RAPPORT
Region Gotland
DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN HAMRA STORMS 2:4 (VÄNDBURG HAMN) UPPDRAGSNUMMER: 1301044-002
2020-05-15 VA-SYD SYSTEM
HANDLÄGGARE: MARYAM KARIMI GRANSKARE: ERIK MAGNUSSON
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
2 Förutsättningar 1
2.1 Områdesbeskrivning 1
2.2 Topografi 3
2.3 Geotekniska förhållanden 3
2.4 Grundvatten 4
2.5 Befintliga avvattning och flödesvägar 4
2.6 Recipient 5
2.7 Riktlinjer, anvisningar och krav för dagvattenhantering 5
2.7.1 Bedömning av reningskrav inom området 6
2.7.2 Oljeavskiljare 6
2.8 Dimensioneringskrav för dagvattensystem 6
3 Beräkning av flöde och utjämningsvolymer 7
3.1 Avrinningskoefficienter 7
3.2 Dagvattenflöden 7
3.3 Erforderlig fördröjningsvolym 8
3.4 100-årsregn 8
4 Förslag till dagvattenhantering 9
4.1 Höjdsättning 10
4.2 Dagvattenavledning från takytor 11
4.3 Svackdike 12
4.4 Översilningsytor 13
4.5 Avledning och rening i befintligt dike 14
4.6 Biofilter 15
4.7 Makadamdike 17
4.8 Skelettjord 18
5 Sammanfattning 19
1 Inledning
Sweco har på uppdrag av Region Gotland genomfört en dagvattenutredning för detaljplaneområdet Hamra Storms 2:4 (Vändburg hamn) beläget på sydöstra delen av Gotland ca 10 km öster om Burgvik. Se Figur 1.
Figur 1: Översiktsplan i vänster och en ortofoto över området runt Vändburg hamn i höger. Källa:
Sandellsandberg arkitekter, Region Gotland.
Detaljplanen kommer att upprättas för att möjliggöra uppförande av ett nytt mindre kustsamhälle, innehållande offentliga samlingsplatser samt boende anpassade till landskapet och rådande naturförhållanden. Syftet är att i anslutning till hamnen skapa en möjlighet till boende och verksamheter med bebyggelse av hög arkitektonisk kvalitet, som med olika intensitet kan ske året om.
Denna utredning tas fram för att kartlägga förutsättningarna för en långsiktig hållbar dagvattenhantering inom planområdet med hänsyn till planerad byggnation samt i enlighet med de krav som ställs i Region Gotland dagvattenpolicy.
Syftet med utredningen är att beräkna och beskriva dagvattensituationen före och efter exploatering. Detta kommer göras genom att räkna på dagvattenflöden under ett 20-års och 100-årsregn. I projektet ingår även att ta fram åtgärdsförslag på hur dagvattnet kan fördröjas och renas inom planområdet.
2 Förutsättningar
2.1 Områdesbeskrivning
Planområdet är cirka 7,3 ha stort och är beläget inom fastigheten hamra Storm 2:4.
Planområdet är fördelat på kvartersmark och allmän platsmark som framgår av plankartan i Figur 2 nedan.
Figur 2: Plankarta.
Kvartersmark innefattar:
Bostäder, centrumändamål anläggningar, tekniska anläggningar, hamn och vattenområde samt allmän plats, naturområde och parkering.
Huvuddelen av området består idag av det gamla hamnområdet med artificiella jord/stenvallar. I den södra delen finns ett litet en- och tall-skogsparti.
Nedan i Figur 3 visas några bilder på områdets befintliga utseende.
Figur 3: Befintlig situation, källa: RG.
Exploateringen innebär byggnation av ca 70 boendeenheter i området, anläggningar för centrumändamål, parkeringsplatser och nya vägar med gatstenbeläggningar m.m.
Området är 3,0 ha stort exklusive vattenområde. Illustrationsplan framgår av Figur 4.
Figur 4: Illustrationsplan. Källa: Gestaltningsprogram, RG.
