Bemötande av föreläggande om komplettering av ansökan till inrtdeponi, Vråssered
Lst Dnr: 551-13198-2020
Bakgrund
Massoptimering Väst AB har lämnat in en ansökan om tillstånd för en inert deponi på fastigheten Vråssered 4:6 i de östra delarna av Göteborgs kommun. Det här dokumentet och tillhörande bilagor är Massoptimerings bemötande av begärda kompletteringar från länsstyrelsen, andra myndigheter och privatpersoner.
Revidering av maximal mottagen mängd
Efter det att bifogade utredningar (här gällande framförallt trafikutredning och bullerutredning) reviderats och kompletterats har Massoptimering beslutat att minska den maximala mottagna mängden från 300 000 ton till 225 000 ton per år.
Ovanstående leder till att bullernivåerna för maximal transport i bullerutredningen och dess
tillhörande bilagor samt information om trafikmängd i bifogad trafikutredning blir mindre än det som redovisas i bifogade utredningar.
Minskningen innebär att transporterna till anläggningen under ett maximalår minskar till 35 transporter per dag (70 tur och retur). Det innebär att 35 transporter går via Lerum och 35
transporter går via Olofstorp. Totalt sett minskar därmed transporterna med 12 fordonsrörelser per dag (24 tur och retur).
Länsstyrelsens begäran om komplettering
Kompletteringsbegäran 1
Lokaliseringsutredningen med alternativa lokaliseringar behöver kompletteras med en
behovsutredning för deponering av inert avfall. Redovisningen bör innehålla alternativt mottagande, dels vid befintliga deponier, dels alternativa omhändertaganden med utgångspunkt från var
överskottet av massor förväntas uppkomma. Redovisa beräknade mängder inert avfall som behöver deponeras i upptagningsområdet och jämför behovet av deponering av avfall med den omfattning som ansökan avser.
Bemötande
Att ta fram en heltäckande utredning över de avsättningsbehov som finns för överskottsmassor är inte möjligt, då de enda officiella siffor över som finns över uppkomna massor i göteborgsområdet handlar om de som Trafikverket planerar. Idag finns det anläggningar som kan ta emot
överskottsmassor på olika platser, vilka är redovisade i ansökan och tillhörande MKB.
Utöver dessa finns bland annat Lärjedalen GK- Här tas endast massor emot från tillståndshavaren och endast under en begränsad tid av året. Andra entreprenörer har därmed inte möjlighet att nyttja den här anläggningen. Det här är en anläggning som tar emot avfall i anläggningsändamål och har varit i gång under ett par års tid och mottagning kommer endast ske under begränsad tid framöver.
GLC Gunnilse- Den här anläggningen nyttjas endast av tillståndshavaren. Andra entreprenörer har därmed inte möjlighet att nyttja den här anläggningen. Den här verksamheten har varit pågående
under en tid och kommer förmodligen vara färdigställd när ett eventuellt tillstånd erhålls för Vråssered.
Angeredskrossen: Här får 5 miljoner ton tas emot totalt. Den här verksamheten tar delvis emot den typen av överskottsmassor som är aktuella för Vråssered. Men halterna är inte jämförbara då det här finns tillstånd upp till KM. En stor del av de överskottsmassor som uppkommer i Lerums kommun kan köras till Angeredskrossen. Om detta sker så kommer transporterna gå genom Lerums samhälle och längs med Olofstorpsvägen/1937 och vidare via Olofstorps centrum. Anläggningen i Vråssered skulle därmed kunna ”kapa” dessa transporter så att transportsträckan blir kortare och inte behöver gå via Olofstorp.
Massoptimerings huvudverksamhet är att i första hand ta emot överskottsmassor i olika
anläggningsändamål. I snitt har vi ca 10 olika typer av anläggningar i drift under ett år. I första hand kommer överskottsmassor att återanvändas i den egna verksamheten. Det finns dock ett behov av att ha en plats för de överskottsmassor som inte går att återvinna av olika anledningar. Det kan handla om hållfasthet, innehåll eller att det inte finns någon annan praktisk möjlighet att för stunden återvinna materialet.
Vid kontroll med en av de största masshanteringsföretagen i Göteborg så informerar de att de ensamma årligen kan förse Vråssered med det förslag till tillståndsgivna mängden (146 000 ton per år). Idag körs dessa massor till Falköping, Vårgårda, Borås och Alingsås. Att istället köra de här
massorna till Vråssered skulle ungefär i snitt innebära att varje transport kortas med 55 km enkel väg.
Miljömässigt skulle det innebära att transportsträckan minskat 210 000 km årligen, enkel väg.
Uppskattningsvis uppkommer det i Lerums kommun åtminstone cirka 50 000 ton överskottsmassor per år. Historiskt sett har dessa massor gått över kommungränsen till Härryda kommun via
Härskogsvägen. Framöver är det rimligt att de här överskottsmassorna även framöver går till Härryda kommun eller till Angeredskrossen, via Olofstorpsvägen. En anläggning i Vråssered skulle korta transporterna med cirka 10 km enkel väg, vilket motsvarar 15 000 km per år.
Eftersom överskottsmassor idag körs till anläggningar som ligger mycket längre bort så är det tydligt att det inte finns tillräckligt med anläggningar i närområdet som kan ta emot överskottsmassor.
Kompletteringsbegäran 2
Trafikverkets yttrande ska bemötas.
Bemötande
Trafiksäkerhet
Gällande hastighetsbegränsningen i Stenared till 30 km/h, där gång- och cykelvägen korsar väg, krävs beslut från Trafikverket i gängse ordning och därefter uppsättning av nya skyltar, vilket finansieras av Massoptimering, om tillstånd ges för verksamheten.
I bifogad reviderad trafikutredning lämnas även förslag på trafiksäkerhetshöjande åtgärder i Lerum.
Massoptimering är inbjudna som deltagare i ÅVS:en för att kunna hitta åtgärder som leder till att trafiksäkerheten förbättras på sträckan.
Samtliga brister och förändringar kopplade till deponins verksamhet kommer bekostas av exploatören i samband med exploatering, om tillstånd ges för verksamheten.
Färist kommer att installeras på anslutningsvägen.
Väganslutning
Massoptimering delar inte Trafikverkets syn på att den tunga trafiken ökar kraftigt.
Vänstersvängande fordon, ut från sekundärvägen, kommer ett normalår att uppgå till 12 stycken per arbetsdag.
Den siktsträcka som bedöms kunna uppnås är norrut, mot Olofstorp är 140 meter. Söderut, mot Lerum uppnås 170 meter. Enligt VGU:n är minsta godtagbara längd 125 meter.
Alternativa åtgärder kan övervägas för att åstadkomma en ännu bättre standard. Ett förslag är att hastigheten sänks till 60 km/h för sträckan längs infarten. Ett annat alternativ kan vara att sänka ner vägen strax norr om infarten med några decimeter. Exploatören bekostar detta i samband med exploatering om tillstånd ges för verksamheten.
En ansökan om ny väganslutning kommer sökas av Massoptimering om tillstånd ges för verksamheten.
Korsningen, ny väganslutning
Trafikverket anser i skrivelsen att särskild vänstersvängfil, korsningstyp C, krävs för vänstersvängande fordon. Detta har även utretts i samband med den trafikutredning som utförts.
Trafikmängden på riksväg 1937 tillsammans med beräknad infartstrafik föranleder inte en utbyggnad av vänstersvängfilen korsningstyp C, enligt TRV 2020:031 VGU Kap. 5.11, då det i snitt handlar om 12 vänstersvängande fordon under ett normalår och 18 per dygn under ett maximalår. I samma kapitel i VGU:n finns figur 5.7 som tydligt visar ett en korsningstyp C inte alls är aktuell.
I kapitlet föreslås istället att en hastighetsdämpning kan övervägas (figur 5.6).
För att säkerställa att inga lastbilar blir stående på väg 1937 kommer infartsvägen byggas så bred att möte kan ske inne på anslutningsvägen.
Massoptimering har gjort en egen utredning om möjligheten att använda befintliga utfarter i
samband med att ansökan upprättades. Utredningen konstaterade att det inte är möjligt att använda andra befintliga utfarter längs med vägen.
Avtal
Massoptimering känner till att kostnaderna för eventuella byggnationer hamnar på oss som exploatör och kommer skriva på ett medfinansieringsavtal.
Sammanfattande bedömning
Massoptimering deltar i åtgärdsvalsstudien för att tillsammans med bland annat Trafikverket titta på trafiksäkerhet längs med sträckan Solåsvägen och väg 190. Här kommer säkerheten för framför allt avseende oskyddade trafikanter behandlas. I studien ses problem och möjligheter över för att hitta rätt typ av lösningar i en tidig planering. Massoptimering kan överväga att finansiera vissa åtgärder och vill vara en del av att möjliggöra en förbättrad trafiksäkerhet längs med hela vägsträckan.
