07.4. Bilaga 4. Utredning del 1

(1)

Lagringsplats:

I:\Kultur-Fritid\Emelie\Tillfälliga filer\05.1 Delrapport 1 - Edsvik, bakgrund och nuläge.docx

LÅNGSIKTIG PLAN FÖR EDSVIK – BUDGETUPPDRAG 2016

Delrapport 1

Bakgrund och nutidsanalys

2016-09-29

Emelie Joachimsson och Jonas Larsson Törnberg Kultur- och fritidskontoret, Sollentuna kommun Version: 2.0

(2)

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning ... 3

2 Inledning och syfte ... 3

3 Bakgrund ... 4

3.1 Kommunens avsikt vid köpet av området ... 4

3.2 Kommunens hantering av och utredningar om Edsvik från 1970 till 2015 ... 5

3.2.1 1970 – 1979... 5

3.2.2 1980 – 1989... 5

3.2.3 1990 - 1999 ... 7

3.2.4 2000 – 2012... 8

4 Nutidsanalys ... 10

4.1 Kulturhistoriskt värde ... 10

4.2 Aktörer i Edsviksområdet ... 11

4.3 Styrning och beslutsvägar ... 12

5 Koppling till andra utvecklingsprojekt... 12

6 Sammanfattning av intervjuer med tjänstemän och politiker... 12

6.1 Politiska ställningstaganden ... 13

6.2 Tjänstemannakommentarer ... 15

7 Slutsatser ... 16

(3)

1 Sammanfattning

Kultur- och fritidskontorets kartläggning av ambitionsnivå och politiska intentioner vad gäller Edsvik visar att de viktigaste aspekterna av Edsvik är och har historiskt varit tillgängligheten till Slottet och parken samt den kulturella och kulturhistoriska inriktningen för området. Parken har ett stort symbolvärde för Sollentunas invånare och är kommunens vardagsrum och kulturella hjärta.

Åtta större utredningar vad gäller kommunens syfte med Edsvik och vad gäller lämplig inriktning för verksamhet och utveckling av Edsvik har genomförts sedan 1970-talet. Det praktiska utfallet av utredningarnas förslag till

utveckling har varit begränsat på grund av att de ekonomiska resurser som krävts för den utveckling som utredningarna föreslagit inte tillförts. De två främsta resultaten av dessa utredningar har varit skapandet av Edsvik konsthall samt den ökning av aktiviteter i parken och den upprustning som gjorts i området i och med införandet av projekt Edsvik.

Intervjuer med politiker och tjänstemän visar i stort en samstämmig bild av vad som anses saknas i området idag:

o Verksamheter som genererar intäkter till kommunen

o Verksamheter och aktiviteter som lockar en bredare målgrupp o En bra servering/restaurang

o En tydlig organisation och tydlig styrning

2 Inledning och syfte

Kultur- och fritidsnämnden har fått i uppdrag i samband med budget för 2016 att ta fram en långsiktig plan för Edsvik.¹ Uppdraget syfte och omfattning är att tydliggöra den långsiktiga ambitionsnivån med området Edsvik från kommunens sida, koppling till närliggande utvecklingsprojekt samt driftform för Edsvik och/eller samverkansformer mellan kommunen och privata aktörer inom Edsvik. Former för finansiering och möjligheterna att frikoppla Edsvik ska särskilt belysas. Återrapportering till kommunstyrelsen årsskiftet

2016/2017 inklusive underlag för långsiktigt beslut om Edsvik vilket fullmäktige ska kunna fattas beslut om i samband med beslut om budget för 2018.

Utredningsuppdraget är uppdelat i två delrapporter. Detta är den första delrapporten. Som komplement till denna rapport finns en utredning gjord av Sweco som analyserar olika former för finansiering och möjligheterna att frikoppla Edsvik. Särskilt ska driftsformer och samverkansformer mellan kommunala och privata aktörer belysas.

Den här rapporten avser tydliggöra den långsiktiga ambitionsnivån för området Edsvik från kommunens sida. Rapporten tar sitt avstamp i en

1 Budget 2016 Fastställd av kommunfullmäktige, Sollentuna 2015-06-11, s. 44

(4)

nutidsanalys av verksamheten på området samt en historisk tillbakablick som kartlägger de utredningar om Edsvik som redan genomförts.

3 Bakgrund

3.1 Kommunens avsikt vid köpet av området

Sollentuna kommun köpte år 1954 Edsbergs säteri (Edsbergs slott) med park och ekonomibyggnader från familjen Rudbeck.

I samband med köpet yttrande kulturnämnden att "det är ett stort värde i att egendomen kommer i kommunens ägo för att säkerställa att enheten: slottet – parken – ladugårdsbacken kan bevaras för framtiden". Man såg även att exempelvis hembygdsgården vid Hersby skulle kunna flyttas till parken i framtiden om gården behövde expanderas. Vidare framhöll nämnden att det vore önskvärt om en plan för den framtida användningen av Edsbergs park- och slottsområde fastställdes.² Vi som har genomfört denna utredning har inte kunnat hitta någon sådan fastställd plan eller utredningsinsats från de första 15 åren då området var i kommunens ägo.

