St. Isie, Hemmesdynge, Södra Åby och Simlinge

(1)

St. Isie, Hemmesdynge, Södra Åby och Simlinge

Arkeologisk förundersökning 2013

Therese Ohlsson

Rapport 2013:36

(2)

(3)

Fornlämningsnr: Simlinge 20:1, 32:1 Södra Åby 34:1, 41:1, Hemmesdynge 35:1

Fastighet: Simlinge 17:9 mfl, Södra Åby 34:1 och 41:1, Hemmesdynge 14:1, 35:1 och 36:1, Simlinge sn, Södra

St. Isie, Hemmesdynge, Södra Åby och Simlinge

Arkeologisk förundersökning 2013

Therese Ohlsson

Rapport 2013:36

(4)

Sydsvensk Arkeologi AB

Kristianstad Box 134

291 22 Kristianstad

Telefon (Regionmuseets växel): 044-13 58 00 Malmö

Erlandsrovägen 5 218 45 Vintrie

www.sydsvenskarkeologi.se

Omslag: Hemmesdynge kyrka, från schakt i norr. Foto: Therese Ohlsson Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, Gävle.

(5)

Innehåll

Sammanfattning 5

Topografi och fornlämningsmiljö 6

Arkeologiska resultat 6

Stora Isie 6

Hemmesdynge 9

Södra Åby 13

Simlinge 14

Slutdiskussion 16

Referenser 17

Administrativa uppgifter 18

Bilaga 19

Fyndlistor 19

(6)

Fig. 1. Simlinge socken, Södra Åby socken och Hemmesdynge socken markerade.

Figur 2. Byarna samt sockengränser markerade.

(7)

Sammanfattning

Med anledning av utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp till och inom byarna Stora Isie, Hemmesdynge, Södra Åby och Simlinge genomfördes en arkeologisk förundersökning på upp- drag av Länsstyrelsen i Skåne (Lst dnr 431‒21856‒12). Led- ningsdragningen tangerade bl.a. utkanten av två förhistoriska boplatser Simlinge 20:1, Södra Åby 34:1 och fyra bytomter Simlinge 32:1, Södra Åby 41:1, Hemmesdynge 35:1 och Stora Isie (Hemmesdynge 35:1). Vidare berördes en gårdstomt (Hemmesdynge 14:1) med lösfyndssamling och en hägnad (Hemmesdynge 16:1).

Arbetet pågick under januari ‒ juni 2013 och under första delen av året under vädermässigt ganska besvärliga förhållande med snö och kyla. Personal var Joakim Frejd, Per Sarnäs och Therese Ohlsson.

Undersökningen i och kring Stora Isie innebar att endast smala schakt togs upp inom bytomten beroende på att stora delar gräv- des i privata trädgårdar. Detta arbetssätt resulterade i att få an- läggningar påträffades. I anslutning till, eller i ytterkanten av, bytomten framkom betydligt fler anläggningar. De schakt som grävdes inom bytomten var ca 0,6 m breda och mellan 1,2 – 1,3 m djupa. Där det sattes brunnar utvidgades schakten i bredd något och djupet var ca 2,4 m. Efter att ca halva arbetet inom St. Isie genomförts valdes att sänka ambitionsnivån på de resterande de- larna, detta med anledning av de få fynd som gjorts tidigare.

Undersökningen i Hemmesdynge genererade arkeologiska resultat i form av bl.a. huslämningar från förhistorisk och historisk tid. I området norr om kyrkan påträffades även en trolig lerbotten samt ett tidigmedeltida marklager.

Under schaktningen visade det sig att området sydost om bytomten hade tjocka matjordslager vilket innebar att det stora breda schaktet schaktades i matjorden. Det återstod ca 0,4-0,6 m matjord när det djup som behövdes för anläggandet hade nåtts.

Inom ett mindre område påträffades några sotiga fläckar, en trolig stenläggning, en förmodad stenmur och ett dike.

I Simlinge hade man valt att lägga schakten runt byn och hu- vuddelen av dem som gick genom bytomten lades i grönområ- den/hagar. Det verkade vara grönområden/hagar med kontinuitet bakåt i tiden då schakten var relativt tomma på anläggningar. De schakt som drogs i byn tangerade till största delen områden som antas ha varit fuktiga och torviga under tidigare perioder.

