Studenter om den studiesociala
utredningen
SFS, TCO och Tria
Förord
Högskolestudier är en heltidssysselsättning och förutsätter att studenter dels har en rimlig studiemedelsnivå och dels ett fullgott socialt skydd som fångar upp vid såväl sjukdom, föräldraskap som arbetslöshet. Med generella och förutsägbara system skapas en trygghet som väcker människors vilja att ta steget att påbörja studier och möjligheten att fullfölja dem.
I mars 2009 presenterar den parlamentariska studiesociala kommittén förslag till förbättringar av studenternas sociala trygghetssystem. Det är en grannlaga uppgift regeringen gett kommittén då systemet ska täcka så många olika situationer. Direktivens omfattning vittnar om högt ställda ambitioner.
Studenterna är de som har förstahandserfarenhet av hur deras trygghetssystem fungerar Vi har därför valt att fråga studenterna om de områden som
utredningen berör. Vi har valt att även ställa frågor om ett område som den studiesociala kommittén inte berör, nämligen a-kassan och det borttagna studerandevillkoret. Vi tycker att det var ett stort misstag att ta bort
studenternas möjlighet till arbetslöshetsförsäkring. En uppfattning som visade sig delas av studenterna.
Kort sagt visar studenternas svar att det finns mycket som kan fungera betydligt bättre men också att en del av de nya förslagen i kommitténs direktiv inte bör genomföras. Efter att ha tagit del av svaren ser vi följande fyra åtgärder som de viktigaste förbättringarna kommittén kan föreslå för att förbättra studiesituationen för Sveriges studenter:
Höj studiemedlet
En höjning med minst 900 kr per månad är vad som behövs för att alla studenter ska få en vettig levnadsstandard.
Underlätta för studenter som blir sjuka
Idag får en student som är sjuk själv bekosta sin sjukdom under de första trettio sjukdagarna. Karenstiden för studenter behöver kortas. Mer än åtta av tio studenter vet inte vad de ska göra för att få ersättning vid sjukdom.
Informationen måste därför förbättras. Studenter har idag inte möjlighet att vara sjukskrivna på deltid, det måste bli möjligt.
Förbättra situationen för studenter med barn
Det är tydligt att vad som behövs för studenter som har barn är bättre ekonomiska villkor. Studenter som får barn måste få en föräldrapenning som det går att leva på.
Återinför möjligheten till a-kassa för studenter
Att det finns en arbetslöshetsförsäkring som studenter har tillgång till är av största vikt för att studenter ska ha goda möjligheter att hitta ett arbete som ligger i linje med deras utbildning. Något annat är att kasta bort den investering som studenten själv och samhället gjort i högskoleutbildningen.
I ett samhälle vars välstånd bygger på skapandet av ny kunskap bör studier ses som en lika viktig sysselsättning som arbete. I en
kunskapsnation måste alla studenter ha goda förutsättningar att studera och en trygghet vid sjukdom, föräldraskap och arbetslöshet.
Det hoppas vi och de tillfrågade studenterna att den studiesociala kommittén kommer att föreslå och regeringen att besluta. Vi ser fram emot det!
Moa Neuman, ordförande SFS Sture Nordh, ordförande TCO Lisa Nyberg, verksamhetschef Tria
Innehållsförteckning
Sammanfattning ...5
Den studiesociala kommittén ...6
Hur vi har gjort undersökningen ...6
Studenter om studiemedlet och fribeloppet ...8
Bakgrund ...8
Resultaten ...8
Problemlösning ...10
Studenter om bankerna...11
Bakgrund ...11
Resultaten ...11
Problemlösning ...12
Studenter om CSN...13
Bakgrund ...13
Resultaten ...13
Problemlösning ...14
Studenter om genomströmning ...14
Bakgrund ...14
Resultaten ...14
Problemlösning ...17
Studenter om sjukdom...18
Bakgrund ...18
Resultaten ...19
Problemlösning ...22
Bakgrund ...23
Resultaten ...23
Problemlösning ...25
Studenter om barn...25
Bakgrund ...25
Problemlösning ...27
Studenter om bostadsbidrag...27
Bakgrund ...27
Resultaten ...28
Problemlösning ...29
Studenter om arbetslöshetsförsäkring...29
Bakgrund ...29
Resultaten ...30
Problemlösning ...32
Studenter om försörjningsstöd ...32
Bakgrund ...32
Resultaten ...33
Problemlösning ...34
Studenter om livslångt lärande...34
Bakgrund ...34
Resultaten ...34
Problemlösning ...37
Bilaga 1: Sammanfattning av direktiven till den studiesociala utredningen ...38
Uppdraget ...38
Sammanfattning
Studenter om studiemedlet och fribeloppet
• Nio av tio studenter anser att studiemedlet behöver höjas. Studenter med barn och äldre studenter tillhör dem som tycker att studiemedlet behöver höjas med ett högre belopp.
• Mer än tre gånger så många studenter svarar när de ska prioritera mellan höjt studiemedel och höjt fribelopp att de önskar ett höjt studiemedel.
Studenter om bankerna
• Studenterna vill inte se att CSNs verksamhet tas över av banker.
Studenter om genomströmning
• Orsakerna till att studierna tar längre tid än planerat är många, den vanligaste orsaken är att studenter väljer fel utbildning och börjar på en ny.
Studenter om sjukdom
• Mer än åtta av tio studenter har inte tagit del av information om hur de gör för att få ersättning vid sjukdom.
• Sex av tio studenter som varit sjuka 30 dagar eller mer har inte fått någon form av ersättning vid sjukdom.
Studenter om studenthälsan
• Sex av tio studenter prioriterar att studenthälsan jobbar förebyggande inom det psykosociala området.
Studenter om barn
• En av fyra studenter har väntat med att skaffa barn på grund av studier.
• Studenter som har barn prioriterar främst högre tilläggsbidrag för att förbättra sin ekonomiska situation.
Studenter om bostadsbidrag
• Det finns en rad orsaker till att studenter inte söker bostadsbidrag men den vanligaste orsaken är oron för återbetalningskrav.
Studenter om arbetslöshetsförsäkring
• Åtta av tio studenter tycker att de ska ha möjlighet att få a-kassa efter avslutade studier. Nu när det inte är möjligt känner fyra av tio större oro inför framtiden.
Studenter om försörjningsstöd
• Fem procent av studenterna har under studietiden sökt försörjningsstöd.
Studenter om livslångt lärande
• Två tredjedelar av studenterna tror att de kommer att återkomma till högskolan senare i livet, efter att de avslutat studierna och börjat arbeta.
• Sju av tio studenter tror att de kommer att återkomma till högskolan på grund av behov av kompetensutveckling.
Den studiesociala kommittén
Den 23 november 2007 tillsattes en studiesocial kommitté med uppgift att utreda studenters studiesociala villkor. Utgångspunkt i arbetet är att studiemedelssystemet och de sociala trygghetssystemen ska samverka på ett optimalt sätt. Utifrån det ska kommittén överväga och föreslå åtgärder vad gäller studerandes ekonomiska och sociala situation.
