detaljplanebeskrivning
Sankt Mikaels
kyrka
BESKRIVNING AV DETALJPLANEN
Kommun: Kyrkslätt
Planens namn: Detaljplan för Sankt Mikaels kyrka
Detaljplanen omfattar kvarteren 109, 121, 122 och 179 med tillhörande gatu-, rekreations- och trafikområden.
Ändringen av detaljplanen gäller både detaljplanen för
Jolkbydalen-Prästgårdsbacken-Råkulla med ändringen av den i fråga om idrottsparken och detaljplanen för Kyrktorget.
Projektnummer: 10111 Ritningsnummer: 3447 Illustration: 3437
Planförfattare: kommunarkitekt Tero Luomajärvi
tfn 040 8465 657, e-post: tero.luomajarvi@kirkkonummi.fi
Anhängiggjorts: 16.2.2018, kungörelse i tidning
Behandling: program för deltagande och bedömning (Detaljplanen för idrottsparken i centrum)
- kommunaltekniska nämnden 14.12.2017 (§ 75)
detaljplaneförslag (Detaljplanen för idrottsparken i centrum)
- samhällstekniska nämnden 22.8.2019 (§ 13)- kommunstyrelsen 9.9.2019 (§ 277)
godkännande av detaljplanen (Detaljplanen för Sankt Mikaels kyrka)
- samhällstekniska nämnden 7.4.2021 (§ 49) - kommunstyrelsen 10.5.2021 (§ 173)
- kommunfullmäktige 31.5.2021 (§ 38)
Lagakraftvunnen: XX.XX.20XX
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER ... 3
1.1 Identifikationsuppgifter ... 3
1.2 Planområdets läge ... 3
1.3 Planens namn och syfte ... 3
1.4 Förteckning över bilagor till beskrivningen ... 3
1.5 Förteckning över andra handlingar, utredningar och källmaterial som gäller planändringen .... 3
2 SAMMANDRAG ... 4
3 UTGÅNGSPUNKTER... 5
3.1 Utredning om förhållandena på planeringsområdet ... 5
3.1.1 Allmän beskrivning av området ... 5
3.1.2 Naturmiljö ... 5
3.1.3 Bebyggd miljö ... 5
3.2 Planeringssituation ... 6
3.2.1 Planer, beslut och utredningar som gäller planområdet ... 6
4 PLANERINGSSKEDEN FÖR DETALJPLANEN ... 7
4.1 Behov av detaljplanering ... 7
4.2 Planeringsstart och beslut som gäller den ... 8
4.3 Deltagande och samarbete ... 8
4.3.1 Intressenter ... 8
4.3.2 Anhängiggörande ... 8
4.3.3 Förfarande för deltagande och växelverkan ... 9
4.3.4 Myndighetssamarbete ... 9
4.4 Mål för detaljplanen ... 10
5 BESKRIVNING AV DETALJPLANEN ... 11
5.1 Planändringens struktur ... 11
5.2 Uppnående av målen för miljöns kvalitet ... 12
5.3 Områdesreserveringar ... 14
5.3.1 Kvartersområden ... 14
5.3.2 Övriga områden ... 15
5.4 Planändringens konsekvenser ... 16
5.4.1 Konsekvenser för den byggda miljön ... 16
5.4.2 Konsekvenser för trafik och parkering ... 16
5.4.3 Konsekvenser för barn, unga och rörelsehindrade ... 19
5.4.4 Konsekvenser för naturen och naturmiljön ... 20
5.4.5 Konsekvenser för affärscentrum ... 20
5.4.6 Konsekvenser för klimatet ... 20
5.5 Störande faktorer i miljön ... 21
5.6 Planbeteckningar och bestämmelser ... 21
5.7 Namnskick ... 21
6 GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN ... 21
6.1 Planer som styr och åskådliggör genomförandet ... 21
6.2 Tillgänglighet ... 22
6.3 Genomförande och tidtabell ... 22
6.4 Uppföljning ... 22
1.1 Identifikationsuppgifter
Identifikationsuppgifterna finns på identifikationssidan till beskrivningen.
1.2 Planeringsområdets läge
Detaljplanen för Sankt Mikaels kyrka ligger i Kyrkslätts affärscentrum och omfattar kyrkan med näromgivning, huvudbiblioteket Fyyri och det gemensamma campuset samt prästgårdens gårdsområde med näromgivning norr om Överbyvägen.
Planeringsområdet omfattar kvarteren 109, 121 och 122 i detaljplanerna som ska ändras samt Prostparken som anknyter till dem, dessutom omfattar det delar av både gång- och cykelförbindelsen på Överbyvägen och Prästgårdsbacken liksom även kvarter 179 inklusive rekreationsområdet som gränsar till det.
1.3 Planens namn och syfte
Planprojektet har fått namnet detaljplanen för Sankt Mikaels kyrka. Syftet med ändringen av detaljplanerna är att möjliggöra byggandet av det gemensamma campuset och främja anläggningen av omfattande trafik- och parkeringsarrangemang i affärscentrum. Kvarteret för det gemensamma campuset är obebyggt.
Planeringsområdet omfattar ca 10,1 hektar.
1.4 Förteckning över bilagor till beskrivningen 1. Blankett för uppföljning av detaljplanen
2. Utdrag ur Delgeneralplanen för Kommuncentrum, 1 skedet 3. Utdrag ur detaljplanerna som ska ändras
4. Markägoförhållanden 5. Underjordiska ledningar
6. Byggnadsskydds- och fornminnesobjekt
7. Utdrag ur principerna för behandling av dagvatten på planeringsområdet 8. Utdrag ur planen för ordnandet av trafiken till det gemensamma campuset 9. Plankarta (inkl. planbeteckningar och -bestämmelser)
10. Illustration
11. Preliminär plan för kyrkans servicebyggnad
1.5 Förteckning över andra handlingar, utredningar och källmaterial som gäller planändringen
1. Landskapsutredning och -plan för Kyrkslätts centrum, MA-arkkitehdit, 1997 2. Kvalitets- och miljöplan för Kyrkslätts kommuncentrum, WSP LT-Konsultit Oy,
2006
3. Liikenteentarpeen arviointi maankäytön suunnittelussa (matkatuotoskäsikirja), miljöministeriet, 2008.
4. Utveckling av Kyrkslätts affärscentrum, Kyrkslätts kommun, 2016
5. Utvecklingsbild för kommuncentrum 2040 – En Urban by, Kyrkslätts kommun, 2016 6. Kommunstrategi 2018-2021, Kyrkslätts kommun, 2017
7. Kyrkslätts arkitekturpolitiska program 2017, Kyrkslätts kommun, 2018 8. Trafiksystemplan för Kyrkslätts centrala tätortszon 2017,
Sitowise Oy, 2017
9. Prästgårdsbacken, vegetations-, naturtyps- och fladdermusutredning, Varsinais-Suomen luonto- ja ympäristöpalvelut, 2020
10. Kyrkslätts dagvattenprogram, Sitowise Oy, 2018
11. Naturutredningar som gäller planeringsområdet (se s. 7) 12. Vägkarta för Kyrkslätts klimatåtgärder, Gaia Oy, 2019
13. En blick in i framtiden – Utvecklingsbild för markanvändningen i Kyrkslätt 2040 och 2060,
Sweco Oy och Demos Helsinki, 2020
14. Allmän plan för gator i Kyrkslätts affärscentrum, Ramboll Finland Oy, 2020.
15. Kyrkslätts centrum, trafikarrangemangen på det gemensamma campuset, Ramboll Finland Oy, 2021
16. Naturutredningar som gäller planeringsområdet (se s. 7)
2 SAMMANDRAG
Detaljplanen för Sankt Mikaels kyrka ligger i kommuncentrum, i Kyrkslätts affärscentrum på en stadsbildsmässigt central plats. Planen omfattar utöver kyrkan och dess begravningsplats samt urnlunden också huvudbiblioteket Fyyri och det gemensamma campuset och Prostparken mellan dem. Utöver det ovan nämnda omfattar planen en del av Överbyvägen, genom vilken trafiken till det gemensamma campuset och till Sankt Mikaels kyrka ordnas.
Norr om Överbyvägen omfattar detaljplanen prästgårdens gårdsområde och rekreationsområdet som gränsar till det. Planen främjar för sin del anläggning av en cirkulationsplats i korsningen mellan Kyrkslättsvägen, Gesterbyvägen och Överbyvägen.
Detaljplanen möjliggör anläggning av busshållplatser på Överbyvägen.
Gång- och cykeltrafikförbindelsen från Gesterbys flervåningshusområde till Kyrktorget (Prästgårdsbacken) bevaras. Från torget fortsätter förbindelsen söderut antingen längs Stationsvägen eller Ervastvägen till resecentret. De mångsidiga kommersiella och offentliga tjänsterna i affärscentrum ligger i omedelbar närhet till planeringsområdet.