Även byggnadskontoret yttrade sig vid köpet 1954 och ansåg att den stora investeringen kunde anses rimlig då parken troligtvis skulle komma att bli hela kommunens stadspark. Dock ansåg kontoret att en värdering av

ladugårdsbacken var svår. ³

Även Stockholms stadsantikvarie samt Sollentunas stadsarkitekt yttrade sig i samband med köpet. Stockholms stadsantikvarie ansåg att:

"Hela denna märkliga anläggning utgör, sådan den nu står, ett synnerliggen förnämligt kulturminnesmärke av oskattbart värde icke minst för Sollentuna kommun, om vars historia under mer än trehundra år den bär vittnesbörd.

Det bör sålunda vara angeläget att för framtiden finne en sådan användning för denna byggnad, att de kulturhistoriskt värdefulla inredningarna och vad som är väsentligt för byggnadens karaktär icke borttages eller förändras. I fråga om flyglarna och ekonomibyggnadernas användning är man givetvis mindre bunden av hänsyn." ⁴

Sollentuna kommuns stadsarkitekt var inne på ett liknande spår men ansåg även att området även ska vara tillgängligt för invånarna och även han poängterade områdets potential som tillgänglig kulturmiljö:

"Ett pietetsfullt bevarande av slottet, ekonomibyggnaderna, parken och miljön samt en sådan användning av byggnaderna och parken att allmänheten ej utestängs från vissa partier synes vara en självklar förutsättning för att vår demokratiska tidsålder skall kunna sägas väl förvalta kulturarvet från ett

2 Sollentuna köpings kulturnämnd (1954), Utdrag från protokoll fört vid sammanträde, Sollentuna, 28-11-1954

3 Rindegård. E (1954) Yttrande från byggnadschef, Sollentuna den 21-12- 1954

4 G. Selling (1954) Yttrande från stadsarkivarie vid Stockholms stadsmuseum, Stockholm 6-12 - 1954

(5)

passerat feodalt skede. (…) Här (ladugårdbacken) har vi ett av de vackraste partierna i Sollentuna. (…) Byggnaderna bör utan tvekan bevaras och givas en användning som ansluter till deras karaktär och ger allmänheten fritt tillträde. Ett konsthantverksområde har varit på tal."⁵

Området har i stort sett bevarats och varit tillgängligt för kommunens invånare sedan köpet av området 1954. Huvudbyggnaden, slottet, användes för

uthyrningsverksamhet fram till 2013, vilket tyvärr medfört att mycket av den urspungliga inredningen försvunnit eller förstörts.

3.2 Kommunens hantering av och utredningar om Edsvik från 1970 till 2015

Från 1970-talet och framåt har ett antal utredningar och satsningar gjorts på området Edsvik. Nedan följer en redogörelse för de genomförda satsningarna och kommentarer kring resultaten av dessa.

3.2.1 1970 – 1979

Fastighetskontorets utredning 1975-76

Fastighetskontorets utredning om användning av Edsbergs ekonomibyggnader 1975 - 1976 uttalade att ”där finns möjligheter att inrymma lokaler för

utställningar, konsthantverk, vävning, musik, dans m.m. Den verksamhet som kan bedrivas i dessa lokaler hör i hög grad hemma i denna miljö och kommer att bidraga till en mångsidig användning av byggnaderna och i området samt även bidraga till att Stallbacken blir den samlingsplats och det centrala utflyktsmål som är en av målsättningarna med utredningen.”⁶

Kostnaden (20 mkr) bedömdes dock som för hög för att förslaget skulle kunna realiseras.

3.2.2 1980 – 1989

1983 – Innovationscenter i anlutning till Edsbergs slott⁷

Tjänstemän och politik arbetade under 1983 med möjligheten att i anslutning till Edsbergs slott skapa ett innovationscenter för tillämpad forskning. Idéen hade väckts av en privatperson. Innovationscentret skulle ligga på Stallbacken och Slottet skulle kunna användas för större evenemang och representation. Ett förslag var att för ändamålet bilda en separat stiftelse i vilken förutom de direkta intressenterna även Sollentuna kommun skulle ingå.

Möten hölls med Utvecklingsfonden och KTH. Vare sig Utvecklingsfonden eller KTH såg någon möjlighet att etablera verksamhet i området utan att företag först etablerat sig. Dessutom bedömdes avståndet från stan och högskolan och universitetet vara för långt, det skulle bli problematiskt för lärarna.