Åtgärderna ska syfta till att den studerande har möjligheter att försörja sig och leva ett tryggt liv under sin studietid.1
Den studiesociala kommittén är en parlamentarisk kommitté med en ledamot från respektive riksdagsparti; Roger Tiefensee (c, kommitténs ordförande), Ella Bohlin (kd) Rosanna Dinamarca (v), Caroline
Helmersson Olsson (s), Christer Nylander (fp), Lage Rahm (mp) och Oskar Öholm (m).
Den nuvarande studiesociala kommitténs arbete bygger bland annat på 2003 års studiesociala utredning Studerande och trygghetssystemen, SOU 2003:130, i vilken det redogjordes för lösningar till flera av de problem som allt jämt är problem för studenter; att deltidssjukskrivning inte är möjlig, att studiemedlen inte värdesäkras i takt med den
samhällsekonomiska utvecklingen, att skyddsbestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst inte är anpassade till ett flexibelt användande av studiemedlen och att nivån i föräldraförsäkringen är alltför låg för studenter.
Efter två utredningar av de studiesociala villkoren inom loppet av fem år är det dags för reella förbättringar för studenterna.
Hur vi har gjort undersökningen
Studenternas erfarenheter och åsikter har inhämtats via en webbenkät.
Sex lärosäten valdes ut där webbenkäten distribuerades. De valda lärosätena var Göteborgs universitet, Lunds universitet,
Mittuniversitetet, Linköpings universitet, Högskolan i Skövde och Umeå universitet. Vi fick på så sätt en bra spridning mellan lärosäten i små och stora städer samt städer med och utan en påtaglig bostadsbrist vilket vi vet inverkar på studenternas studiesociala villkor. Utöver de sex prioriterade lärosätena har studenter på de flesta av landets övriga lärosäten också haft möjlighet att svara på enkäten.
Studenterna har nåtts av webbenkäten på olika sätt på olika lärosäten;
via lärosätets hemsida, via studentkårens hemsida, via nyhetsbrev och mejllistor. Studenterna har svarat på webbenkäten under tidsperioden den 23 november till den 14 december 2008. 2025 studenter har svarat på webbenkäten. Huvuddelen av de som besvarat enkäten studerar vid Lunds universitet, Göteborgs universitet och Mittuniversitetet.
Svarande finns även i större omfattning från studerande vid Högskolan i
1 För sammanfattning av den studiesociala kommitténs direktiv se bilaga 1 – läs mer om hela utredningen och kommitténs arbete på: http://www.sou.gov.se/studiesocial/index.htm
Skövde, Umeå universitet, Linköpings universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan i Kalmar, och Örebro universitet.
72 procent av dem som besvarat enkäten är kvinnor, 28 procent är män.
Det är något fler kvinnor än i studentpopulationen där 6 av 10 är kvinnor2. En majoritet, 54 procent, som besvarat enkäten är 20-24 år. 4 procent är 19 år eller yngre. 24 procent är 25-29 år. 12 procent är 30-37 år och 7 procent är 38 år eller äldre. De svarandes ålder stämmer tämligen väl överens med populationen.
14 procent av de svarande har hemmavarande barn under 18 år. Jämfört med andelen studenter i hela studentpopulationen är det färre då cirka 20 procent av samtliga studenter har hemmavarande barn under 18 år.
29 procent av de svarande två föräldrar med högskoleutbildning, 30 procent har en förälder med högskoleutbildning och 40 procent har ingen förälder med högskoleutbildning. I studentpopulationen har 48 procent ingen förälder med högskoleutbildning. De svarandes sociala bakgrund är därför något mer välutbildad än populationen.
89 procent av de svarande läser huvudsakligen på ett program samt 11 procent läser huvudsakligen fristående kurser. Det är en större andel programstudenter än i studentpopulationen. Ungefär två tredjedelar av studenterna läser kurser inom ett sammanhållet program. En tredjedel av studenterna läser enbart på fristående kurser.
98 procent av de svarande studerar på heltid, 2 procent studerar på deltid. Det är betydligt färre än i populationen där 23 procent studerade på deltid hösten 2006. Dessutom studerar 5 procent av de svarande huvudsakligen på distans. Det är färre än i studentpopulationen där en sjättedel av studenterna läser på distans.
27 procent av de svarande har studerat 0-2 terminer på högskolan, 25 procent har studerat 3-4 terminer på högskolan och 48 procent har studerat 5 eller fler terminer. 35 procent har 5 eller fler terminer kvar till examen, 32 procent har 3-4 terminer kvar till examen och 33 procent har 2 terminer eller mindre kvar till examen.
De på enkäten svarande studenterna skiljer sig något från hela
studentpopulationen, däremot inte på ett sätt som gör det troligt att de upplever en svårare studiesituation. Det är snarare troligt att de svarande har en bättre studiesocial situation än studentpopulationen i stort då en mindre andel har barn och en större andel har välutbildade föräldrar.
När vi presenterar resultaten i rapporten och använder begreppet
”studenter” syftar vi på de studenter som besvarat enkäten.
2 Samtliga jämförelser med studentpopulationen utgår från Högskoleverket, 2008: Vilka är studenter? En undersökning av studenterna i Sverige. Rapport 2008:33 R
Studenter om studiemedlet och fribeloppet
Bakgrund
Det har under en lång period varit fokus på att studenter inom den högre utbildningen i Sverige inte har möjlighet försörja sig på studiemedlet. Flera aktörer på det utbildningspolitiska området har påpekat att studenter varje månad går back 900 kronor3, och för närvarande är en stor andel studenter hänvisade till att ta lån från föräldrar och andra anhöriga för att klarar av sin ekonomiska situation.
Från politiskt håll verkar det finnas en vilja till att åtgärda problemet med det låga studiemedlet, då det inverkar negativt på
genomströmningen inom den högre utbildningen eftersom studenter tvingas till att jobba samtidigt som de ska bedriva studier på heltid.
Resultaten
I enkäten har studenterna svarat på en rad frågor kring studiemedlet och fribeloppet, och svaren visar på två huvudtendenser. För det första är det en klar majoritet som önskar ett höjt studiemedel jämfört med ett höjt fribelopp. Lite mer än tre gånger så många studenter svarar när de ska prioritera mellan höjt studiemedel och höjt fribelopp att de önskar ett höjt studiemedel.
Figur 1: Vilken av följande åtgärder prioriterar du högst för att förbättra din ekonomiska situation?
3 Beräkningen är SFS studentbudget, där det räknas med en inkomst via studiemedel på 7 492 kronor för 4 veckor – se SFS studentbudget på: http://www.sfs.se/sv/studentbudget
En student har följande reflektion över de ekonomiska resurserna under studietiden: Jag upplever själv skillnaden mellan de som har föräldrar med pengar och de som inte har det som stor. Klasskillnaden har aldrig tidigare varit så uppenbar som under universitetstiden. Och det märks framförallt i tillgången till resurser. Kniper det för mig måste jag gå till socialen vilket jag upplever som ett misslyckande, och det tär på
självförtroendet. De som har föräldrar med pengar kontakter dessa.
För det andra är det en majoritet på cirka 90 procent som anger att nivån på studiemedlet är för låg. Ungefär en tredjedel önskar en studiemedelshöjning på mellan 500 och 1 000 kronor.
Figur 2: Hur mycket tycker du att studiemedlet behöver höjas?
