ARKEOLOGISK RAPPORT 2004:46
Nya stenåldersboplatser i södra Göteborg
Hulan i Askim Utredning | Göteborgs kommun Tom Wennberg
BILD
ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636
© Göteborgs Stadsmuseum 2004 Norra Hamngatan 12 411 14 GÖTEBORG www.stadsmuseum.goteborg.se REDAKTION Magnus von der Luft Johannes Nieminen Ulf Ragnesten Fredrika Ödlund OMSLAGETS GRAFISKA FORM OCH LAYOUT Mimmi Andersson Teckning: Hans Dillner
FORNLÄMNING ASKIM Int. 145-147 Arkeologisk utredning
På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götaland utförde Göteborgs Stadsmuseum med anledning av planerad husbyggnation en arkeologisk utredning i Hulan juli månad 2004. Utredningens syfte var att klarlägga fornlämningsbilden i det aktuella området.
Totalt grävdes 23 schakt och 15 provgropar. Sammanlagt påträffades tre tidi- gare okända fornlämningar. Lämningarna utgjordes framförallt av slagen och bear- betad flinta och i ett fall påträffades även anläggningar. Preliminärt dateras forn- lämningarna till senmesolitikum (Int. 145), mellan neolitikum (Int.146) samt sten- ålder (Int. 147). Vid fortsatt exploatering bör fornlämningarna undergå vidare un- dersökningar.
ADMINISTRATIVA UPPGIFTER
Länsstyrelsens beslut nr: 431-9345-2004
Uppdragsgivare: Göteborgs fastighetskontor
Läge: Hulan 4:24, 4:27, 4:28, 4:29, 4:5, 4:6 och 7:1, Askim socken, Göteborgs kommun
Ekonomisk karta: 6B 7d = 6173 Koordinater i rikets nät: X 6389 / Y 1269
Grävningsorsak: Planerad byggnation av bostadshus Grävningsinstitution: Göteborgs Stadsmuseum
Tidpunkt för undersökning i fält: 2004-07-06 – 2004-07-09 Undersökt yta: 125 m2 på en yta av ca 5 hektar Antal arkeologtimmar i fält: 48
Antal maskintimmar: 16
Platsledare: Tom Wennberg
Övriga deltagare i fält: Ulf Ragnesten
TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ
Utredningsområdet är beläget i Askim socken mellan Lindås och Billdal väster om Södra Särövägen (fig 1 och 2). Det ca 5 hektar stora området är starkt kuperat och består idag av berg och skogsmark. Det är beläget mellan 10 till 42 m över havet.
Genom området löper en nordsydlig dalgång längs vilken en asfalterad cykelväg anlagts. Dalgången består delvis av en bäck/våtmark vilken dränerar området i nordlig riktning. Enligt muntlig tradition på platsen utgör dalgången den gamla kustvägen till Särö vilket bekräftas av kartmaterial från 1800-talet. Områdets nord- västra del består av en platå vilken utgörs av ett arkeologiskt intressant sadelläge.
Undersökningsområdets östra och nordöstra delar består av högre partier vilka utgörs av berg i dagen med mellanliggande skogsbeklädda ytor. I norr ligger en mindre damm. I söder mynnar dalgången ut i flackare partier.
I området finns den centralt belägna fornlämningen As128 samt den i områdets östra utkant belägna fyndplatsen As129 (fig 3). Fornlämning As129 består av en skivskrapa påträffad mellan Södra Särövägen och hälleberg. Fornlämningen As 128 består av lösfynden spånkniv, skivskrapa och bearbetade avslag samt slagen flinta. Fynden dateras utan närmare precisering till stenålder.
UTSEENDE FÖRE UNDERSÖKNING
Undersökningsområdet består i sin nordöstra del av berg med magrare häll och ljungmarker. I övrigt består underökningsområdet av ett oexploaterat grönom- råde bestående av grövre ädellövträd samt en hel del döda träd. Tvärs igenom området går en dalgång med ett stråk av våtmark och en asfalterad cykelväg. I områdets västra del består grönområdet av tall.
