Ny bidragsmodell för studieförbund i Göteborg

(1)

Göteborgs Stad Socialnämnden Centrum, tjänsteutlåtande 1 (9)

Ny bidragsmodell för studieförbund i Göteborg

Förslag till beslut

Socialnämnden Centrum godkänner förvaltningens förslag till bidragsmodell för studieförbundens lokalavdelningar i Göteborg.

Socialnämnden Centrum antecknar mottagandet av redovisning av förvaltningens analys och bedömning av studieförbundens verksamhet i Göteborg till protokollet.

Socialnämnden Centrum ger i uppdrag till förvaltningsdirektören att ta fram en struktur för ekonomisk redovisning för studieförbunden.

Socialnämnden Centrum förklarar uppdragen från Social resursnämnd (§179) 2020-09-23 som fullgjorda.

Sammanfattning

Förvaltningen redovisar sin analys av de aktiviteter som utförts av studieförbunden i Göteborg och bedömningen att dessa möter stadens värdegrund och de fyra syften som anges i folkbildningsförordningen.

Förvaltningen lägger också fram ett förslag till ny bidragsmodell för studieförbunden.

Den ger nämnden en större möjlighet att styra riktning av bidraget i enlighet med de övergripande mål nämnden föreslås besluta om. Genom denna modell upphör staden med en ren uträkning av bidrag baserad på tidigare verksamhet och introducerar istället en kvalitativ bedömning av inkomna ansökningar.

Med förslaget förtydligar förvaltningen de krav och villkor som ställs på studieförbunden för att erhålla medel och beskriver vilka kontrollmekanismer som kommer finnas i den nya bidragsmodellen.

Förvaltningen bedömer att uppdragen om att ta fram förslag till ny bidragsmodell och uppdrag att återkomma med en analys och bedömning av de aktiviteter som har genomförts av studieförbunden (§179) kan betraktas som fullgjorda.

Bedömning ur ekonomisk dimension

Kommunfullmäktige avsätter årligen medel till studieförbunden i budget, vilka fördelas av socialnämnden Centrum. När uppdraget flyttades från idrotts- och föreningsnämnden till Social resursnämnd 2019 tillsattes inga extra resurser för att arbeta med uppdraget.

Det förslag till bidragsmodell som förvaltningen lägger fram innebär en betydligt större resursåtgång än nuvarande modell. Förvaltningen bedömer att för att kunna arbeta utifrån modellens innehåll innebär det att förvaltningen behöver förstärka med åtminstone en Socialförvaltningen Centrum

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2021-07-28

Diarienummer N164-0196/21

Handläggare Ingela Andersson Telefon: 031 367 9461

E-post: ingela.andersson@socialcentrum.goteborg.se

(2)

extra heltidstjänst för arbetet med fördelning av medel, handläggning, kontroll, uppföljning och dialog.

Förändringen kommer också att innebära ökad administration och resursåtgång för studieförbunden.

Om nämnden eller förvaltningen anser att det finns behov för tillfälliga eller

återkommande revisioner eller annan utökad granskning kommer denna upphandlas av externa aktörer, vilket kommer medföra merkostnader.

Förvaltningen föreslår att nämnden ger förvaltningsdirektören i uppdrag att ta fram en struktur för ekonomisk redovisning. Det kommer att innebära en engångskostnad att inhämta extern expertis för detta uppdrag. Om behov finns för återkommande eller tillfälliga revisioner eller granskningar kommer det också medföra extra kostnader, då det behöver upphandlas från extern revisionsbyrå.

Ett ungefärligt timpris för extern konsult med revisionell erfarenhet i stadens ramavtal är 1650 kronor. Ett stickprov på exempelvis två studieförbund årligen, med 40 timmar för respektive studieförbund skulle innebära en kostnad på cirka 132 000 kronor.

Bedömning ur ekologisk dimension

Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension.

Bedömning ur social dimension

Studieförbund samlar deltagare i olika åldrar, av olika kön och med olika bakgrund, och erbjuder mötesplatser och kanaler för deltagarnas politiska, sociala och ideella

engagemang.