I Södra Åby skedde ingen arkeologisk övervakning då insatser- na i denna by handlade om att skjuta rör under befintliga vägar.

(8)

6 | St. Isie, Hemmesdynge, Södra Åby och Simlinge. FU 2013

Topografi och fornlämningsmiljö

Undersökningsområdet mellan byarna utgjordes av öppen od- lingsbygd och området är rikt på fornlämningar. I byarnas när- område finns bl.a. synliga gravmonument i form av gånggrifter, dösar och senare bronsåldershögar.

Området har rik förekomst av kalk vilket under 1800-talet gav upphov till en verksamhet som fortfarande är synlig genom de kalkugnar som står kvar.

Arkeologiska resultat Stora Isie

Det första skriftliga omnämnandet är från 1456 då Östra Isie omnämns som betecknar nuvarande St. Isie (DBM2:1930).

Den inledande delen av denna arkeologiska undersökning var i St. Isie by. Schaktningarna inleddes 130109 med att ett schakt drogs med maskin i södra och östra delen av byn samt att ett schakt togs upp på en tomt mitt i byn.

Schaktningarna inom St. Isie bytomt pågick samtidigt som schaktningar ute på åkrarna. Under de första veckorna som arbetet pågick var det vädermässigt ganska besvärliga förhållanden med kyla, vind och snö.

I de schakt som grävdes inom bytomten påträffades ett fåtal fynd och ganska begränsat med anläggningar. I schakten som upptogs i direkt anslutning till bytomtens gräns och strax utanför framkom desto fler anläggningar. Vid samtal med markägarna visade det sig att det i matjorden på de omkringliggande östra åkrarna påträffats en mängd flintverktyg som fortfarande fanns på gården.

Fig. 3. Mur och raseringslager i St. Isie. Se röd markering i fig. 4.

(9)

Inom bytomten

Inom bytomten påträffades enstaka anläggningar bl.a. med anledning av att schakten var smala. I den centrala delen framkom en del av en mur som tolkades tillhöra en byggnad. Det återstod två skift och i raseringen runt stenarna påträffades yngre röd- gods.

I schakten framkom enstaka stolphål, brunnar och gropar. De fynd som fram kom fanns i omrörda lager vilket innebär att inga anläggningar har kunnat dateras med säkerhet.

Fig. 4. Schakten i och omkring St. Isie bytomt.

Fig.5. Stolphålsområden i utkanten av Stora Isie by. De mörkgrå kontex- terna är troliga brunnar. Se grön markering i fig. 4.

(10)

8 | St. Isie, Hemmesdynge, Södra Åby och Simlinge. FU 2013 Stolphålsområde

I östra utkanten av St. Isie by påträffades en del stolphålskon- centrationer och i anslutning till dessa två brunnar och flera gropar. En av groparna tolkades vara en avfallsgrop. Stolphålen var ganska grunda och deras djup varierade mellan 0,05 – 0,15 m.

Ett fåtal av dem var stenskodda. Fyllningen i stolphålen bestod fyllningen av grå lerig silt med lite variation.

Brunnen i södra delen av schaktet snittades med maskin och på drygt 1, 3 m djup påträffades en vattenlins. Brunnens fyllning bestod av homogen grå silt.

Det påträffades inga fynd i anläggningarna men bonden i den närbelägna gården hade ett stort material av flintverktyg som upphittats i matjorden av hans föregångare på denna yta.

I ett schakt som gick öster och söder om St. Isie by framkom en del gropar och stolphål. Sterilen bestod av lera varför några av groparna tolkas vara lertäkter.

I södra delen var det väldigt fuktigt och det hade lagts en del dräneringsrör i denna del. I övrigt framkom det i södra delen av schaktet partier med mycket småsten som låg som slarvigt lagda stenläggningar eller var det utslängt för att stabilisera marken.

Fig. 6. Stolphålsområde (markerat med grå cirkel), gropar och brunn direkt öster om Hemmesdynge by.