2.2 Topografi
Det aktuella området ligger i södra delen av Vändburgsviken på sydöstra Gotland, ca 3,6 km söder om Hamra kyrka. Området består av en utsprängd hamnanläggning med en kaj som har marknivån ca +1 meter. Runt kajområdet släntar marknivån till högre nivåer om ca +3,5–3,7 meter i öster och ca +2,2–3,2 meter i söder, väster och norr. Området i anslutning till kajen är asfaltbelagd. Till kajområdet finns asfalterade angöringsvägar i söder och i nordväst. I övrigt har området gles skog i söder och väster samt en del mindre buskar och sly i öster och norr.
2.3 Geotekniska förhållanden
En översiktlig geoteknisk undersökning har utförts av PentaCon AB år 2015 på uppdrag av Region Gotland. Den geotekniska undersökningen visar att planområdet består av naturligt lagrad sand (eller grus) direkt på kalkstensberget vilket medför hög
genomsläpplighet. Detta tyder på goda förutsättningar för infiltration av dagvatten i området.
2.4 Grundvatten
Ingen undersökning har skett av grundvattennivåer i samband med fältarbetet. Inget vatten har påträffats i samband med provgropsgrävning eller de utförda borrningarna men det är rimligt att anta att vattenströmning sker på kalkstensberget i samband med riklig nederbörd eller i samband med snösmältning. Grundvattennivån bedöms i stort sammanfalla med nivån i Östersjön.
2.5 Befintliga avvattning och flödesvägar
Utifrån befintliga höjder har en analys av flödesvägar utförts i programvaran Scalgo Live.
Scalgo Live tar inte hänsyn till ledningsnätet utan betraktar endast ytlig avrinning enligt nationella höjdmodellen. Marken inom planområdet lutar generellt sett mot hamnen.
Höjdnivåerna varierar mellan ca + 2 till + 4,13 m.ö.h. Marken i vissa delar av
hamnområdet ligger under +2 m över havet. Avrinningsområdet består i dagsläget av naturmark. Området berörs ej av markavvattningsföretag. Avvattning inom planområdet sker idag huvudsakligen ytligt och med infiltration till havet. I norra delen av planområdet finns ett dike som naturligt hanterar avrinningen. Se Figur 5.
Figur 5: Scalgo Live. Diket från det röda strecket bedöms vara öppet mot havet. Flödet bedöms därmed rinna mot havet i stället för till kajen.
2.6 Recipient
Recipient för planområdet är Ö Gotlands kusten (SE571000-184 001). Enligt Senaste statusklassning i VISS (Vatteninformationssystem Sverige) har recipienten en måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status.
2.7 Riktlinjer, anvisningar och krav för dagvattenhantering
Det finns ett antal styrande dokument som behandlar dagvattenfrågor, bl.a. finns en dagvattenplan, dagvattenhandbok samt dagvattenpolicy som alla är en del av regionens VA-plan. I dagvattenstrategin nämns följande mål för en långsiktigt hållbar
dagvattenhantering:
• Skapa attraktiva bebyggelsemiljöer
Dagvatten ska ses som en resurs som berikar bebyggelsemiljön med möjlighet till rekreation och positiva upplevelser och samtidigt gynnar den biologiska
mångfalden.
• Bevara den naturliga vattenbalansen
Den naturliga grundvattennivån ska inte mer än nödvändigt påverkas negativt i samband med exploatering och ny bebyggelse.
• Robust och klimatanpassad dagvattenhantering
Dagvattensystemet ska vara utformat så det klarar att hantera stora variationer av flöden från nederbörd. Bebyggelseområden ska ha en genomtänkt
höjdsättning för att minimera risken för skadliga översvämningar samt möta konsekvenserna av förväntade klimatförändringar.
• Förbättrad vattenkvalitet i recipienter och grundvatten
Dagvattenhanteringen ska bidra till en bra yt- och grundvattenkvalitet.
