Onsdag kl. 9.00, i sammanträdesrum fullmäktigesalen, stadshuset, Lysekil

Lysekils kommun, 453 80 Lysekil | Tel: 0523-61 30 00 | Fax: 0523-61 37 12 | anne-marie.mattsson@lysekil.se | www.lysekil.se 2017-12-07 Sid 1/2

KALLELSE / FÖREDRAGNINGSLISTA SOCIALNÄMNDEN

Tid och plats:

Onsdag

fullmäktigesalen, stadshuset

Ordförande: Ricard Söderberg Sekreterare: Anne-Marie Mattsson

Öppet sammanträde, utom i de punkter som markerats med ”sluten del” eller där ordföranden så beslutar.

Upprop samt val av justerare. Anmälan av övriga frågor.

Kl. Punkt Ärenden Bilaga Föredragande tjänstemän Individ- och familjeomsorg

9.00 1 Ordförandebeslut – redovisning

”sluten del”

Redov. på smtr.

Julia Lundwall

2 Överflyttande av vårdnad enligt Föräldrabalken

2 A-B Julia Lundwall

3 Yttrande till IVO angående granskning av uppföljning av placering i HVB

3 Julia Lundwall

LSS - socialpsykiatri/ vård och omsorg

9.30 4 Rapport – beslut om särskilt boende 4 Marianne Sandsten 9.40 5 Stöd till riktade insatser inom

området psykisk hälsa, överföring av ej förbrukat statsbidrag för 2017 till 2018

5 Sten Nilsson

9.50 Fikapaus

10.15 6 Kostnad per brukare (KPB) – resultat för socialnämndens verksamheter 2016

6 Maria Johansson

Lysekils kommun, 453 80 Lysekil | Tel: 0523-61 30 00 | Fax: 0523-61 37 12 | registrator@lysekil.se | www.lysekil.se Sid 2/2

Ekonomi

10.45 7 Ekonomiskt utfall per november 2017

Eva Andersson/ Eva Bergqvist / samtliga avdelningschefer

8 Redovisning ekonomisk åtgärdsplan Eva Andersson/ Eva Bergqvist/ samtliga avdelningschefer

Övrigt

9 Information från förvaltningschefen Redovisas på smtr

10 Anmälningsärenden 10

11 Redovisning delegationsbeslut Redovisas på smtr 12 Övriga frågor (som anmälts vid

mötets öppnande)

Lysekil 2017-12-07

KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN

Ricard Söderberg / Anne-Marie Mattsson Socialnämndens ordförande Sekreterare

Ärende 1 – Ordförandebeslut

Redovisas på sammanträdet

Lysekils kommun

Socialförvaltningen Biståndsenheten

Delegationsrapport till Socialnämnden enligt 4 kap 1§

Rutin:

Biståndshandläggare rapporterar på blankett till nämndsekreterare i SON vid det datum då övriga handlingar ska lämnas inför kommande nämndsammanträde.

Avser 2017-12-05

Enhet Antal lediga lägenheter Lysekilshemmet 1 på avd. 1 demens Skärgårdshemmet 0

Stångenäshemmet 0

Skaftöhemmet 2 varav en används som växelv.

Område Antal beslut om plats, säbo

Orsak till beslut Väntat över 3 månader Väntar på Kompassen Lysekil/centrum

Lysekil/centrum väst

Lysekil/Slätten

1 Demens, tackat nej då starkt

önskemål Stångenäshemmet.

Ja

Lysekil/Mariedal

1 Somatik, önskemål

Stångenäshemmet. Tackat nej till Lklhemmet avd. 4 16/10 (första erbjudandet)

Ja

Lysekil/Syd Skaftö

Brastad

1 Somatik, får erbjudande om

Lklhemmet avd. 4 20/11.

Datum: 2017-12-05 Namn: Anette Nyfjäll

Biståndshandläggare, Biståndsenheten Tackat nej 21/11. Önskemål

Stångenäshemmet.

Lyse

Lysekils kommun, 453 80 Lysekil | Tel: 0523-61 30 00 | Fax: 0523-61 37 12 | registrator@lysekil.se | www.lysekil.se

Tjänsteskrivelse

Datum Dnr

2017-11-28 SON 2016-000227

Socialförvaltningen

Sten Nilsson, 0523 – 61 34 86 sten.nilsson@lysekil.se

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa, överföring av ej förbrukat statsbidrag för 2017 till 2018

Sammanfattning

Lysekils kommun har för 2017 rekvirerat ett statsbidrag på 364 881 kr för att utveckla insatser inom området psykisk hälsa. En samordnare är anställd med uppdrag att, i samverkan med andra huvudmän, utveckla kommunens insatser inom området psykisk hälsa. Statsbidraget för 2017 kommer att visa på ett

överskott vid årets slut varför socialförvaltningen begär att få överföra överskottet till 2018.

Förslag till beslut

Socialnämnden föreslås besluta

att beräknat överskott av stadsbidraget inom området psykisk hälsa för 2017 ska föras över till 2018 års budget.

Ärendet

Överföring av ej förbrukat statsbidrag för år 2017 inom området psykisk hälsa.

Överskott föreslås föras över till 2018 års budget.

Förvaltningens synpunkter Bakgrund

Staten och Sveriges Kommuner och Landsting har sedan 2012, genom överenskommelser inom området psykisk hälsa, riktat stimulansmedel till kommuner och landsting/regioner. Syftet med denna satsning har för

kommunernas del varit att dels skaffa sig en bredare kunskap om de behov som personer med psykisk funktionsnedsättning har och dels att skapa gemensamma arenor med de huvudmän som svara för insatser inom området psykisk hälsa.

Ekonomiska förutsättningar

Socialnämnden fattade vid sitt sammanträde i februari 2017 beslut om att ge socialförvaltningen i uppdrag att rekvirera 2017 års statsbidrag. Beloppet för 2017 uppgår till 364 881 kr. Årets statsbidrag har i huvudsak använts till att finansiera en samordnartjänst samt till informations-och utbildningsinsatser.

De pengar som kommunen fått för 2017 ska i första hand användas för insatser under bidragsåret men enligt de direktiv som regering och SKL gått ut med så är

TJÄNSTESKRIVELSE 2(2)

Datum Vår beteckning

2017-11-28 SON 2016-000227 nr 730

det upp till varje kommun att besluta om att föra över ej förbrukade medel mellan två budgetår.