5 Knape. L (1954) Yttrande från stadsarkitekt i Sollentuna kommun, Sollentuna 1954-11-27

6 Gustafsson. D (1976) Utredning angående användning av ekonomibyggnaderna i Edsberg, Edsbacka krog och Östra flygelbyggnaden, Sollentuna 1976-10-11. s, 9.

7 Sjögren. B (1984) Projektidé ang Edsbergs slott och Stallbacken, Sollentuna

(6)

1984 – Skrivelse till kulturchef Gunnel Odenstam

Ett förslag om att inrätta lokaler för skolor och bildningsförbund samt kulturhantverk inkommer till kulturchef Gunnel Odenstam. Stallbackens vänner instiftas. Med stöd av kommunen och intressenter önskar man inrätta en stiftelse som sedan driver utvecklingen av området.⁸

Samtidigt fortsatte kommunen diskussionerna för att locka externa aktörer till området. Under 1984-85 förhandlade kommunen med IFL och

Handelshögskolan om att sälja alternativt ingå stiftelse kring driften av Edsviksområdet. IFL ansåg att slottet kan användas för forsknings- och utbildningsandamål inom företagsledningsområdet samt för vissa kultur- och representationsändamål. I förslaget skulle IFL bekosta renovering av

byggnaderna. Man var positiv till kulturinslag i området som kan föra näringsliv och kulturliv närmare varandra. Kommunen skulle fortfarande säkerställa tillträde för allmänheten i området och lokaler för vigslar.⁹ 1985 – Intern skrivelse: Problem – hur gå vidare med

Stallbacken?¹⁰

En intern skrivelse pekar på ett antal problem med att driva projektet framåt.

Bland annat tar man upp det oklara innehållet och syftet med projektet samt politiskt motstånd och motstånd från "opinionsgrupper" bla Stallbackens vänner och Hembygdsföreningen.

Skrivelsen föreslår att man ska försöka nå politisk enighet om målet att;

a) En upprustning skall ske med utnyttjande av andra intressenter (kommersiella eller andra) – kommunens bidrag ska vara begränsat b) en viss del av den totala byggvolymen skall reserveras för lokala

hembygds- eller kulturintressen som i sin tur svarar för sin egen drift.

Förslagsvis kan ¼ av en utbyggd anläggning (inkl sluten gård reserveras)

c) ett principiellt ställningstagande tas i KS till en sådan arbetsmetod.

Skall även sanktioneras av berörda d) en referensgrupp bildas

1986 – 1988 Eds wijk-projektet inleds¹¹

Fritidsnämnden beslutade 1986 om att begära 100 000 kr för att utreda den fortsatta verksamhetsinriktningen för Sollentunavallen. Detta var upprinnelsen till det som sedan kallades Edz Wiik-projektet. Sollentuna kommun utlyste en

”idétävling om Sollentunavallens fortsatta verksamhetsinriktning”.

8 Ahnborg. E. (1984) Betr framtida användning av Stallbacken i Sollentuna. Sollentuna 1984- 01-02.

9 Sjögren. B (1985) Minnesanteckningar från arbetsgruppen Stallbacken-Edsbergs slott 1985- 10-24. Sollentuna

10 Intern skrivelse (1985) Problem- hur gå vidare med Stallbacken? Sollentuna 1985-01-15

11 Sollentuna kommun/Edz Wiik-konsortiet, Edz Wiik- en dokumentation av projektet/…/

Sollentuna: Blomberg & Jansson 1989, s 4.

(7)

Konsultföretaget Projekthuset vann tävlingen och tog upp kopplingen till kultur i sitt förslag.

Projekthuset presenterade två idéer i form av två rapporter under 1987, ett förslag för Sollentunavallen och det andra för användningen av Stallbacken och Edsbergs slottsområde.

Projektet fick godkännande av kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) men möttes av protester från föreningslivet i området som kände sig överkörda i frågan om den framtida utvecklingen av området.

Ett konsortium bestående av Beijer Capital, JM och bostadsföretaget SIAB bildades för att medfinansiera och driva projektet vidare tillsammans med kommunen. JM och SIAB lämnade dock konsortiet ganska snart av ekonomiska skäl. Det kvarvarande konsortiet lämnade ett nytt förslag med kompletterande bebyggelse i Slottparken av exempelvis bostäder,

institutioner och lokaler för kulturändamål.

På kommunstyrelsens (KS) sammanträde i september 1988 togs frågan upp till beslut. Kommunstyrelsen var oenig i frågan när den lämnades vidare till kommunfullmäktige (KF). Efter överläggning i KF begärde (s), (sp) och (vpk) minoritetsborläggning. Vid ett extrainsatt KF i slutet av oktober, efter en fem timmar lång debatt, antogs Edz Wiik-projektet av den borgerliga majoriteten.

Projektet innebar för Edsbergs slotts del att byggnaden skulle rustas upp.