Samhällsengagerade medborgare både kännetecknar och är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Den breda förankringen i det civila samhället gör det möjligt för folkbildningen att nå ut och fånga upp människors engagemang.

Folkbildningen är också Sveriges största kulturarena. Omfattningen och spridningen av kulturverksamheterna, och en omfattande samverkan med andra kulturaktörer, ger fler människor tillgång till kultur. Folkbildningen medverkar till ett varierat och lokalt förankrat kulturutbud.

Folkbildningen erbjuder möjlighet att lära och utvecklas utan krav på förkunskaper.

Studieförbunden är civilsamhällets och föreningslivets bildningsorgan som erbjuder föreningarna utbildningar och utbildar dess ledare. Studieförbunden utbildar även så kallade fria grupper och nätverk som har valt att stå utanför föreningslivet men ändå vill bilda sig i en fråga.

Folkbildningen är idéburen och studieförbund har olika profiler. För många av folkbildningens deltagare sker lärandet ihop med andra som man delar intressen och värderingar med. Här bidrar folkbildningen till social sammanhållning.

Genom att utforma verksamheten så att otraditionella möten äger rum, perspektiv möts och idéer utmanas, medverkar folkbildningen till en öppen och fri debatt, även om svåra frågor i demokratin. Som ansvariga anordnare av folkbildning behöver studieförbund arbeta aktivt för att förmedla och förankra respekt för grundläggande demokratiska värderingar i all sin verksamhet, och i sin samverkan med andra organisationer.

(3)

Samverkan

Samverkan har skett i förvaltningens samverkansgrupp (FSG) 2021-08-17.

Förvaltningen har under arbetets gång haft dialog med flera andra kommuner och regioner som ger bidrag till studieförbunden, samt med Västra Götalandsregionens Bildningsförbund. Förvaltningen har också haft dialog med Folkbildningsrådet som ansvarar för det statliga stödet till studieförbund och folkhögskolor.

Arbetet med att ta fram en ny bidragsmodell har gjorts i nära samverkan med studieförbunden.

Bilagor

1. Socialnämnden Centrums anvisning för bidrag till studieförbundens lokalavdelningar i Göteborg

2. Sammanställning av studieförbundens verksamhet i Göteborg 2019 3. Protokollsutdrag § 179 Social resursnämnd 2020-09-23

(4)

Ärendet

Nämnden har att ta ställning till förvaltningens förslag till ny bidragsmodell för studieförbundens lokalavdelningar i Göteborg.

Nämnden antecknar mottagandet av informationen om förvaltningens analys och bedömning av studieförbundens verksamhet.

Nämnden har att ta ställning till att ge förvaltningsdirektören i uppdrag att ta fram en struktur för ekonomisk redovisning för studieförbunden.

Nämnden har att förklara uppdragen från Social resursnämnds sammanträde 2020-09-23 som fullgjorda.

Beskrivning av ärendet

Bakgrund och tillvägagångsätt

Staden avsätter årligen medel till studieförbundens folkbildningsverksamhet, vilka tidigare har fördelats enligt en beräkningsmodell baserad på föregående års verksamhet.

Fram till 2019 ansvarade Idrotts- och föreningsnämnden för bidragsgivningen till studieförbunden; därefter gick ansvaret över till Social resursnämnd. Från 2021 har socialnämnden Centrum övertagit uppdraget.

Vid Social resursnämnds sammanträde 23 september 2020 (§ 179) fick förvaltningen i uppdrag att ta fram en ny bidragsmodell för studieförbundens lokalavdelningar i

Göteborg. Förvaltningsdirektören fick också i uppdrag att återkomma med en analys och bedömning av de aktiviteter som har genomförts av studieförbunden.

I uppdraget att ta fram en ny bidragsmodell nämns att bidraget till studieförbunden ska möta stadens generella mål för samverkan med civilsamhället. Förvaltningen har tolkat det som de mål som finns utskrivna i Överenskommelsen om samverkan mellan

Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer, som undertecknades 2012. Målet med överenskommelsen är att stärka demokratin, öka delaktigheten och minska utanförskap i Göteborg.