Trafikutredningen och den trafikmätning som Massoptimering utfört visar att den totala ökningen av trafik inte blir så omfattande i Lerum och Olofstorp, exempelvis ökar den tunga trafiken i centrala Lerum (delsträckor 6 & 7) med 4%. Den totala trafikökningen för dessa delsträckor blir 0,3%.
Kompletteringsbegäran 3
Förtydliga vilka ekvivalenta och maximala ljudnivåer som verksamheten kommer att bidra med från transporter för närboende utmed väg 1937. Redovisa ekvivalentnivåer i tabell (trafikbuller) för
bostäder, som ligger längs med väg 1937, vilka beräknas få högre bullernivåer än 60 dBA ekvivalent med anledning av verksamhetens transporter. Bostäderna behöver numreras i tabellen och även redovisas med samma nummer på tydlig karta.
Redovisa vilka åtgärder som är möjliga att vidta för att minska ljudnivåerna vid bostäder.
Bemötande
Frågan har skickats vidare till konsulten som utförde bullerutredningen. Enligt tabellen nedan får två fastigheter förhöjda värden över 60 dBA ett normalår och fyra fastigheter förhöjda värden ett maximalår.
23 bostäder beräknas få maximalnivå över 70 dBA på grund av tunga fordon. Ökningen av antalet maxnivåhändelser kommer att inträffa dagtid.
En effektiv metod för att minska buller vid husfasad är bullerskärm som placeras så nära vägen det går. Andra varianter av bullerskydd är jordvall, eventuellt kompletterad med en bullerskärm på toppen, tyst asfalt eller sänkt hastighet.
Hela kompletteringen gällande buller finns i bilaga 1a.
Kompletteringsbegäran 4
Förtydliga vilken hänsyn som avses tas till intilliggande kraftledningar, vem som äger ledningarna och eventuella synpunkter från ledningsägare.
Bemötande
Arbeten kommer utföras cirka 20 meter från kraftledningen. Massoptimering har kontaktat ledningsägaren, Vattenfall, som meddelar att de inte har några synpunkter. Se bilaga 2.
Kompletteringsbegäran 5
Förtydliga beskrivningen över hur olika delströmmar av vatten kommer att hanteras. Beskrivningen ska förhålla sig till deponibestämmelsernas begrepp.
Bemötande
Frågan har skickats vidare till konsulten som utförde vattenutredningen som skriver följande i bilaga 3a:
I vattenutredningen benämns det vatten som infiltrerar genom deponerade massor som lakvatten och övrigt vatten som ytligt avrinnande dagvatten. Det yligt avrinnande dagvattnet bedöms ha lägre föroreningsgrad och bör inte förväxlas med lakvatten enligt
vattenutredningens definition. Lakvatten som infiltrerar massorna förväntas även i stor grad
filtreras genom den geologiska barriären. Ytligt avrinnande dagvatten och en liten andel av lakvattnet bedöms avrinna till planerad damm.
Lakvatten har i vattenutredningen en annan definition, se ovan. Detta påverkar inte bedömningsgrunderna eller resultatet. Benämningen ytligt avrinnande dagvatten i
vattenutredningen bör med definitionen i 3c § deponiförordningen tolkas som ytligt avrinnande lakvatten och har lägre föroreningsgrad än lakvatten som infiltrerar deponerade massor.
Enligt definitionen i 3c § deponiförordningen är det inte möjligt att allt lakvatten (ytligt avrinnande lakvatten) passerar en geologisk barriär.
På grund av de naturliga rinnvägarna och för att bevara vattenbalansen är det svårt att avleda dagvatten från en färdigställd etapp med naturligt ytskikt förbi föreslagen dagvattendamm. Om dubbla dikessystem införs, dvs separata diken för lakvatten enligt 3c § deponiförordningen och naturligt dagvatten från färdigställd deponeringsetapp eller naturmark kommer naturligt dagvatten avrinna snabbare och ge högre flöden. Följaktligen krävs två dammar, en för rening och en för fördröjning.
Detta bedöms vara orimligt då:
1. utbyggnaden kommer att ske från nordväst till sydöst, och befintligt avrinningsområde mot Aspen i sydöst kommer ej påverkas förrän i sista etappen.
2. dagvatten från förberedda etapper med geologisk barriär av lera bör hanteras som förorenat dagvatten på grund av risk för höga kloridnivåer i lera från Göteborgsregionen.
3. det rena dagvattenflödet som avrinner till dammen från färdigställda etapper med naturligt ytskikt är lågt i jämförelse med förväntade flöden från aktiv deponi och förberedda etapper med en geologisk barriär, se Tabell 4 i utförd vattenutredning. Följaktligen är utspädningsfaktorn liten och dagvattendammens reningseffekt påverkas marginellt.
Kompletteringsbegäran 6
Redovisa förslag till begränsningsvärden för utsläpp till vatten. Motivera i annat fall hur
utsläppsnivåerna från verksamheten säkerställs och varför begränsningsvärden inte skulle behövas.
Bemötande
Begränsningsvärden för utsläpp är beräknade utifrån Göteborg Stads och Miljöförvaltningens riktvärden för utsläpp till recipient, se Tabell 6 i utförd vattenutredning. Riktvärdena är motiverade i kapitel 6.4 i utförd Vattenutredning.
Med anledning av ovanstående föreslås följande förslag till villkor:
Utgående vatten från anläggningen får inte överskrida följande nivåer, beräknade som årsmedelvärden:
Ämne Halt (μg/l)
Fosfor 50
Kväve 1250
Bly 14
Koppar 10
Zink 30
Kadmium 0,4
Krom 15
Nickel 40 Kvicksilver 0,05
Arsenik 15
De angivna värdena ska kontrolleras genom mätning vid utsläppspunkt efter
reningsanläggning. Kontroll ska ske minst en gång per månad, om inte tillsynsmyndigheten medger annat.
Kompletteringsbegäran 7
Uppskatta till vilken grad mottagna massor kommer att innehålla klorider och i vilken grad klorider kommer att förekomma i det vatten som släpps till recipienten, samt bedöm vilken påverkan detta kan få på recipienten.
Bemötande
Massoptimering kan inte exakt precisera hur mycket lerhaltiga massor som tas emot och vart de kommer från, då det beror på vilka projekt som pågår i regionen. Under vissa perioder kan det vara mer och under andra perioder kan det vara mindre. Kloridhalten är även beroende på vart i regionen massorna kommer från. Massoptimering har redovisat förutsättningarna för Norconsult, som utfört vattenutredningen och bett dem göra en skattning. På sidan 2-3 i deras bemötande svarar de följande:
Det är inte möjligt att uppskatta en meningsfull halt av klorider i mottagna massor eller i lakvatten eftersom det är okänt hur stor andel som kommer utgöras av lera och hur mycket av leran som är från Göteborgsregionen.
Då Göteborgs Stads och Miljöförvaltningens riktvärden för utsläpp till recipienter ej inkluderar klorider finns ingen bedömningsgrund.
Enligt mätdata från mätstationen Östra grenen i Lärjeån, ca 2,4 km uppströms utloppspunkten för planerad inert deponi, var kloridhalten i Lärjeån under 2016–2018 ca 32 mg/l som
medelvärde från 12 mätningar (se följesedel i bilaga 3e).
Den högsta uppmätta kloridhalten var 50 mg/l och den lägsta halten var 14 mg/l. Enligt uppskattad utflödeskoncentration i vattenutredningen uppgår halten till ca 100 mg/l. Det bör noteras att beräkningarna använder kloridmätdata från redan befintliga deponier och en säkerhetsfaktor 2,5 i inflödet till föreslagen dagvattendamm.
Utloppet från föreslagen dagvattendamm är till befintlig rinnväg ca 2 km uppströms anslutningspunkten till Lärjeån. Följaktligen är fördröjt flöde om 67 l/s från
deponeringsområdet ett lågt biflöde av hela avrinningsområdet med samma anslutning till Lärjeån och kloridhalten kommer spädas ut under utbyggnadstiden.
Därmed är risken att försämra recipientens status låg under utbyggnadstiden. Efter att
deponin är färdigställd med ett täckande naturligt ytskikt kommer föroreningsbelastningen att minska. På grund av höga osäkerheter kring kloridhalterna kommer mätningar klargöra om ytterligare renings krävs under utbyggnadstiden.
Kompletteringsbegäran 8
I vattenutredningen görs under avsnitt 6.4 bedömningen att risken är liten att Lärjeåns kvalitativa status kommer att påverkas, på kort sikt. Det kan förtydligas vad som avses med kort sikt i detta
sammanhang. Det bör också finnas en bedömning av hur recipienten påverkas på längre sikt samt eventuella nödvändiga åtgärder för att begränsa sådan påverkan.