Se blå markering på fig. 7.

(11)

Schakt väster om Stora Isie

Schaktet drogs väster om Stora Isie medeltida bytomt under mindre gynnsamma väderförhållanden. Det snöade, regnade samt trängde på vatten från marken. På kullens högsta läge fanns ett antal stora gropar med djurben i ytan. Anläggningarna verkade vara relativt sentida. Det fanns också några mindre gropar, varav tre provundersöktes. Två av dem var fyndtomma och ett par dm djup med fyllning av grå homogen lerig silt. Det gick ej att nå botten p.g.a. inströmmande vatten. Det framkom en härd med fyllning av sotig, eldskadad sten och tydliga nedgrävnings- kanter (recent?). Längst i söder fanns fyra diken som löpte i nord-sydlig riktning samt två eventuella gropar.

Hemmesdynge

Hemmesdynge första omnämnande är från 1283 (DD 2 R 3:73) men kyrkan uppfördes i slutet av 1100-talet och vittnar om att byn är äldre än så (Herrlin 1947:569).

Schaktningarna i denna by inleddes med att ett schakt drogs mellan byar utmed vägen från Äspö till Hemmesdynge. Detta schakt avslutades i Hemmesdynges östra del och i denna del framkom ett stolphålsområde, gropar och härdar.

Nästa schaktningsetapp innebar att man tog upp ett schakt söder om vägen och runt byns södra del. I detta område var matjorden väldigt tjock vilket innebar att sterilen/underlaget inte nåddes mer än i ett smalt schakt som togs upp för nedläggning av rör.

I matjorden var det svårt att se eventuella anläggningar och det påträffades endast få fynd. De eventuella anläggningarna finns möjligen något djupare.

I sydöstra området påträffades en stenläggning, en mur/gräns och ett dike. I närområdet kring stenläggningen framkom sotiga fläckar i matjorden med en del bränd lera. I anslutning till muren/gränsen påträffades keramik (grötfat), vilket eventuellt date- rar denna. Muren observerades devis in situ, delar av den hade schaktats och stenarna slängts upp på schaktkanten. De stenar som var kvar på ursprunglig plats såg ut att vara placerade i ett

Fig. 7. Schakt från Äspö samt schakten runt Hemmesdynge markerade.

(12)

äldre dike som gick i nord-sydlig riktning. Eventuellt har det varit en tomtgräns.

Stenläggningen bestod av decimeter stora stenar blandat med några något mindre. Den hade en plan yta och enligt dem som schaktade hade de påträffat en del djurben när första delen av stenläggningen blottades. Det brända materialet intill stenlägg- ningen innehöll några fragment lerkline och en del aska.

I slutet av detta långa schakt, när man i den västra delen när- made sig den södra sidan av vägen, påträffades en del djurben, tegel och stenar i matjorden och två troliga härdar mättes in.

Väster och norr om kyrkan

Schaktet fortsatte på norra sidan om vägen och drogs på utsidan av kyrkogårdsmuren. Den första etappen var till största delen förstörd av senare aktiviteter, men norr om kyrkan framkom marklager, lerbotten, huslämningar och stolphål. Det påträffades en större mängd småsten i matjorden som kan tyda på att områ-

Fig. 8. Schaktet söder om Hemmesdynge i februari månad.

Fig. 9. Schaktet som gick västerut från Hemmes- dynge.

(13)

det varit hårdgjort inför t.ex. bygget av kyrkogårdsmuren. Fyn- den i detta område bestod av yngre rödgods (grötfat), tegel- brockor, porslin och plast.

Schaktet utvidgades senare åt väster mot St. Isie. i detta schakt framkom en del större anläggningar i schaktet, troligen recenta gropsystem. Inga anläggningar undersöktes.

I den norra delen påträffades ett större lager med en äldre mark- horisont. Lagret var brunt och något sandigt. I lagret påträffades en del östersjökeramik som daterades 1000-1100-tal. I norra delen av lagret framkom en del fläckar med lera och sot samt några djurben.

I lagret framkom en lerklädd grop som ser ut som en lerbotten. Le- ran var gul och ca 0,05 m tjock, den hade en tydlig och jämn skål- ning. Fyllningen närmast leran bestod av träkol blandad med silt.