Edsbergs musikinstitut (nuvarande Kungl. Musikhögskolan) skulle flytta från Slottet till två byggnader på Stallbacken, Stora Ladugården och Oxstallet. En av ladorna på Stallbacken skulle bli en utställningshall för fasta samlingar av 1900-talskonstnärer. En separat entrébyggnad planerades samt tre

utställningspaviljonger och en skulpturterass i sluttning mot vattnet.

3.2.3 1990 - 1999 Projekt Edz wiiks avslut

Projektet Edz Wiik rådde dock inte på fastighetskrisen i början av 90-talet och den efterföljande finanskrisen. Ambitionerna kring att utveckla kulturdelen i Edsvik hamnade i malpåse under tidigt 90-tal.

Konst- och kulturcentrum vid Edsbergs slott

När konjunkturen återhämtat sig i mitten av 90-talet återkom ambitionen att skapa ett centrum för kultur i Edsvik. Sollentuna kommun beställde 1994 en utredning som hade i uppdrag att formulera en verksamhetsidé och

verksamhetsplan för ett ”Konst- och kulturcentrum vid Edsbergs slott”.

Förebilden var Louisiana i Danmark. 1996 öppnade konsthallen och möttes av ett stort intresse från nationell press och konstkritiker.¹²

12 Hansson, Per-Olof. Edsvik Konsthall och drömmen om Sveriges kulturella hjärta. Kandidat- uppsats, Södertörns högskola, 2009.

(8)

3.2.4 2000 – 2012

Budgetunderskott i kommunen

Under 2001 fick kommunen ett budgetunderskott samtidigt som Konsthallen inte hade inte lyckats nå upp till intäktsmålet för verksamheten, främst på grund av att låga besökssiffror. Kommunen tvingades skjuta till 700 000 kr till verksamheten och dåvarande konsthallschef avgick. Den nya chefen fick i uppgift att skapa en folkligare förankring och locka fler besökare till konsthallen, vilket inte lyckades.¹³

Utredningar under tidigt 2000-tal

Under tidigt 2000-tal genomförs två utredningar kopplade till utveckling av Edsvik.

 Edsvik, Gränslös mötesplats – Alloramedia 2001

 Förslag till program för utveckling av området vid Edsbergs slott, slottsparken och Stallbacken – Sollentuna kommun 2002

Ingen av dessa utredningar har lett till några konkreta åtgärder vid Edsvik.

2004 – TEMAPLAN¹⁴

Konsultfirman Temaplan fick i uppdrag av kultur- och fritidsnämnden, på uppdrag av kommunfullmäktige, att analysera Stallbackens alternativa utvecklingsmöjligheter och förutsättningar för detta.

Utgångspunkter för utredningen:

- Hyran och kostnader ska bäras av den verksamhet som bedrivs vid Stallbacken.

- Kommunen har möjlighet att investera initialt i ombyggnad av lokalerna

- Ett långsiktigt engagemang efterfrågas – ca 10 år - En kulturellt inriktad verksamhet efterfrågas

- Verksamheten ska vara av kulturell karaktär samt till kommunnytta genom att locka en bred publik.

Utredningens slutsatser:

- Kulturverksamhet i form av tex en konsthall är inte ekonomiskt hållbart utan kommunala bidrag.

- Ett bredare perspektiv på kulturell verksamhet och en kombinaton med aktiviteter med betalningsvilja är nödvändigt för ett långsiktigt,

ekonomiskt stabilt och publikdragande koncept för Stallbacken.

- Framgångsrika aktiviteter är tex mat, dryck, handel och trädgård.

- Kommunen bör även utvärdera möjligheterna att omlokalisera befintlig kommunalt finansierad kulturell verksamhet till Stallbacken i syfte att stärka etableringen i området.

13 Ibid

14 Temaplan, Utveckling av Stallbacken, Temaplan AB, 2004.

(9)

Som intressanta exempel presenterades Vannås slott, Rosedals trädgård, Ulriksdals trädgård, Zeta.

Resultat:

2004-12-20: Plan- och fastighetsutskottet ger kommunledningskontoret i uppdrag att utreda förutsättningar och villkor för etablering av ytterligare verksamheter i Stallbackens byggnader i enlighet med Temaplans idéförslag oktober/november 2004.

2005-02-10: Uppdragsavatal tecknas mellan Ricardo Donoso och Sollentuna Kommun avseende Edsviks konsthall. Ska följas upp innan avtalet löper ut 2006-12-31.

2005-02-14 : Kommunfullmäktigebeslut: Kommunstyrelsens ansvar för driften och verksamheten vid Edsviks konsthall överförs till kultur- och fritidsnämnden.

Edsvikutredning 2012¹⁵

Kommunstyrelsen fick 2010 tillsammans med kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att utreda möjligheter och former för marknadsföring av området Edsvik utifrån målsättningen att Edsvik ska vara en av norra Storstockholms mest besökta attraktioner.