Inom området har konstaterats förekomst av den skyddsklassade större vatten- salamandern. Arten kräver särskild hänsyn. Dess lekdamm och dess övervintrings- platser får inte störas. Lekdammen ligger i norra delen (fig 3). Lämpliga övervint- ringsplatser finns i anslutning till stenar/block, murar och eventuellt liggande, stör- re döda träd (lågor).
Våtmarken/bäcken sm går genom området är värdefull och känslig. Vid even- tuella ingrepp måste hydrologin beaktas särskilt.
TIDIGARE FYND OCH UNDERSÖKNINGAR
Inom området finns de registrerade fornlämningarna As128 och As129 (fig 3). As 128 uppmärksammades först vid John Ekströms ”antikvarisk-topografiska” under- sökning av Askims socken 1917. Det samlades då in en kärna, ett spån och ett fem- tontal avslag. Göteborgs arkeologiska museum förvärvade 1982 ett flintmaterial av amatörarkeologen Johan Bunyan Johansson bestående av bl.a. en spånkniv, en skivskrapa och bearbetade avslag. Platsen registrerades som fornlämning 1973 vid Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering som fyndplats för flinta. Med an- ledning av asfaltering av den nord-sydliga grusvägen utfördes 1982 en
provundersökning av Göteborgs arkeologiska museum i form av enstaka
provgropar. Syftet var att lokalisera och dokumentera fyndplatsen. Undersökningen utfördes som vad vi idag skulle kalla en normal utredning. Detta medför att
fornlämning ej avgränsades och resulterade i att fyndplatsen omtolkades som boplats utan synlig anläggning (Manneby 1983). As128 kan med hänsyn till fynden utan närmare precisering allmänt dateras till stenålder.
As129 är en fyndplats vilken sammanfaller med områdets östra gräns och be- står av en skivskrapa. Fyndplatsen har ett osäkert läge och skivskrapan är registre- rad som ett lösfynd.
MÅLSÄTTNING
Utredningen syftade till att
undersöka statusen över tidigare okända fornläm- ningar i det berörda området.
UNDERSÖKNINGSMETOD
Utifrån områdets topografi delades fältarbetet upp i tre delar. Första delen bestod av studier av äldre kartmaterial som underlag till en mindre fältinventering. Områ- det inventerades med tyngdpunkt på de högre belägna bergspartierna. Detta följdes av provgropsgrävning i de otillgängliga partierna. Slutligen maskingrävdes schakt på i övrigt åtkomliga ytor. Uppskattningsvis kunde ca hälften av undersökningsom- rådet utredas med grävmaskin.
KART- OCH ARKIVSTUDIER
Inom området utfördes en kart och arkivstudie för att spåra områdets äldre nyttjan- de. Enligt lokal utsago påstods grusvägen, som 1982 asfalterats till cykelväg, ha ett äldre ursprung. Detta konfirmerades av kartor från 1800-talet där det kunde konsta- teras att cykelvägen motsvarar den ursprungliga kustvägen mellan Särö och troligt- vis Askims by. På sockenkartan från 1855 framgår tydligt kustvägens dåvarande sträckning igenom utredningsområdet (fig 4). Den går även att identifiera på Hu- lans utägokarta från 1846 (fig 5). Den har således en äldre härkomst och har tro- ligtvis ett ursprung långt ner i vår historia. Caféet i Billdal ligger längs denna äldre vägsträckning och har enligt lokal utsago föregåtts av ett värdshus. Man färdades tidigare gärna nära havet då detta uppfattades som säkrare mot överfall än i inlan- det.