Fig. 10. Anläggning norr om Hemmesdynge i form av en lerklädd grop.

Fig. 11. Ett troligt gatehus norr om Hemmesdynge kyrka.

(14)

Vid den västra schaktkanten framkom ett lergolv med lertegel- avtryck i den norra delen. Avtrycken såg ut att vara del av en yttervägg och byggnaden tolkas vara ett gatehus. Lergolvet var någon cm tjockt och hade inslag av kalk och träkol i leran. En trolig syl påträffades i närheten av byggnaden Norr om marklag- ret framkom ett gult lergolv med syllstenar, väster om dessa var golvet något gråare. Syllstenarna låg i öst-västlig riktning. I lergolvet framkom träkolsprickar, tegelkross och småsten. Norr om

Fig. 12. Området norr om Hemmesdynge kyrka med tidigmedeltida marklager och huslämningar.

Figur 13. Schakt på kyr- kogården i Hemmes- dynge.

(15)

denna byggnad fram ytterligare ett lerlager som kan vara rester av ett golv. Golvleran var gul och relativt kompakt.

I norra delen av schaktet framkom en syllstensrad i sydväst- nordostlig riktning. Stenarna var placerade i ett lergolv. Leran var ganska ren med endast några få träkolsprickar.

Fortsättningen på detta schakt var ganska stört bl.a. av nedgräv- ningar till döda djurkroppar.

Schakt på kyrkogården i Hemmesdynge

Ett schakt (S3760) drogs i norra kanten av kyrkogården. Schakt- bredd i ytan var ca 0,8 m i ytan och ca 0,3-0,4 m i bottnen.

Schaktet var upp till ca 1,3 m djupt. I en del av schaktet påträf- fades en stenlagd yta (A3782) med djurben ovanpå. Stenlägg- ningen kom under det ca 0,6 m tjocka matjordslagret och vilade på steril gul moränlera.

Södra Åby

Södra Åby bytomt berördes inte av schaktningarna utan ledningarna drogs fram till byn där de kopplades på befintligt VA-nät.

Schakt mellan Södra Åby och Simlinge

Ett schakt drogs från Södra Åby i öster mot Simlinge i väster, norr om landsvägen, fram till infartsvägen till Backagården.

Schaktet löpte i åkermark med ordinärt matjordsdjup (0,3-0,4 m). I schaktet påträffades två anläggningar, båda i schaktets västligaste del. Den första var en liten rund härd, ca 0,5 m i diameter. Den andra anläggningen var en grop eller ett lager som fortsatte in under schaktväggen i norr. Ingen av dessa anlägg- ningar undersöktes. En källkritisk aspekt är att schaktningen var ganska grov, med mycket kvarliggande spill och ofta låg det för mycket matjord kvar för att eventuella anläggningar skulle synas tydligt.

Ytterligare ett schakt drogs på andra sidan vägen till gården i riktning norrut. Även detta schakt var dåligt schaktat (ur arkeologisk synvinkel), men det gick att urskilja ett antal anläggning- ar, A3857 (grop), A3887 (grop/lager), A3880 (grop), A3868 (härd), A3906 (härd), A3917 (härd), A3926 (härd), A3937 (härd), A3948 (grop/stolphål) samt A3961 (grop). Av dessa an- läggningar undersöktes två (se nedan).

A3948 (Grop/stolphål)

En grop eller kraftigt stolphål som undersöktes till hälften. An- läggningen var i plan rund, ca 0,9 m i diameter och hade raka nedgrävningskonturer. Den var 0,6 m djup och hade en homogen fyllning av grå lerig silt som avtecknade sig tydligt mot un-

(16)

derlaget som bestod av gulgrå moränlera. I anläggningen påträf- fades ben, ett flintavslag med retusch, bränd flinta samt en ke- ramikbit. Intill anläggningen fanns på den avschaktade ytan starkt fragmenterad keramik eller bränd lera, eventuellt lerkli- ning.