I dessa svar står studenter med barn ut eftersom en markant större andel av den gruppen jämfört med gruppen som helhet anger att de anser att studiemedlet är mycket för lågt och att studiemedlet ska höjas med mer än 1 500 kronor. Samtidigt är det ungefär dubbelt så många över 30 år som vill att studiemedlet ska höjas med mer än 1 500 kronor jämfört med studenter som är under 30 år.
Vad gäller fribeloppet önskar en klar majoritet, 3 av 4, att det höjs.
Studenter vill ha möjlighet att tjäna mer än det aktuella fribeloppet om 102 000 kronor om året utan att studiemedlen successivt minskas.
Dessutom svarar nästan 9 av10 att lön som tjänas under sommarperioden inte ska ingå i beräkningarna av fribeloppet.
Figur 3: Tycker du att lön som tjänas in under sommaren ska ingå i beräkningarna av fribeloppet?
Problemlösning
När det gäller åtgärder för att förbättra det ekonomiska läget visar resultaten att studenterna är klara i sina prioriteringar mellan höjt studiemedel och höjt fribelopp. Om studiemedlet ska verka rekryterande och ge den studerande goda förutsättningar för att bedriva
framgångsrika studier krävs det åtminstone två ändringar jämfört med dagens situation.
Det är brådskande med en höjning av studiemedlet med minst 900 kronor per månad eftersom det i nuläget helt enkelt inte går att få intäkter och utgifter att gå ihop som student med studiemedel.
Höjningen av studiemedlet bör prioriteras före en höjning av fribeloppet.
Dessutom bör den inkomst som studenterna på sommarmånaderna måste skaffa sig för att klara sitt uppehälle inte ingå i beräkningen av fribeloppet. Fribeloppet bör enbart baseras på de månader där
studenterna har en inkomst via studiemedelssystemet. Studiesociala kommitténs förslag om att höja fribeloppet till 130 000 är ett steg i rätt riktning men fortfarande kvarstår att höja studiemedlet till en rimlig nivå vilket har en klar förstaprioritet bland studenterna.
Studenter om bankerna
Bakgrund
Av direktiven till den studiesociala utredningen framgår att utredningen ska undersöka om andra aktörer än CSN ska hantera studielån: Vidare är det angeläget att överväga om och i så fall hur statens fordran
gentemot låntagare med befintliga lån och verksamheten med upplåning för nya studielån kan föras över i annan regi t.ex. banker.
Det är mot denna bakgrund enkäten innehåller frågor kring studenternas syn på för- och nackdelar med möjligheten att själv förhandla räntevillkor och återbetalningsvillkor för studiemedlet.
Resultaten
De vanligaste svaren på vilka problem studenter framför allt ser med möjligheten till individuella förhandlingar är (möjlighet att ange flera svarsalternativ):
• Då kan den student som är dålig på att förhandla få sämre villkor (76 procent)
• Då kan den student som har en dålig, eller ingen, relation med sin bank få sämre villkor (60 procent)
• Då kan den student som har en viss ålder få sämre villkor (53 procent) 4
När studenterna ska peka på fördelar med samma lösning lyfter de fram de tre följande svar som de mest centrala (möjlighet att ange flera
svarsalternativ):
• Då kan den student som är bra på att förhandla få bättre villkor (22 procent)
• Då kan den student som har bra betyg få bättre villkor (16 procent)
• Då kan den student som har en bra relation med sin bank få bättre villkor (16 procent)5
Den skeptiska inställningen till att låta bankarna ta över
studiemedelslånen från CSN bekräftas av att cirka 65 procent av de svarande avstyrker förslaget. Det är bara 5 procent som tycker att förslaget bör genomföras. Bland dem som är positiva till förslaget är det cirka tre gånger så många som har upplevt CSNs service och
information som antingen dålig eller mycket dålig jämfört med gruppen som avstyrker förslaget.
4 Frågan som ställdes: Varför vore det DÅLIGT om varje enskild student själv skulle förhandla räntevillkor och återbetalningsalternativ för sina studiemedel?
5Frågan som ställdes: Varför vore det BRA om varje enskild student själv skulle förhandla räntevillkor och återbetalningsalternativ för sina studiemedel?
Figur 4: Tycker du att detta förslag bör genomföras?6
Problemlösning
Det är uppenbart att det inte är studenterna som önskar att privata banker ska ta över hanteringen av studielånen. Därmed framstår förslaget om att låta bankarna ta över studielånen främst som ett
ideologiskt projekt eftersom den gruppen som berörs av förslaget mycket tydligt avstyrker förslaget.
Därmed blir den bästa lösningen att bibehålla hanteringen av
studielånen hos CSN. Det finns helt enkelt inte stöd för förslaget bland studenter, samtidig som en majoritet i samma grupp påpekar att
förslaget om det genomförs kan ha en rad negativa effekter för specifika studentgrupper, vilket inte är acceptabelt. Genomföras förslaget vill det potentiellt komma att gynna redan gynnade grupper inom den högre utbildningen.
6Förslaget var presenterat på följande sätt i enkäten: En av de frågor som studiesociala
utredningen ska ta ställning till är om de privata bankerna ska ta över CSNs uppgift att ha hand om studielånen.
Studenter om CSN
Bakgrund
Utifrån studentperspektivet är det centralt att mötet med CSN är en positiv upplevelse. Med andra ord har CSNs information och servicenivå stor betydelse för studenters möjlighet till att göra relevante ekonomiska prioriteringar under studietiden, vilket i sin tur har stor inverkan på möjligheterna till att genomföra studierna på bäst möjliga sätt.
Avstampet för enkäten har varit en bild av att studentpopulationen i stort upplever att CSNs levererar bra service och information.
Resultaten
Studenternas enkätsvar bekräftar på en övergripande nivå förhandsbilden av CSN.
Figur 5: Hur har du upplevt CSNs information och service till dig personligen?
För varje enskild person som är missnöjd med information och service från CSN är det fyra personer som är nöjda. Samtidig är det enbart 1 utav 20 som anger att CSNs information och service är mycket dålig.
Det är en relativ stor andel på ungefär 40 procent som svarar varken bra eller dålig på frågan. En möjlig tolkning av detta är, att det finns en stor grupp bland de studerande som har sin kontakt med CSN genom
hemsidan och personlig inloggning, och därmed inte upplever att de har
en personlig kontakt med CSN. Detta är positivt, eftersom det visar på att CSN erbjuder effektiva och uppskattade lösningar för sina kunder.
Problemlösning
Helt övergripande blir slutsatsen kring studenternas syn på CSN att det finns väldigt lite problem och det därför inte finns anledning att rikta kritik emot CSN. Detta utesluter självfallet inte att det också i
fortsättningen går att förbättra CSNs verksamhet, exempelvis genom ytterligare elektroniska tjänster. Dock kvarstår slutsatsen att utifrån de förutsättningar som CSN ges i nuläget av statsmakterna bedriver CSN en verksamhet som ger en stor majoritet av nöjda studenter.
Studenter om genomströmning
Bakgrund
Från politiskt håll är det önskvärt att öka genomströmningen i den högre utbildningen – att studenter ska ta sin examen på ett mindre antal terminer än vad de gör i dagsläget. Den studiesociala utredningen har i uppgift att utreda och föreslå hur studiemedlet kan användas som ett verktyg för att öka genomströmningen i högskoleutbildning.