Under feb-mars 2010 träffades en arbetsgrupp bestående av politiker och tjänstemän för att diskutera idéer om platsens möjligheter. Ett antal konsulter bjöds in och deltog i idéarbetet. Kontakt togs även med verksamheterna för att diskutera olika vägval och idéer. Utöver detta träffade representanter från kommunen föreningen Stallbackens vänner för att hämta in synpunkter.

Arbetsgruppens slutsatser blev följande:

- Edsviksområdet har en stor potential men för att lyckas positionera platsen som ”en av norra Storstockholms mest besökta attraktioner”

behöver erbjudandet till besökare göras mer attraktivt.

- Dagens besöksmålgrupp, som i huvudsak är konstintresserade i övre medelåldern, behöver utökas för att nå det målet. Man föreslår satsningar mot tillexempel barnfamiljer.

- Satsningen på Edsvik måste vara långsiktig och det är nödvändigt att samverka med de entreprenörer som finns där idag. Någon form av formaliserad samverkan krävs troligen.

- Sollentuna kommun ska inte bekosta marknadsföringsinsatser för de enskilda verksamheterna men däremot bidra till att själva platsen blir känd.

Konceptet för Edsvikområdet ska innefatta.

- Idéer på nya och/eller utvecklade verksamheter på området - Former och kanaler för marknadsföring på området

15 Utredning Edsvik - Med förslag till utveckling av varumärke och koncept, Windh & Co AB, 2012.

(10)

- Förslag på organisation för en uthållig satsning och vilka aktörer som ska ingå i samarbetet

- Uppskattade kostnader under en 3-årsperiod uppdelat på utvecklingsinsatser samt förvaltningskostnader

Resultat:

Utredningsuppdraget gick till Windh & Co AB som presenterade "Utredning Edsvik - Med förslag till utveckling av varumärke och koncept, Windh & Co AB, 2012". Uppskattad årskostnad i projektförslaget uppgår till 3,5 miljoner, då ingår inte finansiering för utveckling av parken, husen och underhåll.

Kommunstyrelsen beslutade 2012-02-22, § 15, att ge kultur- och

fritidsnämnden i uppdrag att tillsätta en samordnare för marknadsföring av Edsvik. Kultur- och fritidsnämnden ska även ta fram ett tydligt uppdrag till samordnaren utifrån utredningens förslag. Kultur- och fritidsnämnden fick för 2012 en budget för projektet på 2 miljoner kronor som togs ur

kommunstyrelsen medel för oförutsedda utgifter.

I budgeten för 2015 har Utveckling Edsvik en total budget på 2,8 miljoner inklusive personalkostnader för en heltidsanställd samt en tjänst om 20 %.

Trafik- och fastighetsnämnden har inte fått något tillskott i budget för utveckling av parken, husen och underhåll.

4 Nutidsanalys

Edsbergs slott renoverades på 1990-talet och 2006 och är idag öppet för allmänheten vissa tider i veckan och används som representationsvåning av Sollentuna kommun. Aktiviteter i parken arrangeras av kultur- och

fritidskontoret via projekt Edsvik och i samarbete med externa aktörer.

4.1 Kulturhistoriskt värde

Området Edsvik är utpekat i kulturmiljöplanen som är antagen av

kommunfullmäktige. Kulturmiljöplanen är i sin tur kopplad, som en gällande del, till den kommunala översiktsplanen vilken i sin tur också är antagen av KF. Kulturmiljöplanen anger att:

”Edsberg har, tillsammans med Sollentunaholm, varit Sollentunas största och mest betydelsefulla gård. Huvudbyggnaden har sitt utseende från 1760 väl i behåll, och tillsammans med flyglar, fägård och park utgör Edsberg en mycket värdefull herrgårdsmiljö. Vid sidan av de påtagliga byggnads- och

samhällshistoriska värdena, besitter byggnaderna höga såväl

arkitekturhistoriska som arkitektoniska värden. Dessa värden är tydligt knutna till mangårdsbyggnaden, men gäller även ekonomibyggnadernas utformning och dramatiska läge på Ladugårdsberget eller Stallbacken. Edsbacka krog är en av de få bevarade krogarna i Stockholms län, och har förutom stora

(11)

samhällshistoriska värden även byggnadshistoriska. Edsbergs slott med ekonomibyggnader är av byggnadsminnesklass.”¹⁶

Efter att denna skrivning togs fram 1993 har krogen byggts till och

byggnadsminnesförklaring prövats men avslagits. En totalrenovering av Stora Huset, Östra Flygeln och ekonomibyggnaderna, förutom Stallet, har

genomförts.