Under 2017 har representanter från Västkom och Västra Götalandsregionen tagit fram en länsgemensam handlingsplan för psykisk hälsa. Planen gäller under åren 2018-2020 och ska ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet. För Lysekils del innebär det att det kommer att finnas behov av en samordnare också under 2018 samt att samverkan mellan kommunen och övriga huvudmän behöver utvecklas. För att kunna göra de satsningar som behövs inom kommunen och som bygger på långsiktighet finns det behov av ekonomiska resurser. Det är därför av stor vikt att de statsbidrag som kommun får nyttjas fullt ut.

Eftersom socialförvaltningens arbete med den länsgemensamma handlingsplanen kommer att kräva extra resurser också de närmsta åren. Socialförvaltningen föreslår därför att socialnämnden fattar beslut om att beräknat överskott för 2017 förs till 2018 års budget. Överskottet beräknas till ca 100,0 Tkr

Socialförvaltningen kommer till socialnämndens sammanträde i januari 2018 att återkomma med en redovisning av förbrukade medel 2017 samt en plan för det fortsatta arbetet inom ramen för satsningar inom psykisk hälsa.

Eva Andersson Sten Nilsson

Förvaltningschef Samordnare

Beslutet skickas till

Avdelningschef LSS och psykiatri Samordnare psykisk hälsa

Lysekils kommun, 453 80 Lysekil | Tel: 0523-61 30 00 | Fax: 0523-61 37 12 | registrator@lysekil.se | www.lysekil.se

Tjänsteskrivelse

Datum Dnr

2017-11-28 SON 2017-000266

Socialförvaltningen

Maria Johansson, 0523- 61 34 40 maria.johansson3@lysekil.se

Kostnad per brukare (KPB) resultat för socialnämndens verksamheter 2016

Sammanfattning

Socialförvaltningen redovisar resultaten från Kostnad per brukare (KPB) för verksamhetsår 2016. KPB är en metod för att kostnadsberäkna olika insatser inom socialtjänsten och är ett viktigt underlag för att planera, utveckla och följa upp socialtjänstens verksamheter. Lysekil har genomfört KPB 2015 och 2016, och dessförinnan 2011.

Förslag till beslut

Socialnämnden tar del av redovisningen av resultaten från Kostnad per brukare.

Ärendet

Kostnad per brukare (KPB) är en metod för att kostnadsberäkna olika insatser inom socialtjänsten och knyta dessa till den enskilde brukaren. KPB är en efterkalkyl som bygger på data på individnivå. KPB visar bl.a. vad insatser inom socialtjänsten kostar i genomsnitt per brukare och invånare och vad insatserna kostar att verkställa per enhet (dygn, timmar, utredning etc.). Eftersom KPB bygger på individdata kan kostnaderna redovisas och analyseras på såväl individ- som gruppnivå, uppdelat på t.ex. olika åldersintervall eller kön. Genom att identifiera brukare, grupper av brukare eller insatser som sticker ut kostnadsmässigt förser KPB verksamheterna med underlag för att prioritera utvecklingsområden och utforma verksamhetsförbättrande åtgärder.

Lysekil har genomfört KPB 2015 och 2016, dessförinnan 2011, vilket har gett oss en möjlighet att följa utvecklingen i våra verksamheter över tid. Resultaten kan också jämföras med andra enheter inom kommunen, t.ex. olika hemtjänstområden, eller med resultaten för andra kommuner. I dagsläget använder ca 100 kommuner metoden inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning och drygt 40 kommuner inom individ- och familjeomsorgen

De faktum att KPB utgår från individdata och att resultaten är möjliga att jämföra över tid och rum gör sammantaget KPB till ett mycket användbart underlag för att planera, styra, utveckla och följa upp socialtjänstens verksamheter.

SCB:s räkenskapssammandrag

Socialförvaltningens kostnader redovisas också årligen i SCB:s

räkenskapssammandrag, vilka publiceras i kommun- och landstingsdatabasen

TJÄNSTESKRIVELSE 2(4)

Datum Vår beteckning

2017-11-28 SON 2017-000266 nr 1.2.3

Kolada under rubriken ”Vad kostar verksamheten i din kommun?” I räkenskapssammandragen redovisas kostnad per invånare, där de totala kostnaderna divideras med antalet invånare i kommunen eller i en viss åldersgrupp.

KPB redovisar också kostnad per invånare men endast för vissa insatser. Vad som ingår i en insats, det vill säga hur insatsen definieras, skiljer sig dock mellan de olika undersökningarna vilket försvårar en jämförelse. Jämförelser bör därför göras med försiktighet.

Underlaget för KPB tas fram i samarbete med både ekonomer, systemansvariga och verksamhetsansvariga. Underlag för räkenskapssammandragen görs i dagsläget bara av ekonomer. Detta bäddar för att sifforna som ligger till grund för EKB kvalitetssäkras i större omfattning än räkenskapssammandragen.

Förvaltningens arbete med KPB

Ensolution genomför KPB som regel under tidig vår och de första resultaten

presenteras i april/maj. De senaste två åren har enheternas analys av resultaten och arbete med åtgärdsplaner startat med en gemensam analysdag, ledd av Ensolution.

Samtliga verksamheter har i uppdrag att analysera sina KPB-resultat och att bedöma deras tillförlitlighet. Områden som sticker ut behöver inte innebära att verksamheten inte är kostnadseffektiv, det kan handla om kostnader som ligger på fel ansvarsområde, insatser som inte registrerats, problem med

verksamhetssystemet och att beviljade timmar inte stämmer med verkställda timmar.

Utifrån resultaten ska prioriterade förbättringsområden identifieras och en åtgärdsplan tas fram. Åtgärdsplanen kan sedan användas som underlag för ev.

ekonomisk åtgärdsplan.

KPB viktigt underlag i förvaltningens ledningssystem

Arbetet med KPB ska integreras i verksamheternas ordinarie modell för styrning och uppföljning av verksamheten. De förbättringsområden, utvecklingsmål och åtgärder som identifieras utifrån KPB-resultaten ska därför läggas in i Stratsys.

Enskilda nyckeltal från KPB kan användas som kritiska kvalitetsindikatorer inom ekonomiperspektivet i kommunens styrmodell.

Resultatet kan vidare utgöra underlag för nämndens interna kontroll och eventuella ekonomiska åtgärdsplaner.

Resultatet för 2016 års verksamhet

Socialnämndens resultatrapport redovisas i bilaga 1. En sammanfattning finns på s. 58. I tabellerna nedan presenteras de insatser där kommunen i en negativ bemärkelse avviker från en majoritet av jämförelsekommunerna, eller där vi uppvisar en stor negativ förändring från föregående år.