Sankt Mikaels kyrka står mäktig som affärscentrumets landmärke, och Kyrktorget på västra sidan med huvudbiblioteket Fyyri är en funktionell mittpunkt. Kommunen utvecklar affärscentrumet till en levande, trivsam och funktionell samt mångsidig plats att bo på och idka företagsverksamhet. Ett mål i utvecklingsbilden för kommuncentrum 2040 är att göra det till den bästa småstaden i Helsingfors metropolområde.
Kyrkslätt med närmiljö förblir tack vare sin kulturhistoriska betydelse i sitt nuvarande tillstånd.
Värdebyggnaderna, kyrkan och klockstapeln, ligger på en viktig plats i affärscentrums stadsbild. Också huvudbiblioteket ger liv åt torget. Det gemensamma campuset, som byggs nordväst om kyrkan, omfattar utöver det finska och det svenska gymnasiet också lokalerna för musik-, bildkonst- och medborgarinstituten. Byggrätten för campuset möjliggör byggande av gymnastik- och allaktivitetssalar. I en allaktivitetssal som eventuellt ska byggas kan man ordna olika kulturevenemang.
Byggrätten för det gemensamma campuset är stor i förhållande till tomtens areal, vilket innebär utmaningar för planeringen och genomförandet av byggnaden.
Parkeringsarrangemangen för campuset, biblioteket och huvudbiblioteket utgör likaså en utmaning för planeringen. De flesta bilplatser för dem placeras antingen på parkeringsområdet till Idrottsparken i centrum på kommunägt område eller på parkeringsområden som anvisas i detaljplanen för Stallbacken.
Huvudbiblioteket Fyyri anslöts till detaljplanen för Sankt Mikaels kyrka, eftersom det fanns ett behov att lite justera området för gång- och cykelförbindelsen (Prästgårdsbacken) mellan huvudbiblioteket och kyrkan. Dessutom utvidgas huvudbibliotekets kvarter lite jämfört med den gällande detaljplanen för Kyrktorget i riktning mot torget enligt den befintliga byggnaden.
Norr om Överbyvägen är ändringarna obetydliga. Målet är få prästgården att synas bättre i stadsbilden än nu.
3 UTGÅNGSPUNKTER
3.1 Utredning om förhållandena på planeringsområdet 3.1.1 Allmän beskrivning av området
Planeringsområdet, som ligger i Kyrkslätts affärscentrum, är trafikmässigt på mycket lättillgänglig plats. Kyrkslätts huvudleder, kustbanan och Västerleden, förmedlar trafik till huvudstadsregionen och regionen väster om kommunen. Från det närliggande resecentret har ordnats kollektivtrafikförbindelser till olika håll i kommunen och i riktning mot Helsingfors.
De närmaste busshållplatserna som tjänar området ligger i korsningsområdet mellan Gamla Kustvägen och Kyrkslättsvägen samt på Gesterbyvägen vid simhallen.
Förbindelsen från Överbyvägen till Kyrkslättsvägen och Gesterbyvägen hör till planeringsområdet. Korsningen i fråga förnyas i enlighet med den allmänna planen för gatorna i Kyrkslätts affärscentrum till en cirkulationsplats, därifrån också en ny gatuförbindelse till idrottsparken leds. Detaljplanen för idrottsparken i centrum möjliggör för sin del anläggning av en cirkulationsplats.
De viktigaste kommersiella och offentliga tjänsterna ligger i Kyrkslätts affärscentrum. I den omedelbara närheten av planeringsområdet invid Kyrktorget ligger den kulturhistoriskt värdefulla Sankt Mikaels kyrka, klockstapeln och huvudbiblioteket Fyyri.
I idrottsparken i centrum, öster om planeringsområdet och Kyrkslättsvägen finns mångsidiga idrottstjänster, så som en idrottsplan och bollplaner för flera grenar, en allaktivitetshall (Varuboden Arena) och en simhall. Jokirinteen oppimiskeskus stora idrottshall, bollplan och motionsredskap för utomhusbruk kompletterar serviceutbudet i idrottsparken.
3.1.2 Naturmiljö
I planeringen har man stött sig på befintliga naturuppgifter, och på basis av dem finns det på området inga växt- eller djurarter som förutsätter skydd. Eftersom områdets närmiljö till stor del är bebyggd, behöver man inte under detaljplaneringen göra upp särskilda utredningar om områdets flora och fauna.
Både på kyrkans och på prästgårdens område har man observerat fladdermöss, vilket beaktas i planeringen.
3.1.3 Bebyggd miljö
Sankt Mikaels kyrka med klockstapeln och servicebyggnaden (detaljplan som ska ändras:
byggrätt 1825 v-m²) på sin egen kulle dominerar affärscentrums stadsbild. Kyrkan och klockstapeln är skyddade byggnader, dessutom är kyrkogården fornminnesområde.
Kyrktorget väster om den är i sin tur en funktionell centralort. Invid den ligger huvudbiblioteket Fyyri. Torgmiljön förnyas när planerna enligt detaljplanen för Stallbacken genomförs.
På det obebyggda området mellan huvudbiblioteket (byggrätt 5500 v-m²) och Överbyvägen planeras ett gemensamt campus. I detaljplanen för Kyrktorget reserverades campuskvarteret (6000 v-m²) för kulturverksamhet, och som namn på projektet användes festhuset. I Prostparken ska verksamheter vid huvudbiblioteket, till exempel invånarparken, anläggas.
Den kulturhistoriskt betydande Sankt Mikaels kyrka med omgivning och det arkitektoniskt högklassiga huvudbiblioteket Fyyri ställer en utmaning för utvecklingen av planeringsområdet. Norr om Överbyvägen ligger det likaså arkitektoniskt högklassiga församlingscentret.
Prästgårdens gårdsområde ligger norr om Överbyvägen. Gårdsområdet med näromgivning är fornminnesområde. Huvudbyggnaden är ett skyddsobjekt.
Invånare och arbetsplatser
På planeringsområdet finns varken invånare eller arbetsplatser, för i kyrkans lokaler finns inga permanenta arbetsplatser, och prästgården är obebodd (situationen år 2021).
Förbindelser för gång- och cykeltrafik
Från Kyrktorget går smidiga förbindelser till både resecentret söder om planeringsområdet och norrut, dvs. en gång- och cykelförbindelse (Prästgårdsbacken) till flervåningshusområdet i Gesterby.
Från de befintliga busshållplatserna finns smidiga rutter till kyrkan i affärscentrum samt till huvudbiblioteket liksom även till den närliggande idrottsparken.
Fordonstrafik
Gamla Kustvägen, Kyrkslättsvägen, Gesterbyvägen och Överbyvägen är kommuncentrums huvudleder. Det är viktigt att förbättra trafikomständigheterna för att utveckla affärscentrum. I den allmänna planen för gatorna i Kyrkslätts affärscentrum ingår flera åtgärder som gäller planeringsområdet, till exempel den nya cirkulationsplatsen i korsningen mellan Kyrkslättsvägen, Gesterbyvägen och Överbyvägen. Till den ansluter också en ny gata som leder till idrottsparken, Stadiongränden. I enlighet med den allmänna planen dimensioneras tillräckliga gatuområden på områdena för de detaljplaner som ska ändras för att säkerställa ett fungerande trafiksystem.
Vattenförsörjning och andra nätverk
En stor del av planeringsområdet har bebyggts, och byggnaderna på området har anslutits till kommunaltekniska nät. Genom området löper en underjordisk dagvattenledning i öst- västlig riktning.
Dagvattenhanteringsåtgärderna som gäller området beaktas i detaljplanen som ska utarbetas.
Rekreationsområden
Prostparken är obebyggd. Öster om planeringsområdet ligger idrottsparken i centrum och Åängsparken, till vilken idrottsparken funktionellt är kopplad. I Åängsparken finns motionsredskap och spelplaner som tjänar näridrott. Jokirinteen oppimiskeskus utnyttjar dessa funktioner i undervisningen. Den stora idrottshallen i Jokirinteen oppimiskeskus kan anses höra till idrottsparken. Den erbjuder en plats för stora evenemang och publikevenemang.
Rekreationsområdet norr om Överbyvägen i prästgårdens närmiljö är fornminnesområde, vilket sätter gränser för rekreationsanvändning av området.
Markägoförhållanden
Planeringsområdets största markägare är Kyrkslätts kommun och Kyrkslätts kyrkliga samfällighet. En del av områdets vägar ägs av staten.