4.2 Aktörer i Edsviksområdet

På slottets bottenvåning finns ett kansli för det kommunala projektet Edsvik och den kommunala verksamheten anordnar öppet hus, visningar,

teaterkvällar, operasalonger och mycket mer tillsammans med det lokala förenings- och näringslivet.¹⁷ Sollentuna kommun håller sitt årliga officiella nationaldagsfirande i Slottsparken. I övrigt används slottet vid ett antal kommunala ceremonier såsom stipendieutdelning, medaljmiddag samt medborgarskapsceremonier.

Sveriges Radios musikskola flyttade in i Edsbergs Slott 1959.¹⁸ Sedan 1999 bedrivs musikverksamheten som en del av Institutionen för klassisk musik vid Kungliga musikhögskolan (KMH) i Stockholm. KMH bedriver sin verksamhet på ovanvåningen av slottet samt i en av flyglarna.

På Stallbacken i anslutning till ekonomibyggnaderna finns fem verksamheter samt en utsiktplats:

 Edsvik konsthall visar nationell och internationell samtidskonst.

Edsvik konsthall drivs på entreprenad av företaget Edsvik konsthall AB sedan 2005. Edsvik Konsthall arrangerar årligen över tjugotalet utställningar av svenska och internationella konstnärer. Konsthallen har ca 20 000 besökare per år.¹⁹ Konsthallsverksamheten kommer behöva upphandlas inom en snar framtid då avtalet med nuvarande entreprenör har gått ut.

 I konsthallens regi, men utanför avtalet med kommunen, finns också olika konstutbildningar med totalt ca 150 elever samt en

konstnärsbutik.

 MC Collection är ett privat museum. MC Collections samling innehåller mer än hundra motorcyklar som alla gett avtryck i

motorcykeldesignens utveckling genom tiderna. Från den allra första serietillverkade motorcykeln till moderna designklassiker.²⁰

16 Kulturmiljöplan för Sollentuna kommun, 1993.

17 Edsvik. http://www.edsvik.se/om-edsvik (Hämtad den 2016-01-19)

18 Sollentuna kommun/Edz Wiik-konsortiet, Edz Wiik- en dokumentation av projektet/…/

Sollentuna: Blomberg & Jansson 1989, 4.

19 Besökssiffror Edsviks konsthall 2013 - 2015 redovisade i februari 2016

20 Edsvik. http://www.edsvik.se/om-edsvik (Hämtad den 2016-01-19)

(12)

 Oxstallet är en nyrenoverad raststuga och föreningslokal i kommunal regi.

 Stallbackens vänner har verksamhet i stugan Duvslaget som föreningen hyr av Sollentuna kommun. Föreningens hyreskontrakt är uppsagt och löper ut i juni 2017.

Den kommunala verksamheten i området drivs av projekt Edsvik som ligger under kultur- och fritidsnämnden och har två heltidsanställda och en

deltidsanställd. I den dagliga driften involveras även trafik- och

fastighetskontoret som har ansvar förvaltning och underhålla av parken samt byggnaderna. Dessutom är stadsarkitekten och stadsantikvarien, som båda är anställda på stadsbyggnadskontoret, inblandade i driften och underhållet av området.

4.3 Styrning och beslutsvägar

Det formella ansvaret för Edsvik ligger under kultur- och fritidsnämnden.

Verksamheten beskrivs fortfarande som ett projekt och benämns ofta Projekt Edsvik trots att det inte finns någon projektbudget eller projektplan. För att samordna de olika förvaltningarnas verksamhet i och inflytande på området har en styrgrupp bestående av kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott, ordföranden för trafik- och fastighetsnämnden samt tjänstemän från kultur- och fritidsnämnden, trafik- och fastighetsnämnden och stadsbyggnadsnämnden inrättats. I de intervjuer som genomförts med politiker och tjänstemän framgår att det finns stora svårigheter med arbetet i styrgruppen som saknar både mandat och budget för att kunna genomföra några beslut. Slutsatsen är att formen för styrgruppen måste ses över i samband med att en långsiktig plan för Edsvik tas fram.

Under årens lopp har ett antal utredningar och satsningar gjorts på området Edsvik. För en redogörelse för de genomförda satsningarna och kommentarer kring resultaten av dessa se ovan, kapitel 3.2.

5 Koppling till andra utvecklingsprojekt

Kultur- och fritidskontorets utredning visar inte på några självklara kopplingar till andra utvecklingsprojekt.

6 Sammanfattning av intervjuer med tjänstemän och politiker

Som ett led i rapportframtagandet i kultur- och fritidsnämndens budgetuppdrag att ta fram en långsiktig plan för Edsvik har intervjuer genomförts med

tjänstemän och politiker från kultur- och fritidsnämnden, trafik- och fastighetsnämnden, kommunstyrelsens arbetsutskott samt

kommunledningskontoret.

