Struktur för beskrivning enligt AMA

(1)

40 AMA-nytt Hus 1/2005

Bjälklaget och golvet

01.S Sammansatta byggdelar i hus, Toleranser för ursparingar, ingjutningsgods etc.

27.F/11 Stombjälklag – platsgjuten betong, Undersida Toleranser.

43.DB/11 Golv - platsgjuten betong, Toleranser 43.DC Undergolv, toleranser

ESE Bjälklag av platsgjuten betong ESE. 24 Bjälklag av platsgjuten betong

MF Beläggningar av textil, kork, linoleum, plast mm och tätskikt av plastmatta.

MFK Beläggningar av matta eller plattor av plast och tätskikt av plastmatta MFK.2 Vattentäta beläggningar och tätskikt av plastmatta

MFK.21 Vattentäta golvbeläggningar och tätskikt av plastmatta MFK.211 Vattentäta golvbeläggningar av plastmatta

Vägg

43.CB/41 Innerväggar (ej stominnerväggar) – skivor och stålregelverk, Toleranser

HSB. 1 Konstruktioner av längdformvaror av allmänt konstruktionsstål HSB.1121 Väggstommar av stålplåtsreglar för beklädnad

KB Skikt av skivor av cement- eller gipsbaserade skivor KBC Skikt av gipsskivor

KBC.2 Skikt av gipsskivor inomhus LCS Byggplatsmålning av hus

MJ Beklädnader av textil, kork, linoleum, gummi, plast e d och tätskikt av plastmatta

MJK Beklädnader av matta eller plattor av plast och tätskikt av plastmatta MJK.1 Beklädnader och tätskikt av plastmatta

MJK.11 Beklädnader av plastmatta

MJK.111 Vattenavvisande beklädnader av plastmatta

MJK.1111 Vattenavvisande beklädnader av plastmatta med vertikalt monterad våd

MJK.112 Vattentäta beklädnader av plastmatta

MJK.1121 Vattentäta beklädnader av plastmatta med vertikalt monterad våd

Tak

LCS Byggplatsmålning av hus

LCS.2 Generell byggplats- målning

Rörinsta PN PNP PNQ PNQ.3 PNR PNR.522

Struktur för beskrivning enligt AMA

Krav på ett våtrum

Strukturen i samtliga AMAbygger, som bekant på BSAB-systemet. Huvuddelen av texterna i AMA är strukturerade efter tabellen ”Produk- tionsresultat”. Det betyder t ex att kraven på regelstommen i en vägg beskrivs i Hus AMA 98 på ett ställe, skivorna på ett annat, mål- ningsbehandlingen (spacklingen) på ett tredje och beklädnadsmaterialet på ett fjärde. Krav på rörgenomföringar genom väggen finns i VVS AMA 98.

Erfarna beskrivningsförfattare och beskriv- ningsläsare har allt detta klart för sig. Man bläddrar vant i AMA för att hitta de krav som ställs på väggen. Så är kanske inte alltid fallet med mera ovana personer, t ex yngre, förhål- landevis nyutbildade ingenjörer. För dessa vill

vi försöka förklara hur en beskrivning enligt AMA struktureras, i syfte att visa både hur en beskrivning bör författas och kanske framför allt hur den skall läsas.

Vi gör det genom att redovisa ett tänkt våt- rum här på bilden och peka på vilka koder och rubriker ur AMA, som kan vara relevanta för att beskriva krav på de produktionsresultat som kan förekomma.

Våtrummet

Våtrummet är uppbyggt på följande sätt.

Bjälkaget är av platsgjuten betong som flyts- packlas och beläggs med en plastmatta. Väg- garna består av gipsskivor på stålreglar och

Rörgenomföringar i golv

MFK.211 Vattentäta golvbeläggningar av PPC.1 Fästdon, fixeringar, styrningar PPC.3 Rörgenomföringar

PPC.32 Rörgenomföringar i bjälklag me beläggning och rörgenomförin vattenavvisande eller vattentät PPC.3211 Rörgenomföringar i bjälklag me

beläggning av plastmatta

(2)

Ventilation QM Luftdon mm

Rörgenomföringar i vägg

PPC.1 Fästdon, fixeringar, styrningar mm PPC.3 Rörgenomföringar

PPC.32 Rörgenomföringar i bjälklag med vattentät beläggning och rörgenom- föringar i vägg med vattenavvisande eller vattentät beläggning

PPC. 3221 Rörgenomföringar i vägg med vattenavvisande eller vattentät bekläd- nad av plastmatta eller vattenavvisande eller vattentät målnings be- handling

Dörr

NSC Kompletteringar till väggöppningar mm NSC.2 Dörrar, dörrpartier, portar, väggluckor od NSC.22 Innerdörrar

NSC.222 Innerdörrar av trä

NSC.7122 Listverk för fönster, dörrar ed

NSC.71222 Foderlister av trä för fönster, dörrar ed LCS Byggplatsmålning

LCS.2 Generell byggplatsmålning

Inredning

XB Inredningar i bostäder, kon- tor, undervisnings-

lokaler, vårdlokaler, butiks- lokaler mm

XBC.5 Speglar

XBD.5 Hållare, hängare, krokar mm XBD.8 Diverse förvaringsenheter

Golvbrunn

PRB.1 Golvbrunnar

El

SL Apparater och utrustningar för manövre- ring och automatisk styrning i elsystem SLB Strömställare mm i elsystem

SMB.183 Uttag för rakapparat i bad- eller duschrum SN Ljusarmaturer, ljuskällor mm

SNB Fasta ljusarmaturer för allmänbelysning beklädnadsmaterialet är också en plastmatta.

Dörren är av trä. Vattenrören är av koppar och avloppsröret är ett standardiserat inomhusav- loppsrör av plast ingjutet i bjälklaget. Rören passerar både bjälklag och vägg (vid dusch- blandaren). Golvbrunnen av plast är ingjuten i bjälklaget. I våtrummet finns ett tvättställ och en klosett av porslin. Dessutom finns en duschplats med skärmväggar av akrylplast.

Det finns en spegel, ett badrumsskåp och ett antal krokar för handdukar etc.

Här finns ett frånluftsdon och elinstallatio- nerna består av en strömbrytare, en taklampa en lampa vid spegeln och ett uttag för rakapparat.

Akutella koder och rubriker

I rutorna runt bilden av våtrummet har vi redo- visat de koder och rubriker i Hus-, VVS- och El AMA 98 som är relevanta. På nästa sida sam- manfattar vi huvudinnehållet i kraven i AMA för några av de aktuella byggdelarna, så att man både som författare och läsare skall få en bild av de krav som inte står i beskrivningen.

Beskrivningen innehåller bara kompletteringar av AMA-texterna, val av alternativ där så- dana finns och texter som ändrar ett krav i AMA.

Flera av rubrikerna i rutorna runt våtrum- met exemplifierar det sätt på vilket alla AMA är uppbyggda, nämligen enligt ett hierarkiskt system. Hierarkin kallas i AMA-sammanhang

”Pyramidregeln”. Liknelsen bygger på att det som anges i toppen av pyramiden också gäller för dess bas.

Av rutan med de koder och rubriker som gäller för våtrummets vägg framgår att det i Hus AMA 98 finns föreskrifter i sju nivåer:

M Skikt av beläggnings- och beklädnadsva- ror i hus

MJ Beklädnader av textil, kork, linoleum, gummi, plast e d och tätskikt av plastmatta MJK Beklädnader av matta eller plattor a plast och tätskikt av plastmatta

MJK.1 Beklädnader och tätskikt av plastmatta MJK.11 Beklädnader av plastmatta

MJK.112 Vattentäta beklädnader av plastmatta MJK.1121 Vattentäta beklädnader av plastmatta med vertikalt monterad våd

Vatten och sanitet

PU Sanitetsenheter och sanitesutrustningar PUB.12 Inbyggnadsbadkar

PUC.1 Tvättställ

PUC.11 Tvättställ av porslin PUE Klosetter, urinaler mm PUE.11 Golvmonterade klosetter

PUE.111 Golvmonterade klosetter av porslin PVB.2 Blandare

PVB.21 Duschblandare och duschanordningar allationer

Rörledningar mm

Rörledningar upphängda i byggnadskonstruktion Rörledningar monterade på vägg

Ledningar av kopparrör

Rörledningar i bjälklagskonstruktion eller i väggkonstruktion 211 Ledningar av PVC-rör, standardiserade inomhusavlopssrör

v plastmatta mm

ed vattentät gar i vägg med

t beläggning ed vattentät

(3)

Enligt pyramidregeln gäller således utöver kraven under koden MJK.1121 också de texter i beskrivningen och i AMA som står under MJK.112, MJK.11 o s v ända upp till M.

I en beskrivning behöver man dock inte ta med alla dessa koder och rubriker förutsatt att man inte har uppfattningar som avviker från AMAs texter. För att beskrivningen skall bli väl strukturerad och därmed lättare att läsa kan det räcka med att t ex ta med koden M, MJ och MJK för att sedan direkt gå på MJK.1121 Allt som står däremellan gäller ändå för den kon- struktion som skall utföras.

Här redovisar vi översiktliga sammanfatt- ningar av det som står under de koder och rubriker ur AMA som gäller….

Bjälklaget och golvet

27.F/11 Stombjälklag – platsgjuten betong

Här beskrivs med hjälp av tabell 27.F/ESE-1 toleranskrav för det platsgjutna bjälklagets undersida, dvs. taket i våtrummet i exemplet.

Toleranskraven avser buktighet, lutning och läge i nivå från sekundärpunkt.

43.DB/11 Golv - platsgjuten betong Toleranserna under denna kod och rubrik avser det platsgjutna golvets översida enligt tabell 43.DB/ESE-1 Golv av betong. Toleranser- na avser buktighet, lutning, läge i nivå från se- kundärpunkt och språng (höjdskillnad) vid öppningar mellan rum.

43.DC Undergolv

Toleranserna som anges under denna kod och rubrik avser det färdiga undergolvet, alltså inklusive avjämningsmassa. Toleranskraven anges i Hus AMA i två klasser, A och B, där klass A har de högsta kraven. Kraven avser samma förhållande som själva bjälklagsytan dvs, buktighet, lutning, läge i nivå från sekun- därpunkt och språng (höjdskillnad) vid öpp- ningar mellan rum.

ESE Bjälklag av platsgjuten betong Denna kod och rubrik är den översta i pyramiden då beskrivningen avser betonggjutningar i hus.

MATERIAL- OCH VARUFÖRESKRIFTER – Krav på betongens sammansättning – Material för härdning

UTFÖRANDEFÖRESKRIFTER – Gjutfogar, arbetsfogar, rörelsefogar – Gjutning

– Efterbearbetning av yta av färsk betong – Rensning och justering av betongyta

– Uttorkning före beläggning

– Betongkonstruktioners vattentäthet

ESE.24 Bjälklag av platsgjuten betong

MATERIAL- OCH VARUFÖRESKRIFTER – Betongmassa för vakuumbehandling

UTFÖRANDEFÖRESKRIFTER

Här framgår bl.a. att lutning på färdig belägg- ning skall utföras redan i betongkonstruktio- nen. Det fall som kan vara lämpligt framgår inte av Hus AMA, men väl av RA 98 Hus, där det av kod och rubrik 43.DC Undergolv fram- går att lämplig lutning närmast golvbrunn, i duschplats och under badkar mm är 1:50. Kva- litetskrav på färdig betongkonstruktion – Nötningsmotstånd

– Toleranser

Toleranskraven avser på denna nivå ytojämn- heter för tak, t.ex. tillåtet antal lokala toppar, gropar samt språng och grader. Vi återkommer till detta under rubriken Tak.

MF BELÄGGNINGAR AV TEXTIL, KORK, LINOLEUM, PLAST MM OCH TÄTSKIKT AV PLASTMATTA

Koden och rubriken är överst i pyramiden avseende beläggningar av textil, kork, linoleum, plast mm och tätskikt av plastmatta.

MATERIAL- OCH VARUFÖRESKRIFTER – Tillverkaren av beläggningsvaran skall re-

dovisa krav på fästmedel, spackelmassa och vid vilken RF i underlaget som materia- let får appliceras

– Spackelmassor

Under denna underrubrik anges krav på spackelmassan (och hur detta skall provas) avseende krympning (sprickbildning), mot- ståndsförmåga mot intryck, vidhäftning och motståndsförmåga mot rullande stolshjul och flytförmåga.

– Här talas t.ex om att underlaget skall vara rent, jämt och ha tillräcklig hållfasthet.

Sprickor, toppar, grader od skall spacklas och slipas. Vidhäftningsförsämrande fläckar skall tas bort, lim o d får inte ge miss- färgning. Underlag av träbaserade skivor skall ha en viss fuktkvot etc.

– Omfattande regler för hur skarvning av golvbeläggningar skall göras.

KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA BELÄGGNINGAR

– Kraven tar sikte på mönsterpassning, fog- och springbredder, uppstående kanter, fläckar etc.

(4)

MFK Beläggningar av matta eller plattor av plast och tätskikt av plastmatta

MATERIAL- OCH VARUFÖRESKRIFTER – Här ställs krav på själva plastmattan (in-

kluderande tillverkningstoleranser) och svetstråden.

– De viktigaste kraven under denna rubrik gäller den maximalt godtagna relativa fuktigheten i underlagsgolvet. Men här finns också vissa kompletterande detaljer om fogning, mönsterpassning och för- limning på kraftigt sugande underlag.

MFK.2 Vattentäta beläggningar och tätskikt av plastmatta

MATERIAL- OCH VARUFÖRESKRIFTER – Här ges i tabell MFK/1 mycket detaljerade

krav på plastmattan och på fogarna.

– Mattan skall hellimmas och fogarna skall om möjligt svetsas.

I RA 98 Hus ges bla rådstexter om hur man skall agera om golvet är försett med golvväme.

Texter som måste skrivas in i beskrivningen för att bli gällande för entreprenaden.

MFK.21 Vattentäta golvbeläggningar och tätskikt av plastmatta

– Här ges mycket detaljerade (inklusive figu- rer) föreskrifter för läggning av plastmattor som skall resultera i ett vattentätt golv (eller tätskikt).

MFK.211 Vattentäta

golvbeläggningar av plastmatta

– Krav ställs på uppdragning av mattan vid sockel, anslutning vid tröskel och om att lutningen i underlagsgolvet skall bibehål- las.

– Krav ställs också på tätningar vid rörgenomföringar och mattans anslutning till golvbrunn

KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA BELÄGGNINGAR

– Kraven avser vattentäthet och lutning.

– I RA 98 Hus finns under koden MFK.211 många matnyttiga råd för den som skall ut- föra en beskrivning av en vattentät golvbe- läggning av plastmatta.

Väggen

43.CB/41 Innerväggar (ej stominnerväggar) – skivor och stålregelverk

Toleranserna under denna kod och rubrik avser väggens buktighet och lutning och redovisas i Hus AMA 98 i tabell 43.CB/HSB-1 Väg- gar av skivor och stålreglar.

HSB. 1 Konstruktioner av längdformvaror av allmänt konstruktionsstål

Koden och rubriken är överst i pyramiden avseende konstruktioner av längdformvaror av allmänt konstruktionsstål.

MATERIAL- OCH VARUFÖRESKRIFTER Här ställs krav på stålet i reglarna och vad gäl- ler fästdonen hänvisas till ZSE Fästdon, som på detta sätt också blir gällande för konstruk- tionen.

Dessutom ställs krav på stålets yt- och skyddsbehandling t ex förzinkning, rost- skyddsmålning och brandskyddsmålning.

Dessa föreskrifter gäller framför allt kompletterande rostskyddsbehandling efter bearbet- ning (klippning, svetsning etc.) av stålreg- larna.

HSB.1121 Väggstommar av stålplåtsreglar för beklädnad

MATERIAL- OCH VARUFÖRESKRIFTER Stålplåtsreglar skall vara förzinkade i lägst klass ZN 20

Här ges detaljerade krav på monteringen av reglarna. Dessutom ställs krav på ljudtätning med en EPDM-list eller kantreglar med påklis- trade lister. Skall en karm monteras med t ex karmskruv måste plåtregeln kompletteras med en träregel.

KB Skikt av skivor av cement- eller gipsbaserade skivor

Koden och rubriken är överst i pyramiden avseende skikt av cement-eller gipsbaserade skivor.

MATERIAL- OCH VARUFÖRESKRIFTER Föreskrifterna gäller t ex att lim inte får miss- färga färdig beläggning och skall vara anpas- sat till underlaget. Motsvarande gäller spackelmassor. Förzinkning av eventuella detaljer

(5)

skall vara uförd enligt LDS.11 Förzinkning, som innehåller detaljerade krav på zinkskik- tet.

Fästdonen skall vara varmförzinkade ut- omhus eller i fuktiga utrymmen (som vårt våt- rum), men får i övrigt vara elförzinkade. Kra- ven i ZSE Fästdon gäller.

Hörn och ojämnheter skall slipas av före mål- ning.

Skivorna skall vara hellånga, mindre skiv- stycken får inte ersätta större format.

KVALITETSKRAV PÅ MONTERADE SKIVOR Här ges i tabell KB/1 toleranskrav för fog- språng och springor i ytor som skall målnings- behandlas till slät yta.

KBC Skikt av gipsskivor Material- och varuföreskrifter

Kraven avser i huvudsak fästdonen som skall vara sådana att skruv- eller spikhuvudet ”kry- per” under pappytan.

Kraven gäller att all skivkanter skall vila mot en regel och att fogarna skall vara förskutna minst 100 mm.

KBC.2 Skikt av gipsskivor inomhus

Kraven anges i en tabell KBC/2 och gäller spikavstånd i alla upptänkliga situationer och för skivbredder 900 och 1200 mm.

LCS Byggplatsmålning av hus

De i detta fall aktuella kraven avser spackling och för detta ändamål finns under denna kod och rubrik dels krav på spackelmassa i våtrum dels speciella behandlingskoder för hur noga spacklingen skall utföras.

MJ Beklädnader av textil, kork, linoleum, gummi, plast e d och tätskikt av plastmatta

Koden och rubriken är överst i pyramiden avseende beklädnader av textil, kork, linoleum, gummi, plast e d och tätskikt av plastmatta.

MATERIAL- OCH VARUFÖRESKRIFTER Spackelmassan skall häfta väl till underlaget, tåla vatten och fukt och får inte missfärga be- klädnaden.

Beklädnaden skall vara anpassad till underlaget.

Underlaget skall vara torrt och rent. Sprickor och toppar skall spacklas eller slipas. Lim od får inte missfärga beklädnaden. Dessutom ställs krav på att temperaturen skall vara minst 18 grader och RF i luften skall ligga mellan 30 och 60% vid uppsättning.

Småbitar får inte ersätta större format och beklädnaden skall hellimmas.

KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA BEKLÄDNADER

Fogar skall vara raka och får inte ha för stor fogbredd och vara mönsterpassade.

MJK Beklädnader av matta eller plattor a plast och tätskikt av plastmatta

MATERIAL- OCH VARUFÖRESKRIFTER Svetstråd, fogvätska etc. skall vara anpassad till beklädnadsmaterialet.

Sugande underlag skall förlimmas mm.

MJK.1 Beklädnader och tätskikt av plastmatta

Spacklig vid sockel skall utföras enligt figur MJK/1.

MJK.11 Beklädnader av plastmatta Här finns krav t ex på att svetstråden skall ha samma kulör som beläggningen och att under- kanten skall skäras rak även om golvet har fall.

MJK.111 Vattenavvisande beklädnader av plastmatta

I ett våtrum skall beklädnader som utsätts för direkt vattenbegjutning, t ex en duschplats vara vattentät, övriga ytor kan vara vattenavvisande.

MATERIAL- OCH VARUFÖRESKRIFTER I tabell MJK/1 ställs omfattande krav på be- läggningen, t ex vattentäthet, dimensionssta- bilitet etc.

MJK.1111 Vattenavvisande beklädnader av plastmatta med vertikalt monterad våd

Kraven handlar om mönsterpassning

(6)

MJK.112 Vattentäta beklädnader av plastmatta

MATERIAL- OCH VARUFÖRESKRIFTER I tabell MJK/2, ställs motsvarande, fast lite hö- gre, krav på beklädnadsmaterialet som vid vattenavvisande beklädnader

MJK.1121 Vattentäta beklädnader av plastmatta med vertikalt monterad våd

Kraven handla även i detta fall om mönster- passning, men dessutom sägs att skarv skall undvikas i duschplats och att skarvar skall göras minst 100 mm från hörn.

Rörgenomföringar i golv

MFK.211 Vattentäta

golvbeläggningar av plastmatta Kravet är att plastmattan skall anslutas vat- tentätt mot rör, rörhylsor od som genombryter golvet.

I RA 98 Hus finns många användbara råd t ex om hur denna vattentäta genomföring kan utföras. Där finns också råd om hur mattan kan anslutas mot golvbrunnen.

PPC.1 Fästdon, fixeringar, styrningar m m

Kraven avser krav på fästdon, och fixeringars utförande och hur de skall monteras.

Anledningen till att denna kod och rubrik be- höver redovisas framgår nedan under kod och rubrik PPC.32 Rörgenomföringar i bjälklag med vattentät beläggning och rörgenomför- ingar i vägg med vattenavvisande eller vatten- tät beläggning.

PPC.3 Rörgenomföringar

Koden och rubriken är överst i pyramiden avseende rörgenomföringar.

Kraven under denna kod och rubrik har med avstånd att göra. Ett exempel kan vara att rörledningens längd utanför vägg eller golv inte skall vara större än att täckbricka kan monteras och att fogning av rör eller anslutning till apparat kan utföras.

PPC.32 Rörgenomföringar i bjälklag med vattentät beläggning och rörge- nomföringar i vägg med vattenav- visande eller vattentät beläggning Kravet här är att rörledningen skall vara fixe- rad vid rörgenomföringar så att efterjustering inte behöver göras sedan plastmattan lagts. En

sådan justering skulle kunna omintetgöra tät- heten.

Det fria avståndet mellan rörledningar och mellan rörledning och vägg får vara högst 40 mm.

Dessutom finns ytterligare ett antal mått- krav, t.ex. att fog på en rörledning skall placeras minst 100 mm över golv och att plastman- teln på ett rör ska finnas kvar till mist 80 mm över golv.

Slutligen ställs krav på t.ex mögelresistens hos fogmassan som tätar mellan rörledning och rörhylsa.

PPC.3211 Rörgenomföringar i bjälklag med vattentät beläggning av plastmatta

Här handlar det om hur en eventuell rörhylsa skall avslutas beroende på rörets diameter och typ av stos.

Om inte rörhylsa används utan tätningen skall göras direkt mot röret finns krav på hur högt röret skall sticka upp så att mattan kan krängas över och så att ett uppvik av cirka 15 mm erhålls.

Golvbrunn

PRB.1 Golvbrunnar

MATERIAL- OCH VARUFÖRESKRIFTER Här handlar kraven i huvudsak om att golvbrunnen skall passa till den beläggning som skall användas, så att anslutningen kan bli tät.

I övrigt gäller bl.a att golvbrunnen med tillbe- hör skall uppfylla kraven i NKBs Produktreg- ler 17.

Golvbrunnen skall monteras så att minsta av- stånd till vägg blir 200 mm. Dessutom den mycket viktiga föreskriften att golvbrunnen skall förankras i bjälklagskonstruktionen så att inbördes rörelser inte uppstår mellan golvbrunn, underlag, tätskikt och golvbeläggning.

I RA 98 VVS finns många råd t.ex. med mera detaljerade föreskrifter om själva brunnen men också hur den skall placeras, t ex så att den blir rensbar även om den monteras i anslutning till ett badkar.

Och lite till

Med detta vill vi peka på hur beskrivningen struktureras och vilka ställningstaganden och val som projektören ska göra.

Det ovanstående redovisar dock inte alla

delarna i våtrummet. ❑