TJÄNSTESKRIVELSE 3(4)

Datum Vår beteckning

2017-11-28 SON 2017-000266 nr 1.2.3

Äldreomsorg, LSS och socialpsykiatri

Lysekil 2015 Lysekil 2016 Riksgenomsnitt KPB- kommuner

2016

Gränsvärde för de 25% av kommuner med högst kostnad

1. Särskilt boende egen regi.

Medelkostnad/dygn

2 026 kr/dygn 2 009 kr/dygn 1 880 kr/ dygn 1 991 kr/dygn

2. Personlig assistans (kommunal SFB) Medelkostnad/per timme

80 kr/timme 120 kr/timme 91 kr/timme 108 kr/timme

3. Boendestöd Kostnad/brukare

123 732 kr/brukare

108 132 kr/brukare

74 039 kr/brukare 86 269 kr/brukare

4. Insatser enligt LSS Kostnad/brukare

531 231 kr/brukare

558 004 kr/brukare

513 213 kr/brukare 567 000 kr/brukare

IFO Lysekil 2015 Lysekil 2016 Riksgenomsnitt KPB-kommuner

2016

Gränsvärde för de 25%

av kommunerna med högst kostnad 5. Missbruk köpta platser

kostnad/per dygn

1657 kr/dygn 2651 kr/dygn 2349 kr/dygn 2657 kr/dygn

6. Barn och Unga, externa placeringar HVB/SiS Kostnad/dygn

4468 kr/dygn 5252 kr/dygn 4493 kr/dygn 4977 kr/dygn

IFO Barn och Unga

Lysekil 2015 Lysekil 2016 KPB-kommuner Medelkostnad

2016

Gränsvärde för de 25% av kommunerna med

högst kostnad 7. Medelkostnad per brukare Saknas

jämförelse- tal

221 595 kr /brukare

96081 kr/brukare 143280 kr/brukare

8. Antal ytterfall

Procentsats i förhållande till alla brukare (500 tkr eller mer under året)

Saknas jämförelse- tal

14, 9 % av totala antalet brukare

4,9 % av totala antalet brukare

6,7 % av totala antalet brukare

9. Medelkostnad per utredning 21020 kr/

utredning

34816 kr/

utredning

19233 kr/utredning 23457 kr utredning

TJÄNSTESKRIVELSE 4(4)

Datum Vår beteckning

2017-11-28 SON 2017-000266 nr 1.2.3

Kommentarer till ovan punkter:

1. Kostnaden för särskilt boende i egen regi är sjunkande och har gått från 2026 kr år 2015 till 2009 kr år 2016.

2. En kraftig ökning har skett med kostnaden per timme inom personlig assistans från 80 kr i timmen till 120 kr i timmen.

3. Kostnaden för boendestöd har minskat från 123 732 kr år 2015 till 108 132 kr 2016. Dock har det funnits svårigheter att kvalitetssäkra boendestödet. Se sammanfattning i rapport avseendes Socialpsykiatri.

4. Avseende insatser enligt LSS ligger Lysekil i dag nära gränsvärdet för de 25 % av KPB-kommunerna som har högst kostnad. Kostnaden har gått upp från 531 231 kr per brukare 2015 till 558 004 kr 2016.

5. Dygnskostnaden för köpta platser vid missbruksvård har ökat med 60 % jämfört med 2015 då kostnaden var väldigt låg, och ligger år 302 kr över genomsnittet för KPB-kommunerna 2016.

6. Dygnskostnaden för köpta platser vid vård av barn och unga har ökat med 17,5 % jämfört med 2015, och ligger 759 kr över genomsnittet för KPB- kommunerna.

Gällande punkt 7, 8 och 9 är en genomlysning gjord av hela Barn- och

Ungdomsenhetens arbete och har utmynnat i en omfattande handlingsplan och förslag på flera förändringar i verksamheten för att kvalitetssäkra den. Arbetet med att genomföra förbättringsförslagen i enlighet med handlingsplanen är pågående.

Värt att notera vid genomgång och jämförelse mellan KPB 2015 och 2016 är att Lysekils kommun har en sjuknade kostnad för hemtjänst i egen regi i kronor per beviljad timme från 503 kr till 468 kr. Detta innebär att Lysekils kommun inte längre är bland de 25% av kommunerna med högst kostnad.