Vad gäller dimensionering av dagvattensystem ställs bl.a. följande krav i dagvattenhandboken:
• Dagvattenhanteringen ska vara inriktad på lokalt omhändertagande med stora inslag av öppna dagvattenlösningar. Dagvattenanläggningarna bör vara tilltalande, lättskötta och utformas så de inte skapar myggproblem eller andra olägenheter.
• Fördröjning av dagvatten ska klara att hantera all nederbörd upp till 20 mm per nederbördstillfälle. Vid beräkning ska reducerad area användas.
• Dagvattensystemen ska dimensioneras enligt Svenskt Vattens anvisningar och med hänsyn till klimatförändringens effekter.
2.7.1 Bedömning av reningskrav inom området
Region Gotlands dagvattenhandbok används för att bedöma vilka reningskrav som gäller inom området. Detta görs i flera steg. Samtliga tabellreferenser i detta stycke hänvisar till dagvattenhandboken.
Först klassificeras föroreningshalten på dagvattnet utifrån markanvändning enligt tabell 6.
De markanvändningstyper som passar bäst in på området är ”Centrum med torg och parkeringsytor” med måttliga-höga föroreningshalter och ”Flerfamiljshus inkl.
parkeringsytor och lokalgator” med låga-måttliga föroreningshalter. För ”Centrum med torg och parkeringsytor” gäller att en bedömning ska göras utifrån varje specifikt område.
Utifrån en sammanvägd bedömning av områdets karaktär bedöms föroreningshalterna inom områden som måttliga.
Recipients skyddsklass bedöms utifrån information i kartskikten ”vatten” (V),
”sårbarhetskartan” (S) och ”naturvärdeskartan” (N) i tabell 7. Recipientens skyddsklass bedöms som hög pga. att området ligger inom ett s.k. A1-område och tunna jordlager.
Utifrån klassificering av föroreningshalter (måttliga) och mottagande recipients/områdes skyddsklass (hög) kan reningskraven utläsas ur tabell 5 som ”Hög rening”.
”Hög rening” enligt tabell 4 innebär ”en relativt komplex rening som bidrar med både sedimentation och infiltration eller filtrering. Det kan vara en flerstegslösning där flera anläggningar för sedimentation och infiltration eller filtrering kombineras. Alternativt används en väldimensionerad våtmark/ dammanläggning/ dammsystem.”
2.7.2 Oljeavskiljare
I dagvattenhandboken finns följande rekommendation kring oljeavskiljare:
”Dagvatten från parkeringsplatser vid bostadsområden och långtidsparkeringar med få fordonsrörelser av främst personbilar har relativt låg oljehalt. Där lämpar sig ofta andra typer av dagvattenanläggningar bättre än oljeavskiljare. Parkeringar i handels- och centrumområden har ofta fler fordonsrörelser och fler tyngre fordon. Där kan oljeavskiljare (eller annan oljeavskiljande funktion) utgöra en del av reningsanläggningen.”
Planområdet innefattar både bostadsområden samt en mindre centrumdel i hamnen.
Utifrån resonemanget i dagvattenhandboken görs bedömningen att andra typer av dagvattenanläggningar är generellt mer lämpade inom området. I anslutning till
centrumområdena och ev. större parkeringar kan dagvattenanläggningarna förses med en oljeavskiljande funktion.
2.8 Dimensioneringskrav för dagvattensystem
För den nybyggda dagvattensystem i tätbyggda områden är dimensioneringskravet att de ska klara ett 5-årsregn med trycklinje under hjässa och ett 20-årsregn med en trycklinje i marknivå, enligt Svensk Vattens publikation P110. VA-huvudmannens ansvar sträcker sig upp till markytan. Ovan mark är det kommunens ansvar som planläggande myndighet att
se till att höjdsättningen medför att befintliga och tillkommande byggnader skyddas vid större regn.
3 Beräkning av flöde och utjämningsvolymer
3.1 Avrinningskoefficienter
Utredning för dagvattenhanteringen baseras på Svenskt Vattens publikation P110.