3.2 Planeringssituation
3.2.1 Planer, beslut och utredningar som gäller planområdet Generalplanläggning
- Delgeneralplan för kommuncentrum, etapp I (lagakraftvunnen 7.5.2010) Detaljplanering
- Detaljplanen för Jolkbydalen-Prästgårdsbacken-Råkulla (bekräftad av Nylands länsstyrelse 30.1.1987 samt ändringen för idrottsparkens del, godkänd av Kyrkslätts kommunfullmäktige 26.4.2001, lagakraftvunnen 8.6.2001).
- Kyrktorgets detaljplan (godkänd av Kyrkslätts kommunfullmäktige 11.4.2011, lagakraftvunnen 27.5.2011)
Byggnadsordning och baskarta
- Kyrkslätts byggnadsordning lagakraftvunnen 1.1.2020 (godkänd av kommunfullmäktige 8.4.2019 § 25)
- grundkartan godkänd 4.3.2021 Fornlämningar
- stenåldersboplats, Prästgården (fornlämningsregistret, ID 257010027)
- boplats från den historiska tiden, Prästgården (fornlämningsregistret, ID 100019619)
- Kyrkslätts kyrka med kyrkogårdsmurar (fornlämningsregistret, ID 25750001) Övriga utredningar och planer
- Byggnadskultur och kulturlandskap i Kyrkslätt, Sigbritt Backman 1992 - Kvalitets- och miljöplan för kommuncentrum, WSP LT-Konsultit Oy, 2006 - Idrottsparken i Kyrkslätts centrum, utkast till allmän plan, Sito Oy 2010 - Trafiksystemplan för Kyrkslätts centrala tätortszon 2017, Sitowise Oy, 2017 - Kyrkslätts kommunstrategi 2018, Kyrkslätts kommun, 2018
- Kyrkslätts näringspolitiska program 2018–2021, Kyrkslätts kommun, 2018 - Kyrkslätts program för välmående 2018–2021, Kyrkslätts kommun, 2018
- Bildnings- och fritidstjänsternas servicenätsplan (uppdatering för åren 2018-2030- 2040), Kyrkslätts kommun, 2018.
- Vägkarta för Kyrkslätts klimatåtgärder, Gaia Oy, 2019
- Allmän plan för gator i Kyrkslätts affärscentrum, Ramboll Finland Oy, 2020.
- En blick in i framtiden. Utvecklingsbilden för markanvändningen i Kyrkslätt 2040 och 2060, Sweco Finland Oy och Demos Helsinki Oy, 2020
- Kyrkslätts kommuns åtgärdsplan för hållbar energi och ett hållbart klimat.
Kyrkslätts kommun, 2021
- Kyrkslätts centrum, trafikarrangemangen på det gemensamma campuset, Ramboll Finland Oy, 2021
- naturutredningar som gäller planeringsområdet:
- Naturutredning i Gesterby-Jolkby-Gilloback, Kyrkslätts kommun, 2004 - Naturutredning på Prästgårdsbacken, Varsinais-Suomen luonto- ja
ympäristöpalvelut, Kyrkslätts kyrkliga samfällighet, 2018
- Fladdermusutredning på Kyrkslätts prästgård, Varsinais-Suomen luonto- ja ympäristöpalvelut, Kyrkslätts kyrkliga samfällighet, 2019
4. PLANERINGSSKEDEN FÖR DETALJPLANEN 4.1 Behov av detaljplanering
I detaljplanen uppdateras markanvändningen på planeringsområdet, vilket möjliggör byggandet av det nya gemensamma campuset och de övriga målen som delvis uppstått under utarbetandet av planen.
Ursprungligen var avsikten att utarbeta en detaljplan för idrottsparken i centrum som är mer omfattande än detaljplanen för Sankt Mikaels kyrka, eftersom NTM-centralen i Nyland, som styr planläggningen, och kommunens miljövård i sina utlåtanden om förslaget till plan för idrottsparken i centrum förutsatte komplettering av naturutredningar på vissa områden
ansågs det motiverat att dela upp projektet i två skilda projekt: detaljplanen för Sankt Mikaels kyrka och detaljplanen för idrottsparken i centrum. Så kan planeringen av campusprojektet framskrida bättre år 2021.
Under planprocessen har Kyrkslätts kyrkliga samfällighet utarbetat en plan på utveckling av Sankt Mikaels kyrkas verksamhet och en preliminär plan på omorganisering av kyrkans servicebyggnad och parkeringsområde. Måluppställningen i planerna beaktas i detaljplanen.
4.2 Planeringsstart och beslut som gäller den
Kommunaltekniska nämnden antecknade programmet för deltagande och bedömning (PDB) för idrottsparken i centrum för kännedom vid sitt sammanträde 14.12.2017 (§ 75).
Detaljplanen som nu är under behandling hörde alltså ursprungligen till planprojektet i fråga.
Nämnden beslutade ge som anvisning för den fortsatta beredningen att man öster om Kyrkslättsvägen iakttar markanvändningen som anvisas i delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1, varmed den östra delen av Kyrkslättsvägen vid idrottsparken i centrum i sin helhet reserveras för idrottsparkens bruk och de byggnaders bruk som betjänar den.
I enlighet med servicenätsplanen som bildnings- och fritidssektorn gjort upp år 2018 reserveras festhuskvarteret för det finska gymnasiet, dvs, ett gymnasiecampus, och för musik- och medborgarinstituten. Eventuellt skulle också bildkonstskolan övergå till campuset, i vars anslutning det planerades salar för stora kulturevenemang preliminärt med cirka 400 sittplatser. Därefter har man i kommunen utstakat att projektet ska heta det gemensamma campuset i stället för gymnasiecampuset och att det omfattar både det finska och det svenska gymnasiet (ca 800 elever). Antalet arbetsplatser beräknas vara ca högst hundra. Placeringen av dessa funktioner i kvarteret förutsätter att byggrätten där ökas betydligt jämfört med detaljplanen som ska ändras. Placeringen av det gemensamma campuset i bibliotekets omedelbara närhet är fördelaktig eftersom bibliotekets lokaler vid behov kan utnyttjas i undervisningen och biblioteket erbjuder eleverna bl.a. studielokaler.
Som alternativ till gymnastiksal i det gemensamma campuset presenterades år 2019 iståndsättning av skyddsrummet i Klockarbrinken till innegymnastiklokal för gymnasierna.
För att innegymnastiklokaler ska kunna placeras i skyddsrummet ska det renoveras. Målet var också att tjänsterna i idrottsparken i centrum utnyttjas så mycket som möjligt i elevernas gymnastikundervisning. I enlighet med den allmän plan över gator i Kyrkslätts affärscentrum ordnas trygga förbindelser för eleverna från gymnasiecampuset till idrottsplatserna.
Kommunstyrelsen beslutade 26.8.2019 (§ 257) om uppgörande av en behovsutredning med målet att utreda möjligheten att bygga lokalerna för Porkkalan lukio, Kyrkslätts gymnasium och Kyrkslätts medborgar- och musikinstitut i en gemensam byggnadshelhet i kvarteret norr om Kyrkslätts huvudbibliotek.
När kommunstyrelsen godkände behovsutredningen för det gemensamma campuset för gymnasierna och instituten i Kyrkslätt beslutade den 16.3.2020 (§ 92) inleda projektplaneringen och gav följande anvisningar för uppgörandet av projektplanen så att man följer utvecklingen av elevantalet och reagerar på eventuella ändringar (1), användningen av kultur- och gymnastiklokalerna planeras så att de kan använda mångsidigt (2), en plan bör göras upp väl överlagt med anledning av den kulturhistoriska miljön samt läget nära det nya biblioteket och kyrkan, dessutom överväger man skilt ordnande av en arkitekttävling och beaktar direktivens funktionalitet och faktorer gällande tidtabell och kostnader (3) samt bruttoytan (maximibyggrätten) begränsas på grund av den trånga tomten till högst 8500 br-m².
4.3 Deltagande och samarbete 4.3.1 Intressenter
Intressenterna framgår av programmet för deltagande och bedömning för detaljplanen för idrottsparken i centrum.
4.3.2 Anhängiggörande
Att ändringen av detaljplanen för idrottsparken i centrum blivit anhängig har kungjorts 16.2.2018. Senare i börja av år 2021 delades detaljplanen för idrottsparken i centrum upp i två projekt: detaljplanerna för idrottsparken i centrum och Sankt Mikaels kyrka.
4.3.3 Förfaranden för deltagande och växelverkan
Ur bildnings- och fritidstjänsternas servicenätsplan (år 2018) framgår att det fanns ca 750 elever i det finska och svenska gymnasiet. Innan planläggningen inleddes gav bildnings- och fritidstjänsterna planläggnings- och trafiksystemtjänsterna preliminära uppgifter om gymnasiecampusets rumsprogram och byggrätten som ska reserveras för nybyggnaden.