Eva Andersson Maria Johansson

Förvaltningschef Handläggare

Bilaga: Resultatrapport för Kostnad per brukare 2016 Beslutet skickas till

Förvaltningschef SOF Avdelningschefer SOF Utredare SOF

1

ÄLDREOMSORG, FUNKTIONSNEDSÄTTNING SAMT INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG

LYSEKILS KOMMUN UTFALL 2016

Linda Lagerblad, Ensolution AB

Version 2.0

Datum: 2017-10-10

E-post: linda.lagerblad@ensolution.se Mobil: 0709-27 79 89

2

Inledning ... 4

Metod – Kostnad per brukare ... 5

Förutsättningar för modellen utfall 2016 ... 7

Resultat – Analysmodell ... 8

ÄLDREOMSORG & FUNKTIONSNEDSÄTTNING ... 9

SoL och LSS (inkl. SFB) ... 9

Insatsmix totalt SoL och LSS (inkl. SFB) ... 9

Insatser enligt SoL ... 10

Befolkning 65 år och äldre ... 10

Konsumtion SoL ... 11

Extern jämförelse – konsumtion SoL ... 12

Konsumtion i hemtjänst och särskilt boende, invånare 80 år och äldre ... 13

Konsumtion hemtjänst ... 13

Brukarmixanalys SoL ... 14

Produktivitetsanalys ... 17

Insatser SoL psykisk funktionsnedsättning ... 22

Produktivitet ... 22

Enhetskostnader psykisk funktionsnedsättning ... 22

Insatser enligt LSS/SFB ... 25

Insatsmix LSS/SFB ... 25

Konsumtion LSS/SFB ... 26

Brukarmixanalys LSS/SFB ... 28

Antal brukare med insatser enligt LSS/SFB ... 28

Ytterfall LSS/SFB ... 29

Produktivitet ... 30

Insatskostnader bostad med särskild service ... 30

Insatskostnader LSS/SFB ... 32

INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG ... 35

Ekonomiskt bistånd ... 35

Konsumtion ... 35

Brukarmix, utbetalt ekonomiskt bistånd ... 36

Månader med ekonomiskt bistånd ... 36

Medelkostnad per brukare, ekonomiskt bistånd ... 37

3

Åldersfördelning, ekonomiskt bistånd ... 37

Produktivitet ... 38

Insatser ekonomiskt bistånd ... 38

Vuxna missbrukare ... 42

Insatsmix vuxna missbrukare ... 42

Konsumtion ... 43

Brukarmix vuxna missbrukare ... 44

Produktivitet ... 45

Insatser vuxna missbrukare – utredning... 46

Insatser vuxna missbrukare – boende ... 47

Öppenvård vuxna ... 49

Barn, ungdom och familj ... 50

Insatsmix barn, ungdom och familj ... 50

Konsumtion ... 50

Brukarmix barn, ungdom och familj ... 51

Produktivitet ... 52

Insatser barn, ungdom och familj – utredning ... 53

Insatser barn, ungdom och familj – placering/boende ... 55

Öppenvård barn, ungdom, familj ... 57

Slutsatser och rekommendationer... 58

Äldreomsorg ... 58

Konsumtion ... 58

Produktivitet ... 58

Socialpsykiatri ... 58

Insatser enligt LSS/SFB ... 59

Konsumtion ... 59

Produktivitet ... 59

Individ- och familjeomsorg ... 59

Ekonomiskt bistånd ... 59

Vuxna missbrukare ... 60

Barn och unga ... 60

4

Inledning

Kostnad per brukare (KPB) är enkelt uttryckt en metod för kostnadsberäkning av olika insatser och för hur dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren. KPB bygger på avidentifierade individdata vilket innebär att vård och service för olika typer av brukare kan sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. Genom att

informationen utgår från de enskilda individerna ges möjligheter att belysa och analysera verksamheten även ur ett brukarperspektiv.

Lysekils kommun har under våren 2017 arbetat med att ta fram en KPB-kalkyl för

äldreomsorg, funktionsnedsättning samt individ- och familjeomsorg avseende helår 2016.

KPB-kalkyler har tidigare tagits fram för Lysekil avseende åren 2008-2011 samt 2015.

5

Metod – Kostnad per brukare

KPB är en efterkalkyl som byggs från individnivå. Kalkylen kombinerar kommunens

kostnader med verkställda beslut, vilket skapar ett resultat som visar både vad den enskilda brukarens insatser kostar kommunen att verkställa per år samt vad insatserna kostar att verkställa per enhet (antal dygn, timmar etc.). Den ekonomiska informationen som ligger till grund för kalkylen tas från kommunens ekonomisystem genom att göra ett totalutdrag för föregående helår. Den inkluderar alla kostnader som krävs för att bedriva verksamheten, det vill säga inte bara de direkta lönekostnaderna för personalen utan även kostnader för

vaktmästare, ekonomer, biståndshandläggare osv. Kostnaderna kombineras sedan med beviljade och verkställda insatser hos enskilda brukare. På så sätt kan en brukaranalys erhållas. Kalkylerna skapar sedan ett bra material för jämförelser, dels externt mot andra kommuner och dels internt mellan kommunens egna enheter och mellan år.

Figur 1 Metod för att ta fram en Kostnad per brukare-kalkyl

6

Här följer en kort beskrivning av de olika stegen i KPB-modellen.

• I steg ett identifieras verksamheter och insatser inom individ- och familjeomsorgen, äldreomsorgen samt verksamheten för personer med funktionsnedsättning. Detta görs genom att standardinsatslistan gås igenom och vilka insatser som kommunen erbjuder. Dessa måste kontinuerligt stämmas av mot den nationella statistikens definitioner och mot de verksamhetsindelningar med definitioner som används i SCB:s räkenskapssammandrag för kommuner (RS).

• I steg två hämtas ekonomisk information från ekonomiutdraget, där indelningar såsom t.ex. ansvar i kombination med verksamhet, objekt och aktivitet hjälper till att visa var kostnaderna hör hemma.

• I steg tre fördelas kostnaderna mellan två olika huvudaktiviteter.

• Aktiviteter som är relaterade direkt till en specifik insats.

• Aktiviteter som utgörs av gemensamma verksamheter (t.ex. enhetens administration).

• För att kunna fördela kostnader för personal och nedlagd tid inom individ- och familjeomsorgen till en specifik insats genomförs intervjuer. Normalt behövs det genomföras c:a 8-9 olika intervjuer för att täcka olika avdelningars arbetssätt (t.ex.

familjerätt, försörjningsstöd, myndighetsutövning m.m.)

• I steg fyra sammanställs beräkningen av insatserna, dvs. en enhetskostnad och en totalkostnad per insats. Totalkostnaden består då av den direkta

verksamhetskostnaden och den fördelade gemensamma kostnaden. Den delas med total volym i kommunen, t.ex. antal utredningar eller dagar med insatsen. Resultatet blir en kostnad per insats. All beräkning sker i IT-stödet CostPerform.

• När de aktuella insatserna är kostnadsberäknade återstår att knyta konsumtionen av insatserna till de enskilda brukarna. De aktuella volymerna per brukare hämtas från det aktuella verksamhetssystemet. Resultatet blir insatser och kostnader per brukare.

• I steg sex valideras modellen för att kontrollera att alla kostnader har kommit med och fördelats rätt.

7

Förutsättningar för modellen utfall 2016

Årets KBP-modell baseras på det ekonomiska utfallet 2016. Verksamhetsstatistiken är främst inhämtad från verkställda volymer i MagnaCura. Dessutom är viss statistik manuellt

inhämtad.

Inom individ- och familjeomsorgen har insatser för flyktingar lagts mot särskilda

flyktinginsatser i kalkylen och belastar därmed inte ordinarie insatser för t.ex. familjehem eller institutionsplacering.

8

Resultat – Analysmodell

Figur 2 Analysmodell för KPB-kalkylen

Bilden visar en översiktlig analysmodell utifrån fyra olika typer av analyser.

• Brukarmixanalys. Syftet med denna analys är att undersöka om kommunen har valt rätt kostnadseffektiv strategi för de insatser som erbjuds brukarna. Här kan bl.a.

följande delar analyseras: Hur ser brukarmixen ut? Vilka grupper av brukare kräver stora resurser? Har kommunen fler ytterfall (kostsamma brukare) än andra

kommuner? Beror detta i så fall på en obalans mellan institutionsplaceringar och öppenvårdsinsatser?

• Analys av produktivitet. Syftet är att jämföra produktiviteten dels inom kommunen, dels med andra kommuner, en s.k. nyckeltalsjämförelse. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Har kommunen en dyr kostnad per utredning i förhållande till andra

kommuner? Vad beror detta på?

• Konsumtionsanalys. Syftet med denna analys är bl. a. att jämföra kostnaden per invånare och åldersgrupp, dvs. relatera kostnaderna till invånare och brukare. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Ger enskilda kommuner fler insatser än andra kommuner? Hur ser medelkostnaden ut i förhållande till andra? Beror detta på befolkningens struktur eller på kommunens produktivitet?