A3961 (Grop)

Anläggningen var oval i ytan, hade raka nedgrävningskanter och var som mest ca 0,6 m djup. Gropen var fylld med stenar, varav många skörbrända samt en stor mängd obrända djurben av flera olika arter. Sammanlagt fanns det 73 benfragment som vägde 1 444 g. En del av benen hade slaktmärken. Tolkningen av an- läggningens funktion är osäker. Det verkar som att man valt ut enstaka delar av ett flertal olika djurarter och deponerat i gropen tillsammans med stenarna. Det fanns inga fynd utöver benen som kan ge någon fingervisning om datering. Möjligheten att

14C-datera anläggningen utifrån benmaterialet finns.

Schaktet fortsattes sedan västerut strax norr om vägen. Här fanns dock inga anläggningar. Sammanfattningsvis tycks det finnas en samling anläggningar och fynd i området som är relativt avgränsade ytmässigt (gropar, härdar, keramik, slagen och bränd flinta samt djurben) som kan karaktäriseras som en förhi- storisk boplats. Området kommer att anmälas till Riksantikva- rieämbetet.

Simlinge

Första omnämnandet är från 1359 men byn är sannolikt äldre då kyrkans äldsta delar är från slutet av 1100-talet (DD 3 R 5:24 Herrlin 1977:622).

Schakten drogs söderifrån fram till byn för att sedan svänga av mot väster och läggas i utkanten av byn. I denna by lades led- ningen i en del hagar vilket innebar minimal kontakt med gårds- lägena.

Fig. 14. Den ben- och sten- fyllda gropen 3961.

(17)

I det första nordsydliga schaktet framkom en del anläggningar som kan vara gränsdiken till bytomten. De påträffades i ett smalt schakt som var ca 0,6 m brett varför det är osäkert om det var gropar eller diken.

I schakten söder om byn framkom en del ytor med stenskram- mel samt härd, gropar och stolphål. I det schakt som löpte i nord-sydlig riktning framkom fyra gropar eller diken ungefär mitt i schaktet. Anläggningarna tolkas vara täktgropar eller gränsdiken p.g.a. att schakten var smala var utbredningen osä- ker. Fyllningarna var snarlika och bestod av brungrå siltig lera och det påträffades enstaka vingtegelfragment. De schakt som drogs genom byn tangerade vad som tros vara tidigare våtare områden där det saknas bebyggelse och istället framkom enstaka gropar och möjliga uppfyllnadslager. Än idag saknas det bebyggelse om området används som hästhagar.

Schakt norr om bebyggelsen i Simlinge stationsby

I detta schakt påträffades inga anläggningar. Det bör dock note- ras att schaktningen inte här var optimalt utförd ur arkeologisk synvinkel. Matjordsdjupet var ca 0,3-0,4 m och schaktbredden ca 3 m.

Schakt från Simlinge Stationsby i söder mot Simlinge by i norr Schaktet gick i början av sträckan (längst söderut) genom forn- lämningen RAÄ Simlinge 20:1. Det påträffades dock inga an- läggningar eller fynd inom denna.

Fig. 15. Schakten fram till och i Simlinge by.

(18)

Slutdiskussion

Denna undersökning innebar att det schaktades i tre olika byar:

St. Isie, Hemmesdynge och Simlinge. Resultaten varierade bl.a.

beroende på olika förutsättningar vad gällde schaktning. Inom St. Isie bytomt valde exploatören att schakta med en smal skopa något som försvårade tolkning och som samtidigt innebar mindre åverkan på eventuella kulturlager. Det var tydligt att de schakt som gick strax utanför de i FMIS utlagda bytomterna var de som resultatmässigt gav mest. Dessa resultat kan vara en in- dikation på att undersökningar intill markerade bytomter innebär antikvarisk kontroll.

Undersökningen innebar också att två områden kommer föreslås klassas som fornlämningsområden, det första beläget mellan Äspö – Hemmesdynge och det andra var beläget söder om Sim- linge by.

(19)

Referenser

DBM = Repertorium diplomaticum regni Danici mediævalis. Fortegnelse over Danmarks Breve fra Middelalderen, med Udtog af de hidtil utrykte. Udg. ved Kr. Erslev m.fl. [1.