Enligt de preliminära uppgifterna ska ca 9 000 v-m2 reserveras för det gemensamma campusets användning. Utöver det finska och svenska gymnasiets rumsbehov placeras också musik- och medborgarinstitutet och eventuellt också bildkonstskolan i campuset. I nybyggnaden är det också möjligt att bygga en allaktivitetssal som torde få cirka 400 sittplatser. Antalet arbetsplatser uppskattades till cirka hundra.
Samhällstekniska nämnden har behandlat förslaget till plan för idrottsparken i centrum vid sitt sammanträde 22.8.2019 (§ 13). Kommunstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde 9.9.2021 (§ 77) att planförslaget framläggs offentligt i kommunhuset och på kommunens bibliotek under minst 30 dagar. Under framläggningen av planförslaget (30.9–1.11.2019) ordnades ett invånarmöte 15.10.2019.
Om planförslaget inkom 24 utlåtanden, däremot inkom inga anmärkningar. För att planen ska behandlas för godkännande har man gjort upp planläggarens bemötanden, om det har gällt området för detaljplanen för Sankt Mikaels kyrka.
I slutet av år 2020 anhängiggjordes beredningen av det preliminära rumsprogrammet för det gemensamma campuset. Också företrädare för samhällstekniska nämnden har deltagit i beredningen.
Samhällstekniska nämnden behandlade detaljplanen för Sankt Mikaels kyrka 7.4.2021 (§
49) och kommunstyrelsen behandlade den för sin del vid sammanträdet 10.5.2021 (§ 173).
Kommunfullmäktige godkände detaljplanen vid sitt sammanträde 31.5.2021 (§ 38).
4.3.4 Myndighetssamarbete
Planprojektets växelverkan med myndighetsinstanser utanför kommunen har ordnats främst genom utlåtanden. Planprojektet har presenterats för Nylands förbund och NTM-centralen i Nyland 5.9.2019 och 10.9.2020, varvid planerna på dagvattenhantering på detaljplaneområdet konstaterades vara tillräckliga.
I början av hösten 2020 anhängiggjordes planeringen av dagvattenhanteringen på området norr om huvudbiblioteket. Dessförinnan, våren 2020 blev del allmänna planen för dagvattenhantering på området för idrottsparken i centrum färdig som en del av den allmänna planen för gatorna i Kyrkslätts centrum.
Enligt de uppgifter som bildnings- och fritidstjänsterna gett i början av år 2021 förutsätter det gemensamma campusets verksamhet inte reservation av bussplats på tomten eller dess närområde. Däremot kan eleverna bra gå från campuset till resecentret eller till idrottsparken där det finns platser för charterbussar. Dessutom har bildnings- och fritidstjänsterna i början av år 2021 bedömt att cirka hälften av eleverna i det gemensamma campuset kommer att använda kollektivtrafiken på sin skolväg.
I början av år 2021 har man i kommunen utrett och bedömt det gemensamma campusets elevers sannolika färdsätt på skolvägen för att man ska veta elevernas färdsätt. Till exempel
enligt trafikalstringshandboken (Liikenteentarpeen arviointi maankäytön suunnittelussa, miljöministeriet, 2008) åker cirka 10 % av eleverna till skolan med bil. Inom samhällstekniska sektorn har man bedömt att lika stor andel (ca 10 %) av gymnasiestuderande kommer med egen bil.
Våren 2021 ordnades (2.3.2021) en gemensam arbetsförhandling med NTM-centralen i Nyland, Västra Nylands museum och museiverket. Förhandlingen gällde färdigställande av detaljplanen för Sankt Mikaels kyrka innan den behandlas för godkännande. I förhandlingarna presenterades Kyrkslätts kyrkliga samfällighets planer som gällde kyrkans nya servicebyggnad och parkeringsarrangemang. Dessutom behandlades i förhandlingarna planbestämmelser för fornminnesområden och överlag miljöer av kulturhistorisk betydelse och de nya planerna för kyrkans servicebyggnad. I förhandlingarna behandlades deltagarnas utlåtanden om detaljplanen för idrottsparken och de preliminära svaren på dem.
4.4 Mål för detaljplanen
Kyrkslätts affärscentrums landmärke är Sankt Mikaels kyrka, vars kulturhistoriska och stadsbildsmässiga ställning stärks av klockstapeln och begravningsplatsområdet och den senare byggda urnlunden. Detaljplanen tryggar bevarandet av ovan nämnda byggnader och funktioner.
Målet är att främja genomförandet av trafik- och parkeringsarrangemang som planerats i affärscentrum. I planen beaktas till exempel konsekvenserna av cirkulationsplatsen som ska anläggas (korsningen mellan Kyrkslättsvägen, Överbyvägen och Gesterbyvägen) samt anslutningsarrangemangen till det gemensamma campuset och möjligheterna att anlägga nya busshållplatser. Dessutom genomförs dagvattenhanteringen i affärscentrum på grundval av en helhetsbetonad hanteringsplan.
Tryggandet av gång- och cykelförbindelsernas funktionalitet och nätverkens kontinuitet i affärscentrum är ett viktigt mål. Rutterna i Prostparken anpassas efter de övriga planerna för området. Förbindelsen från Kyrktorget norrut (Prästgårdsbacken) förblir som nu. Rutten är en del av huvudförbindelsen för gång- och cykeltrafik från Gesterbys flervåningshusområde via Kyrktorget till resecentret.
Förbindelserna för gång- och cykeltrafik i området för idrottsparken i centrum i närheten av detaljplanen samordnas med den allmänna planeringen av gatorna i Kyrkslätts affärscentrum och Åängsparkens rutter. Till exempel gång- och cykelförbindelserna från den nya cirkulationsplatsen (korsningen mellan Kyrkslättsvägen, Gesterbyvägen och Överbyvägen) anläggs både i riktning mot det gemensamma campuset och via Stadiongränden och idrottsparken till Jokirinteen oppimiskeskus. Den nya gatan med tillhörande gång- och cykelförbindelser tjänar också det gemensamma campusets elever som använder idrottsparkens idrottstjänster. De flesta av de ovan nämnda förbindelserna konstateras i detaljplanen för idrottsparken i centrum.
Det gemensamma campuset i Kyrkslätts affärscentrum är förnuftigt eftersom de anställda och eleverna vid gymnasierna (ca 100 arbetsplatser och ca 750 elever) syns i stadsbilden och innebär eftertraktat liv i området under dagen. Som rastgårdar använder eleverna Prostparken och Kyrktorget. Instituten i campuset har i huvudsak verksamhet om eftermiddagar och kvällar. I allaktivitetssalen som eventuellt ska byggas i byggnaden kan man ordna till exempel musik- och teaterföreställningar.
Man möjliggör de eftersträvade verksamheterna i det gemensamma campuset i detaljplanen genom att reservera tillräcklig byggrätt för nybyggnad. Eftersom campuset stadsbildsmässigt ligger på en viktig plats ska man satsa på planering av den och dess arkitektur, särskilt när grannarna är den kulturhistoriskt värdefulla Sankt Mikaels kyrka samt församlingscentret och kommunens huvudbibliotek Fyyri, vars arkitektur är högklassig.
Huvudbiblioteket och kyrkan med stapeln är affärscentrums märkesbyggnader. Man önskar att också det gemensamma campuset reser blir en sådan. Till kyrkans parkeringsområde ordnas en fordonstrafikförbindelse längs Sakristiegränden genom campusets tomt. Rutten planeras till sin miljö högklassig, för längs den rör sig såväl begravningstågen som nyvigda brudpar. Kyrkan får äntligen också en adress.
Området för gång- och cykelförbindelsen mellan huvudbiblioteket och kyrkan (Prästgårdsbacken) ska lite justeras vid biblioteket. Ändringen påverkar knappt miljön.
Dessutom justeras huvudbibliotekets tomtgräns i riktning mot Kyrktorget på grund av den rådande situationen.
Bilplatserna för de anställda vid det gemensamma campuset och eventuella kunder hos allaktivitetssalen ska i första hand placeras på idrottsparkens parkeringsområde. De som deltar i evenemang som i regel ordnas i salen på kvällar och veckoslut parkerar dock mest sannolikt sina bilar på parkeringsområden i affärscentrum. Detsamma gäller kyrkans och huvudbibliotekets kunder. Det finns dock en skyldighet att placera ett visst antal bilplatser som kan reserveras på campusets tomt. Dessa bilplatser används enligt turparkeringsprincipen av dem som besöker huvudbiblioteket och kyrkan vid separat fastställda tidpunkter.