• Resultatanalys. Syftet är att kombinera kostnaderna med resultat och kvalitet. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Vilket resultat ger insatserna? Hur förhåller sig resultatet till kostnaderna? Resultat för insatserna finns inte tillgängligt i dagsläget i existerande analyser.

9

ÄLDREOMSORG & FUNKTIONSNEDSÄTTNING

SoL och LSS (inkl. SFB)

Insatsmix totalt SoL och LSS (inkl. SFB)

Figur 3 Fördelning av kostnader inom SoL och LSS

Ovanstående cirkeldiagram visar fördelningen av kostnader mellan ordinärt boende, särskilt boende, öppen verksamhet och LSS-verksamhet i Lysekils kommun. Det är ett

jämförelsemått mellan åren samt en jämförelse med genomsnittet av KPB-kommunerna.

Mellan 2015 och 2016 har Lysekils kostnadsandel för LSS ökat, medan kostnadsandelarna för ordinärt boende och särskilt boende har minskat. Jämfört med den nationella jämförelsen har Lysekil lägre andel kostnader för LSS och en högre andel kostnader för särskilt boende samt även något högre andel kostnader för insatser i ordinärt boende.

Kostnaderna för LSS mätt i kronor har ökat med drygt 9 procent mellan 2015 och 2016.

10

Insatser enligt SoL

I detta avsnitt presenteras och analyseras verksamheter inom ordinärt boende (ORB) och särskilt boende (SÄB). Primär åldersgrupp med dessa insatser är personer 65 år och äldre, dock ingår brukare i alla åldrar med insatser enligt SoL.

Befolkning 65 år och äldre

Samtliga åldersgrupper ingår i kalkylen, men övervägande är brukarna personer i åldern 65 år och äldre. Därför tittar vi i tabellen nedan lite extra på vad som hänt i dessa åldersgrupper.

Figur 4 Åldersstruktur

Tabellen visar hur stor andel av befolkningen som finns i de olika åldersintervallen.

Den äldre befolkningen (över 65 år) ökar något i Lysekil mellan 2015 och 2016.

Åldersgruppen 75-79 år står för den största ökningen i Lysekil, både procentuellt och i antal personer.

Åldersgruppen 85-89 år ökar också i Lysekil. Enligt konsumtionstabellen nedan har nästan två av tre av dessa invånare i riket SoL-insatser.

Jämfört med riket har Lysekil en större andel äldre. Lysekils andel ökar något, medan rikets andel är oförändrad.

Åldersgrupp 2015 2016 Förändring, antal

Förändring, procent

Andel 2015

Andel 2016

Andel riket 2015

Andel riket 2016

65-69 år 1 214 1 198 -16 -1,3% 8,4% 8,3% 6,0% 5,7%

70-74 år 1071 1108 37 3,5% 7,4% 7,7% 5,2% 5,4%

75-79 år 693 745 52 7,5% 4,8% 5,2% 3,5% 3,6%

80-84 år 543 508 -35 -6,4% 3,8% 3,5% 2,5% 2,5%

85-89 år 358 371 13 3,6% 2,5% 2,6% 1,6% 1,6%

90- år 189 186 -3 -1,6% 1,3% 1,3% 1,0% 1,0%

Över 65 år 4 068 4 116 48 1,2% 28,1% 28,2% 19,8% 19,8%

11

Konsumtion SoL

Figur 5 Konsumtion SoL

Tabellen visar kostnader per åldersgrupp i Lysekils kommun samt snittet för KPB- kommunerna.

Lysekils kostnad per invånare och kostnad per brukare ligger något över KPB-snittet.

Andelen brukare av invånarantalet är högre för Lysekil än för KPB-snittet.För åldersgruppen 90 år och äldre är brukarandelen betydligt högre än KPB-snittet.

Åldersgrupp Kostnad/inv. Kostnad/brukare Andel brukare %

Utan bistånd 1 358

0-19 år 105 142 079 0,1%

20-49 år 1 071 123 175 0,9%

50-64 år 2 922 157 852 1,8%

65-69 år 6 887 188 634 3,7%

70-74 år 13 418 199 565 6,7%

75-79 år 31 745 211 184 15,0%

80-84 år 73 198 216 132 33,8%

85-89 år 154 620 238 774 64,9%

90- år 313 713 300 188 104,7%

13 601 226 011 5,4%

Nationellt 2016

12

Extern jämförelse – konsumtion SoL

Figur 6 Extern jämförelse – konsumtion SoL

13

Konsumtion i hemtjänst och särskilt boende, invånare 80 år och äldre

Diagrammet i figuren nedan visar antalet beviljade timmar i hemtjänsten och beviljade dygn i särskilt boende per invånare 80 år och äldre i Lysekils kommun samt för övriga KPB- kommuner. Det totala antalet timmar respektive dygn för brukare 80 år och äldre är dividerat med invånarantalet 80 år och äldre. Diagrammet är sorterat på boendedygn.

Figur 7 Konsumtion hemtjänst och särskilt boende per invånare över 80 år

Lysekil har en konsumtion av beviljade dygn i särskilt boende per invånare 80 år och äldre som är lägre än KPB-snittet. Konsumtionen av beviljade timmar i hemtjänsten per invånare 80 år och äldre är högre än KPB-snittet.

Lysekils konsumtion av hemtjänsttimmar och dygn i särskilt boende per invånare 80 år och äldre har ökat mellan 2015 och 2016.

Konsumtion hemtjänst

Figuren nedan visar hur stor andel av brukarna som finns i olika intervall av

hemtjänsttimmar. Exempelvis hade 39 procent av brukarna mindre än 100 timmar hemtjänst under 2016, att jämföra med 43 procent av brukarna under 2015. Nederst visas antalet brukare som har haft hemtjänst under året.

Figur 8 Konsumtion hemtjänst, histogram

14

Det totala antalet brukare med hemtjänst har minskat från 2015. Andelen brukare med mer än 500 timmar hemtjänst har ökat från 19 procent till 24 procent. Antalet hemtjänsttimmar i snitt per brukare har ökat från 299 till 313 timmar.

Brukarmixanalys SoL

Syftet med denna analys är att undersöka om kommunen har valt mest kostnadseffektiv strategi för insatsmixen i förhållande till brukarnas konsumtion. Hur ser brukarmixen ut?

Vilka grupper av brukare kräver stora resurser? Har vi fler ytterfall än andra kommuner?