Bemötande
Massoptimering har ställt frågan till Norconsult, som utfört vattenutredningen. På sidan 3 i deras bemötande svarar de följande:
På kort sikt avser utbyggnadstiden för deponin. På lång sikt avser tiden efter att deponin är färdigställd med ett naturligt ytskikt. En säkerhetsfaktor om 2,5 har applicerats
mätningsresultat från andra inerta deponier för att kompensera osäkerheterna av
föroreningsinnehållet i de deponerade massorna och dagvattendammens reningseffektivitet i Vråssered. Resultatet från föroreningsberäkningarna tyder på att föroreningsrisken på kort sikt är låg. Provtagningar kommer klargöra om det finns en risk och åtgärder kommer i så fall implementeras så att utgående vatten genomgår ytterligare rening.
Kompletteringsbegäran 9
Enligt vattenutredningen föreslås dagvattendammen ”uppfylla kravet att fördröja ett framtida 10- årsregn på framtida deponi till befintligt 10-årsregn på nuvarande naturmark”. Förtydliga vad som menas med detta, samt hur bolaget kommit fram till att en dimensionering för ett framtida 10- årsregn är tillräcklig.
Bemötande
Massoptimering har ställt frågan till Norconsult, som utfört vattenutredningen. På sidan 3 i deras bemötande svarar de följande:
Vid dimensionering av nya dagvattensystem rekommenderar Svenskt Vatten att VA- huvudmannen bör ansvara för att hantera ett framtida 10-årsregn innan trycklinje är i marknivå och planerade system översvämmar, se Tabell 2.1 i Svenskt Vattens publikation P110.
Återkomsttider på regn är ett sätt att mäta hur intensiva regn är (l/s ha) över en specifik regnvaraktighet. Återkomsttiden anger sannolikheten för att regnet inträffar.
Kompletteringsbegäran 10
Det behövs en tydligare motivering till varför kulverten behöver vara 24 meter lång.
Bemötande
Kulverten har efter inlämnad ansökan kortats ner till 18 meter. Massoptimering har den
30 juni 2020 erhållit ett beslut från vattenvårdenheten på länsstyrelsen med Dnr: 535-12302-2020.
Enligt beslut medges kulvertering om kulverteringen utförs enligt inlämnade handlingar och beslutade försiktighetsmått vidtas.
Kompletteringsbegäran 11
Förtydliga eller komplettera med förslag på kompensationsåtgärd (damm/dike och ange dess storlek i kvadratmeter).
Bemötande
I samråd med naturvårdsbiolog föreslås att diket förlängs 20 meter, så att motsvarande yta erhålls.
Begäran om komplettering, miljöförvaltningen Göteborg
Punkterna i begäran om komplettering är inte numrerade. För att få en struktur benämns punkterna nedan 1,2,3 osv.
Kompletteringsbegäran punkt 1a
Förslag till villkor i tillståndsansökan behöver kompletteras med bullervillkor som ska gälla vid anläggande av tillfartsvägen.
Bemötande
Massoptimering föreslår att ansökan kapitel 3.2 Förslag till villkor punkt 4 revideras till följande formulering:
4. Buller från verksamheten, inklusive transporter inom verksamhetsområdet, ska begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än:
Vardagar kl. 07.00-18.00 50 dB (A) Kvällstid kl. 18.00-22.00 45 dB (A) Nattetid kl. 22.00-07.00 40 dB (A)
Lördag, söndag, helgdag kl. 07.00-18.00 45 dB (A)
Momentana ljud nattetid (kl. 22.00-07.00) får utomhus vid bostäder maximalt uppgå till 55 dB (A).
Buller från byggnation av tillfartsväg ska begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad än:
Vardagar kl. 07.00-19.00 60 dB (A) Kvällstid kl. 19.00-22.00 50 dB (A) Nattetid kl. 22.00-07.00 45 dB (A)
Lördag, söndag, helgdag kl. 07.00-18.00 45 dB (A)
Momentana ljud nattetid (kl. 22.00-07.00) får utomhus vid bostäder maximalt uppgå till 55 dB (A).
För byggverksamhet som pågår i högst två månader tillåts 5 dBA högre värden. Det gäller korta bygguppdrag som exempelvis borrning och sprängning.
Vid enstaka kortvariga händelser som pågår högst 5 minuter per timme tillåts upp till 10 dBA högre nivåer.
De angivna värdena ska kontrolleras genom immisionsmätning eller genom närfältsmätning med beräkning. Kontroll ska ske vid minst ett tillfälle det första produktionsåret och därefter när det sker förändringar i verksamheten som kan påverka bullernivåerna, eller på tillsynsmyndighetens begäran.
Kompletteringsbegäran punkt 1b
Förslag till villkor i tillståndsansökan behöver kompletteras med förslag till villkor om att den geologiska barriären ska dokumenteras och godkännas av en oberoende fackman i samråd med tillsynsmyndigheten.
Bemötande
Massoptimering föreslår att ansökan kapitel 3.2 Förslag till villkor kompletteras med en ny punkt:
11. Den geologiska barriären ska dokumenteras och godkännas av en oberoende fackman i samråd med tillsynsmyndigheten.
Därtill föreslås att det sista stycket i punkt 3.2 Förslag till villkor revideras till:
Miljöprövningsdelegationen överlåter även åt tillsynsmyndigheten att godkänna den geologiska barriären inom varje delområde innan deponering påbörjas.
Kompletteringsbegäran punkt 1c
Förslag till villkor i tillståndsansökan behöver kompletteras med förslag på utsläpp av vatten angivit i halter.
Bemötande
Se svar i bemötande till länsstyrelsen kompletteringsbegäran 6.
Kompletteringsbegäran punkt 2
Lokaliseringsutredningen i MKB:n behöver kompletteras med bland annat utredning av alternativ lokalisering utifrån kriterier som utöver de som anges i ansökan även tar hänsyn till att opåverkade områden bör undvikas samt att överskottsmassor i första hand ska utnyttjas för exempelvis
deponitäckning, anläggning av nya verksamhetsområden och liknande. De alternativ som utreds ska även ha närhet till större väg, gärna motorväg för att utesluta långa transporter av tunga fordon på olämpliga vägar.
Bemötande
En deponi är utrymmeskrävande och kräver flera hektar verksamhetsyta. Dessutom medför
verksamheten en viss störning. Platser som ligger stadsnära i redan påverkade områden har tidigare studerats noggrant.
Miljöförvaltningen skriver att överskottsmassor i första hand ska utnyttjas för exempelvis
deponitäckning, anläggning av nya verksamhetsområden och liknande. Detta är Massoptimerings huvudsakliga arbetsområde, där vi återvinner och återanvänder överskottsmassor i olika bygg- och anläggningsprojekt som till exempel bullervallar, byggnation av industrimark, byggnation av vägar etc. De massor som kommer tas emot i Vråssered är sådana massor som av en eller annan anledning inte kan återvinnas i andra projekt.
Utöver de förslag som presenterades i MKB:n har ett stort antal platser refuserats av olika orsaker.
Andra platser som varit intressanta har valts bort på grund av topografiska eller logistiska skäl. Ett exempel är området öster om Bergsjön/Norr om Partille. Se bild nedan.
Områdena ligger nära Göteborg, men på grund av topografiska skäl är det inte möjligt att nå det ena området från Bergsjösidan. Från Partille behöver tillfartsvägar troligtvis gå via bostadsområden.
Detta område används även i stor utsträckning till närströvområde, vilket skulle ge stor lokal påverkan.
Miljöförvaltningen skriver även att ”De alternativ som utreds ska även ha närhet till större väg, gärna motorväg för att utesluta långa transporter av tunga fordon på olämpliga vägar.”
Väg 1937 är en BK1 väg, på vilken transporter motsvarande de som kommer köra till anläggningen är godkänd för.
Det finns även andra områden som utretts, men de har legat för nära bostäder.
Kompletteringsbegäran punkt 3
Behovsutredning för deponering av inert avfall.
Bemötande
Se svar till länsstyrelsen, Kompletteringsbegäran 1.
Kompletteringsbegäran punkt 4
Bedömning i förhållande till gällande och pågående översiktsplanering.
Bemötande
Miljöförvaltningen skriver:
Vi saknar en beskrivning av hur området används för rekreation i nuläget och hur den möjligheten påverkas av den planerade verksamheten samt vilka åtgärder som kan behövas för att minska den påverkan.
Idag finns inga utpekade vandringsleder eller vandringsstigar i området. Området används främst till jakt av fastighetsägaren. Åkern i området brukas och kommer att fortsätta att brukas, skogsmarken kommer återskapas till skogsmark, skogens värde används till skogsbruk, området nyttjas till bär- och svampplockning i ringa omfattning, området används i viss mån till närströvområde.
Området kommer att kunna användas till ovanstående även framöver, förutom i de områden där verksamheten bedrivs. Eftersom inte hela området kommer att tas i anspråk på en gång så kvarstår möjligheterna att nyttja större delen av området även efter tillstånd givits.
Området är indelat i etapper, där varje etapp i snitt är cirka 2,3 hektar. Eftersom maximalt tre etapper är verksamma åt gången kommer maximalt 6,9 hektar vara aktiv verksamhetsyta åt gången.