Området har i övrigt främst nyttjats som utägo i historisk tid. Enligt Hulans ägokarta från 1846 med tillhörande textdokument framgår att exploateringsområdet då nyttjades som betesbackar, däld och betesmark. Enligt SAOB motsvarar backar i detta fall mark otjänlig för odling och däld motsvarar ungefär vad vi idag skulle kalla åkerteg. I övrigt beskrivs det aktuella området i termer som bråte, betesdråg, och berg i utmark. Enligt samma ordbok motsvarar bråte ”markområde där i oord- ning liggande samling av fällda eller kullblåsta träd” och dråg ”sumpig dalsträck- ning”. Sammantaget har området delvis nyttjats som betesmark. Övriga delar i området uppfattas ha fungerat som utmark.
GRÄVNINGSIAKTTAGELSER
Totalt grävdes 15 provgropar och 23 schakt inom undersökningsområdet. Utred- ningen resulterade i tre nyupptäckta fornlämningar vilka tilldelats de interimistiska beteckningarna 145-147 (fig 7). Provgroparna och fältinventeringen påvisade över- lag inga indikationer av förhistorisk aktivitet. Undantaget är provgroparna 6-9 som grävdes på en terrass i områdets östligaste del. Här framkom ett mindre material slagen flint av finkornig kvalité i klart påförda lager. Detta lagers proveniens är oklar. Möjligen härrör det från anläggandet av Södra Särövägen och har då en koppling till fyndplatsen As129. I förlängningen kan det då vara en del av aktivite- terna vid den öster om belägna neolitiska boplatsen As130 (fig 3).
Nedan kommer bara de schakt behandlas som berör de nyupptäckta fornläm- ningarna. En komplett lista med beskrivningar över provgropar och schakt presen- teras i bilaga 1. Respektive fornlämning beskrivs var för sig.
INT 145
Fornlämningen med den interimistiska beteckningen 145 påträffades på fastigheten Hulan 4:24 i undersökningsområdets västra del (fig 6). Den framkom på en platå som utgjordes av ett nord-sydligt sadelläge ca 20-25 m.ö.h.. Sammanlagt grävdes 5 schakt (schakt 1-5) på och i anslutning till platån som samtliga påvisade en större eller mindre mängd flinta (bilaga 1). I fornlämningens västra del framkom under förnan ett mycket flintrikt klapperstenslager som i schakt 1 hade en tjocklek av 0,5 meter. Fynden uppfattades avta nedåt. Detta lager påträffades även i schakt 2 men grävdes där ej igenom. I schakt 3 påträffades ett rödbrunt sandigt lager med ett tiotal avslag som ej grävdes igenom. I Schakt 4 var lagret under förnan av en mera torvig karaktär och är förmodligen rester efter en äldre våtmark. Här kom ett större kärnfragment. Även i schakt 5 framkom stora mängder slagen flinta. Det är svårt att i nuläget avgöra ifall detta schakt tillhör den aktuella fornlämningen eller den österut påträffade fornlämningen Int 146. Det påträffades inga anläggningar påträf- fades på Int 145.
Fyndbeskrivning
Boplatsen bestod av rikliga mängder slagen flinta. Detta var framförallt påtagligt i det anmärkningsvärt fyndrika klapperstenslagret i väster. Inget fyndmaterial togs in men den fältmässiga bedömningen av flintan i schakt 1 visade förutom 50-talet avslag/avfall på ca 5 kärnor, 2 skrapor, 7 retuscherade avslag samt 2 knackstens- fragment. Flintkvaliteten var väldigt mångsidig med inslag av både finkornig och grovkornig flinta. I övrigt framkom flinta över hela platån.
Tolkning och datering
Fornlämning Int 145 uppfattas som en större boplats med ett rikt flintmaterial. Be- varandegraden av anläggningar gick inte att utröna av utredningen. Inga ledartefak- ter påträffades så någon säker datering går inte att fastställa. Generellt i regionen indikerar dock stora mängder flinta med brokig kvalitetssammansättning på senme- solitikum/lihultkultur. Att den framkom i ett klapperstenslager ca 25 m.ö.h tyder dock på en äldre datering. Möjligtvis kan det vara en mellanmesolitisk sandarnabo- plats påverkad av transgressionen. Man kan preliminärt antaga att boplatsen härrör från tiden omkring transgressonsmaximum eller tidsperioden före.