Antal brukare i ordinärt och särskilt boende

Figur 9 Antal brukare i ordinärt och särskilt boende

Ovanstående bild visar förändringen i antal brukare för ordinärt och särskilt boende mellan 2015 och 2016. Orange stapel och lila linje visar 2015 års resultat. Grön stapel och blå linje visar 2016 års resultat. Linjerna representerar insatser i ordinärt boende, såsom hemtjänst, korttidsvård, matdistribution, trygghetslarm mm. Staplarna representerar boende på något av kommunens särskilda boenden.

Antalet brukare har ökat i ordinärt boende och i särskilt boende. Förändringen på särskilt boende i intervallet 1000 tkr och över beror på ökad dygnskostnad på Skaftöhemmet.

15

Ytterfall ordinärt boende

Figuren nedan visar andelen brukare med samlade kostnader för SoL-insatser i ordinärt boende överstigande ytterfallsgränsen på 663 840 kr. Lysekil har en något högre andel ytterfall i ordinärt boende än snittet för KPB-kommunerna.

Figur 10 Andel ytterfall ordinärt boende

16

Brytpunkt hemtjänst och särskilt boende – medelvärde i kommunen

Vid hur stort antal timmar hemtjänst är det mer kostnadseffektivt att låta bevilja brukare insatser på särskilt boende istället för hemtjänst? Figuren nedan visar på ett snitt för brytpunkten mellan hemtjänst och särskilt boende, i timmar.

Figur 11 ”Brytpunkt” mellan hemtjänst och särskilt boende – medelvärde för kommunen

Under 2016 ligger brytpunkten på cirka 733 tkr. Under 2016 har åtta brukare haft kostnader för hemtjänst som överstiger brytpunkten 4,3 timmar per dag (tio brukare över brytpunkten 4,1 timmar per dag). Utöver detta kan de ha andra insatser i ordinärt boende som t.ex.

korttidsvård.

17

Produktivitetsanalys

Syftet med produktivitetsanalysen är att jämföra produktiviteten både externt mot andra kommuner såväl som internt inom kommunen.

Insatser inom ordinärt boende

Figur 12 Ordinärt boende, enhetskostnader och volymer

Hemtjänsten har ökat med nästan 2 000 beviljade timmar. Minskningen av totalkostnaden beror främst på att fördelningen av tid för delegerad hälso- och sjukvård av

hemtjänstpersonalens tid har ökats i kalkylen för 2016. Den ökade timvolymen och den nya fördelningen av delegerad HSL medför att enhetskostnaden sänks. Lysekils enhetskostnad för hemtjänst ligger för 2016 något under KPB-snittet.

För 2015 användes KPB-schablonen för att fördela delegerad HSL. För 2016 fanns statistik som möjliggjorde att egna procentsatser kunde räknas fram för Lysekil. Om man bortser från den skillnad som förändringen av procentsatsen för delegerad HSL utgör, har

enhetskostnaden för Lysekils hemtjänst minskat med cirka 8 kr per timme mellan 2015 och 2016.

Överbeläggningen på korttidsvårdens platser har minskat och dygnskostnaden har ökat.

Antalet dagar med insatsen Trygg hemgång har ökat något.

Insatser Enhets-

kostnad 2016

Total kostnad Volym Enhet Enhets- kostnad 2015

Total kostnad Volym

ORB_Hemtjänst, egen regi 503 66 604 024 132 475

ORB_Hemtjänst, egen regi, Lysekil, hemtjänstbeslut i särskilt boende 475 153 470 323 # beviljade timmar ORB_Hemtjänst, egen regi, Lysekil, Skaftö 469 8 218 833 17 522 # beviljade timmar ORB_Hemtjänst, egen regi, Lysekil, Brastad 477 22 004 663 46 177 # beviljade timmar ORB_Hemtjänst, egen regi, Lysekil, Lysekil 462 32 530 679 70 398 # beviljade timmar

Summa hemtjänst, egen regi 468 62 907 644 134 420 503 66 604 024 132 475

ORB_Hemtjänst, Trygg hemgång 1 745 3 942 565 2 259 # dagar med insatsen 1 667 3 527 345 2 116

ORB_Hälso- och sjukvård delegerad tid, utförd av hemtjänst 11 851 477 Total kostnad 8 667 922

ORB_Korttidsvård, egen regi 2 135 10 417 776 4 879 # dygn 1 521 9 336 281 6 139

ORB_Hälso- och sjukvård, Korttidsvård SSK 206 1 003 507 4 879 # dygn 177 1 087 504 6 139

ORB_Hälso- och sjukvård, Korttidsvård REHAB 112 547 675 4 879 # dygn 95 584 204 6 139

Summa korttidsvård, egen regi 2 453 11 968 958 4 879 1 793 11 007 988 6 139

ORB_Korttidsvård, externt 0 # dygn 5 342 101 503 19

ORB_Dagverksamhet 319 1 371 980 4 297 # dagar med insatsen 294 1 111 676 3 786

ORB_Trygghetslarm 1 100 956 151 207 # dagar med insatsen -3 -444 186 153 771

ORB_Matdistribution 59 1 947 621 32 792 # dagar med insatsen 42 1 829 090 43 614

ORB_Utskrivningsklara 83 762 Total kostnad 0

18

Extern jämförelse – Hemtjänst egen regi

Medelkostnad per beviljad timme. Timantalet för dubbelbemanning är exkluderat.

Figur 13 Extern jämförelse – hemtjänst egen regi

Följande orsaker till kostnadsskillnader kan ses:

• Organisation och planering

• Högre lönenivåer

• Rätt till heltidstjänster

• Hög sjukfrånvaro och mycket vikariekostnader

• Vårdtunga brukare (dubbelbemanning)

• Dokumentation i samband med kommunikation

• Ledarskap

• Beställning och styrning

• Skillnad mellan beviljade timmar och utförda timmar

• Om kommunen tagit över hemsjukvården

• Politiska ambitioner – t.ex. kontinuitet

• Brukarmix och utbud

• Restider mellan brukarna

19

Extern jämförelse – Korttidsvård egen regi

Medelkostnad per dygn. Dygnskostnaden inkluderar HSL-kostnader.

Figur 14 Extern jämförelse – korttidsvård egen regi

20

Insatser inom särskilt boende

Figur 15 Särskilt boende, enhetskostnader och volymer

Platsantalet har ökat med en plats och den totala beläggningsgraden är oförändrad.

Skaftöhemmets beläggning har minskat och Stångenäshemmets överbeläggning på grund av parboende har ökat ytterligare.

Extern jämförelse – Särskilt boende egen regi

Medelkostnad per dygn. Dygnskostnaden inkluderar HSL-kostnader.