När statistik över hur många studenter som tar ut en examen inom utsatt tid studeras är det viktigt att ha i minnet att inte alla som
påbörjar studier i högskolan har för avsikt att avsluta studierna med en examen. Det gäller speciellt gruppen som läser fristående kurser. För att få en anställning krävs inte heller alltid en examen. Många arbetsgivare efterfrågar i första hand avklarade poäng i vissa ämnen. Examenskrav finns främst för yrken som kräver legitimation eller speciell behörighet som till exempel utbildningarna till sjuksköterska, läkare och lärare.
Högskoleverket och SCB redovisar vartannat år genomströmningen i högskolans grundutbildning. För att erhålla en magisterexamen krävs 8 terminers studier. Medianstudietiden för examinerade med generell examen 2005/06 var 12 terminer brutto och 9 terminer netto.7
Bruttostudietid beräknas som antal registrerade terminer från och med första terminen en person var registrerad i svensk högskola till och med den terminen examen togs ut inklusive uppehållsterminer.
Nettostudietid beräknas på samma sätt men exklusive uppehållsterminer.
Resultaten
Ungefär 70 procent av studenterna har inte tagit längre tid på sig att slutföra sina studier än vad de planerat. Medan cirka 30 procent av studenterna har tagit längre tid på sig att slutföra sina studier än vad de planerat.
7 Högskoleverket och SCB, Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden UF 20 SM 0702, Universitet och Högskolor Genomströmning och resultat i högskolans grundutbildning t.o.m.
2005/06
Figur 6: Har du tagit längre tid på dig än du planerat att slutföra dina studier?
Den vanligaste anledningen till att studierna tagit längre tid än planerat är att studenter valt fel utbildning och börjat på en ny. Två andra
vanliga anledningar till att studierna tagit längre tid är att studenterna jobbat mycket vid sidan av studierna och att de tagit frivilliga
studieuppehåll. En student beskriver hur jobbet inverkar på studierna:
När man måste arbeta samtidigt blir det svårt att hinna med i ett redan högt tempo på universitetet. Därför kan det ta lite längre tid.
Figur 7: Varför har det tagit längre tid än du planerat? (Välj de viktigaste anledningarna, max 3 alternativ)
Flera andra orsaker till längre studietid är vanliga, däribland frivilliga engagemang i kår/förening/nation, otillräckligt stöd för att klara studierna, sjukdom, utlandsstudier och barn.
Studenterna har också fått frågan om hur det har påverkat dem att studierna tagit längre tid än beräknat. Det är en tredelad bild som framkommer av hur en längre studietid har påverkat studenterna och deras studier. Av studenterna tycker i storleksordning en tredjedel att det påverkat dem positivt, en tredjedel att de påverkat dem negativt och en tredjedel anger ingetdera.
Figur 8: Hur har det påverkat dig och dina studier att det tagit längre tid än beräknat?
Två studenter som anser att det påverkat dem positivt säger: Mycket
sundare att ta en paus än att springa på. Det gav perspektiv på
utbildningen och studierna. Jag blev en BÄTTRE och friskare student med en paus respektive. Har gett mig nya perspektiv på studierna, det är först nu jag förstår vad jag håller på med!
En student som tycker att det påverkat negativt säger: Är en
målmedveten och ambitiös person som alltid klarar av det jag tar mig för, känns som ett misslyckande att inte klara av studier och jobb. Medan en annan student ser både för- och nackdelar och säger: Bådadera. Det positiva är att jag är mer kunnig, medveten och socialt kompetent. Det negativa är att jag är äldre och fattig.
Problemlösning
Den vanligaste anledningen till att studierna tar längre tid än planerat är att studenter väljer fel utbildning och påbörjar en ny. Att kunna byta utbildning om man valt fel är mycket viktigt för den enskilde. Ett system som premierar genomströmning bör därför inte motverka eller straffa att studenter väljer en ny utbildning.
För att minska felvalet är det angeläget att det finns en mycket god studie- och yrkesvägledning i gymnasieskolan, högskolan och andra skolformer men också att den som inte befinner sig i utbildning har möjlighet till en god studie- och yrkesvägledning.
Den andra vanligaste orsaken till att studierna tar längre tid är att studenterna jobbar mycket vid sidan av studierna. För att komma åt detta problem bör studiemedlet höjas så att studenter kan ägna sin tid att studera och inte tvingas jobba för att kunna försörja sig. En tredjedel av de studenter som jobbar uppger att detta inverkar negativt på deras studier.8 Snabbare genomströmning kräver höjda studiemedel.
Frivilliga studieuppehåll är den tredje vanligaste orsaken till att
studierna tar längre tid än planerat. Frivilliga studieuppehåll kan vara både positiva och negativa för studenten. Att välja att jobba ett eller flera år under sin studietid kan vara negativt om studenten väljer att göra det för att studietiden är så pressad att man väljer att jobba för att slippa leva på studiemedel. Att däremot välja ett frivilligt engagemang i en kår, förening eller nation eller att ta ett avbrott i studierna för att ta ett kvalificerat jobb eller för att resa och lära sig språk kan vara positivt för studenten.
Studenter om sjukdom
Bakgrund
Den studiesociala kommittén har i uppdrag att: överväga om gränsdragningen mellan studiemedelssystemet och de sociala
trygghetssystemen behöver förtydligas så att systemen kan samverka på ett optimalt sätt och, i förekommande fall, föreslå sådana förtydliganden.
Eller, för det fall kommittén finner att gränsdragningen mellan systemen inte behöver förtydligas, se över och lämna förslag till hur förbättringar kan göras i andra former och på andra sätt inom studiemedelssystemet.
Det finns i princip två system som omfattar studenter som drabbas av långvarig sjukdom. I det ena fallet är det CSN som ansvarar för
eventuell ekonomisk ersättning, i det andra Försäkringskassan. Vilket system som gäller beror på om studenten har arbetat innan sina studier, jobbar vid sidan av sina studier eller om personen lever endast på
studiemedel.
Grundregeln är att studenter som får studiemedel och blir sjuka ska anmäla det till Försäkringskassan första sjukdagen. Om studenten sjukskrivs får studenten, utan krav på motprestation, behålla sitt studiemedel och har därmed rätt till förlängt studiemedel motsvarande sjukperioden, dock längst till terminsslut. Det inverkar inte på det antal veckor som studenten är berättigad studiemedel. Om sjukperioden är längre än 30 dagar avskrivs lånedelen för resterande sjukdagar.
8Högskoleverket, 2007: Studentspegeln 2007, Rapport 2007:20 R
.
Ersättningen administreras av CSN, och det är Försäkringskassan som ansvarar för att den sjuke studenten får rehabilitering om det behövs.
För att ha rätt till ersättning från CSN under sjukperioden krävs både att studenten tar studiemedel för samtliga studieveckor och är
sjukskriven på heltid. Det går inte att vara sjukskriven på deltid. Det krävs dessutom att studenten har ansökt om studiemedel innan personen i fråga blev sjuk.