Flödesberäkningarna är baserade på markanvändning enligt Tabell 3-1.
Tabell 3-1: Markanvändning före och efter exploatering.
Planområdet är ca 3,0 ha stort. Den reducerade arean före exploatering är ca 0,76 ha.
Den reducerade arean efter exploatering är ca 1,4 ha, vilket medför en sammanvägd avrinningskoefficient på 0,45 med angivna avrinningskoefficienter.
3.2 Dagvattenflöden
Flödesberäkningarna har utförts med hjälp av rationella metoden; en beräkningsmodell som är baserad på regnintensitet och andelen hårdgjorda ytor enligt Svenskt Vattens publikation P110. En klimatfaktor används för anpassning till ett troligt framtida klimat.
Värdena i används som indata för beräkning av flöden före och efter exploatering. För beräkningarna har en klimatfaktor på 1,25 valts, vilket medför 25 % större flöden före och efter exploatering. Resultatet kan ses nedan i Tabell 3-2.
För dimensioneringen används en regnvaraktighet på 20 min före och 10 min efter exploatering. I rationella metoden är regnets varaktighet samma som tillrinningstiden (tiden det tar för dagvattnet att transporteras till beräknad anslutningspunkt). I och med exploateringen minskar tillrinningstiden eftersom dagvattnet transporteras mycket snabbare på de hårdgjorda ytorna än på tidigare grönyta.
Markanvändning Yta (ha) Antagen avrinningskoefficient (-)
Grönyta 2,35 0,1
Asfalt 0,65 0,8
Efter exploatering
Markanvändning Yta (ha) Antagen avrinningskoefficient (-)
Tak 0,75 0,9
Asfalt 0,67 0,8
Parkering (grus) 0,18 0,2
Grönyta 1,4 0,1
Tabell 3-2: Flödesberäkningar före och efter exploatering.
Flöde (l/s) 20-årsregn 100-årsregn
Före exploatering (varaktighet 20 min) 180 300 Efter exploatering (varaktighet 10 min) 500 850
3.3 Erforderlig fördröjningsvolym
Fördröjning av dagvatten ska klara att hantera all nederbörd upp till 20 mm per
nederbördstillfälle, enligt regionens dagvattenpolicy för dagvattenhantering. Vid beräkning används reducerad area efter exploatering. Detta ger en erforderlig fördröjningsvolym på 280 m3. Det finns i nuläget inget krav på någon fördröjning inom området då hamnen inte är känslig ur flödessynpunkt. Dock behövs en fördröjning för att få till en effektiv rening av det dagvatten som släpps ut från området. Fördröjningen kan ske i vissa delar av
planområdet genom befintliga diken. I kommande stycken beskrivs åtgärderna mer i detalj.
3.4 100-årsregn
En skyfallsanalys har utförts för området i programvaran Scalgo Live, vilket är ett GIS-baserat beräkningsverktyg som bygger på analys av terrängdata från nationella höjddatabasen.
För avrinningsområdet görs antagandet att det finns en utbyggd anläggning som
dimensionerats för att omhänderta ett 10-årsregn med 60 minuters varaktighet. Detta då kringliggande befintliga anläggningar troligtvis har dimensionerats för avledning av ett 10- årsregn enligt då gällande branschstandard Svenskt Vatten P90. Ett 10-årsregn med 60 minuters varaktighet har en intensitet på 189 l/s∙ha, eller 68 mm inklusive en klimatfaktor på 1,25.
Ett 100-årsregn med 1 timmes varaktighet har en volym på 68 mm, antaget en
klimatfaktor på 1,25 enligt P110. Antagandet att nuvarande anläggning kan hantera ett 10-årsregn ger ett avdrag på 32 mm, vilket ger en nettoregnsvolym på 36 mm.
Utbredningen av den översvämning som uppstår vid det beräknade 100-årsregnet (36 mm nettonederbörd) visas i Figur 6.