INT 146
Fornlämningen påträffades på fastigheterna Hulan 4:24, 4:28 samt 7:1 och var belägen i dalgångens nordliga del ca 20-15 m.ö.h. (fig 6). Den övervägande delen av boplatsytan lutar åt norr och nordväst. Sammanlagt grävdes sex schakt inom fornlämningen (schakt 6-11). Förutom ett relativt stort flintmaterial påträffades en mindre stenpackning i schakt 7 samt en grop i schakt 9. Fyndmaterialet framkom i en humös grå sand vilken i boplatsens utkanter hade en blockigare karaktär. Schakt 11 kan tyckas vara lite långt ifrån övriga fyndförande schakt men högre upp i backen i de näraliggande
provgroparna 10-14 framkom inget fyndmaterial. Det är högst sannolikt att fyndmaterialet från schakt 11 tillhör den aktuella fornlämningen.
Fyndbeskrivning
Fyndmaterialet bestod av en relativt riklig mängd finkornig flinta. Den stora mängden flinta framkom i schakt 7, 8, 10 och 11. I schakt 7 var en stor del av flintan bränd. I detta schakt framkom även två raka spån och en cylindrisk spånkärna i närheten av den tidigare omnämnda stenpackningen. I schakt 10 framkom ett 40-tal avslag och en kniv. Generellt påträffades mycket kvarts som delvis uppfattades som slagen. Inga tydliga avslag eller redskap kunde dock konstateras. Ingen keramik påträffades.
Tolkning och datering
Fornlämningens njurlika form och den kraftigare höjdskillnad norr om den förmodade utsträckningen antyder en kustboplats med norrläge vid en mindre havsvik. Spånen och spånkärnan är ledartefakter för gropkeramisk kultur och påvisar att boplatsen är från mellanneolitikum. Anmärkningsvärt är närvaron av anläggningar vilket ger fornlämningen hög arkeologisk potential.
INT 147
Fornlämningen med den interimistiska beteckningen 147 påträffades i undersökningsområdets södra del på fastigheten Hulan 7:1 ca 20-25 m.ö.h.
(fig 7). Sammanlagt grävdes tre schakt som kan anses ingå i fornlämningen.
Dessa utgörs av schakt 14, 15 och 17 i vilka fyndmaterial framkom (fig 6).
Boplatsen utgörs av slagen flinta i varierande omfattning. I schakt 14 och 15 framkom en mindre mängd flintor. Under förnan i schakt 17 påträffades ett organiskt lager vilket uppfattades rikligt på flinta. Det grävdes ej igenom med hänsyn till avståndet till As128. Inga anläggningar påträffades. I övrigt verkar området till viss del stört av grus och torvtäkter eller liknande historiska aktiviteter.
Fyndbeskrivning
Fyndmaterialet bestod uteslutande av flinta. I schakt 14 och 15 framkom samman- lagt två kärnor, ett spån samt ett par avslag. Direkt under förnan i schakt 17 påträf- fades omgående fem avslag. Denna indiktation på stora mängder flinta antydde att vi förmodligen var i utkanten av As128. Spånen högre upp i backen samt den finkorniga flintkvalitén tyder också på det.
Tolkning och datering
Denna boplats är troligen den östra delen av As128. Som tidigare nämnts tyder den högre koncentrationen flinta i väster i kombination med den fina flinkvalitén på det. Förhållandet dem emellan får klargöras vid en eventuell förundersökning av boplatserna. Inga daterande fynd påträffades men i analogi med tolkningen av As128 kan man våga sig på den vida dateringen stenålder (Manneby 1983).