När ett delområde är färdigställt kommer det att återställas till skogsmark. Områdena runt de aktiva ytorna kvarstår som grönområden och efter återställningen kommer hela området att bli ett
grönområde. Det hela kan liknas vid att fastighetsägaren avverkar skogen och därefter avvaktar några år med att återplantera området.
Miljöförvaltningen skriver:
Aktuellt område ligger även inom ett av Göteborgs mindre bullerutsatta områden med en ljudnivå som understiger 45 dBA.
Ovanstående stämmer säkert, då det är ett område som ligger relativt långt från flera olika
bullerkällor. Däremot vid en granskning av dokumentet: Kartläggning av bullerpåverkan i natur och grönområden -Tysta områden inom GR1 visas nedanstående karta, där det aktuella närområdet är inzoomat och ungefärlig fastighetsgräns är markerat med blått. OBS: då kartans upplösning är låg är inte gränserna exakta!
Bilden nedan visar att endast små fragment av den totala fastigheten klassas som tysta områden enligt utredningen.
1https://goteborgsregionen.se/download/18.4217afe14d252a970d3ff24/1430919833087/590711%20Rapport%20Tysta%2 0omr%C3%A5den%20GR%20Lst%20lev20150126%20rev1_slutrapport.pdf
Vidare skriver Miljöförvaltningen:
det bör poängteras att utredningsområdet är kartlagt som ett tyst område och att det är viktigt att verksamheten säkerställer att den inte kommer alstra ljudnivåer överstigande 45 dBA till omgivande natur som har en tyst ljudmiljö idag.
Vid kontroll av befintlig ÖP så kartläggs inte området som tyst område. Det enda underlag som i övrigt finns tillgängligt är utredningen ovan.
Miljöförvaltningen skriver även att:
Vi saknar ett avsnitt om bedömning i förhållande till gällande och pågående översiktsplanering.
I ansökan kapitel 5.2 och 5.4 finns en redogörelse över gällande och pågående översiktsplanering. För att utveckla området i förhållande till pågående översiktsplanering ytterligare; i strategikartan kopplad till pågående översiktsplanering, klassas området som Ytterstaden, där området är markerat med en pil nedan.
Ytterstaden beskrivs enligt nedan i samrådshandlingen för den kommande översiktsplanen:
• Ytterstadens tyngdpunkter ska förtätas och kompletteras med bostäder med olika upplåtelseformer, arbetsplatser, handel och service.
• Befintliga mindre orter ska kunna kompletteras med ny bebyggelse för ökad blandning av bostadsformer och fler funktioner.
• Hänsyn ska tas till värdefull natur- och kulturmiljö vid all ny bebyggelse och infrastruktur.
• Möjligheten att gå och cykla inom ytterstadens tyngdpunkter och till deras omgivning ska förbättras.
• Utanför ytterstadens tyngdpunkter ska gälla en restriktiv hållning till ny bebyggelse som kan hindra framtida exploatering.
• Innan ytterstadens reserver för bostadsförsörjning tas i anspråk behöver fördjupade studier genomföras.
Aktuellt område ägs av privata fastighetsägare som har för avsikt att bedriva jakt och skogsbruk på fastigheten, vilket de kommer fortsätta med under hela verksamhetens bedrivande. Området kommer avverkas, fyllas upp och därefter återplanteras. Efter avslutad verksamhet kommer skog åter att växa och hela området kan fritt användas som rekreationsområde.
Kompletteringsbegäran punkt 5
Bättre beskrivning av hur deponin stämmer överens med förslaget på ny regional avfallsplan.
Bemötande
I förslag till ny regional avfallsplan beskriver man bland annat att allt avfall som kan återanvändas ska återanvändas.
Massoptimering kan inte påverka hur de olika avfallsproducenterna väljer att återanvända sina överskottsmassor eller skicka dem på deponi. Däremot kan vi möjliggöra för återanvändning genom att se till att även bedriva den typen av verksamhet, vilket är vår kärnverksamhet. Om
avfallsproducenter väljer att skicka sitt avfall till vår planerade verksamhet på Vråssered så ska det i den grundläggande karaktäriseringen redovisas om massorna kan återanvändas eller inte. Här kan vi alltså styra massor till andra anläggningar, om de klarar övriga krav för återanvändning.
I förslaget till ny avfallsplan beskrivs även om att avfallshanteringen ska ha en självklar roll i alla skeden av samhällsplaneringen, från översiktsplan till bygglov. Det ger en avfallshantering med
effektiva transporter, säker arbetsmiljö och ökad återvinning. Det beskrivs även att lokalisering av större avfallsanläggningar för både dagens och framtidens behov säkras genom fysisk planering och att det kan skapas ett regionalt samarbete för att samordna hanteringen av schaktmassor. Allt detta kan vi skriva under på och fortsätter gärna vara en del av det regionala samarbetet för hanteringen av schaktmassor.
Kompletteringsbegäran punkt 6
Beskrivning över hur verksamheten kommer att påverka de gröna kilar som framgår av GR:s arbete med strukturbilden för Göteborgsområdet.
Bemötande
Verksamhetsområdet ligger inom delar av det som redovisas som en grön kil mellan Bergsjön och Alingsås. Massoptimering ser att området får en tillfällig påverkan vid avverkning av skog och
uppfyllnad av området, men kommer under verksamhetstiden arbeta för att påverkan ska bli så liten som möjligt. En naturvårdsbiolog kommer anlitas för att öka naturvärdena runt
verksamhetsområdet. Efter avslutade etapper kommer skog åter planteras och området återgår till naturmark.
Kompletteringsbegäran punkt 7
Beskrivning samt motivering av påverkan på jordbruksområde som tillfartsvägen skär igenom enligt planen.
Bemötande
Flera alternativ har setts över i samband med att vägdragningen togs fram. Bedömningen är att en större del av bäcken behöver kulverteras om vägen över åkern istället dras vid bergskanten norrut.
Ett sådant alternativ skulle även ställa till problem med svängradien. Det är även troligt att om vägen inte dras över åkern kommer en del av berget väster om åkern behövas sprängas bort. När det är aktuellt att bygga vägen över åkern har Massoptimering gärna en dialog med tillsynsmyndigheten om den bästa lösningen för vägen.
Jordbruksmarken kommer i övrigt att kunna brukas som tidigare.
Kompletteringsbegäran punkt 8
Närmare beskrivning av tillfartsvägen som visar höjdsättning, utformning samt eventuell barriäreffekt för djurlivet samt närmare motivering av vald vägsträckning.
Bemötande
Flera olika vägsträckningar har setts över och motiverats i kapitel 4.4 i MKB:n som tillhör ansökan. I bifogad bilaga 4 finns vägdragningen höjdsatt.
Från väster till öster planeras vägen enligt följande:
Del 1. Infartsdel. Området behöver nivåjusteras vid infarten så att det inte blir för branta höjder för lastbilar vid infart från Lerumsvägen.
Del 2. Från höjd och ner mot åker. Planerad vägsträckning går på befintlig mark, längs med en naturlig svacka, ner till de delar som ligger närmast de västra delarna av åkern.
Del 3. Åker. Här dras vägen diagonalt över åkern. Endast en mindre kulvertering på 18 meter behövs.
En alternativ dragning av väg hade kunnat vara att lägga vägen längs med bergets östra gräns, men då hade sprängning av berg behövts och kulverteringen hade blivit längre. En snävare svängradie hade behövts.
Del 4. Efter åker. Här byggs vägen i nivå med befintlig mark.
Då vägen längs större delen av sträckan byggs i nivå med befintlig mark, innebär det att det bara blir en nedsänkt väg upp till höjden längs med den västra delen av infarten. Om vägen hade varit nedsänkt längs med hela sträckan hade en barriäreffekt kunnat uppstå, vilket inte bedöms vara aktuellt nu.
Kompletteringsbegäran punkt 9
Bullerutredningen behöver kompletteras så att den tar hänsyn till samtliga moment som krävs vid krossning, sprängning och anläggningsarbeten. Dessutom behövs kompletterande uppgifter om aktivitetsgrad för maskiner samt källhänvisning till en uppgift i utredningen.
Bemötande
Frågan har skickats vidare till vår konsult som utfört bullerutredningen, vars svar finns i bilaga 1a.
Det arbetsmoment som förväntas kunna ge den i särklass högsta ekvivalentnivån från
anläggandet av transportvägen är borrning för sprängning. Borriggen har ansatts gå hela dagen kl 06-18.
Den ljudeffektnivå som har använts för borriggen och för krossen är hämtade från DEFRA, Update of noise database for prediction of noise on construction and open sites.
Borriggen: tabell 6, nr 35 ”Tracked Hydraulic Drilling Rig”.
Del 4. Efter åker. Här byggs väg i nivå med befintlig mark
Del 3. Åker. Här byggs vägen i nivå med befintlig mark, men över åkern förstärks vägen med krossat berg.