Studenter som arbetar parallellt med sina studier eller har arbetat tidigare kan ha en sjukpenninggrundad inkomst (SGI). Det finns i huvudsak tre former av SGI för studenter; aktiv SGI, vilande SGI och studietids-SGI. Aktiv SGI omfattar dem som arbetar parallellt med sina studier. Vid eventuell sjukdom har individen rätt till ersättning för inkomstbortfall, det vill säga för det arbete individen inte har möjlighet att utföra. Det har med andra ord inget med studierna att göra, utan är kopplat till arbetet. Då gäller en karensdag.
För den som har förvärvsarbetat under en längre tid före sina studier finns möjlighet till vilande SGI. Detta innebär att när studierna är avslutade, alternativt permanent avbrutna, återtar individen den SGI som personen hade innan studierna. För att få behålla sin SGI på detta sätt krävs att personen i fråga tar studiemedel under hela studietiden och varje studievecka.
Den som arbetat med en inkomst som överstiger 24 procent av prisbasbeloppet har rätt till så kallad studietids-SGI, vilket 2008 motsvarar en inkomst över 10 032 kronor per månad. Det finns inget krav på att arbetet är årligen återkommande eller stadigvarande. För den som har vilande SGI, tar studiemedel och arbetar vid sidan av sina studier ligger studietids-SGI till grund för beräkning av till exempel sjukpenning och tillfällig föräldrapenning under studietiden.
Resultaten
I enkäten har studenterna svarat på frågan om de tidigare tagit del av information om hur de ska göra för att få sjukpenning om de blir sjuka under sin studietid. En mycket liten andel av studenterna vet vad som gäller om de blir sjuka. 8 av 10 har inte tagit del av information kring hur de gör för att få sjukpenning vid sjukdom under studietiden.
Figur 9: Har du tidigare tagit del av information om hur du gör för att få sjukpenning om du blir sjuk under din studietid?
I enkäten har de studenter som varit sjuka någon gång under studietiden fått svara på om de har sjukanmält sig till
försäkringskassan. 9 av 10 som varit sjuka någon gång under studietiden har aldrig sjukanmält sig till Försäkringskassan.
Figur 10: Har du sjukanmält dig till Försäkringskassan under din studietid?
I enkäten har de studenter som varit sjuka någon gång under studietiden också tillfrågats om de fått någon form av sjukpenning.
Figur 11: Har du fått någon form av sjukpenning?
96 procent av studenterna som någon gång varit sjuka under studietiden har inte fått någon form av sjukpenning.
Cirka 5 procent av studenterna har varit sjuka en sammanhängande tid av 30 dagar eller mer. Av dem har drygt 6 av 10 inte fått någon form av sjukpenning. 3 av 10 har fått sitt studiemedel omvandlat till
sjukpenning och ungefär 2 av 10 har jobbat innan studierna och därmed kvalificerat sig till sjukpenning.
Problemlösning
Studier är en lika viktig sysselsättning som arbete och studenter bör därför ha samma trygghet som arbetstagare. I praktiken innebär CSNs regler för ersättning vid sjukdom en karenstid på 30 dagar i jämförelse med en förvärvsarbetande som har en karensdag. Det är inte en rimlig och befogad skillnad mellan studerande och yrkesarbetande.
Till skillnad från det system som omfattar förvärvsarbetande finns det i dag inte någon möjlighet för studenter att sjukskriva sig på deltid. Med tanke på dagens samhällsdebatt om långtidssjukskrivningar och vikten av att så snabbt som möjligt komma tillbaka till sysselsättning på åtminstone deltid är denna begränsning inte bara orättvis utan även otidsenlig. Det finns ingen anledning att inte erbjuda studenterna samma flexibilitet.
Det nya studiemedelssystemet som infördes 1 juli 2001 hade bland annat för avsikt att vara flexibelt. Denna flexibilitet skulle bland annat
innebära att den studerande skulle ha möjlighet att spara veckor med studiemedel, genom att inte ta ut medel för hela studieperioden. Detta motverkas helt av sjukförsäkringssystemet, som kräver att den
drabbade uppburit studiemedel under hela studieperioden. Det drabbar de studenter som arbetat in en SGI innan studierna och som finansierar sina studier helt eller delvis på annat sätt än med studiemedel. Som oftast ovetande om att de då förlorar sin inarbetade SGI. Studier och inte uppbärandet av studiemedel bör vara det som gör att studenten får behålla sin SGI.
Det är också uppenbart att informationen till studenter om vad de ska göra samt vad de har rätt till vid sjukdom inte fungerar. Informationen till studenter behöver kraftigt förbättras. All information om
studiesociala villkor för studenter, inklusive studenter som blir sjuka, bör därför samlas på ett ställe. Studenter som blir sjuka ska bara behöva vända sig till en instans för att få den hjälp de behöver och har rätt till.
Vi vet sedan tidigare att studenters möjlighet till rehabilitering också kraftigt behöver förstärkas.
Studenter om studenthälsan
Bakgrund
Den utvärderingen av högskolornas arbete med bland annat hälsovård, som Högskoleverket genomförde 20079 utgör avstampet för den
studiesociala utredningens arbete med att ta fram förslag på insatser som kan förbättra studenthälsovården.
I den utvärderingen kom det bland annat fram att formerna för hur lärosätena gör undersökningar av studenternas fysiska och psykiska hälsa borde utvecklas för att därigenom kunna förbättra
studenthälsovården. Med denna utgångspunkt ställdes en rad frågor till studenterna om deras behov av samt uppfattning om studenthälsan.
Resultaten
Den helt klara uppfattningen bland studenterna är att det behövs en studenthälsa. Det är cirka 95 procent som svarar bekräftande på frågan:
tycker du att det behövs en studenthälsovård? Emellertid är det bara cirka 15 procent som har besökt en studenthälsovård.
Figur 12: Har du haft kontakt med studenthälsan på din ort?
Med andra ord verkar det som att studenterna anser att en studenthälsovård är en naturlig och nödvändig del av lärosätenas
9Högskoleverket, Rapport 2007:24 Studier – karriär – hälsa
verksamhet, även om det är ett mindre andel som använder studenthälsan.
Utöver behovet av studenthälsa har enkäten försökt att få fram en bild av hur studenter uppfattar studenthälsan samt vilka frågor som bör prioriteras i studenthälsans arbete. Studenterna önskar att
studenthälsan prioriterar följande tre arbetsuppgifter (möjlighet till maximalt tre svarsalternativ):
• Förebyggande inom det psykosociala området (62 procent)
• Fysisk och psykisk studiemiljö/arbetsmiljö (45 procent)
• Behandlande inom det psykosociala området (44 procent) 10 Figur 13: Vad är ditt intryck av studenthälsan?
Studenterna har på en övergripande nivå ett positivt intryck av studenthälsan. Ungefär 70 procent har ett positivt intryck av studenthälsan, medan det endast är 1 av 20 som har ett negativt
intryck. I gruppen som har besökt studenthälsan är andelen som har en positiv inställning till studenthälsan större än i gruppen som helhet. Det indikerar att studenthälsan utför ett viktigt arbete på ett bra sätt och som uppskattas av studenterna.
När det gäller prioriteringar, är det uppenbart att det är på det psykosociala område det största behovet för en både förebyggande och behandlande insats finns. En student har beskrivit det på följande vis:
10 Frågan som ställdes: Vad tycker du är de viktigaste uppgifterna för studenthälsan?
Om vi får högre ekonomisk status så blir ohälsan och avhoppen färre och fler vågar kompetensutveckla sig. Lägg mer resurser på att förebygga studenters psykiska hälsa.
