KALMAR VATTEN AB
Besöksadress Trädgårdsgatan 10 Kalmar
Postadress Box 817 391 28 KALMAR
Telefon 0480-45 12 10
Telefax 0480-45 11 50
Plusgiro 55 05 57-3
Bankgiro 5254-1752
Org.nr 556481-7509
Översiktlig dagvattenutredning för detaljplan för del av Tegelviken 2:4 (Jungs väg)
Bakgrund
Syftet med detaljplanen är att skapa förutsättningar för att anlägga bostäder i form av lägenheter. Planområdet ägs idag av kommunen och ligger inom verksamhetsområde för dagvatten. Kvartersmarken kommer vid detaljplanens genomförande att avstyckas från kommunens fastighet och säljas till intressenten.
Detta dokument beskriver hur markavvattning sker i området idag samt utreder förutsättningarna för en dagvattenhantering i samband med exploatering.
Nuläge dagvattenhantering
Detaljplaneområdet ligger inom ett avrinningsområde med befintligt dagvattenutlopp enligt Figur 1. Avrinningsområdet är totalt ca 270 hektar varav ca 61 hektar är reducerad hårdgjord area. Industriområdena vid Svaneberg och kring KLS anläggning samt bebyggelsen i
Tegelviksområdet ingår i avrinningsområdet. Dagvatten från en mindre sträcka av motorvägen E22 samt från Södra vägen avleds också till samma dagvattenutlopp.
Bredvid det kommunala reningsverket ligger Tegelviksdammen. Dammen renar dagvattnet från hela avrinningsområdet innan det avleds till utloppet i Västra sjön. Tegelviksdammen användes tidigare som utjämningsbassäng för rening av spillvatten men i samband med moderniseringen av reningsverket på 1970-talet ändrades funktionen till att bara rena dagvatten. Den permanenta vattenytan för huvuddammen är cirka 13 000 m2 med ett medeldjup på 1,3 meter.
Det första reningssteget i Tegelviksdammen är en försedimentationsdamm där de grövre partikelbundna föroreningarna avskiljs. Försedimentationsdammen har en volym på cirka 800 m3. Via en ledning leds dagvattnet till huvuddammen som har en permanent volym på cirka 17 000 m3. Här sker ytterligare sedimentation och fastläggning av partiklar. Via ett överfall leds sedan det renade dagvattnet till Västra sjön.
En av de mest betydelsefulla parametrarna för avskiljning av föroreningar i en
dagvattendamm är dess förmåga att kvarhålla regnvolymen mellan olika regntillfällen. En parameter som väl fångar denna egenskap hos en damm är dess specifika effektiva
permanentvolym beräknad med utgångspunkt från tillrinningsområdets reducerade area.
Figur 1. Befintliga dagvattenledningar och avrinningsområden (schematisk gräns), planområde markerat med svart linje.
Genom att dividera permanentvolymen hos en damm med den reducerade arean hos dess tillrinningsområde erhålls dammens specifika permanentvolym. Den effektiva volymkvoten är ett mått på hur effektivt vattnet omsätts i en damm och kan beräknas med utgångspunkt från dammens längd och bredd. Genom att korrigera den specifika permanentvolymen med den beräknade effektiva volymkvoten kan en dagvattendamms specifika effektiva
permanentvolym uppskattats.
För Tegelviksdammen gäller:
Reducerad area 61 hektar
Permanentvolym 17000 m3
Längd/breddförhållande 4:1
vilket ger en specifik permanentvolym på 279 m3/hared, effektiv volymskvot på 76 % och en specifik effektiv permanentvolym på 212 m3/hared. En genomgång av avskiljningen i svenska dagvattendammar1 har visat att när den specifika effektiva permanentvolymen uppgår till 150 m3/hared eller mer leder ytterligare volymtillskott endast till försumbar ökning av
avskiljningen. Utifrån parametern specifik effektiv volymsbelastning så bedöms
Tegelviksdammen vara överdimensionerad utifrån dagens belastning av hårdgjorda ytor.
Teoretiskt finns det därmed möjlighet att öka belastningen på dammen med i storleksordning 25 hektar reducerad area utan att avskiljningen av föroreningar skulle påverkas i någon större grad.
1 Pramsten, J. (2010) Avskiljningsförmåga hos dagvattendammar i relation till dammvolym, bräddflöde och inkommande föroreningshalt. Vatten, vol. 66, pp. 99-111.
Utlopp Tegelviksdammen
Nuläge planområde
Det finns inga återkommande driftstörningar (t.ex. källaröversvämningar) för befintligt ledningsnät i närheten av planområdet som skulle ge en indikation om kapacitetsbrist.
Modellsimuleringar visar dock att vissa ledningar i avrinningsområdet blir överbelastade vid ett regn med 10 års återkomsttid. Vid nyexploatering måste därför fördröjning av
dagvattenavrinning ske för att inte förvärra situationen för befintlig bebyggelse. I samband med klimatförändringen med ökad nederbörd som följd finns också ett ytterligare behov av fördröjningsåtgärder.