Nedan följer en sammanställning av svaren i intervjuerna uppdelat mellan uttalanden från politiker och tjänstemän. Svaren är i vissa fall omformulerade för att sammanfatta flera liknande kommentarer. Svaren är listade i ordning

(13)

utifrån antalet personer som uttalat kommentaren, avgränsat mellan politiker och tjänstemän. Ex; Om alla intervjuade ställer sig bakom en kommentar kommer den högst upp i listan osv i fallande ordning. Vissa kommentarer återkommer under flera rubriker då de berör flera områden.

Följande områden har frågorna berört:

- Verksamheten i Edsvik idag, vad är bra respektive mindre bra - Vilken är den huvudsakliga målgruppen för området?

- Rollfördelningen i området - Resursfördelningen till området - Förväntningar/framtidsvisioner

6.1 Politiska ställningstaganden Verksamheten i Edsvik idag, vad är bra?

 Konsthallen har ett bra koncept

 Det har hänt mycket sedan projekt Edsvik startades

 Renoveringen av Oxstallet och utegymmet

 Parken är en härlig plats med aktiviteter

 Nationaldagen är ett mycket lyckat evenemang

 Slottets verksamhet är bra med kombination av festvåning för kommunen och öppna visningar

 Man kan vara stolt över området såsom det ser ut idag

 Kungliga musikhögskolan

Verksamheten i Edsvik idag, vad är mindre bra?

 Aktiviteterna på Stallbacken lockar endast en snävare målgrupp

 Det saknas en restaurang/fik med bra mat och regelbundna öppettider

 Området marknadsförs inte som en helhet

 Området har inte lyckats locka en bred målgrupp och bidra till integration och generationsöverskridande möten

 För många aktörer utan en sammanhållande styrning på området gör underhåll och verksamhet rörigt

 Edsviksområdet uppfattas alltför mycket som en KFN-verksamhet trots att det är en kommunal verksamhet som många olika förvaltningar behöver vara engagerade i för att utvecklingen ska kunna gå framåt.

 Utsiktsplatsen inte tillräckligt tillgänglig, lite för mycket för ögat

 Slottet upplevs som mindre tillgängligt jämfört med när man kunde hyra det privat

 Konsthallens lokaler är för stora

 Enskilda föreningar har för stora fördelar jämfört med kommunens övriga invånare och verksamheter

 Vattnet är otillgängligt

 Det saknas en bra parklek

 Det finns inga tydliga direktiv om vad som är ambitionen för området och ingen budget för insatser

 Konsthallen tycker inte att samarbetet med Projekt Edsvik fungerar bra

 Rådigheterna till lokalerna behöver ses över

 Området saknar något som ger ett sammanhållande helhetsintryck

(14)

 Kungliga musikhögskolan bidrar inte till området Vilken är den huvudsakliga målgruppen för området?

 Sollentunaborna!

 Barnfamiljer

 Kultur ska vara den röda tråden

 Folkligt

 Nå ut till Sverige och hela Europa

 Inte bara kulturbevarande – utveckla och bevara Rollfördelningen i området

 Konsthallen ska ligga hos privat aktör

 Styrgruppen fungerar inte optimalt, saknar mandat, budget och rapportvägar

 Styrgruppens möten förvandlas lätt till önskelistor som inte är kopplade till någon budget

 Om Edsvik är ett så viktigt område för kommunen bör kanske ansvaret för Edsvik ligga under KSAU istället för på KFN?

 Alla aktörer i området bör bidra till helheten annars bör de bytas ut

 Kommunen ska vara det sammanhållande kittet för området

 Ansvarsfördelningen ska vara som den är idag, KFN för daglig verksamhet, TFN för parken

Resursfördelningen till området

 På kort sikt har kommunen en kärv ekonomisk situation och det finns inget utrymme för så mycket driftmedel, man måste prioritera

 Edsvik måste behandlas som alla andra områden i kommunen, man måste se till helheten

 Kommunen ska ha en rimlig ambitionsnivå, kan inte satsas om det inte är tydligt vad kommunen får tillbaka. Kommunens resurser är

begränsade och en offentlig aktör är inte alltid den bästa utföraren

 Styrgruppens möten förvandlas lätt till önskelistor som inte är kopplade till någon budget

 Edsviksområdet uppfattas alltförmycket som en KFN-verksamhet trots att det är en kommunal verksamhet som många olika förvaltningar behöver vara engagerade i för att utvecklingen ska kunna gå framåt.

 Idag satsas mycket på fritidsdelen inom KFN, kan man omprioritera?

 Projektet behöver pengar!

Förväntningar/framtidsvisioner

 Området behöver en bra servering

(15)

 Området skulle kunna bli en inkomstkälla för kommunen genom att vissa fastigheter hyrs ut till kommersiella aktörer, det skulle tillföra området mycket

 Området är och ska vara musik, mat, lek och kultur

 Ska locka en bred målgrupp

 Området behöver något som fäster uppmärksamheten på området

 En permanent scen skulle kunna etableras i någon av lokalerna

 Vattnet ska vara mer tillgängligt

 Kommunen ska ha en rimlig ambitionsnivå, kan inte satsas om det inte är tydligt vad kommunen får tillbaka.