SAMMANFATTNING
Göteborg stadsmuseum har under juli månad 2004 utfört en arkeologisk utredning i Hulan, Askims socken i södra Göteborg. Utredningen resulterade i tre nyupptäckta fornlämningar vilka erhållit de interimistiska beteckningarna 145-147. Samtliga har bedömts som boplatser enligt definitionerna i FMIS. Samtliga lämningar uppfattas som stenåldersboplatser med hänsyn till fyndmaterial och höjd över havet. Tolk- ning och datering av boplatserna skall uppfattas som preliminära.
Int. 145 tolkas som en boplats från mesolitikums andra halva med en tyngd- punkt omkring transgressonsmaximum. Ett ansenligt flintmaterial innehållande redskap och knackstenar härrörande från ett klapperstenslager styrker detta anta- gande.
Längre ner mot norr i den sydnordliga dalgången påträffades fornlämning Int.
146. Där framkom både anläggningar och ett karakteristiskt flintmaterial med led- artefakter. En cylindrisk spånkärna och två raka spån daterar denna boplats till
mellanmesolitikum och gropkeramisk kultur. Anmärkningsvärt var den relativt stora mängden kvarts.
Öster om den registrerade fornlämningen As128 påträffades en boplats be- nämnd Int. 147. Den gick inte att närmare datera men kan mycket väl höra ihop med As128. Relationen dem emellan bör klarläggas vid en eventuell förundersök- ning.
Sammanfattningsvis visade sig detta välbevarade område vara rikt på fornlämning- ar. Troligen kan samtliga dateras till stenålder. En annan intressant aspekt är att gamla kustvägen går genom området med en förmodad lång historisk bakgrund.
ANTIKVARISK BEDÖMNING
Om exploatering fortgår bör de nyupptäckta fornlämningarna Int. 145-147
jämte den tidigare registrerade As128 genomgå vidare undersökning. Sam-
tidigt bör vid planering av området hänsyn tagas till den äldre vägsträckning
som går genom området. Den Antikvariska bedömningen är att dess ut-
sträckning bör bevaras.
LITTERATUR
Andersson, Stina., Rex-Svensson, Kerstin & Wigforss, Johan. 1978. Sorteringsc- hema för flinta. FYNDrapporter. 1978. Göteborg.
Manneby, Hans. 1983. Askim 123, Hagen – Boplatsområde, stenålder. FYND rap- porter 1983. Rapporter över Göteborgs Arkeologiska Musei undersökningar. Gö- teborg.
Figur 6. Översikt över Schakt och provgropar från utredningen.
Bilaga 1. Schaktbeskrivningar. (jmfr. fig 3)
Provgrop Storlek (m) Djup (cm) Lager Fynd/kommentar
PG1 0,5x0,5 0-10 Förna 10-30 Gråbrun lätt humös sand
30- Berg
PG2 0,5x0,5 0-10 Förna 10-60 Gråbrun lätt humös sand
60- Kompakt sand
PG3 0,5x0,5 0-10 Förna
10-35 Gråbrun lätt humös sand 3 övrig flinta
35- Kompakt sand
PG4 0,5x0,5 0-15 Förna (ev. tidigare odlad jord) 1 porslinskärva 15-55 Gråbrun lätt humös sand 2 övrig flinta
55- Sand
PG5 0,5x0,5 0-10 Förna
10-45 Brun sandig morän
45- Sand
PG6 0,5x0,5 0-20 Humus Recent påförda lager
20- Berg
PG7 0,5x0,5 0-50 Humus Se PG6. 4 avslag, 1 kärna
50- -
PG8 0,5x0,5 0-50 Humus Recent påförda lager. 1 avslag
50- -
PG9 0,5x0,5 0-20 Humus Recent påförda lager. 1 avslag
20- Berg
PG10 0,5x0,5 0-10 Förna 10-30 Grå lätt humös sand
PG11 0,5x0,5 0-10 Förna
10- Blockmorän
PG12 0,5x0,5 0-10 Förna
10- Blockmorän
PG13 0,5x0,5 0-10 Förna
10- Blockmorän
PG14 0,5x0,5 0-10 Förna
10- Blockmorän
PG15 0,5x0,5 0-10 Förna
10-30 Gråbrun sand
30- -
Schakt Storlek (m) Djup (cm) Lager Fynd/kommentar
S01 4,0x1,2 0-10 Förna
10-60 Sandigt klapperstenslager Mycket slagen flinta med redskap och knacksten!