5 BESKRIVNING AV DETALJPLANEN 5.1 Planändringens struktur
Dimensionering
Kyrkans byggrätt i kvarter 109 är samma som i detaljplanen som ska ändras (tot. 1823 v- m2). Kyrkans och klockstapelns (1050 v-m2+125 v-m2) nya servicebyggnad (650 v-m2) behövs så att till exempel tillgänglig passage från kyrkans parkeringsplats till kyrkan kan ordnas tack vare en personhiss som byggs i byggnaden. Jämfört med detaljplanen som ska ändras har byggrätten för servicebyggnaden ökat (500 v-m2) men å andra sidan har kyrkans byggrätt minskat lika mycket. Sålunda är kvarterets byggrätt förenligt med detaljplanen som ska ändras.
I kyrkan kan man ordna sammankomster som störst för 550 personer. I regel är deltagarantalet ändå mindre än förslaget ovan. För kyrkans kunder bör man reservera 55 bilplatser (dimensioneringsprincip: 1 bp. / 10 sittplatser.). Av dem placeras minst 30 på parkeringsområdet norr om kyrkan. Resten av bilplatserna (25 bp.) placeras i idrottsparken, på parkeringsområdet som ägs av kommunen. Det här bekräftas i detaljplanen för idrottsparken i centrum. Också de här bilplatserna fungerar enligt principen om turparkering så att de å andra sidan kan användas också av kunderna i idrottsparken. Likaså tillåter detaljplanen att bibliotekets och kyrkans kunder parker på det gemensamma campusets tomt (minst 25 bp.) under tidpunkter som specificeras separat (till exempel vardagskvällar efter kl. 18.00 och veckoslut). Det må konstateras att bilplatserna vid församlingshemmet som ligger på detaljplanens närområde (ca 45 bp.) är i kyrkgästernas bruk.
I kvarter 121 norr om Kyrktorget byggs ett gemensamt campus där byggrätten är stor (9000+tot1000 v-m2) jämfört med en liten tomt som reserveras för skolverksamhet och dess byggrätt ökar betydligt (4000 v-m2) från detaljplanen som ändras.
På det gemensamma campuset arbetar som mest hundra personer. För dem reserveras minst 75 bilplatser (dimensioneringsprincip: 1 bp. / 120 v-m2). Minst en tredjedel av bilplatserna (minst 25 bp.) ska placeras på torget. De här bilplatserna används enligt principen om turparkering också av biblioteket och kyrkan inklusive dem som besöker kyrkogården och urnelunden. Turparkering kan ordnas med trafikmärken så att vardagar
används bilplatserna av de anställda på campuset (till exempel kl. 6.00-18.00). Sommartid behövs antagligen inga begränsningar. På parkeringsområdet i idrottsparken ska för campuset reserveras cirka 50 bilplatser beroende på antalet bilplatser som ordnas i campuskvarteret. Utöver det som beskrivs ovan ska på campustomten anvisas fem bilplatser för korttidsparkering för avlämning och hämtning invid Sakristiegränden som anläggs i den norra delen av tomten.
På gårdsområdet till prästgårdens huvudbyggnad i kvarter 179 (385 v-2) får huvudbyggnaden användas som bostad och på tomten byggas ekonomibyggnader (högst 200 v-m2). På tomten får man placera högst fem bilplatser.
Byggrätten för huvudbiblioteket i kvarter 122 bevaras oförändrad (4825+tot675). För kundernas bruk borde man reservera mins 60 (dimensioneringsprincip: 1 bp./80 v-m2 gällande den med byggnadens huvudanvändningsändamål förenliga byggrätten 4825 v-m2), men i enlighet med principen om turparkering i detaljplanen som ska ändras bör man genomföra 2/3 av minimiantalet bilplatser, alltså minst 44 bilplatser, som ska placeras på parkeringsområdet som anvisas i detaljplanen för Stallbacken. Det må konstateras att det är tillåtet för bibliotekets och kyrkans kunder att parkera på det gemensamma campusets tomt (minst 25 bp.) under tidpunkter som bestäms separat (till exempel vardagskvällar efter kl.
18.00 och veckoslut).
Cykelparkeringen som reserveras för det gemensamma campusets och bibliotekets och även annars affärscentrums besökare anvisas i första hand i Stallbackens detaljplan i närheten av Prostparken. I andra hand är det tillåtet att placera den i Prostparken. Kyrkans cykelparkering ska placeras i anslutning till parkeringsplatsen för fordon.
5.2 Uppnående av målen för miljöns kvalitet
På detaljplaneområdet ska man följa principerna i kvalitets- och miljöplanen för Kommuncentrum. Genom planbestämmelser styr man miljöbyggandet på områden som är centrala för stadsbilden. Till exempel ska Prostparken byggas som ett öppet landskapsrum så att utsikten från Volsvägen mot kyrkan bevaras.
Sänkorna som fordras för dagvattenhanteringen dit regnvattnet leds för stunden ska planeras med kvalitet eftersom syftet är att de för sin del skapar även trivsel på området.
Kyrkan med närområden
Kyrkans näromgivning bevaras i landskapet i affärscentrum, eftersom den i detaljplanen har anvisats som område där miljön ska bevaras (/s) då kyrkgården är fornminnesområde (sm).
Kyrkans synlighet i närmiljön har tryggats genom planbestämmelser. Kyrkan och klockstapeln är också skyddade byggnader (srk-212). Förutom ovanstående är kyrkgården fornminnesområde, vilket fordrar att ändringsarbeten som görs på området ska meddelas till museimyndigheten. Planeringen och genomförandet av kyrkans nya servicebyggnad (hr) ska göras i samarbete med ovanstående instanser. Det må också konstateras att enligt observationer är kyrkan en förökningsplats för fladdermöss och därför ska naturvårdsmyndigheterna meddelas om ändringar som gäller byggnaden.
Prästgården med närområden
Prästgårdens gårdsområde har i detaljplanen anvisats som miljö som ska bevaras (/s).
Huvudbyggnaden med tillhörande ekonomibyggnad har anvisats som byggnader som ska skyddas (sr). Man vill återställa gårdsområdets synlighet i stadsbilden. Med anledning av detta får både trädbeståndet på gårdsområdet och i Prästgårdsparken gallras något så att huvudbyggnaden syns från Kyrkslättsvägen. Stora stamvirken inom siktzonen ska bevaras.
Prästgårdens träbeklädda huvudbyggnad är skyddad (sr) och dess gårdsområde en del av ett fornminnesområde där ändringsarbeten som utförs på området ska meddelas till museimyndigheten. Till exempel ska planeringen och uppförandet av nya
ekonomibyggnader som möjliggörs av detaljplanen göras i samarbete med museimyndigheten så att de kompletterar prästgårdens gårdsområde. Ekonomibyggnaden ska byggas så att takformen och fasadmaterialet passar ihop med huvudbyggnaden.
Gårdsområdet med närområden är fornminnesområde, vilket ska beaktas i planeringen och genomförandet av området.
Jordkällaren som ligger i prästgårdens gårdsområde är enligt naturutredningen (Fladdermusutredning på Kyrkslätts prästgård, Varsinais-Suomen luonto- ja ympäristöpalvelut, Kyrkslätts kyrkliga samfällighet, 2019) en övervintringsplats för fladdermöss och berörs av en planbestämmelse (sl-1). Enligt den ska naturvårdsmyndighetens utlåtande begäras om ändringsarbeten som gäller jordkällaren. Till övriga delar har fladdermusobservationerna i gårdsområdet och på det närliggande rekreationsområdet klassificerats som annat område som används av fladdermöss (klass III). Eftersom markanvändningen på rekreationsområdet bevaras oförändrat, är fladdermössens livsmiljö inte hotad.
Det gemensamma campuset
Det gemensamma campuset och Prostparken planeras som en funktionell helhet med beaktande av också verksamheten och invånarparksverksamheten i huvudbiblioteket Fyyri.
Gång- och cykelförbindelsen (pp) från Volsvägen leds genom Prostparken till huvudleden (Prästgårdsbacken) som förenar Gesterby, Kyrktorget och resecentret med varandra samt till rutterna i Stallbackens detaljplan. I parken ska ruttens linje dras så att den gör det möjligt att använda parken som rastgård för eleverna och för invånarparksverksamhet. I planeringen av parken ska man dessutom beakta att den kvällstid är ett rekreationsområde som betjänar invånarna. Enligt planbestämmelserna är parken ett öppet landskap.
Platsen för Överbyvägens anslutning för fordonstrafik till campuskvarteret har fastställts i den allmänna planen för gator i Kyrkslätts affärscentrum. Fordonstrafiken leds genom campuskvarteret längs Sakristiegränden till kyrkans parkeringsområde. Genomförandet av förbindelsen ska vara av hög kvalitet då såväl begravningsföljen som nygifta par leds via den. Eftersom mängden fordonstrafik på förbindelsen är liten, anläggs den från förbindelsen som betjänar avlämning och hämtning norr om campusbyggnaden till kyrkan som en lösning av typen shared space. Beskrivningen ovan innebär att förbindelsen används förutom av fordonstrafiken av fotgängare och cyklister. Man betonar att den inte fungerar som huvudförbindelse för gång och cykling.