Figur 6: Skyfallsanalys i Scalgo. Källa: Scalgo Live 2020.
Scalgo skyfallsanalys visar att planområdet klarar sig från att översvämmas vid ett 100-årsregn då området lutar ut mot kajkanten, dvs marken lutar ut mot havet. Det antas att diket öppnas upp mot havet och att vatten från lågpunkten i västra sidan av gatan kulverteras under vägen till diket sedan vidare till havet. Det är dock viktigt att
exploateringen inte påverka situationen negativt. Därför rekommenderas en genomtänkt höjdsättning i området så att dagvatten leds bort från byggnader och inga stängda områden bildas.
4 Förslag till dagvattenhantering
Att hantera dagvattnet från de hårdgjorda ytorna inom området med hjälp av öppna dagvattenlösningar bedöms vara mest fördelaktigt, både ur ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv. Det har dessutom positiva effekter så som en ökad biologisk mångfald och ökade estetiska värden. Den planerade exploateringen kommer att leda till att betydande delar av befintlig naturmark hårdgörs. Fördröjning i området är onödigt då recipienten inte är känslig ur flödessynpunkt. Hänsyn måste därmed tas till en effektiv rening av det dagvatten som släpps ut från området.
Grundprincipen för att säkerställa en långsiktig hållbar dagvattenhantering är att byggnader ska placeras på höjdpartier och grönytor i lågstråken samt
föroreningsbelastning ska begränsas då föroreningshalter i området bedöms vara måttliga och mottagande recipients skyddsklass är hög. De mesta förorenade ytor är vägar och parkeringar. Det ska inte finnas asfalterade parkeringsytor i Vändburg hamn.
Parkeringsytor beläggs med kalkstenskross som i sin tur skapa god förutsättning för infiltration och därmed rening av dagvatten.
De huvudsakliga dagvattenlösningarna som föreslås är svackdiken längs vägen och i parkeringsytorna. Infiltrationsytor kan anläggas som en kompletterande lösning för ytterligare rening från parkeringar samt för att minska avrinningen. Dagvattnet föreslås ledas ytligt från takytor och eventuella asfalterade ytor via rännor. Även biofilter kan anläggas som en kompletterande lösning för att uppnå ytterligare rening istället för vanliga planteringar. Lösningarna är baserade på de nuvarande höjdnivåerna från plankartan och nationella höjddatabasen. Följande avsnitt beskriver mer i detalj.
Det bedöms att föreslagna åtgärder för att hantera dagvatten från planområdet åstadkommer en god föroreningsreduktion som uppfyller krav för kvalitet. Om dessa åtgärder vidtas bedöms påverkan på vattenkvaliteten i recipienten på grund av den nya exploateringen vara försumbar.
4.1 Höjdsättning
Höjdsättningen av ett planområde skall projekteras för att säkra bebyggelsen mot
översvämning. Med en genomtänkt höjdsättning kan dagvatten hanteras på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt. Gator ska läggas lägre än fastighetsmark så att dagvatten kan rinna ytligt vid extrema regn.
Vid höjdsättningen bör dock beaktas att det dagvatten som inte kan infiltreras på mark måste kunna ledas till gatan eller transporteras till havet på de hårdgjorda asfalterade kajer. Vattnet från norra delen av planområdet kan även ledas till det befintliga diket sedan vidare till havet. Kvartersmarken runt byggnaderna får anpassas till befintliga markhöjder. Ett förslag till översiktlig höjdsättning är framtaget och visas i Fel! Hittar inte referenskälla.. Förslaget bygger på att området ska kunna avvattnas till havet efter rening. Viktiga flödesvägar för avledning av dagvattenvatten markerats med pilar.
Figur 7: Höjdsättningsförslag, Sweco.