60-(110) Rödbrun kompakt sand
S02 4,0x1,2 0-10 Förna
10- Sandigt klapperstenslager Fyndförande, ej genomgrävt
S03 4,0x1,2 0-10 Förna
10-(20) Rödbrun sand En handfull avslag, ej genomgrävt
S04 4,0x1,2 0-20 Förna
20-50 Torvig humus (våtmark) 1 större kärnfragment
50-(90) Lera
S05 3,0x1,2 0-10 Förna
10-60 Sandig blockmorän 15 avslag, 1 retusch, 3 kärnor. Finkornig flinta.
60-(90) Gulbrun kompakt sandig silt
S06 3,0x1,2 0-10 Förna
10-60 Sandig blockmorän 5 avslag varav 3 brända
60-80 Humös sand
80- Gulbrun siltig lera
Schakt Storlek (m) Djup (cm) Lager Fynd/kommentar
S07 8,0x1,2 0-10 Förna
10-35 Humös sand/blockmorän Neolitisk flinta samt en stenpackning A1 10- Berg I norra delen av schaktet
35- Fin sand med inslag av grus
35 A1-Stenpackning 0,50x0,30m
S08 4,0x1,2 0-10 Förna
10-20 Humös grå sand ca 10 flintavslag, 8 kvartsbitar 20-70 Gråbrun kompakt silt
70- vit siltig lera
S09 4,0x1,2 0-10 Förna
10-20 Lätt humös sand 1 knacksten, 10 brända flintor, 4 avslag 20-50 Sandig silt
50- Lerig silt
20-55 A1-Sandig humus med m. kol 0,90x0,90m
S10 4,0x1,2 0-10 Förna
10-60 Sandig humus med sten 40 avslag/avfall. 1 kniv, delvis patinerat 60- Gulbrun silt
S11 4,0x1,2 0-10 Förna
10-40 Grå humös sand med sten 10 avslag, mycket kvarts.
40- Gulbrun silt
S12 4,0X1,2 0-10 Förna
10-30 Gråbrun stenig, sandig humus Enstaka avslag 30-40 Sand
40- Lera
S13 4,0x1,2 0-10 Förna
10-45 Humös sand 1 avslag 45- Gulbrun silt
S14 4,0x1,2 0-15 Förna
15-40 Sand 1 kärna 40- Berg
S15 3,0x1,2 0-10 Förna
10-40 Gulbrun sand 2 kärnor, 1 spån, 2 avslag (i övre delen) 40-70 Gråbrun sand
70- Grå silt
S16 3,0x1,2 0-10 Förna 10-25 Grå humös sand
25- Gulbrun silt
S17 3,0x1,2 0-10 Förna
10-(15) Fet våtmarkshumus 5 avslag, lagret grävdes ej igenom. Tillh As128
S18 2,0x1,2 0-10 Förna 10-25 Fin sand 25-55 Kompakt rödbrun sand 55- Gråvit lerig silt
S19 3,0x1,2 0-10 Förna 10-25 Lätt humös fin sand 25-30 grusig fin sand 30-50 Kompakt grov sand 50-65 - 65- Silt
S20 4,0x1,2 0-10 Förna 10-15 Gulbrun lätt humös sand
15- Gulbrun silt
S21 4,0x1,2 0-10 Humus
10-60 Påförda jord-,sten- och lermassor 60- Lera
S22 4,0x1,2 0-10 Humus
10-60 Påförda jord-,sten- och lermassor
60- Lera
S23 4,0x1,2 0-10 Humus
10-60 Påförda jord-,sten- och lermassor
60- Lera