Problemlösning
Det finns behov av ytterligare insatser inom studenthälsovården. Det måste prioriteras ekonomiska resurser för det arbete som studenthälsan förväntas utföra.
Det är helt uppenbart att studenterna upplever att studenthälsovården bör fokusera arbetet mot det psykosociala området. Detta bekräftar tendensen, att många studenter upplever stress och oro under
studietiden vilket bland annat förorsakas av dålig ekonomi. Detta ger också en rad fysiska symptom som exempelvis sömnbesvär och
huvudvärk. 11
Samtidig är det fortsatt en utmaning att skapa en mer enhetlig
studenthälsovård över hela landet där det finns en miniminivå för vad studenter ska ha tillgång till. Det får inte bli godtyckligt om studenter får den hjälp de är i behov av.
Studenter om barn
Bakgrund
Det är i storleksordning 20 procent av studenterna som har hemmavarande barn vilket motsvarar cirka 60 000 studenter. 12 Studenter med barn drabbas många gånger extra hårt av det låga studiemedlet eftersom de har sämre möjligheter än andra studenter att jobba vid sidan av studierna.
I direktiven till den studiesociala utredningen har gruppen studenter med barn också en central placering: Kommittén ska utvärdera betydelsen av tilläggsbidraget inom studiemedlet för studerande med barn och överväga om det finns behov av ytterligare underlätta situationen för dessa studerande.
Studenter med barn är en av de grupper inom den högre utbildningen som har störst behov av ett välfungerande samspel mellan
studiemedelsystemet och de sociala trygghetssystemen. Det finns stora utmaningar för denna grupp exempelvis en mycket låg föräldrapenning, förutsättningar för att vara hemma med sjukt barn, villkor för partnern att ta ut föräldrapenning och havandeskapspenning.
Resultaten
Enkäten innehöll en fråga om huruvida studenter har väntat med att skaffa sig barn på grund av studier. Nästan en fjärdedel av studenterna har gjort så.
11Se Klara dig själv – SFS rapport om studenters möjlighet att fullfölja studierna
12 I innevarande enkät är andelen med hemmavarande barn under 18 år cirka 14 procent.
Figur 14: Har du väntat med att skaffa barn på grund av studier?
Studenter som har barn tillfrågades om vilka åtgärder de skulle vilja se för att förbättra sin egen situation.
Figur 15: Vilka förbättringar för studenter med barn skulle du helst vilja se?
S o m f r a m g å r ä r d e t
Som framgår av figuren är det en relativ jämn fördelning mellan de olika svarskategorierna vilket bekräftar att det krävs ett helhetsgrepp kring gruppen studenter med barn. Det är dock nedanstående tre
förbättringsförslag som rankas högst inom gruppen av studenter med barn (möjlighet till maximalt tre svarsalternativ):
• Höjt extra tillägg till studiemedlet för föräldrar (80 procent)
• Högre studiemedel (56 procent)
• Schemastrukturering (45 procent)13
En student med barn uttrycker sig såhär kring sin situation: När jag jobbar kan jag ta en dag ledigt för att följa med barnet på läkarbesök. När jag studerar får jag schemat så sent, att det är svårt att ändra tiden, och omöjligt att vara borta utan att få extrauppgifter. Önskar att det togs större hänsyn till studerande med barn, både studiesocialt och
ekonomiskt.
Problemlösning
Enkätsvaren visar på fler problem som bör åtgärdas genom den studiesociala utredningen för att skapa reella ekonomiska
förutsättningar för att skaffa barn under studietiden. Exempelvis är studenter som inte jobbat innan studierna hänvisade till
föräldraförsäkringens grundnivå som ger en månadsinkomst före skatt på 5 400 kronor. Detta är för lågt för personer som vill öka sin
kompetens genom utbildning, och föräldrapenningen för studenter borde motsvarar minst fullt studiemedel efter skatt.
Samtidig är studenter med barn som anförts tidigare en grupp som har svårare att få extra inkomster via förvärvsarbete. Lösningen blir därmed – utöver en bättre föräldraförsäkring – att säkerställa bättre
ekonomiska villkor för gruppen vilket kan ske genom högre extra tillägg, högre studiemedel eller högre barnbidrag.
Problemen för studenter med barn är inte enbart av ekonomisk art. Det finns också behov av att hitta lösningar såsom exempelvis bättre
schemastrukturering som gör det möjligt att anpassa studier med ett liv som föräldrar.
Studenter om bostadsbidrag
Bakgrund
Kostnaden för bostad är för den största delen av studenterna den enskilt största utgiften. Ungefär en tredjedel av studenterna betalar över 4 000 kronor per månad för sitt boende.14 För 20 år sedan utgjorde
boendekostnaden i genomsnitt ungefär en femtedel av de månatliga
13 Prioriteringarna delas av studenter utan barn.
14 Se rapport från CSN från 2008: CSNs enkätundersökning av de studerandes ekonomiska och sociala situation - http://www.csn.se/2.174/1.3903
utgifterna för en student medan de idag utgör cirka en tredjedel.15 Samtidig är det bara cirka 15 procent av studenterna som får bostadsbidrag.16
När det gäller boendeform är studenterna indelade i tre huvudgrupper, en tredjedel som äger bostad, en tredjedel som har hyreslägenhet och en tredjedel som har en studentbostad. Inför terminsstarten 2008
sammanställde SFS en lägesrapport som visade att bostadssituationen är kritisk i en rad av landets stora studentstäder som exempelvis Lund, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala. Här är det ofta svårt att få en bostad innan terminsstart och väntetiden på korridorrum kan vara upp till ett år.17
Resultaten
Figur 16: Har du låtit bli att söka bostadsbidrag någon gång? I så fall varför (du kan välja flera svarsalternativ)?
Resultaten visar att det finns en rad orsaker till att studenter inte söker bostadsbidrag. Det är inte möjligt att utifrån enkäten ge något entydigt svar på orsakerna till att studenter inte så ofta söker bostadsbidrag. Det
15 Institutet för Privatekonomi hos Swedbank -
http://www.swedbank.se/sst/inf/out/infOutWww1/0,,140939_m487_161837,00.html
16 Se Högskolestuderandes levnadsvillkor 2007 från SCB. I denna enkät är det dock cirka 25 procent som svarar att de har fått bostadsbidrag under studietiden.
17 SFS, SFS bostadsrapport 2008 - http://www.sfs.se/sv/node/635
är dock intressant att den orsaken som lyft fram i flest tillfälle är jag är orolig för återbetalningskrav.
Det visar på behovet av att minska risken för att studenter hamnar i en situation där de tvingas betala tillbaka bostadsbidraget. Dessutom konstaterar många studenter att hyran tar upp en stor del av
intäkterna: Tycker det är märkligt att drygt halva studielånet går till hyran då studentbostäder ofta är dyrare än vanliga lägenheter.
Problemlösning
Som framgår av bakgrunden om bostadsbidraget finns det många skäl att göra detta bidrag mer tillgängligt för studenter. Huvudorsaken är att bostadskostnaden är den utgift som har störst inverkan på
studentbudgeten och därmed på studenters möjlighet att försörja sig och leva ett tryggt liv under studietiden.
