arbeta i framtiden.
… ekonomi:
- Det finns goda möjligheter att minska kostnaderna för drivmedel om vi till exempel utbildar våra chaufförer i eco-dri- ving.
En del teoretiska uträkningar, måhända reklamfinansierade men kanske inte helt
uppåt väggarna, säger att besparingspoten- tialen på drivmedel är hela ca 20 procent.
Lägre bränsleförbrukning ger lägre kost- nader och lägre kostnader syns direkt på
bankkontot.
Än har man inte hun- nit med en analys av den eventuella bespa- ringen, men statistiken finns och uträk- ningen kommer hösten 2003.
Miljötänkandet leder också till att N.B.Olssons fordonspark är modernare än många andras: bara fem procent av fordo- nen är äldre än fem år. Ju nyare fordon desto bättre motorer som använder mindre bränsle och släpper ut mindre avgaser och partiklar.
Ett företag kan ju arbeta aktivt med mil- jön utan att för den skull ISO-certifiera sig.
Varför valde ni ISO?
- Från början var det ett rent marknads-
” Motiv: Moral, kundkrav lönsamhet
Jonas Olsson, en i brödratrion som äger N.B.Olssons Transportservice.
Små fakta om N.B.Olssons N.B.Olssons Transportservice har 53 fast anställda. Omsättningen är mellan 50 och 60 miljoner kronor per år. N.B.Olssons Transportservice är även etablerade i Eskilstuna samt Stockholm
mässigt beslut, säger Jonas Olsson. Men under årets lopp har vi ändrat syn på det.
Han tycker att diskussio- nerna har lett till bättre sam- manhållning bland persona- len, man träffas
oftare och diskuterar varför man gör si eller så. Det leder till större delaktighet och ändrade rutiner.
Införandet av ISO-normerna var inte all- deles lätt. Företaget hade ont om personal samtidigt som den kommersiella fram- gången gjorde att transportvolymerna växte.
Man engagerade ett par konsulter som får högt betyg av Jonas Olsson. De arbeta- de inte över huvudet på företagets eget folk, vilket hade gjort certifieringen meningslös, utan parallellt med anställda på N.B.Olssons.
- De ändrade vårt sätt att tänka men de kunde också anpassa arbetet till oss och våra speciella villkor, säger Jonas Olsson.
Allra svårast är att få alla anställda att engagera sig.
Det är inte så att någon di- rekt motarbetar miljöarbetet men några dyker exem- pelvis aldrig upp på möten och visar tyd- ligt att de är oengagerade. Att få med även dem är en viktig uppgift under 2003.
Jonas Olsson tycker att Landskrona kommun borde uppmuntra fler företag att certifiera
sig. I och med stämpeln
som smutsig stad, har företag nytta av mil- jöstämpel i relationerna med sina kunder.
- När man pratar med stockholmare associerar de omedelbart till smutsig luft och ungdomskriminalitet, säger Jonas Olsson. Då är det skönt att visa upp ISO- certifikatet.
Han menar att kommunen borde bli bättre på backa upp små och medelstora
” Svårt 1: Att få tiden att räcka
Svårt 2: Skapa engagemang
företag i deras miljöarbete. Det handlar inte om pengar, påpekar han, utan om goda råd och kanske gemensamma infor- mationsmöten. Han föreslår även en mil-
jösatsning:
- Låt allt gods som ska in till stan lastas om på vår terminal, och låt oss distribuera det, säger Jonas Olsson. Det skulle inne- bära mindre trafik och bättre miljö i cent- rum.
När alla distributörer själva kör in i
centrum, har många halvtomma bilar. Men om allt lastades om utanför stadskärnan, skulle det räcka med 3-4 lastbilar per dag i Landskrona.
Han har lagt fram förslaget, men får inget gehör för det. Hans råd till små och medelstora företag som funderar att certi- fiera sig är helt enkelt att fråga grannen.
Det är viktigt att veta vad man ger sig in i.
- Tänk på att vara försiktig med målen, varnar Jonas Olsson. En fallgrop som många trillar i är att man vill för mycket. <
” Råd: Lagom ambitionsnivå
Krister Jönsson, miljö- och kvalitetsansva- rig på Svenska Lim.