Här hade vägen kunnat dras längs bergets östra gräns, men då hade sprängning av berg behövts och kulverteringen hade blivit längre.
Vägen tas bort efter det att området är färdigställt.
Del 2. Från höjd och ner mot åker.
Här går vägen på befintlig mark.
Del 1. Infart. Här behöver marken nivåjusteras.
Krossen: tabell 1, nr 14 ”Tracked crusher” 47 t. Ljuddata har begärts från tillverkaren Metso och anlände den 25 juni. Enligt deras datablad varierar ljudeffektnivån mellan 120 dBA på långsidorna och 114 dBA på kortsidorna. Krossen skall därför orienteras så att en kortsida är orienterad mot sydost, i riktning mot de mest bullerutsatta bostäderna.
En uppdaterad bullerkarta bifogas. Riktvärdena för industribuller överskrids inte heller efter uppdateringen av ljuddata.
Skutknack har ungefär samma momentana ljudeffektnivå som en bergborr i ingrepp, ca 120 dBA. Själva knackningen pågår normalt sett i några sekunder per block, vilket innebär att ekvivalentnivån från skutknack inte förväntas bli stor jämfört med en borrigg, som ofta är i ingrepp 80% av tiden.
Transport av sprängsten till krossning förväntas utföras med frontlastare, vilket är en tystare hantering än att släppa sten på lastbilsflak. Om bullrande arbetsmoment såsom borrning eller skutknackning sker nära bostäder kommer mobila bullerskärmar att användas för att tillse att riktvärde inte överskrids.
Kompletteringsbegäran punkt 10
Beskrivning av planerad mottagningskontroll behöver kompletteras med hur bolaget tänker hantera risken att det finns föroreningar i massor som avfallslämnaren uppger kommer från jungfruligt område.
Bemötande
Enligt Naturvårdsverkets förordning NFS 2004:10, 21 – 24 §§ finns kriterier för gränsen för urlakning och information om att provtagning/analys behövs av massorna om de kommer från förorenade områden. Det är viktigt att det finns en tydlig dialog med avfallslämnare samt kontroll vid mottagning så att rätt sorts avfall tas emot och information om vad som händer om massor lämnas som inte klarar mottagningskriterierna.
För att kunna hantera massor som är misstänkt förorenade, trots att avfallslämnaren uppgivit att de är från ett jungfruligt område, kommer en provtagningsyta att byggas inom etapp 1. Här kan vi komplettera med egen provtagning och samtidigt låta massorna vänta i avvaktan på analysresultat.
Ytan kommer att ligga vid till infarten till deponiområdet och den kommer att vara kvar till dess att deponin avslutas. Ytan kommer att förses med en geologisk barriär och hårdgöras. Ytan kommer även att förses med avrinning via en oljeavskiljare.
Kompletteringsbegäran punkt 11
Motivering till hur bolaget har kommit fram till att material med totalhalter som understiger KM inte behöver genomgå laktester.
Bemötande
Vid de allra flesta miljötekniska markundersökningar som utförs så undersöks marken med avseende på totalhalter och mot KM, MKM osv.
Halter understigande KM innebär att det vid saneringar inte begränsar val av markanvändning och grundvattnet skyddas. Marken ska till exempel kunna användas till bostäder, daghem, odling och liknande.
Utifrån ett ekonomiskt samhällsperspektiv bedöms det inte vara rimligt att halter som är konstaterade vara ännu lägre än KM, dvs massor som har halter där man få bygga till exempel förskolor, kräver laktest. Om det däremot finns misstankar om att massorna innehåller ämnen som kan laka kommer laktest att krävas.
Kompletteringsbegäran punkt 12
Den grundläggande karaktäriseringen ska innefatta en kontroll av om material kan materialutnyttjas eller återvinnas samt några fler detaljer som vi saknar i förslaget enligt bilaga 7.
Bemötande
Se reviderat förslag i bilaga 4, Grundläggande karaktärisering av avfall.
Kompletteringsbegäran punkt 13
När det gäller utformningen av deponin anser vi i första hand att sökanden bör ta fram förslag på höjdsättning samt släntlutningar som ansluter till omgivande natur samt minskar infiltrationen och påverkan på yt- och grundvatten. Om bolaget håller fast vid föreslagen släntlutning på 1:2 så behövs kompletterande motivering samt beskrivning av hur stabiliteten kan säkerställas.
Bemötande
Området kommer delas in i celler, där varje cell kommer att omges av stödvallar i friktionsmaterial.
Dessa vallar kommer även att kunna användas som körvägar runt om. Då friktionsmaterial används som stödvallar bedöms att släntstabiliteten kan hållas.
Kompletteringsbegäran punkt 14
Vi saknar en beskrivning av hur man avser att utforma den geologiska barriären. Det behöver även illustreras med ritningar och tvärsektioner.
Bemötande
Konsulten som genomfört vattenutredningen har bemött frågan i bilaga 3 och formulerar svar enligt följande:
Barriären kommer utformas med 1 m mäktighet och högst 10-7 m/s genomsläpplighet alternativt likvärd barriär med exempelvis 0,5 m mäktighet och högst 5*10-8 m/s genomsläpplighet.
Översiktsplan och sektionsritningar illustrerar hur barriären kan se ut med 1 m mäktighet.
Bilaga 3b M-01-1-001 Översiktsplan Bilaga 3c M-31-2-011 Tvärsektion 1 Bilaga 3d M-31-2-012 Tvärsektion 2
Kompletteringsbegäran punkt 15
Motivering till varför de delar av deponiområdet som har avrinning med grundvattenbildning mot Aspen inte ska förses med en geologisk barriär.
Bemötande
Det här är en missuppfattning av texten i miljökonsekvensbeskrivningen. På sidan 23 i MKB:n finns nedanstående text/bild. Bilden är nu ytterligare förtydligad med ett svagt rödfärgat område i nordväst. I MKB:n står det att:
Inom det rödmarkerade området ovan kommer alltså ingen deponering att ske, vilket beslutades efter det att Norconsult var klar med sin vattenutredning. Det rödmarkerade området har delvis avrinning mot Aspen, vilket visas med den grå/bruna ytan i kartan. Det rödmarkerade området kommer alltså endast att användas för byggnation av tillfartsväg där massor med halter understigande KM används. Därmed bedöms att ingen geologisk barriär behövs inom det rödmarkerade området.
Kompletteringsbegäran punkt 16
Beskrivning av vilka naturvårdande åtgärder som bolaget åtar sig att utföra. Åtgärderna ska illustreras på en karta, vilket också kan utgöra underlag vid framtida uppföljning och tillsyn.
Bemötande
Det är inte beslutat vilka naturvårdande åtgärder som kommer vidtas, då det inte är möjligt att idag säga vilka åtgärder som är bäst och effektivast att genomföra om 2, 5, 10 eller 20 år. Allt eftersom verksamheten flyttas och nya konsultationer med naturvårdsbiolog görs kommer detta utföras i samråd med tillsynsmyndigheten.
Kompletteringsbegäran punkt 17
Utredningar av påverkan på arterna revlummer, spillkråka, kungsfågel, knölskräddare, tjäder och groddjur samt förslag på åtgärder för att skydda dessa.
Bemötande
Naturvårdsbiolog på Naturcentrum har i bilaga 5 kommenterat påverkan på arterna ovan.
Sammanfattningsvis beskrivs arterna enligt följande:
Revlummer
Det bestånd av revlummer som påträffades vid naturvärdesinventeringen ligger strax utanför verksamhetsområdet och kommer således inte att påverkas av ansökt verksamhet. Inte heller några indirekta effekter bedöms beröra lumrarna.
Spillkråka
Arten bedöms inte häcka i området på grund av brist på lämpliga boträd, och födosök sker sannolikt endast sporadiskt. Vägdragningen bedöms därför inte ha någon påverkan på den lokala
populationen.
Kungsfågel
Artens bevarandestatus bedöms inte försämras ens på lokal nivå i samband med ansökt verksamhet eftersom arten är mycket vanlig i så gott som alla slags barrskogsmiljöer.
Knölskräddare
Diket kommer kulverteras längs en sträcka på 18 m, men eftersom diket som kompensationsåtgärd kommer att förlängas med en längre sträcka än så bedöms knölskräddarpopulationen inte påverkas, i synnerhet som arten tycks klara sig bra även i störda och människopåverkade miljöer.
Tjäder
Det finns inga fynduppgifter i modern tid i eller nära verksamhetsområdet, däremot finns något enstaka fynd ett par kilometer åt nordost. Inom verksamhetsområdet finns emellertid endast kalhyggen och yngre produktionsskog, varför tjäder inte bedöms förekomma inom området och den lokala populationen torde inte påverkas av ansökt verksamhet.