Række.] I-IV. 2. Række. I-IX. Khvn 1894-1939.

DD = Diplomatarium Danicum. 1938ff. Utgivet Af Det danske Sprog- og Litteraturselskab.

København.

Herrlin, Gunnar (red). 1947. Lunds stift i ord och bild. Lund

(20)

Administrativa uppgifter

Sydsvensk Arkeologi AB dnr: 120074

Länsstyrelsen i Skåne dnr: 431−21856−12

Datum för beslut: 2012-10-10

Län: Skåne

Kommun: Trelleborgs kommun

Socken: Simlinge sn, Södra Åby sn och Hemmesdynge sn

Fastighet: Simlinge 17:9 mfl, Södra Åby 34:1 och 41:1, Hemmes- dynge 14:1, 35:1 och 36:1

Koordinatsystem: SWEREF TM99

X koordinat: -

Y koordinat: -

Höjdsystem: -

M ö.h. -

Fältarbetstid: 130109‒130614

Antal arkeologtimmar: 208 h

Antal maskintimmar: -

Exploateringsyta: -

Undersökt yta: ca 13 975 m²

Platschef: Therese Ohlsson

Personal: Per Sarnäs och Joakim Frejd.

Underkonsulter: VA-gruppen

Uppdragsgivare: Trelleborgs kommun

Tidigare undersökningar: -

Fynd: St. Isie och Hemmesdynge LUHM Fyndnr 32220, Sim-

linge socken LUHM Fyndnr 32221.

Dokumentationsmaterial: Intrasisprojekt 120074, ritningar samt digitala foton. För- varas i Regionsmuseet Kristianstad arkiv.

Kostnader: 243 008, 74 kr exkl. moms

(21)

Bilaga Fyndlistor

Fyndlista LUHM 32220, Hemmesdynge och St. Isie byar, Hemmesdynge socken i Trelle- borgs kommun.

Fynd Sakord Material Typ Antal Vikt/g Lager Schakt Kommentar

7 Skärva Keramik Yngre rödgods 2 62 3140

8 Kniv Metall Järn 1 34 3209

9 Skärva Keramik Östersjökeramik 5 87 3209 Hängkärl

10 Skärva Keramik Yngre rödgods 1 9 3303

11 Skärva Keramik Yngre rödgods 1 8 1789 I st. Isie

12 Puns Metall Järn 1 24 3209

13 Skärva Keramik Östersjökeramik 31 290 3209

Fyndlista LUHM 32221, Simlinge 32:1, Simlinge socken i Trelleborgs kommun.

Fynd Sakord Material Typ Antal Vikt/g Lager Schakt Kommentar

1 Avslag Flinta Avslag 1 15 3948

2 Avslag Flinta Avslag 1 14 3948

3 Bränd lera Lera Lerkline 1 7 3948

4 Djurben Ben Djurben 5 13 3948

5 Bränd lera Lera Lerkline 7 15 3948

6 Djurben Ben Djurben 73 1445 3961

(22)

Sydsvensk Arkeologi AB Rapporter 2013

1. Bunkeflostrand 21:3, del av, Bunkeflo socken, Malmö kommun, AU 2012. Joakim Frejd.

2. Pilbladet 1 (f.d. del av Sallerup 180:36), fornlämning nr 32 i Södra Sallerups sn, Malmö kommun, FU 2012. Joakim Frejd & Elisabeth Rudebeck

3. Krokiga gatan och Åbogatan. Åhus socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2012.

Ing-Marie Nilsson.

4. Norra Sandby ödekyrkogård. Sandby 68:1, Norra Sandby socken, Hässleholms kommun. Arkeologisk förundersökning 2012. Ing-Marie Nilsson.

5. Bollerups säteri 3:5, fornlämning 13, Bollerups sn, Tomelilla kn. FU 2012. Per Sarnäs.

6. Bäckaskog 1:17, Kiaby sn, Kristianstad kn. FU 2011. Tony Björk.

7. Tjörneröd och Högestad. Arkeologisk inventering och kulturmiljövärdering för vindbruksparker. Del Tjör- neröd. 2013. Bertil Helgesson.