En lösning är att basera bostadsbidraget på terminsinkomst då det minskar risken för att studenter blir återbetalningsskyldiga. Dessutom kan risken för återbetalning också minskas genom att höja takbeloppen inom systemet för bostadsbidrag så att det motsvarar
studiemedelssystemets fribelopp.
Härutöver är det problematiskt att bostadsbidraget begränsas till gruppen under 29 år, om inte personen i fråga har barn. I
storleksordning 90 000 studenter är över 29 år och en stor del av dem har inte barn och är inte mer gynnad än yngre studenter. De bör också ha möjlighet att erhålla bostadsbidrag.
Studenter om arbetslöshetsförsäkring
Bakgrund
Innan januari 2007 var det möjligt för studenter som var medlemmar i en a-kassa och som slutfört en högskoleutbildning att efter 3 månader få grundbeloppet i a-kassan, 320 kr om dagen. Regeringen avskaffade studerandevillkoret och sänkte den överhoppningsbara tiden som hade gjort det lättare för studenter att gå från studier till arbete. Regeringen tycks tro att studenter som valt att investera tid och pengar i en högre utbildning hellre väljer att försörja sig genom a-kassa än genom förvärvsarbete. Det är inte rimligt att anta att nyutexaminerade studenter skulle sakna motivation och vilja att arbeta. Det är ju just i syfte att få ett stimulerande arbete som många investerar i en högre utbildning.
Utan den arbetslivserfarenhet som så ofta efterfrågas i jobbannonserna är risken stor att den nyligen studerande inte får ett jobb i direkt
anslutning till examen. Det tar helt enkelt lite tid att gå från examen till att etablera sig på arbetsmarknaden. Studenter behöver en a-kassa som underlättar att gå från studier till arbete. 38 000 personer fick år 2005 med stöd av studerandevillkoret arbetslöshetsförsäkringens
grundbelopp. Av dessa var 90 procent mellan 20-29 år och 53 procent var kvinnor.
Den genomsnittliga tid som nyutexaminerade studenter är arbetslösa är inte särskilt lång. De 38 000 före detta studenterna som år 2005 fick a- kassa baserad på studentvillkoret fick ersättning under i genomsnitt tre och en halv månad. Med andra ord handlar det oftast om en
övergångsperiod.18 Den studiesociala kommittén har tyvärr inte fått i uppdrag av regeringen att utreda studenters behov av en
arbetslöshetsförsäkring.
Resultaten
Vi frågade om studenter tycker att de ska ha möjlighet att få a-kassa efter avslutad utbildning. 8 av 10 anser att de bör ha rätt till a-kassa.
Endast 7 procent anser att studenter inte ska ha rätt till a-kassa efter avslutade studier. 13 procent svarar att de inte vet.
Figur 17: Tycker du att studenter ska har möjlighet att få a-kassa vid avslutade utbildning?
En student kommenterar det såhär: Det är ganska vanligt att man inte får jobb samma dag som man tar examen, tryggad inkomst behövs under en period där man söker jobb. En annan student framhåller att: Det är en satsning som bör löna sig, och man vill helst inte tvingas ta första
18TCO och SFS, 2006: Regeringens förändringar av a-kassan slår hårt mot studenterna
bästa jobb, utan ha möjligheten att få ett arbete som är relaterat till sin utbildning.
Den största andelen studenter, 6 av 10, tycker att behovet av a-kassa eller annat ekonomiskt stöd är som störst efter avslutade studier. 2 av 10 tycker att behovet är som störst under studietidens sommarmånader.
Figur 18: När tycker du behovet av a-kassa eller annat ekonomiskt stöd är som störst?
Studenterna tillfrågades hur borttagandet av studerandevillkoret i arbetslöshetsförsäkringen påverkat dem. 45 procent av studenterna har inte påverkats av att studenter inte längre har möjlighet till a-kassa efter avslutade studier. Men 36 procent uppger att de nu känner större oro inför framtiden. Av de studenter som är i slutet av sin utbildning uppger en lägre andel, 36 procent, att det inte påverkat dem och en större andel, 48 procent, uppger att de nu känner större oro inför framtiden.
Figur 19: Hur har det påverkat dig att det inte längre är möjligt för studenter som avslutat sin utbildning att få a-kassa
(möjlighet till flera svarsalternativ)?
Problemlösning
Det finns bara en bra lösning på detta problem och det är att studenter återigen får möjlighet till a-kassa vid arbetslöshet efter avslutade studier. Det är av största vikt för att studenter ska ges goda möjligheter att hitta ett arbete som ligger i linje med deras utbildning.
Borttagande av studerandevillkoret i arbetslöshetsförsäkringen kommer att leda till att genomströmningen minskar i högskolan då studenter stannar kvar en eller flera terminer extra för att försörja sig på studiemedel.
Studenter om försörjningsstöd
Bakgrund
Till en början är det oroväckande att studenter i tvingas söka
försörjningsstöd. Det finns tyvärr studenter som hamnar i en situation där de har behov av försörjningsstöd. Detta är främst ett problem som uppstår under sommarperioden. Samtidig är det väldigt olika vilka krav
som studenter bemöts med från kommun till kommun, eller även från stadsdel till stadsdel.19
Resultaten
Figur 20: Har du någon gång under din studietid sökt socialbidrag (försörjningsstöd)?
Det är i storleksordning 5 procent av studenterna, som anger att de under studietiden har sökt försörjningsstöd och som framgår av figuren ovanför är det cirka 3 procent som har fått tilldelat stöd. Dessutom framgår det av kommentarerna till svaren att det verkar finnas en grupp som står i en ohållbar ekonomisk situation men som istället för att söka försörjningsstöd väljer att låna pengar av till exempel föräldrar eller andra nära anhöriga.
Analyseras studenternas sociala bakgrund – här definierad utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund – blir det klart, att det finns en överrepresentation i gruppen som inte har högskoleutbildade föräldrar när det gäller att söka försörjningsstöd. Det är ungefär 7 procent i gruppen ej högskoleutbildade föräldrar som anger att de någon gång under studietiden har sökt socialbidrag medan motsvarande andel bland studenter med två högskoleutbildade föräldrar är 3 procent.
19 För ytterligare information om studenter och försörjningsstöd se gärna SFS Trygghetshandbok:
http://www.sfs.se/files/sfs/PT1-1-0809_SFS_Trygghetshandbok_Slutgiltig_081119.pdf
Givet att det finns ett generellt positivt samband mellan utbildningsnivå och inkomst – ju högre utbildningsnivå desto större inkomst – indikerar dessa siffror att det finns en studentgrupp som inte har möjlighet att få ekonomiskt stöd hemifrån och därmed är hänvisade till att söka
försörjningsstöd.
Problemlösning
Enkätsvaren ger främst en bild av att behovet för försörjningsstöd bland studentgruppen ungefär motsvarar det allmänna behovet i samhället i stort.20 Detta visar på brister inom både socialförsäkrings- och
studiemedelssystemet. Studenter inte borde hamna i en situation, där de tvingas komplettare sin inkomst med ekonomiskt bistånd. Samtidigt indikerar enkäten att dessa brister kan leda till social snedvridning och därmed på sikt minska mångfalden inom den högre utbildningen, eftersom det finns en studentgrupp som inte har möjlighet att få ekonomiskt stöd från föräldrar eller andra nära anhöriga.