Det gemensamma campusets byggnad ligger på en synlig plats alldeles i närheten av kyrkan, huvudbiblioteket och församlingshemmet och därför har den en stor betydelse för stadsbilden. Tomtens storlek i förhållande till byggnadens byggrätt fordrar god planering.
Med anledning av ovan nämnda är det största tillåtna våningstalet för byggnaden fyra.
Takvärlden är en viktig faktor som inverkar på särprägeln för byggnaden på det gemensamma campuset. Om byggnaden skulle byggas i massivt trä (till exempel LCT- konstruktion), är ett platt tak inte sannolikt. I planbestämmelser som gäller byggnaden tar man ändå inte ställning till takformen, taklutningen eller täckningsmaterialet. Om byggnaden byggs i massivt trä, skulle ett naturligt huvudfasadmaterial utöver glas vara endera stock eller träfodring. Som huvudfasadmaterial för byggnaden tillåts också murad tegel och/eller rappning och som kompletterande fasadmaterial metallgaller, kopparbeläggning och olika vädertåliga skivor. Det finns ingen planbestämmelse för färgsättningen av fasaderna.
Byggnadens huvudingång som placeras mot Prostparken ska framhävas i fasadbehandlingen och i behandlingen av ingångsområdet. I byggnadens nedre våning belägna rum av offentlig natur, såsom foajé- och matutrymmen rekommenderar man att öppnas mot parken. Byggnadens nedre våning får inte ge ett slutet intryck.
Byggnadens servicearrangemang ska placeras i tomtens norra del, i närheten av Överbyvägens anslutning. Det primära målet är en täckt lastnings- och servicegård, men om det inte möjligt ska man bygga en mur som insynsskydd för gården i riktning mot Prostparken och Överbyvägen. Den murliknande konstruktionen ska ha en fasadbehandling som passar ihop med nybyggnadens arkitektur. Lastnings- och servicegården får täckas utöver byggrätten som märkts ut i plankartan och på dess område får man placera lagerutrymmen och cykelparkering för personalen. Det är anmärkningsvärt att platsen för fordonsanslutningen till tomten har bestämts noggrant i detaljplanen. Platsen stämmer överens med den allmänna gatuplanen för Kyrkslätts affärscentrum.
I tomtens norra del, från Överbyvägens anslutning ska man bygga en förbindelse (Sakristiegränden) som betjänar trafiken för avlämning och hämtning. Invid den ska man anlägga minst fem parkeringsplatser för korttidsparkering och i ändan av förbindelsen en vändplats som man kan köra över. Via tomten ska man ordna en fordonstrafikförbindelse till kyrkans parkeringsplats. Från vändplatsen på platsen för avlämning och hämtning anläggs förbindelsen i riktning mot kyrkan i enlighet med principen shared space. Rutten och dess närmiljö ska byggas i hög kvalitet. Dess korsningsområde med gång- och cykelförbindelsen (Prästgårdsbacken) ska anläggas på ett trafiksäkert sätt.
Huvudbiblioteket
Planbestämmelsen för huvudbiblioteket Fyyri som fått erkänsla från sin högklassiga arkitektur fordrar att byggnadens karaktär bevaras. Med andra ord får man inte ändra byggnadens fasadbehandling. Likaså planbestämmelserna fordrar att Prostparken ska planeras med beaktande av funktionerna i biblioteket. Sådan verksamhet är bland annat invånarparken.
De må konstateras att bilplatserna som huvudbiblioteket fordrar ska planeras på Stallbackens detaljplaneområde så nära själva biblioteket som möjligt. Likaså ska cykelparkeringen som betjänar bibliotekets kunder i första hand placeras på det nämnda detaljplaneområdet och i andra hand i Prostparken.
5.3 Områdesreserveringar 5.3.1 Kvartersområden
Y-kvarteren
I detaljplanen har kvarter 121 anvisats som kvartersområde för allmänna byggnader (Y). Det gemensamma campuset omfattar de finskspråkiga och svenskspråkiga gymnasierna och musik-, bildkonst- och medborgarinstituten. Byggrätten möjliggör också byggandet av idrotts- och allaktivitetssalar på campuset, om man beslutar sig för det. Byggrätten i kvarteret (9000+tot. 1000 v-m2) är stor jämfört med tomtens area, och därför är det största tillåtna våningstalet fyra.
Eftersom byggrätten för campusbyggnaden är stor jämfört med tomtens areal är planeringen av byggnaden en utmaning, särskilt då en körförbindelse (Sakristiegränden) ska ledas genom kvarteret till Sankt Mikaels kyrka. Likaså ska man i samband med byggnadsplaneringen hitta vettiga servicearrangemang när det gäller service och eventuell verksamhet i allaktivitetssalen. I fråga om byggnadens arkitektur bör campusets huvudingång framhävas i riktning mot Prostparken. Så uppstår en naturlig förbindelse också till huvudbiblioteket. I planeringen av Prostparken bör man beakta var ingångarna till det gemensamma campuset och biblioteket är belägna och den ska planeras som rastgård för eleverna. Kyrkslätts arkitekturpolitiska program 2017 förutsätter att arkitekturen av byggnader som ligger på en stadsbildsmässigt central plats är högklassig.
På grund av trafikarrangemangen på Överbyvägen har kvarterets norra gräns justerats lite söderut i jämförelse med den detaljplan som ska ändras, så det nya busshållplatsparet kan
placeras alldeles i närheten av det gemensamma campuset. Å andra sidan har kvarterets areal med avvikelse från detaljplanen som ska ändras utvidgats i riktning mot Prostparken.
Fastän parken har förminskats lite, bevaras sikten från ändan av Volsvägen söderut mot kyrkan.
Huvudbiblioteket Fyyri som ligger i kvarter 122 i detaljplanen har anvisats som ett kvartersområde för allmänna byggnader (Y), vars byggrätt (4825+tot675) bevaras enligt detaljplanen som ska ändras. Byggnadens våningstal kan variera från två till tre. På kvartersområdet kan man inte placera bil- eller cykelplatser som fordras för bibliotekets användare. De finns på Stallbackens detaljplaneområde. Bibliotekets ingångar finns i byggnadens södra och norra gavlar. För ett café och eventuellt annat affärsutrymme har man reserverat ganska mycket byggrätt (m500). Det må konstateras att bibliotekssalen kan ha som mest 150 sittplatser.
YK-kvarteren
Kyrkan och klockstapeln samt servicebyggnaden (tot. 1825 v-m2) ligger i kvarter 109 på kvartersområdet för kyrkor och övriga kyrkliga byggnader. Samma beteckning gäller prästgården i kvarter 179. En sammankomst som ordnas i kyrkan kan som mest ha 550 deltagare, men vanligtvis är antalet gäster avsevärt lägre. I enlighet med den kyrkliga samfällighetens mål utvecklas kyrkans verksamhet enligt principen för en växelverkande kyrka, vilket innebär ökad användning per dag. Dessutom har man beaktat byggandet av en ny servicebyggnad i detaljplanen. I detaljplanen har man ordnat en fordonsförbindelse till kyrkans parkeringsområde genom campustomten.
Prästgården med gårdsområde reserveras för församlingens verksamhet, även om man i byggnaden får bygga också en bostad (1 bst.). Utöver de nuvarande skyddade byggnaderna får man på området placera nya ekonomibyggnader, vars byggrätt får vara högst 200 v-m2. Båda kvarteren berörs av fornminnesområden, vilket bör beaktas i underhållet, planeringen och genomförandet av områdena. För åtgärder som ändrar det nuvarande tillståndet ska man begära ett utlåtande av museimyndigheten.
5.3.2 Övriga områden Gatuområden
På Överbyvägens gatuområde kan man bygga ett busshållplatspar som stämmer överens med principerna i den allmänna gatuplanen för Kyrkslätts affärscentrum . Då den blir verklighet betjänar den förutom campusets elever andra som uträttar ärenden i affärscentrum. Detaljplanens gatuområden har samordnats i den allmänna planen för cirkulationsplatsen som ska byggas (korsningen mellan Kyrkslättsvägen, Gesterbyvägen och Överbyvägen). Också busshållplatsområden har beaktats i enlighet med den allmänna planen.
I detaljplanens södra del norr om Kyrkstallsvägen har gång- och cykelförbindelsen i den allmänna gatuplanen för Kyrkslätts affärscentrum anvisats som gatuområde (pp) så att den kopplas till gång- och cykelförbindelsen i Ervastvägens detaljplan (Stapelstigen).