8. Tjörneröd och Högestad. Arkeologisk inventering och kulturmiljövärdering för vindbruksparker. Del Höge- stad. 2013. Bertil Helgesson.

9. Östraby kyrka. Arkeologisk förundersökning i samband med golvomläggning 2013. Ing-Marie Nilsson.

10. Kronotorp 3, Augerum sn, Karlskrona kn. Arkeologisk förundersökning 2012. Therese Ohlsson.

11. Citadellstaden 2:1, Landskrona stad, Landskrona kommun. Arkeologiska förundersökningar 2011. Joakim Frejd.

12. Limhamn 155:355 m.fl. Hyllie sn, Malmö stad. Arkeologisk förundersökning 2012. Åsa Berggren.

13. Östra Centrum i Kristianstad. Fastigheten Kristianstad 4:4 m fl., Kristianstads kommun. Arkeologisk för- undersökning 2012. Ing-Marie Nilsson.

14. Vintrie Park. Grav och gård, 4000 BC–1712 AD. Malmö kommun. Arkeologisk slutundersökning 2011.

Kristian Brink & Karina Hammarstrand Dehman.

15. Näsby 35:1 och 35:4, Kristianstad sn, Kristianstads stad och kommun. Arkeologisk utredning steg 1, 2013.Ulla Isabel Wolfe

16. Innerstaden 1:14 – Skomakaregatan och Gyllenstjärna 29, fornlämning 20, Malmö stad, Malmö kommun.

Arkeologisk förundersökning 2013. Per Sarnäs.

17. Innerstaden 31:10, fornlämning 20, Malmö kommun, Malmö stad. Arkeologisk förundersökning 2012. Per Sarnäs.

18. Näsby 35:47, Kristianstad, Kristianstad kn. AU 2013. Tony Björk.

19. Torsken 1, Benmöllan 1 & Hamnen 21:147, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning 2012. Per Sarnäs.

20. Niagara 2 & 3 samt Hamnen 21:137, fornlämning 20, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förunder- sökning 2012–2013. Per Sarnäs.

21. Lärkan 10, fornlämning 20, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Per Sarnäs.

22. Yngsjö 14:59 m.fl., Åhus socken, Kristianstad kommun. AU 2012-13. Tony Björk.

23. Vä 157:5 och 157:9, Vä socken, Kristianstad kommun. AU1 2013. Tony Björk.

24. Färlöv 5:4 mfl., Färlöv socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk utredning steg 2 och arkeologisk under- sökning 2011. Ylva Wickberg.

25. Hammar 9:21 m fl. Särskild undersökning 2010-2011. Bertil Helgesson, Charlotte Fabech, Thomas Lin- deroth & Peter Skoglund.

26. Bollerups säteri 3:5. Bollerups socken, Tomelilla kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson

27. Henckelska gården. Helsingborgs stad, Helsingborg kommun. Arkeologisk förundersökning 2012. Therese Ohlsson.

28. Kristianstad 4:4 m fl. Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk förundersökning 2011. Jan Kockum &

Ing-Marie Nilsson.

29. Gamla Staden 8:1 – Stortorget, fornlämning 42, Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Karina Hammarstrand Dehman.

30. Hötofta bytomt, Södra Åkarps socken, Vellinge kommun. Arkeologisk förundersökning 2012. Joakim Frejd.

31. Trädgårdshallen 1, Oxie socken, Malmö kommun. Arkeologisk utredning 2013. Karina Hammarstrand Dehman.

32. Uppåkra kyrka. Stora Uppåkra 8:4. Arkeologisk förundersökning och undersökning 2013. Ing-Marie Nils- son.

33. VA-ledningar mellan Örtofta-Eslöv. Västra Sallerups socken, Örtofta socken. FU 2013. Therese Ohlsson.

34. Sallerup 2:8. Östra Sallerups socken, Hörby kommun. FU 2013. Joakim Frejd.

35. Tygelsjö 76:1. Tygelsjö socken, Malmö kommun. SU 2012. Joakim Frejd.

36. St. Isie, Hemmesdynge, Södra Åby och Simlinge. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson.

(23)

(24)