Därmed blir det centralt att genomföra politiska ändringar som gör att studenter får samma inkomsttrygghet som arbetstagare vid sjukdom, arbetslöshet och föräldraskap så att studenter inte ska behöva söka försörjningsstöd. Dessutom är det viktigt att då studenter söker försörjningsstöd ska de bedömas individuellt och inte avslås direkt på grund av att de är studerande.
Studenter om livslångt lärande
Bakgrund
Dagens och morgondagens arbetsliv är i ständig förändring. Därför behöver människor kunna vidareutveckla sin kompetens och utveckla ny kunskap under hela yrkeslivet. Ett arbetsliv är 40 år långt och kanske längre än så för dem som idag genomgår en högskoleutbildning.
Möjligheterna att lära mer och lära helt nytt behöver därför vara många.
Resultaten
I undersökningen svarade studenterna på frågan om de tror att de kommer att återkomma till högskolan senare i livet, efter att de avslutat sina studier och börjat arbeta. En mycket stor andel av studenterna tror att de under sitt yrkesverksamma liv kommer att återkomma till
högskolan. Två tredjedelar tror att de kommer att göra det. 3 av 10 tror att de inte kommer att göra det.
20 Socialstyrelsens statistikdatabas om ekonomiskt bistånd:
http://192.137.163.40/epcfs/FisFrameSet.asp?FHStart=ja&W=1152&H=720
Figur 21: Tror du att du kommer att återkomma till högskolan senare i livet, efter att du avslutat dina studier och börjat arbeta?
Studenterna svarade också på frågan om varför de tror att de kommer att återkomma till högskolan. Den i särklass vanligaste orsaken till att studenter tror att de kommer att återkomma till högskolan är att de är i behov av kompetensutveckling, det anges av drygt 70 procent.
Figur 22: Varför tror du att du skulle återkomma till högskolan (möjlighet till flera svarsalternativ)?
I undersökningen tillfrågades studenterna också om vad de såg som det största hindret för att återkomma till högskolan. Ekonomin uppges som det största hindret, det anger drygt 6 av 10 studenter. Därefter är tid det hinder som studenterna ser för att återkomma till högskolan, det anger knappt 4 av 10.
Figur 23: Vad ser du för eventuella hinder med att återkomma till högskolan (möjlighet till flera svarsalternativ)?
Problemlösning
För att möjliggöra för människor att återkomma till högskolan för att fylla på kunskaper under hela sitt arbetsliv krävs betydligt bättre ekonomiska villkor. Om det livslånga lärandet ska bli verklighet för alla är det viktigt att högskolan blir mer av en fortbildande institution för redan yrkesverksamma och att utbildningsutbudet är väl anpassat också till de redan yrkesverksammas behov och villkor.
Ovanstående kräver att utbildningen kan ske flexibelt och att det finns goda möjligheter att validera kunskap som förvärvats utanför det formella utbildningssystemet. Det kräver också att högskolan har resurser att ge ett utbud av vidareutbildning med både långa och korta kurser samt program på både grundläggande och avancerad nivå.
Bilaga 1: Sammanfattning av direktiven till den studiesociala utredningen
Uppdraget
Studiesociala frågor
En kommitté ska, med utgångspunkt i att studiemedelssystemet och de sociala trygghetssystemen ska samverka på ett optimalt sätt, överväga och föreslå åtgärder vad gäller studerandes ekonomiska och sociala situation, så att den studerande har möjligheter att försörja sig och leva ett tryggt liv under sin studietid. Kommittén ska:
– överväga om gränsdragningen mellan studiemedelssystemet och de sociala trygghetssystemen behöver förtydligas så att systemen kan samverka på ett optimalt sätt och, i före- kommande fall, föreslå sådana förtydliganden, eller, för det fall kommittén finner att gränsdragningen mellan systemen inte behöver förtydligas, se över och lämna förslag till hur förbättringar kan göras i andra former och på andra sätt inom studiemedelssystemet,
– kartlägga kommunernas tillämpning av socialtjänstlagen (2001:453) och praxis vad gäller försörjningsstöd till
studerande,
– utvärdera betydelsen av tilläggsbidraget inom studiemedlet för studerande med barn och överväga om det finns behov av att ytterligare underlätta situationen för dessa studerande,
– utreda om det ur ett studiesocialt perspektiv finns behov av att göra insatser för att förbättra studenthälsovården och, i så fall, föreslå hur detta kan ske samt överväga om natio- nella riktlinjer behöver tas fram för studenthälsoarbetet med utgångspunkt i Högskoleverkets rapport 2007:24 R,
14
– föreslå vilka verktyg som kan användas i arbetet med att minska studenternas alkoholkonsumtion,
– föreslå hur informationen till studerande om de studie- sociala frågorna kan samlas och förbättras, och
– definiera vilka studerandegrupper och utbildningsformer som ska omfattas av de förslag som lämnas.
Studiemedelssystemet
Utgångspunkten för uppdraget är att grundstrukturen inom studiemedelssystemet ska ligga fast. Kommittén ska:
– överväga och föreslå hur framtida beloppsnivåer och fri- belopp inom studiemedelssystemet ska se ut i syfte att skapa ett långsiktigt hållbart system som säkerställer en skälig levnadsnivå för de studerande och ger förutsättningar att bedriva effektiva studier, och
– utreda och föreslå förändringar i regelverket inom studie- medelssystemet i riktning mot ett enklare och mer generellt system och i anslutning till detta särskilt överväga om regelverket kring studiemedel för studier utomlands och det högre bidraget ska förenklas.
Studiestödsadministration Kommittén ska:
– förutsättningslöst pröva och föreslå hur statens utgifter för studiestödsadministration kan minskas genom att hela eller delar av verksamheten hanteras och organiseras på ett mer ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt, analysera CSNs uppgifter i syfte att pröva om myndighetens uppgifter kan renodlas och effektiviseras samt pröva om hela eller delar av verksamheten kan överföras i annan regi eller till annan aktör,
– överväga vilken ledningsform CSN ska ha, och
– utreda om statens fordran gentemot låntagare med befintliga lån och verksamheten med upplåning för nya studielån kan överföras i annan regi (t.ex. banker) och, i förekommande fall, föreslå hur detta bör ske.
Ökad genomströmning i den högre utbildningen Kommittén ska:
– utreda och föreslå hur studiemedlet kan användas som ett verktyg för att öka genomströmningen i högskole-
utbildning, t.ex. genom att införa en examensbonus eller ett s.k. peng-per-poäng-system, och
– analysera vilka konsekvenser ett förslag som syftar till att öka genomströmningen får för studenternas studiesociala situation och studieval.
Felaktiga utbetalningar och jämställdhet
Kommittén ska i tillämpliga delar föreslå åtgärder för att förhindra felaktiga utbetalningar inom studiemedelssystemet.
Vidare ska kommittén tillämpa ett jämställdhetsperspektiv i sina analyser och förslag så att studiemedelssystemet bidrar till jämställdhet mellan kvinnor och män.