På Gesterbyvägen är det möjligt att bygga ett busshållplatspar i cirkulationsplatsen mellan Kyrkslättsvägen, Gesterbyvägen och Överbyvägen.
Gång- och cykeltrafikförbindelsen från Gesterbys flervåningshusområde till affärscentrum (Prästgårdsbacken) bevaras. Rutten korsar Sakristiegränden som används av fordonstrafiken. Mängden fordonstrafik på rutten är ändå liten.
Rekreationsområden
Prostparkens (VP) areal har minskat något från detaljplanen som ska ändras. En del av den har anslutits till kvarteret för det gemensamma campuset och en del till Överbyvägens
gatuområde. Sikten som öppnar sig från den södra ändan av Volsvägen till kyrkan blir kvar ovan om Prostparken. I detaljplanen fordrar planbestämmelserna som gäller anläggandet av parken att frisiktsaxeln bevaras utan träd. Samma gäller campuskvarteret till de delar som bevarandet av frisikten som beskrivs ovan fordrar det.
Prostparken ska planeras och genomföras på ett öppet sätt så att den fungerar som en rastgård för eleverna på det gemensamma campuset, möjliggör invånarparksverksamhet i biblioteket och betjänar som ett rekreationsområde för invånarna. Dessutom ska man genom parken leda en ny gång- och cykelförbindelse (Proststigen) från Volsvägen till affärscentrum.
Prästgårdens gårdsområdes synlighet till Kyrkslättsvägen återställs och med anledning av det tillåter detaljplanen att trädbeståndet gallras både i kvarter 179 och i parken (VP), dock så att stora stamträd ska bevaras. Det må konstateras att Prästgårdsparkens område (på finska Pappilanpuisto, före detta Pappilanmäenpuisto) minskat något på grund av behovet av utrymme för Gesterbyvägens nya busshållplats på området för cirkulationsplatsen som ska byggas.
Dagvatten
I detaljplanen har man i Prostparken och i kyrkans kvarter anvisat en delområdesbeteckning för plats för en sänka som betjänar dagvattensystemet på området (hule). Vid regn leds regnvattnet till sänkorna. Dagvattnet leds från Prostparken via en underjordisk ledning genom campuskvarteret till Överbyvägen varifrån dagvattnet leds vidare genom en ledning till idrottsparken i centrum. Dagvattnet söder om kyrkan leds via ett dike till dagvattenavloppet på Kyrkstallsvägen.
I anslutning till den allmänna planen för gator i Kyrkslätts affärscentrum har man för planeringsområdet utarbetat en plan för hantering av dagvatten, som blev färdig våren 2020.
På hösten samma år kompletterades den allmänna planen med planer för hantering på det gemensamma campuset och i Prostparken. Hanteringen av dagvatten på området genomförs enligt planen i fråga (se bilaga 6).
5.4 Planändringens konsekvenser
5.4.1 Konsekvenser för den byggda miljön
Den mest betydande åtgärden som ändrar miljön är byggandet av det gemensamma campuset. I nybyggnadens näromgivning ligger de kulturhistoriskt värdefulla kyrkan och klockstapeln samt norr om huvudbiblioteket Fyyri och Överbyvägen församlingshemmet. De sätter utmaningar för byggnadens arkitektur, ordnandet och genomförandet av verksamhet.
Det gemensamma campuset som ska byggas på en sedan tidigare obyggd plats inverkar kraftigt på affärscentrumets landskap och stadsbild samtidigt som den utökar dynamiken i affärscentrum. Detaljplanen bevarar den viktiga frisikten från Volsvägens södra ända till Sankt Mikaels kyrka. För att sikten ska bevaras, har man i planeringen och anläggningen av Prostparken beaktat den viktiga frisiktsaxeln genom planbestämmelser såsom i fråga om växtlighet som ska planteras.
Det är en utmaning att anpassa det gemensamma campusets nybyggnad, vars byggrätt är påtagligt stor, på en jämförelsevis liten tomt. Gymnasiets elever (cirka 750 elever) använder förutom Prostparken Kyrktorget som sina rastgårdar. Man bör vara medveten om det och beakta saken i planeringen och genomförandet av campuset. De som bor på närområdet och kunderna i affärscentrum kan uppleva den ovan beskrivna situationen som störande.
I förbindelsebehoven och parkeringsarrangemangen i detaljplanen har man beaktat markanvändningen och förbindelsebehoven i de anhängiga detaljplaneprojekten för Stallbacken och Kyrkslätts idrottspark (situation år 2021) och prioriterat en smidig vardag för invånarna.
5.4.2 Konsekvenser för trafiken och parkeringen
Trafiksäkerheten för fotgängare, cyklister och bilister samt allmänt smidig trafik är viktigt. Det möjliggörs då projekten inom den allmänna gatuplanen för Kyrkslätts affärscentrum blir verklighet. Ändringar har stor inverkan på det gemensamma campusets och idrottsparkens nåbarhet. Den norra delen av Kyrkslättsvägen och den östra delen av Överbyvägen byggs i fyra filer. På Överbyvägen är fyrfiligheten en förutsättning för att anslutningen mellan de nya busshållplatserna och det gemensamma campuset ska fungera. Det är också nödvändigt att reservera utrymme för ett busshållplatspar på Gesterbyvägen. Eftersom de ovan beskrivna trafikregleringarna anknyter starkt till den nya cirkulationsplatsen, borde byggandet organiseras så att den stora ändringen i trafikarrangemangen genomförs samtidigt. Det här förutsätter att man får detaljplanen för idrottsparken i centrum att vinna laga kraft så snart som möjligt (situation år 2021).
En betydande kostnad för gatubyggnad förorsakas av byggandet av cirkulationsplatsen för huvudlederna i kommuncentrum – Kyrkslättsvägen, Gesterbyvägen och Överbyvägen – samt tilläggsfilerna på Kyrkslättsvägen och Överbyvägen såväl som byggandet av nya busshållplatser i närheten av det gemensamma campuset. Den planerade nya Stadiongränden leder från cirkulationsplatsen till idrottsparken i centrum. Gång- och cykelförbindelserna som byggs invid den nya gatan eller i närheten av den är viktiga, eftersom man bör se till att det är tryggt för eleverna att ta sig till idrottsparken i centrum.
Genomförandet av ovanstående åtgärder, av vilka en del ligger utanför detaljplanen som nu behandlas, har en positiv inverkan för invånarna i affärscentrum och dem som uträttar ärenden där och också på fullföljandet av planprojekt som är anhängiga på området. Likaså är byggnadskostnaderna för åtgärderna som fordras för hanteringen av dagvatten kännbara.
Det må konstateras att genast öster om planeringsområdet leder den mest betydande nya gång- och cykelförbindelsen i idrottsparken i centrum från Kyrkslättsvägen till bron över Jolkbyån och vidare till Åängsparken och Jokirinteen oppimiskeskus. Bron med närområden hör till detaljplanen för Vattentornsbacken. Den här nya förbindelsen betjänar också användarna av allaktivitetshallen i idrottsparken och de nya byggnaderna i anslutning till den och kommer sannolikt att vara en populär rutt.
I samband med den allmänna planeringen av gator i Kyrkslätts affärscentrum har det framkommit oöverkomliga trafikmässiga problem i ordnandet av trafiken till det gemensamma campuset på Överbyvägen. Anslutningen till det gemensamma campuset och kyrkan inverkar inte skadligt på trafikregleringarna i affärscentrum. Visserligen sker avlämningen av eleverna på morgnarna i toppar vid vissa tidpunkter (kl. 7.00-10.00), vilket förorsakar kortvariga störningar för trafikens smidighet på Överbyvägen och i affärscentrum.
Bildnings- och fritidstjänsterna uppskattar att cirka hälften av gymnasieeleverna (cirka 325 elever) använder kollektivtrafik på sina skolresor. Man beräknar att 275-300 elever anländer till campuset till fots eller med cykel. Enligt reseutredningar är antalet elever som avlämnas vid skolan cirka 10 % och mer sannolikt är att siffran är ännu lägre när det gäller gymnasieelever. Antalet elever som lämnas av vid campuset skulle således vara 50-75.
Mängden fordonstrafik som förorsakas av trafiken för avlämning och hämtning är betydande, men å andra sidan bör man observera att trafiken fördelar sig på flera timmar över morgonen. Mest sannolikt är att man i trafiken för avlämning och hämtning använder även busshållplatserna i campusets närområde på Gesterbyvägen, Överbyvägen och Gamla Kustvägen. Dessutom använder antagligen en del av ledsagarna idrottsparken som avlämningsplats.