Figur 16 Extern jämförelse – särskilt boende

Insatser Enhets-

kostnad 2016

Total kostnad

Volym Enhet Antal platser

Belägg- ning

Enhets- kostnad 2015

Total kostnad

Volym Antal platser

Belägg- ning

SÄB_Äldreboende, egen regi, Stångenäshemmet 1 637 25 246 303 15 420 # dygn 40 106% 1 844 27 867 727 15 115 40 104%

SÄB_Äldreboende, egen regi, Lysehemmet 0 0 0 # dygn 0 0% 0 597 449 0 0 0%

SÄB_Äldreboende, egen regi, Skaftöhemmet 2 807 10 646 388 3 793 # dygn 12 89% 2 449 10 290 365 4 202 12 96%

SÄB_Äldreboende, egen regi, Skärgårdshemmet 1 847 29 971 719 16 223 # dygn 47 95% 1 812 29 811 155 16 452 47 96%

SÄB_Äldreboende, egen regi, Lysekilshemmet 1 766 44 007 283 24 921 # dygn 72 95% 1 759 43 380 330 24 661 71 95%

Summa äldreboende, egen regi 1 820 109 871 692 60 357 # dygn 171 97% 1 853 111 947 026 60 430 170 97%

SÄB_Hälso- och sjukvård - SSK, Särskilt boende 151 9 120 859 60 357 # dygn 142 9 012 910 63 279 SÄB_Hälso- och sjukvård - REHAB, Särskilt boende 37 2 255 361 60 357 # dygn 31 1 956 603 63 279

Summa äldreboende, egen regi, inkl HSL 2 009 2 026

21 Möjliga orsaker till kostnadsskillnader:

• Personaltäthet

• Personalstruktur

• Ledarskap

• Planering

• Stordriftsfördelar i boende - boendestorlek

• Beläggning/tomma dagar

• Riktlinjer för in- och utflyttning

• Vårdtyngd

• Boendeform (specialanpassningar, dvs. demens- eller vanligt boende)

• Fastigheten (nya/gamla lokaler, husstruktur)

• Kostnad för gemensamhetsutrymmen

• Politisk ambitionsnivå

• Nyttjande av nattpersonal

• Tradition och kultur - förväntan

22

Insatser SoL psykisk funktionsnedsättning Produktivitet

Syftet med produktivitetsanalysen är att jämföra produktiviteten både externt mot andra kommuner såväl som internt inom kommunen.

Enhetskostnader psykisk funktionsnedsättning

Nedan ses en jämförelse av enhetskostnaderna mellan 2015 och 2016 för insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning.

Figur 17 Psykisk funktionsnedsättning, enhetskostnader och volymer

En del brukare med boendestöd saknade timbeslut i verksamhetssystemet. Dessa brukare har lagts på en egen rad och kostnaderna har fördelats på dessa brukare med lika antal timmar per dygn.

Extern jämförelse – Boendestöd (timme)

Medelkostnad per timme.

Figur 18 Extern jämförelse – boendestöd (timme)

23

Extern jämförelse – Boendestöd (brukare)

Medelkostnad per brukare.

Figur 19 Extern jämförelse – boendestöd (brukare)

24

Extern jämförelse – Särskilt boende för psykiskt funktionshindrade

Medelkostnad per dygn. Dygnskostnaden är exklusive HSL-kostnader.

Figur 20 Extern jämförelse – särskilt boende för psykiskt funktionshindrade

Medel 1 781

Tyresö 928

Ljusdal 987

Boden 1 086

Varberg 1 132

Ljungby 1 149

Olofström 1 269

Kungälv 1 393

Luleå 1 423

Säffle 1 427

Lysekil 2016 1 434

Lysekil 2015 1 540

Mellerud 1 582

Sundsvall 1 586

Växjö 1 630

Vimmerby 1 635

Gällivare 1 646

Öckerö 1 753

Härryda 1 807

Nyköping 1 821

Östersund 1 890

Karlskoga 1 932

Kalmar 2 038

Ludvika 2 045

Karlshamn 2 094

Kungsör 2 168

Karlskrona 2 225

Örebro 2 474

Kramfors 2 536

Katrineholm 2 601

Pajala 2 792

Tierp 2 960

Kommun Boende psykiskt

funktionshindrade

25

Insatser enligt LSS/SFB

I detta avsnitt presenteras och analyseras insatser som omfattas av LSS och SFB.

Insatsmix LSS/SFB

Figur 21 Fördelning av kostnader inom LSS och SFB

Ovanstående cirkeldiagram visar kostnadsfördelningen mellan insatser enligt LSS och SFB. I Övriga insatser ingår boende för barn, korttidstillsyn, korttidsvistelse, HSL, avlösarservice, kontaktperson, ledsagarservice samt råd och stöd.

Lysekils insatsmix är relativt lik genomsnittet för KPB-kommunerna vad gäller boende- och assistansinsatserna.

26

Konsumtion LSS/SFB

Figur 22 Konsumtion LSS och SFB

Tabellen ovan visar kostnader per åldersgrupp i Lysekils kommun. Lysekils kostnad per invånare och kostnad per brukare ligger över snittet för KPB-kommunerna.

Den totala andelen brukare av invånarantalet är något högre i Lysekil än för KPB-snittet 2016. Däremot har Lysekil en högre andel brukare i åldrarna 20-49 år än snittet för KPB- kommunerna.

Den totala kostnadsökningen avser främst internatboende för barn, gruppbostad och personlig assistans.

2016 Kostnad LSS Antal invånare Kostnad/inv. Antal brukare Kostnad/brukare Andel brukare %

Utan bistånd 0 14 570 0

0-12 år 2 425 641 1 836 1 321 8 303 205 0,4%

13-19 år 8 578 130 1 012 8 476 12 714 844 1,2%

20-29 år 21 290 814 1 451 14 673 44 483 882 3,0%

30-39 år 8 115 191 1 331 6 097 22 368 872 1,7%

40-49 år 19 075 178 1 673 11 402 28 681 256 1,7%

50-59 år 13 767 728 2 063 6 674 18 764 874 0,9%

60-64 år 4 351 857 1 088 4 000 6 725 309 0,6%

65- år 7 770 079 4 116 1 888 15 518 005 0,4%

Totalt 85 374 617 14 570 5 860 153 558 004 1,1%

2015 78 090 973 14 464 5 399 147 531 231 1,0%

Åldersgrupp Kostnad/inv. Kostnad/brukare Andel brukare %

Utan bistånd 62

0-12 år 1 266 279 697 0,5%

13-19 år 5 101 341 852 1,6%

20-29 år 9 361 483 755 2,0%

30-39 år 6 616 574 503 1,2%

40-49 år 5 704 597 106 0,9%

50-59 år 6 444 684 905 1,0%

60-64 år 5 698 639 195 0,9%

65- år 2 710 574 669 0,5%

4 965 513 213 1,0%

Nationellt 2016

27

Extern jämförelse – Kostnad per brukare LSS och SFB

Figur 23 Kostnad per brukare LSS/SFB

28

Brukarmixanalys LSS/SFB

Syftet med denna analys är att undersöka om kommunen har valt mest kostnadseffektiv strategi för insatsmixen i förhållande till brukarnas konsumtion. Hur ser brukarmixen ut?