Groddjur
Vid den fördjupade artinventering som genomfördes 2019 hittades en ihoptorkad romklump samt enstaka yngel av vanlig groda. Bedömningen som gjordes i samband med den fördjupade
artinventeringen kvarstår: Med utgångspunkt i påträffade groddjur är bedömningen att sporadisk lek av vanlig groda sker i båda dikena, men att få av ynglen sannolikt överlever och att det inte rör sig om viktiga lokaler för arten vare sig på lokal nivå eller i ett mer storskaligt sammanhang. Dessutom ligger både dike 1 och större delen av dike 2 utanför verksamhetsområdet.
Kompletteringsbegäran punkt 18
Bättre beskrivning av hur verksamheten påverkar miljömålen.
Bemötande
Nedan beskrivs särskilt de områden som miljöförvaltningen vill ha förtydligat.
Bara naturlig försurning: Havs och vattenmyndigheten skriver på sin hemsida att den huvudsakliga orsaken till försurning är den omfattande förbränningen av svavelhaltig kol och olja under 1900-talet.
Men kraftigt minskade utsläpp har lett till att nedfallet av sulfat nu är nere på samma nivåer som för hundra år sedan. Idag är skogsbruket en starkt bidragande orsak till försurning.
En annan orsak till försurningen kan vara utsläpp av kväve. Utsläppen av kväveoxid kommer till en betydande del från fordon, men från deponiområdet kan det via dagvattendammen släppas ut näringsämnen såsom exempel kväve. Kväve kommer mätas vid inloppet och utloppet till dagvattendammen och förslag till utsläppshalter motsvarar Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten.
Ingen övergödning. Havs och vattenmyndigheten beskriver att övergödning är ett utbrett problem i våra sjöar, vattendrag och havsområden, framför allt i södra Sverige. Det försämrar vattenkvaliteten och kan i vissa fall orsaka syrebrist. Näringsämnen i form av kväve och fosfor finns naturligt i miljön men när extra näringsämnen tillförs i vattnet på grund av mänskliga aktiviteter kan övergödning uppstå.
Från deponiområdet kan det via dagvattendammen släppas ut näringsämnen i form av kväve och fosfor. Dessa ämnen kommer mätas vid inloppet och utloppet till dagvattendammen och förslag till utsläppshalter motsvarar Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten.
Giftfri miljö: Enligt miljömålet giftfri miljö ska människor, djur och växter inte utsättas för farliga ämnen som sprids när varor, kemiska produkter och material tillverkas, används och blir till avfall. För att skydda människors hälsa och den biologiska mångfalden behöver spridningen av farliga ämnen förebyggas och minska.
Inom det planerade verksamhetsområdet kommer överskottsmassor och liknande material tas emot som kan innehålla förhöjda halter. Det finns risk för att mottaget material har högre halter än tillåtet, för att kontrollera detta behövs goda rutiner, visuell kontroll av inkomna massor, analys av inkomna massor om de kommer från ett riskområde.
Därtill föreslår Massoptimering att en provtagningsyta inom delområde 1 avsätts för att kunna lägga massor som slumpmässigt ska provtas eller av att det av någon annan anledning bedöms att en analys behövs.
Under hela verksamhetsytan kommer en geologisk barriär anläggs där föroreningar vid passagen ska fördröjas, fastläggas och brytas ned så att inga oacceptabla olägenheter uppkommer för människors hälsa eller för miljön. Barriärens mäktighet är fastställd i Förordning (2001:512) om deponering av avfall.
Levande skogar samt Ett rikt växt- och djurliv Den planerade verksamheten kommer tillfälligtvis påverka miljömålet då skogen kommer avverkas i etapper. I den här fasen kommer skogen förlora sina värden. När varje etapp är färdigställd kommer ett växtetableringsskikt att påföras så att skog åter kan planteras. En naturvårdsbiolog kommer årligen konsulteras för att se hur det inom och utanför verksamhetsområdet kan vidtas åtgärder för att förhöjande värden kan vidtas så att
miljömålet inte motverkas. Exakta åtgärder är inte beslutade, men Massoptimering har som ambition att vidta åtgärder som höjer naturvärdena i närområdet.
Kompletteringsbegäran punkt 19
Kompletterande inventering av grävda och borrade brunnar samt eventuell påverkan på dessa.
Bemötande
Frågan har hänskjutits till vår konsult som utfört vattenutredningen, vilken svarar följande:
Den hydrogeologiska utredningen visar att risken för att omkringliggande brunnar, både grävda och borrade, påverkas av den inerta deponin är liten både kvalitativt och kvantitativt. I och med att det är en inert deponi som ska anläggas med små föroreningshalter från grus, sten och lera bedöms en brunnsinventering av brunnar i närområdet inte vara nödvändig.
Se bilaga 3a.
Kompletteringsbegäran punkt 20
En utredning som visar grundvattennivåer och grundvattenströmning inom deponiområdet. Särskilt fokus bör ligga på lokalisering av grundvattendelaren samt grundvattennivån vid den planerade dammen.
Vidare skriver miljöförvaltningen i sitt yttrande:
I grundvattenrör NC1902 som ligger närmast den planerade dammen är grundvattenytan relativt ytligt, endast 0,1-0,5 m under markytan. Det är oklart var grundvattenytan ligger i området där den nya damma ska anläggas samt om det finns det risk för inträngande grundvatten i dammen, då denna ska schaktas ur ca två meter.
Vi anser därför att man behöver göra en utredning som visar grundvattennivåer och grundvattenströmning inom deponiområdet. Särskilt fokus bör ligga på lokalisering av grundvattendelaren samt grundvattennivån vid den planerade dammen.
Bemötande
Frågan har hänskjutits till vår konsult som utfört vattenutredningen, vilken svarar följande:
Geologin inom deponiområdet består av ett tunt osammanhängande lager av morän på berg. Att göra en mer omfattande utredning kring grundvattennivåerna och grundvattenströmningen i deponiområdet hade inte gett någon ytterligare information för utredningens syfte. Den konceptuella modell som upprättats anses vara tillräcklig. Den planerade dammen kommer anläggas med en geologisk barriär i botten vilket kommer förhindra att grundvatten tränger in i dammen. Att utreda grundvattennivån vid dammen är således inte nödvändigt. Att utreda exakt lokalisering av grundvattendelaren som går genom området hade varit svårt och tidskrävande och bedöms inte vara nödvändigt för syftet med utredningen.
Kompletteringsbegäran punkt 21
Förtydligande av avsnitt 7.1 i vattenutredningen.
Bemötande
Frågan har hänskjutits till vår konsult som utfört vattenutredningen, vilken svarar följande:
Generellt sker det ett utbyte mellan yt- och grundvatten där ytvatten bildar grundvatten och grundvatten bildar ytvatten beroende på vilken nivå ytvatten- och grundvattenytan ligger. Med antagandet att en del av ytvattnet via infiltration bildar grundvatten kan man göra bedömningen att grundvattenbalansen mot Lärjeån inte påverkas. Även om inte allt vatten som avleds bildar grundvatten är det en så pass liten del av allt grundvatten som rinner mot Lärjeån som avleds som ytvatten att det kan betraktas som att grundvattenbalansen blir opåverkad.
Kompletteringsbegäran punkt 22
Redovisa halter och mängder av fosfor som kan tillföras Lärjeån från deponiområdet och hur detta inverkar på möjligheten att nå miljökvalitetsnormen för vatten. Bolaget bör även utveckla vilken påverkan som klorid kan ha på recipienten nedströms, särskilt med tanke på att man i ansökan beskriver att lera avses tas emot vid deponin samt risk för påverkan av PAH.
Bemötande
Frågan har hänskjutits till vår konsult som utfört vattenutredningen, vilken svarar följande:
Planerade deponeringsmassor förväntas ej innehålla höga halter fosfor. NFS 2004:10 anger inte högsta tillåtna lakvattenkoncentrationer från deponin. Från redan befintliga deponier vars mätdata redovisas i utförd vattenutredning är mängden fosfor i lakvattnet låg, vilket även förväntas från planerad inerta deponi.
Enligt mätdata från mätstationen Östra grenen i Lärjeån, ca 2,4 km uppströms utloppspunkten för planerad inert deponi, var halten totalfosfor i Lärjeån under 2016–2018 ca 70 μg/l som
medelvärde från 13 mätningar. Den högsta uppmätta fosforhalten var 150 μg/l och den lägsta halten var 27 μg/l. Enligt VISS var medelkoncentrationen i Lärjeån 71 μg/l under perioden 2007–
2012.
Enligt uppskattad utflödeskoncentration i vattenutredningen uppgår halten till ca 58 μg/l. Det bör noteras att beräkningarna använder mätdata från redan befintliga deponier och en
säkerhetsfaktor 2,5 i inflödet till föreslagen dagvattendamm. Utloppet från föreslagen dagvattendamm är till befintlig rinnväg ca 2 km uppströms anslutningspunkten till Lärjeån.
Följaktligen är fördröjt flöde om 67 l/s från deponeringsområdet ett lågt biflöde av hela
avrinningsområdet med samma anslutning till Lärjeån och fosforhalten kommer spädas ut under utbyggnadstiden.