Detaljplanen förutsätter att det finns minst 55 bilplatser på campustomten (minst 25 bp.) och på kyrkans tomt (minst 30). Resten av bilplatserna som reserveras för dem (cirka 80 bp.) placeras på det nuvarande parkeringsområdet i idrottsparken i centrum. Trafiken dit är i
framtiden smidig också via den nya cirkulationsplatsen på Kyrkslättsvägen, Gesterbyvägen och Överbyvägen. För närvarande (situation år 2021) har körförbindelse till idrottsparken ordnats endast från Gamla Kustvägen. Eftersom campusets bilplatser vardagar reserveras för anställda, ska gymnasieelevernas egna bilar parkeras på idrottsparkens parkeringsområde varifrån det ordnas smidiga förbindelser både till campus och till kyrkan.
Ordnandet av campusets trafik för avlämning och hämtning på Sakristiegränden är en utmaning på grund av tomtens storlek. I tomtens norra del, i anslutning till anslutningen som leder till kvarteret ska man placera en förbindelse för fordonstrafik som betjänar servicetrafik och avlämning och hämtning så att campusets platser för avlämning och hämtning (minst 5 bp.) ligger på tomten. På morgnarna under rusningstoppen för avlämning och hämtning till campuset kan Överbyvägens anslutning överbelastas stundvis. Sannolikt används ändå busshållplatserna på Gesterbyvägen och Överbyvägen för avlämning och hämtning. Det här får ändå inte medföra olägenhet för reguljärbusstrafiken. För att undvika morgonrusning vore det viktigt att så många elever som möjligt anländer till campuset till fots, med cykel eller kollektivtrafik.
I den allmänna planen för gator i Kyrkslätts affärscentrum är anslutningen för fordonstrafik till det gemensamma campuset och kyrkan samt säkerhetsaspekterna i fråga om de nya busshållplatserna centrala för planeringen. På grund av detta bör Överbyvägen göras fyrfilig vid anslutningen till campuset. På tomten ordnas körförbindelsen längs Sakristiegränden till kyrkans parkeringsplats. Det finns ingen alternativ genomförbar körförbindelse till kyrkan.
På det gemensamma campusets tomt har Sakristiegränden dragits så att fordonsleden korsar den nuvarande gång- och cykelleden (Prästgårdsbacken) vinkelrätt, så att sikten från båda rutterna till korsningen är den bästa möjliga. På så sätt är korsningspunkten trafiksäker. Mängdmässigt ökar inte antalet fordon som korsar gång- och cykelförbindelsen jämfört med nuläget, eftersom antalet parkeringsplatser vid kyrkan antagligen förblir detsamma som i nuläget.
Om man i det gemensamma campuset skulle bygga en allaktivitetssal med uppskattningsvis 400 sittplatser, skulle den i samhällsstrukturen ligga på en plats som går bra att nå, bland annat tack vare närheten till resecentret och busshållplatserna, vilket är bra med tanke på aspekten hållbar utveckling och hållbara resor. Samma gäller andra publiklokaler i detaljplanen och på dess närområde såsom salen i huvudbiblioteket Fyyri (cirka 150 sittplatser) väster om Prostparken, Sankt Mikaels kyrka (cirka 550 sittplatser) och salen i församlingshemmet norr om Överbyvägen (cirka 200 sittplatser). I lokalerna som räknats upp ovan finns cirka tusen sittplatser eller något fler. Det är mycket osannolikt att det i idrottsparken och i lokalerna som beskrivs ovan ordnas samtidigt attraktiva publikevenemang, men om så ändå skulle ske skulle det medföra problem för hur trafiken fungerar i affärscentrum, även om man skulle ha genomfört alla åtgärder för förbättring av trafiken enligt den allmänna planen för gator i Kyrkslätts affärscentrum. På vissa ställen skulle rusning ske tidvis fastän publikevenemang skulle ordnas i endast en av lokalerna ovan. Sådana situationer hör till en tätort av kommuncentrums storlek. Störningen skulle ändå bara vara en stund för områdets invånare och dem som uträttar ärenden där.
Detaljplanen för idrottsparken i centrum (förslag år 2019) gjorde det möjligt att anlägga cirka 475 bilplatser i idrottsparken. Av dem är över hundra nya och de bekräftas i den ovan nämnda detaljplanen. I församlingshemmets kvarter finns cirka 50 bilplatser. Dessutom finns på Jokirinteen oppimiskeskus gård cirka hundra bilplatser och på simhallens område cirka 130 bilplatser av vilka ett tiotal reserverats för de anställdas bruk.
I detaljplanen har man förberett sig på att en betydlig del av deltagarna i publikevenemangen som ordnas i lokalerna som räknas upp i styckena ovan anländer med egna bilar. För dem som deltar i sammankomster i campusets eventuella allaktivitetssal och Sankt Mikaels kyrka reserveras cirka 80 bilplatser i detaljplanen för idrottsparken i centrum. Parkeringsområdet
ligger 200–300 meter från evenemangsplatserna. Förbindelserna från parkeringsområdet både till campuset och till kyrkan planeras och anläggs på ett trafiksäkert vis i enlighet med den allmänna planen för gator i Kyrkslätts affärscentrum. På motsvarande sätt ligger de närmaste busshållplatserna på 100–200 meters avstånd och Kyrkslätts resecenter cirka 700 meters avstånd. Alla ovan beskrivna resor kan göras till fots.
Enligt detaljplanen för idrottsparken i centrum (förslag år 2019) anläggs på området söder om idrottsplanen till och med 350 bilplatser som enligt principen om turparkering skulle användas av det gemensamma campuset, kyrkan och för infartsparkering till kollektivtrafiken. Det må konstateras att parkeringsplatsen (cirka 30 bp.) som preliminärt planerats för infartsparkering ligger invid Gamla Kustvägen. För idrottsparkens kunder (södra delen) reserveras cirka 200 bilplatser och dessutom för simhallens kunder (norra delen) cirka 120 bilplatser.
Kommunen har satsat på utveckling av kollektivtrafiken och därmed är målet också att deltagare i publikevenemang som ordnas i Kyrkslätts affärscentrum kvällar och veckoslut allt oftare skulle anlända med kollektivtrafik och till fots och med cykel.
De nya busshållplatserna byggs på de platser som föreslås i den allmänna planen för gatorna i Kyrkslätts affärscentrum för att göra det lättare för människorna att röra sig och å andra sidan uppmuntra dem att använda kollektivtrafiken. De befintliga busshållplatserna underlättar redan i nuläget människornas möjlighet att röra sig.
5.4.3 Konsekvenser för barn, unga och rörelsehindrade
I och med genomförandet av detaljplaneringen förbättras trafiksäkerheten för fotgängare och cyklister samt den allmänna smidigheten i trafiken och möjligheten att använda kollektivtrafik också med tanke på barn, unga och rörelsehindrade. Gång- och cykelförbindelserna planeras så att de är tillgängliga. Eleverna på det gemensamma campuset är unga, så med tanke på hur de rör sig är det viktigt med trafiksäkra lösningar i affärscentrum och planen fullföljer dem.
Gymnasierna som kommer till det gemensamma campuset ligger i affärscentrum där det finns flera hobbymöjligheter för barn och unga. Så ges åtminstone vissa campuselever en möjlighet till smidig förflyttning till hobbymöjligheter eller arbetsplats, om de ligger i närheten av campuset.
Den mest utmanande punkten med tanke på trafiksäkerhet är platsen där Prästgårdsbackens gång- och cykelförbindelse och Sakristiegränden som leder till kyrkans parkeringsområde korsar. Där har fordonen väjningsplikt. Platsens trafiksäkerhet bekräftas med trafikmärken och eventuellt genom att framhäva förbindelsens ytbehandling, men om de inte är en tillräcklig åtgärd kan säkerheten utökas till exempel med en bom som placeras på kyrkans parkeringsområde. Likaså bör man genomföra trafiksäkra förbindelser från det gemensamma campuset och kyrkan till idrottsparken. Det må konstateras att trafikljusstyrning i korsningen mellan Kyrkslättsvägen, Kyrkstallsvägen och Gamla Kustvägen är säker för alla, såväl för barn, unga som för rörelsehindrade.
Trafiken för avlämning och hämtning av rörelsehindrade ordnas till det gemensamma campuset på ett trafiksäkert sätt via Sakristiegränden liksom också via kyrkans parkeringsområde till kyrkan så att man i den nya servicebyggnaden bygger en personhiss för att underlätta passagen till kyrkan.
I den här detaljplanen där det inte finns något boende anvisas ingen lekplats för barn.
Prostparken planeras som rastgård för det gemensamma campuset. Kvällstid är den också rekreationsområde för invånarna i närområdet. Den närmaste lekplatsen för barn planeras i Sockenstuguparken som ligger väster om detaljplanen (situation år 2021), invid Överbyvägen. Lekplatsen i fråga har planerats så att den är tillgänglig.