4.2 Dagvattenavledning från takytor
Dagvatten från takytor föreslås avledas via stuprörutkastare och rännplattor på gräsytor i anslutning till byggnaderna. Från ränndalen får vattnet rinna ut över lämpliga gräsytor eller på tomten där det infiltrerar eller leds vidare till diket. Där rännan slutar måste gräset skyddas mot erosion med till exempel grovt grus. Rännan av plattor bör vara tillräckligt lång för att inte belasta byggnadens dräneringssystem. Marken ska luta ut från
byggnadshuset så att huset inte riskerar att få fuktskador. Takvatten är rent och kan avleds rakt ut till havet från byggnader i anslutning till kajer. Se Figur 8.
Figur 8: Stuprörutkastare med ränndalsplattor med erosionsskydd som leder ut vattnet på gräsmatta. Foto: Dagvattenhandbok Haninge kommun 2019.
4.3 Svackdike
Vattnet från parkeringar och vägar inom planområdet föreslås att ledas ytligt till svackdiken. Svackdiken är grunda, breda kanaler med svagt sluttande sidor som är täckta med en tät gräsvegetation. Vid mindre intensiva regn fungerar sidoslänten som en översilningsyta där infiltration av dagvatten sker. Svackdiken är den enklaste och mest grundläggande typen av dagvattenanläggningar som kan avleda och även minska avrinningen på grund av de relativt låga flödeshastigheterna. I svackdikena sker både rening och fördröjning av dagvattnet innan det lämnar planområdet. En principsektion av ett svackdike visas i Fel! Hittar inte referenskälla.. Se ett exempel i Figur 10.
Figur 9: Principsektion av ett svackdike. Källa: Svensk vatten Publikation P105.
Figur 10: Exempel på Svackdike. Källa: RG dagvattenhandbok.
4.4 Översilningsytor
En översilningsyta är en flackt lutande gräsyta dit vatten leds på bred front längs den övre kanten. Vattnet silar långsamt över ytan mot t.ex. ett uppsamlande dike eller en damm.
Översilningsytor medför bra rening och har låga skötsel- och anläggningskostnader.
Översilningsytor kan utformas som grönytor med en lutning på två till tio procent.
Anläggningen föreslås placeras i parkeringsplatser som en kompletterande reningsåtgärd samt i delområdena som är i anslutning till befintligt dike eller havet. Nedan i Figur 11 visas en principsektion av översilningsyta.
Figur 11: principsektion av översilningsyta, Sweco.
4.5 Avledning och rening i befintligt dike
I den norra delen av planområdet finns ett dike som naturligt hanterar avrinning av dagvatten. Vatten från omkringliggande mark som inte kan infiltreras leds därmed till diket. En viss rening och fördröjning bedöms ske i diket främst genom infiltration och sedimentation. Dikets sidolanterna med växter ovanpå fungerar som en översilningsyta där infiltration och därmed ytterligare rening av dagvatten sker. Efter rening avleds vattnet från diket rakt ut till havet. Se Fel! Hittar inte referenskälla..
Figur 12: Befintligt dike visas med riktningspilen mot havet. Sweco.
Anläggningen ska enligt områdets gestaltningsprogram genomförts överbyggas med en träspång, därmed bevaras dess funktion och kommer även fungera som promenadstråk.
Se Figur 13.
Figur 13: Exempel på träspång över dike. Gestaltningsprogram, RG.
4.6 Biofilter
Biofilter är nedsänkta regnbäddar eller växtbevuxna infiltrationsbäddar där vattnet infiltrerar och renas av växter och filtermaterial genom en kombination av mekanisk, kemisk och biologisk avskiljning. Generellt har biofilter hög reningsgrad. Dagvatten infiltrerar och perkolerar genom filtermaterialet och samlas upp i ett underliggande
makadamlager eller dränskikt. Det renade vattnet avleds via ett dräneringsrör i botten och sedan rinner ut i havet. Placering av biofilter är lämplig i anslutning till parkeringsplatser och vägen. Se principskiss i Figur 14Fel! Hittar inte referenskälla..
Figur 14: Skiss på biofilter. Sweco.