Då uppskattad fosforutflödeskoncentration är lägre än uppmätt medelkoncentration i recipienten bedöms planområdet inte ha en negativ påverkan på Lärjeåns ekologiska status. Efter att deponin är färdigställd med ett täckande naturligt ytskikt kommer föroreningsbelastningen att minska och följaktligen försämras ej möjligheten att uppnå miljökvalitetsmålen.
Se även resonemang kring risk för höga kloridhalter i svaret till Länsstyrelsen under punkt 7.
NFS 2004:10 anger inte högsta tillåtna lakvattenkoncentration för PAH. PAH i lakvattnet bedöms därmed ej vara en risk då inerta deponier ej får ta emot massor med höga PAH-halter.
Se även bilaga 3a.
Kompletteringsbegäran punkt 23
Beskrivning av vad som krävs för att uppnå en vattenkvalitet som klarar miljöförvaltningens riktvärden för förorenat vatten.
Bemötande
I bemötande till länsstyrelsen, kompletteringsbegäran 6, redovisas förslag till halter för utgående vatten från dagvattendammen. Dessa värden motsvarar miljöförvaltningens riktvärden för förorenat vatten.
Frågan har även hänskjutits till vår konsult som utfört vattenutredningen, vilken svarar följande:
En dagvattendamm som är dimensionerad för god retentionstid bedöms vara tillräcklig för att uppfylla Göteborgs stads och Miljöförvaltningens riktvärden som årsmedel. Om provtagningar
visar att föroreningar överstiger riktvärdena och att det utgör en risk för nedströms belägna recipient kommer åtgärder att implementeras utifrån de föroreningarna som utgör en risk.
Kompletteringsbegäran punkt 24
Beskrivning av vilken reningsgrad som en större damm skulle ge, utifrån krav på bästa möjliga teknik vid dimensionering av reningsdammar.
Bemötande
Frågan har hänskjutits till vår konsult som utfört vattenutredningen, vilken svarar följande:
Föreslagen dagvattendamm är dimensionerad för optimal avskiljningskapacitet och en större damm ger endast marginell ökning i reningseffekt, se s. 19–20 i utförd vattenutredning.
Kompletteringsbegäran punkt 25
Förslag till försiktighetsåtgärder för att undvika grumling vid anläggande av geologisk barriär.
Bemötande
Det är av vikt att ha en god kontroll av det område där en geologisk barriär ska anläggas för att tidigt få indikationer på om grumlig förekommer. Att tidigt i planeringsfasen och uppbyggnadsfasen förebygga med sedimentfällor i diken och andra åtgärder.
När den geologiska barriären ska anläggas finns risk att lerpartiklar följer med regnvatten ut mot det omkringliggande diket och ner i sedimenteringsdammen. Ett sätt att åtgärda det är att lägga en skyddande klack/mur av grövre material närmast diket. Det går även att lägga erosionsskydd vid områden där det finns risk för erosion, se exempel i bild nedan.
Att avtäcka så små områden som möjligt, i etapper, allt eftersom arbetet fortskrider är en annan åtgärd för att minska risken för grumling.
För att förhindra att sediment transporteras vidare längs diket kan sedimentfällor anläggas och här kan de anläggas redan när diket grävs.
Målsättningen är förstås att så lite partiklar som möjligt ska nå den sista sedimenteringsdammen, men alla partiklar kommer inte avskiljas innan vattnet når den dammen. Sedimenteringsdammen är
utformad för att kunna hantera och avskilja partiklar så att det inte orsakar någon miljöpåverkan nedströms.
Kompletteringsbegäran punkt 26
Bemötande av synpunkt att närliggande Bredaremossen kan påverkas.
Bemötande
Frågan har hänskjutits till vår konsult som utfört vattenutredningen, vilken svarar följande:
Bredaremossen ligger nordväst om verksamhetsområdet, se bild nedan. Bredaremossen och dess utlopp kommer inte att påverkas. Avrinning från Bredaremossen sker åt nordväst.
Kompletteringsbegäran punkt 27
Förtydligande av att tillfartsvägen ingår i verksamhetsområdet.
Bemötande
Tillfartsvägen ingår i verksamhetsområdet. En reviderad karta finns i bilaga 6.
Kompletteringsbegäran punkt 28
Tvärsektioner som visar grundvattennivåer, jordlager och berggrund, den geologisk barriären samt reningsdammen.
Bemötande
Se svar ovan angående hydrogeologisk utredning punkt 20. Tvärsektion som visar grundvattennivåer, jordlager, berggrund, den geologiska barriären samt reningsdammen bedöms inte vara nödvändigt.
Kompletteringsbegäran punkt 29
Beskrivning av delverksamheten med uppläggning och skyddsåtgärder vid lagring av matjord som senare ska användas för sluttäckning.
Bemötande
Matjord kommer tas in för att kunna sluttäcka färdigställda ytor. Jorden kommer att särskiljas från andra inkomna massor, då jorden inte får deponeras. All jord som tas in behöver genomgå en grundläggande karaktärisering som redogör för bland annat ursprung, avfallskod och typ av massor.
Lagring/uppläggning av jord kommer ske på yta som har en geologisk barriär. Kontroll kommer utföras så att uppläggningen inte orsakar grumling i omgivande dike som leder till
sedimentationsdamm.
Varje delområde är i snitt drygt 30 000 m2 och ska förses med i snitt 0,3 m växtetableringsskikt. Det innebär att 9 100 m3 jord behövs för varje delområde. Då jorden kommer påföras succesivt när delområdet är färdigställt uppskattas att cirka 2 500 ton som mest förvaras åt gången innan det påförs ytan.
Bemötande av yttrande från kommunstyrelsen/miljö- och byggnämnden Lerums kommun
Punkterna nedan är de samma som i KS skrivelse.
Kompletteringsbegäran punkt 5
Sammanfattning av yttrande: I trafikutredningen står det att cirka hälften av transporterna bedöms köra via Lerum och hälften via Olofstorp. I de fall uppdelning av transporter inte kan säkerställas av verksamhetsutövaren behöver det beaktas i kompletterande utredningar gällande verksamhetens påverkan på buller, vibrationer, trafikmängder och luftkvalitet i Lerums kommun.
Bemötande
Över tid bedöms att transporterna kommer gå ungefär 50/50 från/till norr och söder om
anläggningen. Däremot kan det vara variationer vissa dagar, veckor och månader beroende på vart
närliggande byggprojekt pågår. Om det vid något tillfälle skulle bli något/några fler ekipage bedöms att varken buller, vibrationer, trafikmängder och luftkvalitet skulle påverkas så att det anses utgöra en olägenhet eller ett något riktvärde/gränsvärde överskrids.
Kompletteringsbegäran punkt 6
Sammanfattning av yttrande: Ansökan baseras på att det finns ett trafikmot vid Aspedalens station.
Det finns inget trafikmot där. Det återstår att köra genom en viadukt. Ansökan behöver kompletteras till att omfatta hela transportvägen på det lokala vägnätet fram till påfart/avfart E20.
Bemötande
Förslag på tillfartsväg från E20 till planerad deponi har ändrats. Nuvarande tillfartsväg utgår ifrån Kastenhofmotet på E20 via Dageborgsleden för att sedan använda Alingsåsvägen tills man kommer ut på Häradsvägen. Från denna punkt är tillfartsvägen lika med tidigare förslag. För ytterligare information finns en reviderad Trafikutredning i bilaga 7.
Kompletteringsbegäran punkt 7
Det råder begränsning av fordonshöjd (3,70m) på Göteborgsvägen för viadukt till påfart/avfart E20.
Bemötande
Tillfartsvägen har ändrats till Kastenhofsmotet, se svar ovan.
Kompletteringsbegäran punkt 8
Kommunen har genomfört analyser som visar att kapacitetsmax är nära på flera ställen på det kommunala vägnätet. Ansökan behöver kompletteras med analys och åtgärdsförslag kring hur kapaciteten påverkas och hur det åtgärdas.
Bemötande
Den planerade transportvägen utgår ifrån Kastenhofmotet på E20, via Dageborgsleden för att sedan använda Alingsåsvägen till man kommer ut på Häradsvägen. Enligt trafikprognos för Lerums kommun ser det i dagsläget och framöver ut så här på dessa vägar:
Kastenhofmotet
ÅF har tagit fram en förenklad åtgärdsvalsstudie för Dageborgsleden och Kastenhofsmotet under 2018. Inom denna har kapacitetsberäkningar utförts. Trafikräkningar och analys för nuläget visar inte på några egentliga kapacitetsproblem i nuläget. Vänstersvägande fordon från rampen från E20 kan behöva vänta tills en lucka i trafiken på Dageborgsleden uppstår men utslaget över en
högtrafiktimme utgör det ingen stor begränsning av trafikflödet och belastningsgraden är endast 0,35.
Detsamma gäller för vänstersvängande från Dageborgsleden söderifrån som ska köra på E20 västerut där belastningsgraden är 0,47.
Med 30 % ökad trafik enligt Trafikverkets uppräkningstal ökar belastningsgraderna. Från E20 är belastningsgraden 0,7 för vänstersvängande. Från Dageborgsleden S är belastningsgraden 0,62 bedömt med vänstersväng som begränsande faktor. Korsningspunkten är alltså relativt känslig för ökad trafik i sin nuvarande utformning.
ÅR 2040 med dagens resmönster ökar trafikflödet från E20 och Dageborgsleden S, med ca 50 %. Det innebär att belastningsgraden från E20 blir 1,07 och trafikplatsen är därmed överbelastad med stor risk för köbildning ut på E20 som följd.
Dageborgsleden och Alingsåsvägen
Inom ramarna för ÅVS Dageborgsleden gjordes även kapacitetsberäkningar i cirkulationsplatsen där Dageborgsleden möter Alingsåsvägen. Cirkulationsplatsen har i nuläget en belastningsgrad på 0,7 från Dageborgsleden som är den dimensionerande tillfarten.
År 2040 med dagens resmönster ökar denna tillfart med ca 40 % vilket ger en belastningsgrad på ca 1,1.
Cirkulationsplatsen klarar alltså med dagens utformning inte den ökade trafiken i scenariot med dagens resmönster och blir överbelastad. Belastningsgraden 1,1 innebär en köbildning som inte avvecklas under högtrafiktimmen.
Alingsåsvägen och Häradsvägen
I nuläget är belastningsgraden i cirkulationsplatsen låg. Tillfarten från Göteborgsvägen har belastningsgraden 0,38. Alingsåsvägen 0,36 och Häradsvägen 0,30.
År 2040 med dagens resmönster ökar belastningsgraden relativt jämnt i alla tre tillfarterna.
Belastningsgraden från Göteborgsvägen är 0,59, Alingsåsvägen 0,56 och Häradsvägen 0,49.
Korsningspunkten klarar därmed framtida trafik utan att nå sitt kapacitetstak.
Centrala Lerums tätort
Korsningarna nedan i centrala Lerums tätort ligger geografiskt nära varandra. Det kan därför inte uteslutas att korsningarna kan påverka varandra i högtrafik. Nulägets samt prognosticerade
trafikflöden på egen hand ger låga belastningsgrader och god framkomlighet så att korsningarna inte bedöms påverka varandra.
Beräkningarna tar inte hänsyn till oskyddade trafikanter. Oskyddade trafikanter i tillräcklig mängd kan inverka negativt på framkomligheten för biltrafik då det innebär stopp och ytterligare ett trafikslag att väja för men det kan också i rätt mängd ha en positiv effekt t ex om gående som korsar vägen bryter upp en dominerande trafikström så att trafik med väjningsplikt får möjlighet att köra.
På den detaljnivå dessa analyser genomförs finns inget som pekar på dålig framkomlighet i centrum med prognosticerad trafik eftersom marginalerna är så pass stora. Det antas dock en lägre
medelhastighet som följd av att köra i en miljö där många oskyddade trafikanter rör sig. Detta bedöms vara normalt för en centrummiljö och bedöms därför inte som ett framkomlighetsproblem.
Sammanfattande bedömning
Bedömningen är att den trafikökning som Massoptimering medför inte orsakar någon större påverkan på ovanstående trafikflöden nu och framöver. Se bifogad reviderad trafikutredning bilaga 7.
Kompletteringsbegäran punkt 9
Sammanfattning av yttrande: För Olofstorpsvägen önskar kommunen komplettering angående hur nedanstående hanteras, bland annat gällande vägens lämplighet samt åtgärder för ökad
trafiksäkerhet:
A. Beskrivning av delsträckans längd och körbanebredd samt kontroll av vägens standard enligt Trafikverkets publikation ”Vägar och gators utformning”
B. Vägsträckan trafikeras av LGF, cyklister och barn som invid vägkanten väntar på bussen. Vägen har ingen väggren. Busshållplatsen består endast av en stolpe i vägkanten. Trafiksäkerheten för hela vägsträckan för oskyddade trafikanter behöver beskrivas.
C. Vägen saknar belysning för större delen av sträckan, men har belysning från norra Häcksjövägen och söderut.
D. En dödsolycka våren 2020.
Bemötande
Ansvarig för vägens lämplighet, utformning och trafiksäkerhet ligger hos väghållaren. Större åtgärder planeras och finansieras via Regional plan som beslutas av Västra Götalands Regionen.
I den reviderade Trafikutredningen har beskrivningen av vägen och dess omgivning utvecklats.
Trafikverket avser att genomföra en åtgärdsvalsstudie för att identifiera eventuella brister och komma med åtgärdsförslag, där Massoptimering sitter med som deltagare. I dagsläget har inte Trafikverket några planerade åtgärder på vägen, förutom att bygga en GC-väg mellan Solåsvägen och Grankullevägen.
Frågan har ställts till Trafikverket angående dödsolyckan mellan cykel och lastbil under våren 2020.
Utredningen pågår fortfarande och det är inte klart hur mycket av resultatet av olyckan som kommer att bli offentligt på grund av sekretess.
Kompletteringsbegäran punkt 10
Sammanfattning av yttrande: Hastighetsbegränsningen är 30km/h förbi Torpskolan/Vattenpalatset.
Skolbarn passerar dagligen till gymnastik på Vattenpalatset. I texten står det 50 km/h. Planering av utbyggnad Torpskolan pågår. Revidera ansökan med anledning av detta.
Bemötande
Trafikutredningen har reviderats med rätt hastighetsbegränsning, förhöjda övergångsställen och nya trafikmätningsuppgifter.
Torpskolan kommer att utökas till F-9 klasser. Man skall gå från 550 elever till 750 och från enbart årskurs 6 – 9 till F– 9.
En utbyggnad av skolan planeras och man behöver en idrottshall. Idag använder man Vattenpalatset.
Det går inte i fortsättningen pga de små barnen som skall korsa Häradsvägen och inte heller för att Vattenpalatset behöver renoveras eller flyttas.
Planeringen är att detta skall vara klart till höstterminen 2023.
I den reviderade trafikutredningen övervägs förslag till trafiksäkerhetshöjande åtgärder vid skolan.
Kompletteringsbegäran punkt 11
Sammanfattning av yttrande: I kriterium för lokaliseringen står det att en BK1 väg krävs. Häradsbron är en BK1 väg. Bron är byggd 1958 och det är osäkert om den tål en ökad mängd trafik. Stabiliteten där är otillfredsställande och utgör sammantaget en säkerhetsrisk. Ansökan behöver kompletteras med en utredning om bron utöver dagens trafik tål antalet maximala belastningar.
Bemötande
Tillfartsvägen har ändrats så att Häradsbron inte kommer användas. Stabiliteten längs Säveån har analyserats och bedömts av SGI och finns i en omfattande rapport. Vår bedömning är att den trafikökning som deponin kommer att innebära inte påverkar skredrisken och eventuella sättningar i vägen eller i området mot Säveån.
Kompletteringsbegäran punkt 12
Det finns upphöjda gångpassager och avsmalningar, vilket inte är beskrivet.
Bemötande
Trafikutredningen har reviderats med information om upphöjda gångpassager, timglasformad stopphållplats och ljusreglerad gångpassage. Se bilaga 7.
Kompletteringsbegäran punkt 13
Ansökan behöver kompletteras med tillgängliga data om trafikmängder genom Lerum.
Bemötande
Trafikutredningen har reviderats i detta avseende. I den reviderade utredningen omfattar de centrala Lerum delsträckorna 5-8.
Kompletterande trafikmätningar har också genomförts på Olofstorpsvägen i Göteborgs kommun.
Ett normalår ökas den tunga trafiken i centrala Lerum (delsträckor 6 & 7) med 4%. Den totala trafikökningen för dessa delsträckor blir 0,3%.
Kompletteringsbegäran punkt 14
I kapitel 3 & 4 i trafikutredningen har påverkan på trafiksituationen beskrivits för Stenared och Olofstorp och trafiksäkerhetshöjande åtgärder i Olofstorp och Stenared föreslås. På samma sätt måste även påverkan på landsbygden samt påverkan i Lerums tätort studeras/analyseras och beskrivas.
Bemötande
Trafiksituationen finns beskriven med tillgängliga trafikmätningar och befintlig kollektivtrafik inklusive utbyggda hållplatslägen. GC-vägar och trottoarer finns beskrivna. Bebyggelsen runt vägen har beskrivits och skolor, affär och Lerums Arena finns omnämnda.
I den reviderade utredningen föreslås att bevakade övergångsställen i Lerum vid Torpskolan och Vattenpalatset installeras.
Om väghållaren bedömer att ytterligare åtgärder bör övervägas till exempel ändring till bevakade övergångsställen med tryckknapp, informationstavlor som visat hastigheten för bilar som närmar sig