Det tänkta planområdet omfattar ett markområde beläget omedelbart väster om befintligt bostadsområde. Området utgörs av skogsbevuxen mark som i öster gränsar till Jungs väg och i övriga delar avgränsas av GC-vägar. Marken inom hela området är relativt plan med
marknivåer mellan ca +3,5 och +4,8 meter över nollplanet. I den södra delen finns en svag lågpunkt. Nederbörd som idag faller över området kommer i huvudsak att infiltrera i marken och bilda grundvatten. Vid kraftigare och mer långvariga nederbördstillfällen kommer också en del av nederbörden att avrinna ytledes söderut och samlas i lågpunkten.
En översiktlig geoteknisk undersökning av planområdet har utförts (Sweco, 2015). Marken utgörs ytligt av ett ca 0,2 - 0,6 meter mäktigt mulljordslager som till större delarna
underlagras av siltig sandmorän, som även innehåller sten och block. Vid undersökningen bedömdes grundvattennivån ligga mellan ca 1,6 och 1,8 meter under markytan, vilket motsvarar nivåer mellan ca +2,2 och +2,4 meter över nollplanet. Baserat på dessa uppgifter bedöms den naturliga infiltrationskapaciteten i det aktuella planområdet som relativt god.
Inslaget av silt gör dock att vissa begränsningar i infiltrationskapaciteten kan finnas.
Exploatering med dagvattenhantering
I samband med exploateringen kommer den hårdgjorda ytan att öka inom planområdet och därmed också volymen ytavrinning i form av dagvatten. Föroreningsbelastningen från
ytavrinningen kommer också till viss del att öka i samband med exploateringen. En skiss över exploateringen finns framtagen av Atrio Arkitekter daterad 2014-10-22, se Figur 2.
Den framtida avstyckade fastigheten kommer att få sin förbindelsepunkt för dagvatten någonstans vid GC-vägen i söder. Grundtanken är dock att fastighetens dagvatten i första hand ska tas omhand lokalt och fördröjas i enlighet med kommunens dagvattenpolicy innan anslutning till allmän dagvattenledning sker. Grundförutsättningarna finns för ett lokalt omhändertagande av dagvatten, dvs. stor andel genomsläppliga ytor, relativt goda infiltrationsmöjligheter samt gynnsamma höjdförhållanden.
Figur 2. Exploateringsytor i detaljplan.
Inom planområdet ska följande målsättning gälla för fördröjningen. Det ska inom fastigheten finnas en effektiv magasinsvolym som motsvarar minst 10 mm nederbörd på de anslutna hårdgjorda ytorna. Den tillåtna byggnadsarean i detaljplanen är ännu inte fastställd när denna dagvattenutredning görs. Utifrån presenterade skisser har byggnadsytan uppmätts till 1580 m2. Hårdgjorda angöringsytor bedöms uppgå till 2170 m2. Detta ger en reducerad area på 2941 m2, se Tabell 1.
Tabell 1. Fördelning av hårdgjorda ytor inom exploateringen.
Yta Area (m2) Avrinningskoefficient Reducerad area (m2)
Byggnad (Tak) 1580 0,9 1422
Parkering och angöring (Asfalt) 2170 0,7 1519
Summa 3750 0,78 2941
Om all reducerad area ansluts till förbindelsepunkten för dagvatten så ger det en erforderlig magasineringsvolym på ca 30 m3, baserat på fördröjningsmålet ovan. Denna volym kan bestå av flera delar med trög avvattning, t.ex. gröna tak, makadamstråk, rain gardens.
Parkeringsplatsen i öster blir en stor hårdgjord yta där lokalt omhändertagande av dagvatten blir särskilt viktigt. Dagvattenåtgärder i kombination med planering av träd och annan växlighet bidrar i så fall positivt till boendemiljön i området.
Den erforderliga magasineringsvolymen ovan är beräknad utifrån de ytor som finns i den aktuella skissen. Magasinsvolymen måste därför uppdateras med de hårdgjorda ytor som slutgiltigt kommer att belasta dagvattensystemet. Andelen ansluten hårdgjord yta kan minskas ytterligare genom att dagvatten avleds ytligt och infiltreras i marken, t.ex. i
perkolationsmagasin och brunnar. Då minskar också den erforderliga magasineringsvolymen.
Förutsättningarna för dagvattenhantering inom planområdet bedöms som gynnsamma ur ett översvämningsperspektiv. Genom lokalt omhändertagande av dagvatten kommer volymen som belastar det allmänna dagvattensystemet att minska. Omgivande bebyggelse och gc- vägar ligger dock högre än den lägst belägna marken inom planområdet. En höjdsättning av
När det gäller dagvatten är det är viktigt att kommunens dagvattenpolicy följs. Man bör jobba aktivt med att minska den hårdgjorda ytan inom exploateringen och bidra till minskad
föroreningsbelastning från dagvattnet genom miljövänliga materialval. Även om det finns ett kommunalt huvudmannaansvar att avleda och rena dagvatten så måste man också vid all exploatering försöka göra så mycket som möjligt genom uppströmsåtgärder på egen fastighet för att minska miljöbelastningen. Öppna avrinningsstråk på kvartersmark är att föredra framför ledningar då det ger en trög avledning av dagvatten. Detta ger ett robust system som är bättre rustat vid kraftiga skyfall, något som förutsägs bli vanligare i ett framtida förändrat klimat.
KALMAR VATTEN AB Utredningsavdelningen
Stefan Ahlman