Vilka grupper av brukare kräver stora resurser? Har vi fler ytterfall än andra kommuner?

Antal brukare med insatser enligt LSS/SFB

Figur 24 Antal brukare utifrån kostnadsintervall

Ovan visas antalet brukare i respektive kostnadsintervall. Det totala antalet brukare var 147 personer 2015 och 153 personer 2016. I intervallet längst till höger visas de 26 brukare som har en total kostnad överstigande 1 mkr för 2016 (”ytterfall”), vilket är en ökning med sju personer jämfört med 2015.

Ökningen av antalet ytterfallsbrukare förklaras främst av att helårsbrukare på Tornvägens gruppbostad har kommit över ytterfallsgränsen 2016.

Lysekils andel ytterfall för 2016 är 17 procent, vilket är något lägre än snittet för KPB- kommunerna.

29

Ytterfall LSS/SFB

Figuren nedan visar andelen brukare med samlade kostnader för insatser enligt LSS/SFB på minst 1 mkr.

Figur 25 Andel ytterfall LSS/SFB

30

Produktivitet

Insatskostnader bostad med särskild service

Figur 26 Boende LSS

I ovanstående tabell ses samtliga grupp- och servicebostäder uppdelat på enhetskostnader, totala kostnader samt volymer – exklusive och inklusive kostnader för hälso- och sjukvård.

31

Extern jämförelse – gruppbostad LSS egen regi

Medelkostnad per dygn. Dygnskostnaden inkluderar HSL-kostnader.

Figur 27 Gruppbostad LSS – extern jämförelse

32

Extern jämförelse – servicebostad LSS egen regi

Medelkostnad per dygn. Dygnskostnaden inkluderar HSL-kostnader.

Figur 28 Servicebostad LSS – extern jämförelse

Insatskostnader LSS/SFB

Figur 29 Övriga insatser LSS/SFB

33

Extern jämförelse – Daglig verksamhet

Medelkostnad per dag. Daglig verksamhet i Lysekil tillhör inte Socialförvaltningen.

Figur 30 Daglig verksamhet – extern jämförelse

Möjliga orsaker till kostnadsskillnader:

• Gruppstorlek

• Gruppsammansättning

• Olika insatser inom daglig verksamhet (ex. utegrupp med specifika handledare)

• Andel i egen regi

• Specialinriktning, t.ex. för personer med autism

• Andel praktikplatser

• Många unga med nya behov/krav

• Extern försäljning (ex. tillgång till legoarbete)

• Samarbete med gruppbostad

• Lokalkostnader

• Habiliteringsersättning

34

Extern jämförelse – Personlig assistans SFB egen regi

Medelkostnad per beviljad timme i kommunal regi.

Figur 31 Personlig assistans SFB egen regi – extern jämförelse

Möjliga orsaker till kostnadsskillnader:

• Storlek på administration

• Dubbelbemanning av arbetsmiljöskäl

• Rätt till heltid / övertalighet

• Planeringsförmåga

• Åldersstruktur

• Andel i egen regi

• Vårdtyngden bland brukare

• HSL-insatser i kommunal regi

• Jourinsatser

• Ersättningsnivåer

• Andel PAN-anställda

35

INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG

Ekonomiskt bistånd Konsumtion

Figur 32 Konsumtion ekonomiskt bistånd

Lysekils kostnad per invånare och kostnad per hushåll är lägre än genomsnittet för KPB- kommunerna. Andelen brukare med ekonomiskt bistånd är högre i Lysekil än genomsnittet, främst i åldersgrupperna 20-29 år och 40-49 år. Detta tyder på att det är ”fler” som har insatsen, men att de inte har så lång insats. För åldersgruppen 18-19 år har Lysekil en lägre andel hushåll än KPB-snittet och också en betydligt lägre kostnad per hushåll.

2016 Utbetalt stöd EBAntal invånare Kostnad/inv Antal hushåll Kostnad/hushåll Hushåll / inv %

18-19 år 45 030 294 153 7 6 433 2,4%

20-24 år 926 058 752 1 231 44 21 047 5,9%

25-29 år 1 082 820 699 1 549 37 29 265 5,3%

30-39 år 2 616 195 1 331 1 966 52 50 311 3,9%

40-49 år 2 464 318 1 673 1 473 63 39 116 3,8%

50-59 år 2 178 629 2 063 1 056 47 46 354 2,3%

60-64 år 337 750 1 088 310 11 30 705 1,0%

65- år 161 477 4 116 39 22 7 340 0,5%

Totalt 9 812 278 14 570 673 283 34 672 1,9%

Åldersgrupp Kostnad/inv Kostnad/hushåll Hushåll / inv %

18-19 år 626 21 766 2,8%

20-24 år 1 309 26 007 5,0%

25-29 år 1 394 32 613 4,3%

30-39 år 1 540 42 933 3,6%

40-49 år 1 312 52 512 2,5%

50-59 år 1 190 53 971 2,1%

60-64 år 731 48 052 1,4%

65- år 73 18 033 0,4%

Totalt 726 40 312 1,8%

Nationellt 2016

36

Brukarmix, utbetalt ekonomiskt bistånd

Figur 33 Andel hushåll per kostnadsintervall inom ekonomiskt bistånd

Diagrammet ovan visar Lysekils kommuns resultat för 2015 och 2016 vad gäller andelen hushåll i respektive kostnadsintervall. Intervallen visar total utbetalning per hushåll under året. Under 2016 har inga hushåll fått 200 tkr eller mer utbetalt (2 hushåll 2015).

Månader med ekonomiskt bistånd

Figur 34 Månader med ekonomiskt bistånd

Diagrammet ovan visar hur länge hushållen har haft ekonomiskt bistånd under 2015

respektive 2016. Hushållen kan ha haft längre perioder med ekonomiskt bistånd än vad som syns ovan, om man slår ihop enskilda år.