Ytbehov för biofilter är mellan 5–10 % av hårdgjord avrinningsyta. Minsta anläggningsdjup är ca 1 m (Stockholm vatten, 2017).
Biofilter kan rena dagvatten under vinterhalvåret genom att använda ett grövre filtermaterial. Detta rekommenderas för att vatten inte blir stående och fryser under vintern. Nedan visas några exempel på placering av biofilter i parkeringsytor och asfalterade vägar. Se Figur 15.
Figur 15: Exempel på biofilter i vägar och parkeringsytor. Sweco.
4.7 Makadamdike
Makadamdiken kan fördröja och avleda och har potential att bidra med viss rening.
anläggningen kan placeras i anslutning till gator och vägar som ett annat alternativ.
Makadamdiken avskiljer föroreningar genom sedimentation. En högre andel finare fraktioner i makadamdiket ökar också reningskapaciteten. Anläggningen kan beläggas med gräs eller makadam hela vägen upp. På den skålade beläggningen kan dagvatten samlas och avledas vid kraftiga regn. Under beläggningen görs ett cirka 1 meter djupt dike fyllt med makadam och dräneringsledning. Geotextil kan användas för att skilja makadammen från omgivande mark. Lutningen i längdled ska vara svag. Bräddutlopp kan placeras ovan den skålade ytan i nivå med dikets maximalt tillåtna vattennivå. Se principskissen i Figur 16 och ett exempel i Fel! Hittar inte referenskälla..
Figur 16: Skiss på makadamdike. Reningseffekten stärks om att skapas en sedimentationsvolym genom att röret placeras en bit ovanför dikets botten. Svensk Vatten.
Figur 17: Exempel på makadamdike. Ett smalt makadamdike mellan vägen och tomten i bilden vänster.
Lämplig placering av makadamdik är i anslutning till hårdgjorda ytor som vägar och parkeringar samt där det finns behov av att avleda dagvatten.
4.8 Skelettjord
Skelettjord fungerar som ett underjordiskt perkolationsmagasin vilket bidrar till fördröjning och en högrening av dagvatten. Tekniken används för att åstadkomma goda
förutsättningar för plantering av träd i hårdgjorda stadsmiljö. Detta föreslås i vägar inne hamnområdet som beläggs med gatsten. Ytbehovet är mellan 5–20 % av hårdgjord avrinningsyta och minsta anläggningsdjup är ca 0,5 m. Se exemplet i Figur 18.
Figur 18: Exempel på skelettjord i stadsmiljö. Dagvattenhandbok RG.
5 Sammanfattning
Region Gotland planerar att omvandla området Vändburg Hamn, som idag består av naturmark och en mindre hamn till ett nytt mindre kustsamhälle, innehållande offentliga samlingsplatser samt boende anpassade till landskapet och rådande naturförhållanden.
Syftet är att i anslutning till hamnen skapa en möjlighet till boende och verksamheter med bebyggelse av hög arkitektonisk kvalitet, som med olika intensitet kan ske året runt. Detta innebär att andelen hårdgjorda ytor kommer att öka något efter exploateringen och därmed behöver dagvattenhanteringen tas i beaktande, utifrån regionens
dagvattenpolicy. Fördröjning i området är onödigt då recipienten inte är känslig ur flödessynpunkt. Hänsyn måste därmed tas till en effektiv rening av det dagvatten som släpps ut från området då föroreningshalter i området bedöms vara måttliga och mottagande recipients skyddsklass är hög.
Det bedöms att föreslagna åtgärder för att hantera dagvatten från planområdet åstadkommer en god föroreningsreduktion som uppfyller krav för kvalitet. Om dessa åtgärder vidtas bedöms påverkan på vattenkvaliteten i recipienten på grund av den nya exploateringen vara försumbar. Alla åtgärder som föreslagits för hantering av dagvattnet kräver en noggrann höjdsättning. Det rekommenderas att ett mer detaljerat höjdunderlag avseende framtida vägar, mark och byggnader tas fram inför vidare projektering.