Sveriges äldsta
Svenska Lim är Sveriges äldsta limföretag, etablerat redan 1901. Tillsammans med flera andra bolag i Sverige, Danmark, Tyskland, Finland och Tjeckien ingår det i koncernen Lyckeby Stärkelsen.
Koncernen i sin tur ägs av nära 1.000 stär- kelsepotatisodlare i sydöstra Sverige genom den ekonomiska föreningen Sveriges Stärkelseproducenter.
ISO öppnar dörrar till kunder
Svenska Lim i Landskrona utvecklar bland annat produkter som baserar sig på förnybara råvaror, närmare bestämt stär- kelse i industripotatis, som odlas av bönder i Skåne och Blekinge. Produkterna används främst inom pappersindustrin
M
ycket av kraven som ställs i sam- band med en certifiering, återfinns redan inom lagstiftningen.Därför var det inte svårt för Svenska Lim att bestämma sig för att satsa på ISO- certifiering.
- Vi vill gärna profile- ra vårt företag som mil- jöanpassat, säger Krister
Jönsson, som är kvalitets- och miljöansva- rig.
Det Norske Veritas, utfärdade den första certifikatet 1999. Nu, när certifikatet efter tre år ska förnyas, blir det i stället genom Integria, vars revisorer fungerar som sam- arbetspartner, tipsar om saker som kan göras bättre utan alltför tydliga pekpinnar.
Certifikatet underlättar kontakter med kunder. Både Astra Zeneca och Perstorp Pharma finns bland köparna och är kräsna när det gäller underleverantörer. Om Svenska Lim inte hade haft certifikatet,
hade läkemedelsföretagen sänt egna revi- sorer för att nagelfara företagets miljöar- bete. Nu räcker det med att man visar upp ISO 14001-certifikatet, för att även de mest kräsna köpare ska vara nöjda.
- Vår certifiering fungerar som ett slags dörröppnare till kunderna, säger Krister Jönsson.
Annars hade vi tvingats besvara en massa frågor om vårt miljöar- bete. Det finns, som ofta, en direkt ekono- misk aspekt på miljöarbetet.
Ett av miljömålen är att minska mäng- den avfall, som ju egentligen är råvaror som företaget har köpt för dyra pengar. Ju mindre avfall, desto lägre produktions- kostnad.
- Den starkaste kraften som verkar i positiv riktning kommer inifrån oss själva, säger Krister Jönsson. Det är en vilja att bättre ta vara på de resurser som vi spelar med.
” Motiv: Kundtryck
A och O för att lyckas med certifierings- arbetet, menar Krister Jönsson, är att ledning- en måste vara med och motivera medarbetarna. Det går visserli- gen att låta en konsult sätta ihop fina pap-
per men företaget får säkerligen bakläxa när revisorerna går ut i verksamheten för att kolla efterlevnaden.
- I alla organisationer gäller det att vara övertydlig uppifrån om man vill lyckas, säger Krister Jönsson.<
” Råd: Engagera alla
DSM gör hälften av färgen DSM Resins tillverkar årligen 20.000 ton bindemedel till färgindustrin. Bland kunder- na finns Nordsjö, Beckers och Akzo Nobel.
Bindemedel är en viktig komponent i fär- ger, som består till cirka 50 procent av bin- demedel, 30 procent pigment, 15 procent lösningsmedel och 5 procent unika före- tagshemligheter, olika från företag till före- tag.
Bertil Winér, säkerhets- och kvalitetsansva- rig, och Alf Jönsson, vd på DSM Resins.
Opinionstryck ledde till insikt
Det fanns en tid när DSM Resins för Landskronaborna var synonymt med dålig lukt. Det är det inte längre. Miljöarbete sedan slutet av 1980-talet har gett resultat. I dag är luktkla- gomål mycket sällsynta.
V
i genomförde ett stort arbete i sam- band med koncessionsförhandlingar- na 1988, säger vd Alf Jönsson. Före 1988 figurerade vi ofta i miljödebatten när vi släppte ut illaluktande gaser från proces- sen.Med lukten följde allmänhetens naturli- ga oro att utsläppen
kunde orsaka både can- cer och allergier. Debat-
ten var så besvärande att företaget tog ett definitivt policybeslut som slog fast att man inte ville figurera som miljöbov.