 Platsen kan vara en del av tursitnäringen – borde vidga satsningen och lyfta området i Stockholm och Europa

 Det ska fortsätta ha en balans mellan tillgänglighet, utveckling och bevarande av kulturvärden

6.2 Tjänstemannakommentarer Verksamheten i Edsvik idag, vad är bra?

 Edsvik är Sollentunas kulturella hjärta med stor potential

 Tack vare närheten till skolorna används området av både barn och unga

 Området skulle kunna skapa intäkter till kommunen tack vare sin unika potential, det skulle kunna vara kommersiellt gångbart för

uthyrningsverksamhet

Verksamheten i Edsvik idag, vad är mindre bra?

 Det saknas en restaurang/fik med bra mat och regelbundna öppettider

 Enskilda föreningar har för stora fördelar jämfört med kommunens övriga invånare och verksamheter

 Parken är dåligt skött och underprioriterad

 Att lokalerna inte är i kommunal regi hindrar utveckling

 Projekt Edsvik är inte remissinstans för polistillstånd om aktiviteter i parken vilket fungerar dåligt

 Det saknas en bra parklek

 Det saknas en fast utställning på konsthallen

 Det saknas information om Edsvik på olika språk

 Det finns inga tydliga direktiv om vad som är ambitionen för området och inget budget för insatser

 De externa hyresgästerna tar inte ansvar för lokalerna de hyr, har varit allvarliga incidenter och lokalerna skadas. Kommunen ansvarig om något händer trots att det inte finns ett politiskt stöd för åtgärder mot hyresgäster som inte sköter sig

 Vid oreglerad uthyrning står kommunen som ansvarig om något skulle hända trots att kommunen inte har beviljat uthyrningen

Vilken är den huvudsakliga målgruppen för området?

 Sollentunaborna!

(16)

Rollfördelningen i området

 Ansvarsfördelningen mellan olika förvaltningar bör regleras via avtal

 Projekt Edsvik är inte remissinstans för polistillstånd om aktiviteter i parken vilket fungerar dåligt

 Ansvarsfördelningen mellan olika förvaltningar är otydlig, förvaltningarnas mandat gentemot hyresgästerna är otydlig och förvaltningarna saknar en politisk ambition kring hur området ska skötas

 Kommunen ska vara huvudman för konsthallen

 Det är otydligt var beslut om kulturmiljöfrågor ska fattas Resursfördelningen till området

 Parken är dåligt skött och underprioriterad

 Saknas en specialiserad fastighetsskötare till huset, entreprenören för underhåll håller inte måttet.

 Verksamheten kan inte leverera mer utan mer resurser

 Området kostar pengar, inga intäkter

 Området skulle kunna generara pengar till kommunen genom att vissa fastigheter hyrs ut till kommersiella företag, exempelvis kreativa näringar

Förväntningar/framtidsvisioner

 Området behöver en bra servering

 Alla lokaler ska fyllas med verksamhet

 Om Projekt Edsvik disponerade alla byggnader och hela slottet skulle mer kommunal administrativ verksamhet kunna finnas i området samtidigt som slottet och byggnaderna skulle kunna öppnas upp mer för allmänheten och fyllas med aktivitet

 Området borde kunna skapa intäkter, ex genom food trucks

 Området skulle kunna bli en inkomstkälla för kommunen genom att vissa fastigheter hyrs ut till kommersiella aktörer, exempelvis kreativa näringar, det skulle tillföra området mycket

7 Slutsatser

Kultur- och fritidskontorets kartläggning av ambitionsnivå och politiska intentioner vad gäller Edsvik visar på följande:

 Ända sedan köpet 1956 har de viktigaste aspekterna av Edsvik varit tillgängligheten till Slottet och parken samt den kulturella och kulturhistoriska inriktningen för området. Parken har ett stort

(17)

symbolvärde för Sollentunas invånare och är kommunens vardagsrum och kulturella hjärta.

 Åtta större utredningar vad gäller kommunens syfte med Edsvik och vad gäller lämplig inriktning för verksamhet och utveckling av Edsvik har genomförts sedan 1970-talet.

 Resultatet av utredningarna har blivit att det finns mycket utförligt kartlagt vilka möjligheter som finns för utveckling av området och vilka inriktningar som skulle öka områdets attraktionskraft.

 Det praktiska utfallet av utredningarnas förslag till utveckling har varit begränsat på grund av att de ekonomiska resurser som krävts för den utveckling som utredningarna föreslagit inte tillförts. De två främsta resultaten har varit skapandet av Edsvik konsthall samt den ökning av aktiviteter i parken och den upprustning som gjorts i området i och med införandet av projekt Edsvik.

 Det som idag framför allt saknas i området är: