Historiemateli.ia~Hsm~n
i
Wilhelm
ReiBhaers tolkning,
Enligt prof, b<elllhars sbiilker den naaterlalistiska historie- uppfattningen de politiska och ideslogisl;n firlspperi, det hi- storiska skeendet, i ett ensidigt och mekaniskt beroeride a v ferandringar i de elisnornis%ia fGrliSl%andena, Ile11 förnekar enligt hoanom varje vase%verkan mellan dessa olika former av mai~slilig verksamhet. »Det e r nettop bene%;lelsea> a r ~ekseOsgilSel som utgjar kjernen B den historiske materia- lismen. Det &r för KeiBlaaza n r stor vikt att denvia tolkning a r teorien uypr5ttlii?lles: dess eiikla, mekaniska ra~ateria%lsm verkar omedelbart diskrediterande p$ den teoretiska mar- sisanen och ger krftlliera~ esa etikel och tacksam uppgift.
Prof, Kellhau menar sig Iturina st6lia tolkningen p&
"rordet till ZLIB- Kritik der politischen Oekonoinie, författat 1859. För att kunna uppr$%thå%la sin interpretation offkar h a n elementiira metodiska krav: h a n isolerar Beslstiilleá och stilles. det inte i belysning asu material ur llarx-Engels tid!-
gare
och senare prod~aktion, Och han gar s5 % h g t att Inangör 1839 t411 B~istsriematerial1s~nea;as skapelsear, lilisorn tir Zeus huvud stiger detta ar teorien fis s c h Grdig in f variden. » D e n R:iri hHars», sager. han, >>som i 1 8 å h k a p t e den historiske materlallsine)), Genona detta !69a, obevisade p2stAencie tror lian sig liuiniia negligera de tidigare skrif- terna, bland dem sadana soin Deutsckie Ideologle och Te- serna ö v e r Feuerhacli, samt Engeis och Mars' egna uttalaii- deii om sin ~ a t v e ~ k % i n g s g 5 n g ~ Tilla.5gagingssataet k a n knap- past respeliteras som vetenskapligt.
Ilet skulle föra för Z51lgt alt h a r azttrrnax-e bern6ta det. De0 riiel;er att hiinvisa till giingse ~Jarxlsiografier samt till Csrnsus nyligen utkomna avhandling )>La jeianesse d e Kur1 Laiars» l.
Genom ett par stickprov i d e senare s1;rif'keina slid! i stiillet prof- I<eilhaus f6rBolkning belysas.
I saa-riljand med den Iiu:liga %1istoriefilosofis8;st debatten i Tysk1a~rnt.l kring 1890 hade Engels anledning att vid s>%ika tillf51leh-r bemöta dera bolninig, s o m n u representeras av prof. Keilhau. Del ar beteekrimde fiir den uetea~skapliga iirljghe- t e n hos d e n materialistiska hislorieuppfalt1i4~1ge11s upphovs- miin att Earngels i ett brev till J. Blsclm. ( ' ] , a 1890) p i p e k a r
att Alars och kman dePvis .$"va hade slct~ld till feltolicniaigeri, darlgeniom att de under polemiken med sisia inotst6ndaae pressats tlli fsrrarn~~lei-isagtoa., som ge110111 sira ~ l t f o r i l - r ~ a j ~ ~ g kun-
nat ge anledrzing till missf6rst5azd. P i m e r i t i i egt stiille aln- derstryker Engels, att den, som vill Billiignia sig nsetoden, bëpr s t ~ d e r a den i Marx' 11bsion.isl;a fraraas%illgming~ir, dia. derr kommit till praktisk an~5ndrmlrag. DES ist leider iour zu hiiufig, dass m a n glaubt, ejale neue Theorie vollkonamen ver- standen ZLI Iiabeia und ohne aveiteres Irandhabe~i z u kojnnen, sobald m a n die Hauptsatze sich aaigeelgnet h a t u n d das ist aae~cla nacht inerner richtig. Vnid dieseln Tor\vsarf kann ich manehern der neueren »33arslsteia» nacht erspssren, und es ist d a n n auch \varaderbares Zeug gelelstet \vordema» 2 ,
Redan vetslrapen om Mars' nara samman8aang med desi hegelska tankenalilön borde k o m m a kritikerna att rsaisct5nl;a a t t denne Inte raknar med den enkla schematilá, som bi, a, den senaste a v dem. prof, iáeilharn, laar trott sig k u n n a lasa
frana. I ett brev till Conrad Sclirnidt sláriver Engels
6"
10 1890): »\Vas den Herren allen fehlt, ist Dialektal<, Sie sehen-s shets YBLBT hier Crsaclme, dort JTlrkesrig. Dass diesh o h k Abstraktion ist,
.
. .
dass d e r grsnze grosse Yerlauf aber in Forna der BTechselxvirkai12g - wenaa aueh sehs ur--Auguste Corno. La jeanesse de Iáarl $fars. Diss. Paris i 9 3 4 .
'
Marx-Erjgels, C b e r hlstorischeli SIateiialismus. Pmrsggb. v. H e r m a n n Dziicker. I I . Eiementarbuckaer des Kommunisrnus, b a n d b l . Rerliii 1930. S. las.g!elc%.ier Krafte - w o r o n die okonornische Bewegung n eatairs die starksie, ursq~runglichsle, entscherdendste -- vor slch
geht, dass bier nichts absol~at und alles relati\~ Ist, das sehels sie n u n einrnal niclnt, fur sie hat Hegeli nicht eaisfiertn l. Z
b r e ~ e t 1116 Halis Starkelib~en-g ("
"891)
skriver h a n : » E s ist alss meht, v i e m a n saeh h e r und d a bequenier Weise vor- siellen wil'i, eine automatise%ie %Tirkilng der obszaonaischeai Lage, sondei-n die hlerascheaa rnaelaer~ ihre Geschichte sellsst, aber ila elnem gegebenen, sie bedingenden JIiliea, abif Grund- Bage vorgefundener, dabsachlncher \'erhaltnisse, irnter clenen die oksiaoniischen, so sehr sie aench von den ubrngen poli- tlscheil u n d ideo8ogisc~iria heeinfltissf w e d e n mogen, doch in letzer Instanz die eniiscl~eidendera sirmd.
.»'.
S a m m a betonande au vaxlueskan meilan de olilta formerna av maracklig nktivltet finner mai-s annu starkare frarnhavt i Mara verk SIaeoa-ien iabei. den Jlehrwert, forfaltat 1861-63: »Eler lalerasch selbst ist 3asis seiner niaterieilenn Prodariition wie jeder anderen, die er verrrehtel. Alle Cmstande also, die den >lenschen affizierean, das Subjekt d e r Produktion, modifi- zieron mehr ode{- \venige19 alle seine Funktionen urid Taiig- keskenm als Scl-~opfer des ria:iteriellelo Rerch%eims, der \\'aren. In dieser Hinsieht Bann in del- Tat r~achgewiesen werden, dass alle merischliehen Verhalinisse und Fuilkiionen, wie und \vann sie sich immer darstelleaa, die naaferlelle Produk- tion beeanflnsse~m und melas oder mlnder l~estirnnlelad auf sie einwirken)) 3.))Det e r rsettop beniektelsen av ve%selsp~i%et som utg~jsr kjerilea i deil historiske n~aterlalbsme~). Alst I<elihaus tolk-
n i n g av den materialistiska iaistorie~ppfatliiinge1a star upp-
housmani-sens egen. Kanske prof, Kei%ha,eii fortfarande esa- .;ist mediteranide oher forordet till » Z u r P<ratik» omsider
1-
om- mer att forma en sabs sonai a r a n n u djarware aia pastaeiidet att Marx 1859 skapade Plistsriematerialismen: endast 1839var Mara hisloriennaterialist. Biirlgenom skulle haar vara i stand att negligera oclis5 de senare sliritterna.
))Det er anerkjenneisen av vekselspillet som slciller oss syratetiliere u% fra anaberialisterna)>.
lIotsat%~-eingen torde fraaxst ligga p5 en annan priril;k, Det centrala i den materi~listkska Liislorieuppfabtninge~~ Sr, att desa vid aiialysen a r ett hlsfoïiskt iarispp u8gar f r i , ett studlirm a r klasserna eller - f ~ r att a r i ~ i i n d a Lenins h r - mulering - de socialekonomiskca fornaatisilerna l, De4 iia.
dessa formatiolier, 1-illia utbildas under inilytandet av saitet att producera, som biida saanli5llels grirndvai OCIB dela miljö, i viilien de politiska s c h jtaridislia instil~ntiorierna utformas s c h da ideologiska bildningarna priiglas, För a t t fGrstS en tids ideologier och politiska bildningar ariaste I~iskoriPaern f ~ r s t söka faststiila dessa socia2e%ionomislia grupper och lalaok-
salsf6birhallandena mellan dem. Det $8- deel dialektiska ma-
terialismens meiod. Men dess2 formationer kunna inte hast- stallas utan att deras förufs%ttnllmgar, produktionslivets Raa- vuddrag, ltlarlgggas. :\letoden ar l griand och kotten en so- cial nailjoundersöknir7g.
Bryiiaingarila mellan sam%-ral8sSilasserna9 de golliiska or- ganerss och ideologiernas ro%] 1 denna brottning, viixelsg~elet meilan de olika mans1;liga frrnlitionerrna, a r den bakgrund
mot vilken historikern har att teckna d e enskilda person- ligheterna och tillfiilllgheterlia eller de skenbara til?filligkse- terala. I caekta betraktelsesait ligger ingen mekanisk deter- mir~isin. I fhiroïdet ti11 andra uppiagaii av »Der achtzehnie Druonaire des Lotais Bonaparte)), skrivet 1869, polemiserar Mars mot Proudhons framsliill~~irrg ~ C o u p d'Etat)a, diirfiir att cienoiae later I ~ e s l s Boalaparte deter~malncras av en förut- gaelide historisii utveckling. »Jag diirernot p a ~ i c a r h u r ?<h ass-
'
Leiiáii, D e r ölioilornische Ililialt des S a r o d r ~ i k i t i i m s , rit, efter \N. h , Lenia,, C b e r deil historisciieii hIaferialisinus, 1931, s. 8.5.k a m p e n i Frankrike skapade omstandigheter och fGrh5l- landen, som iaa$liggjorde fQr en medelmattig och grotesk figur att spela en 11jiilteroll~ l ,
E n analys av de socialeliononzisk~ formalioneraaa och kampen mellan dem blir enligt den materialistiska historle- uppfattliingeia oui-idganglag. Hiirigenom skiljer sig »materia- listerlia)) u t fr8n »syntetikerna»,
Prof. Kellhau solcer sPiylla p5 att h a n endast hade fem- tio aiiiriuter för det fbredrag laan itergett i sin skrift. Detta torde va% knappast krannaf %la hin-ndrat honom alt s.id dess Grfattande 1 lugn och TO pr9va sin tolknings riktighet.
Engels, so111 inte Ban frinB5nlzas en viss sakl;sansliap, har
angivit deri Iitrrapliga litteraturen:
»Des weiteren rn6chle ich Sie biiten, diese Tbaeorie in den Origlnalcjuellen kind nich& aias aweites- Hand zu sludie- ren, es ist nirklåch viel lejicliter. Marx hat kaum etwas ge- schriebeai, wo sie nisht elne Molle spielt. Besonders aber is1 »Der achfzelante Brranazaire des E. Bonaparte» eln g a m ausgezeichnebes Beispiel ihrer Xn~,veiadung. Ebeliso sind im »I<apitaS» vieke Hinit-else. Dan11 darf ich Sie auch no119 ver- \~-eisera auf meine Schrlften: »Herrn E. D t ~ h r i n g s &'anawa%zurig der Wlssensc%~aft» und »L, Feuei~bach sand der Xusgang d e r klassischen de~atschen Philssophie», \VO ich die ausft~hr-
Bachste Barlegung des klstorisc!~en ,%8aterlalismeis gegeben hat, die nneines \Vissens existiest))
Endast en analys, baserad p5 detta ramaterial, kan f i et& sakligt varde.