- Vi bestämde oss för att själva ta hand om alla illaluktande gaser, säger Alf Jönsson.
Företaget byggde en kemisk destruk- tionsanläggning där gaserna vid 950 gra- der omvandlas till koldioxid och vatten- ånga.
I dag är företagets image helt ändrat:
under 2001 kom det in bara ett luktklago-
mål, under 2002 inte ett enda. För- hållandet till myndigheter är numera gott.
Beslutet att införa 14001-certifiering var ett naturligt steg i miljöarbetet. DSM kva- litetscertifierade sig enligt ISO-normen 1993 och fick miljöcertifikatet 1998.
På företaget är man mycket väl medve- ten om att resurserna är ändliga och att inrikt- ningen måste vara att ersätta dem med förnybara råvaror.
Arbetet har stöd från koncernen DSM som har sitt säte i Holland. Även där har man varit i konflikt med miljöorganisatio- ner och även där städar man numera upp redan innan kraven sätts på pränt.
Cirka hälften av den årliga investering- en i Landskrona tillskrivs arbetsmiljö- och miljöförbättringar.
- Ett förståndigt företag vet vad som är på gång, säger Alf Jönsson och reflekterar över behovet av lagar och regler. Lagar
” Motiv: Opinionstryck
kommer inte som gubben i lådan, det finns förhandsinformation och förarbeten som sträcker sig längre tillbaka i tiden än själ- va lagen.
Han menar att lagar behövs som påtryckning. De måste skrivas så att före- tag får rimlig tid att
reagera.
- Ett förståndigt före- tag ändrar på mark- nadsbilder genom att
förbereda kunder på förändringar, ett för- ståndigt samhälle har dialog och diskus- sioner med företag, säger han.
Om man vet att vissa ämnen ska förbju- das exempelvis 2007, sätter DSM Resins ribban högre för att vara på den säkra sidan.
Framgång i miljöarbetet avgörs av en kombination av dialog mellan myndigheter och företag samt lagstiftning.
Även om DSM Resins redan före miljöcertifikatet
hade ett kvalitetscertifikat enligt ISO-nor- men, är miljöcertifiering inte alldeles enkelt.
- Det finns trots allt en tröskel i miljö- medvetandet, säger Bertil Winér, säker- hets och kvalitetsansvarig. För att upprätt- hålla certifikatet krävs ständiga för- bättringar, vilket krä- ver ett nytt tänkesätt.
Inte bara det, det kräver också resurser. Ett relativt litet företag, som exempelvis DSM Resins, kan inte avdela specialresurser till certifie- ringsarbetet. Jobbet läggs ovanpå andra uppdrag. Å andra sidan är fördelen att de som arbetar på en viss plats i produktionen också får ansvar att skriva ned de rutiner som ska gälla som villkor för ISO-certifi- katet.
- Tänk efter vad i systemet som är vikti- gast att ändra, uppmanar Alf Jönsson dem som vill arbeta enligt ISO-norm. Begränsa er, annars blir det en oöverskådlig arbets- uppgift.
● Låt specialister inom sina respektive områden skriva ner kraven i ISO-normen.
●Ha regelbundna genomgångar på företa- get. DSM har en genomgång per månad.
●Räkna med att det blir mycket arbete. <
Några av DSMs miljömål
● Till 2005 ska energianvändningen per producerad enhet ha minskat med 5 pro- cent.
●Mängden emballage ska minska – mer ska transporteras med tankbil.
● Vikten per leverans ska ökas med 30 procent för att minska transportbehovet.
●Vissa kemikalier ska tas bort ur produk- tionen – företaget misstänker att de om fem–sex år finns på listor över förbjudna ämnen.
●Antalet råvaror i produktionen ska mins- ka: 1999 använde man 146 råvaror, i dag är siffran nere på 86.
Framgång
En tydlig framgång i miljöarbetet är att blyet är borta ur produktionen. Tidigare gick det åt cirka 300 kilo per år, i dag inget alls.
” Svårt: Hitta resurser Råd: Begränsa uppgiften
Tommy Mårtensson rengör en av DSMs fem reaktorer.