Överenskommelsen sex principer har också varit vägledande i arbetet med att ta fram en ny bidragsmodell:

• Integritet och oberoende

• Dialog

• Kvalitet

• Långsiktighet

• Öppenhet och insyn

• Mångfald

Förvaltningen har under arbetets gång haft kontinuerliga avstämningar i en arbetsgrupp med representanter som är utsedda av de tio studieförbunden. Förvaltningen har också vid flera tillfällen träffat nämndens presidium för avstämning kring hur arbetet fortskrider, samt för att stämma av inom vissa avgörande frågor.

Omvärldsbevakning

Förvaltningen har varit i kontakt med flera regioner och kommuner som också fördelar bidrag till studieförbund, för att undersöka hur deras bidrag fördelas och hur det fungerar.

(5)

Bland annat har förvaltningen fört dialog med Stockholms Stad, Malmö Stad, Linköpings kommun, Region Skåne, Region Uppsala, Västra Götalandsregionen och Region Dalarna.

Dessa kontakter har visat att frågan om hur bidrag till studieförbunden ska fördelas är eller har varit aktuell på många håll. De flesta bidragsgivare använder sig av varianter på den modell Göteborgs Stad hittills använt, det vill säga en beräkningsmodell baserad på tidigare års verksamhet.

Både Malmö Stad och Region Uppsala har prövat modeller som inneburit en kvalitativ bedömning av ansökningar mot uppsatta kriterier, men båda har efter några år övergett systemet och återgått till en beräkningsmodell. I båda fall har anledningen varit att de har upplevt att det har skapat merarbete och de har ansett att det har varit svårt att hitta bra kvalitetsindikatorer. En extern utredare uttryckte i sin rapport till Region Uppsala:

”Jag kan se fördelar med en mer subjektivt grundad anslagstilldelning, men nackdelarna är fler: risk för jäv och godtycke uppstår, men framför allt är det svårt att skapa

transparens, legitimitet och förutsägbarhet. Dessutom är det ett kostsamt och administrativt tungt system (…)”

Stockholms Stad är den enda av de bidragsgivande aktörer som förvaltningen har haft kontakt med, som använder ett bidragssystem där åtminstone 50 procent av bidraget fördelas på kvalitativa grunder.

Alla bidragsgivande aktörer som förvaltningen har varit i kontakt med har bidragsmodeller som kopplar an till det statliga stödet till studieförbunden.

Statlig bidragsgivning genom Folkbildningsrådet

Folkbildningsrådet är det organ som på uppdrag av riksdagen fördelar statsbidraget till folkhögskolor och studieförbund och följer upp vad pengarna har använts till.

Statens syften med stödet till folkbildning är att:

1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin

2. bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen

3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället

4. bidra till att bredda intresset för och öka delaktighet i kulturlivet.

Folkbildningen har en självförvaltningsmodell som är ett sätt att vidmakthålla

folkbildningens oberoende och självständighet i förhållande till staten. Denna innebär myndighetsutövning, inbegriper ett visst mått av tillit och ställer krav på ansvarstagande från samtliga bidragsmottagande organisationer.

Det står kommuner och regioner fritt att sätta egna villkor och krav för sin bidragsgivning. Men om huvudsyftet är att delfinansiera studieförbundens

folkbildningsverksamhet i det lokala området, finns fördelar med att behålla en koppling till det statliga bidragssystemet. På det sättet drar staden nytta av den kvalitetskontroll som finns på statlig nivå och kan använda sig av den statistik som samlas in.

Folkbildningsrådets styrelse har under våren 2021 fattat ett antal beslut kring bidragen, där det senaste 2021-06-02 var en färdplan för arbetet med att ta fram ett nytt system för

(6)

det statliga bidraget till studieförbunden. Det ska vara på plats så snart som möjligt, men allra senast för fördelning av 2024 års bidrag.

Folkbildningsrådets arbete med att ta fram en ny bidragsmodell är en av flera åtgärder för att få ökad kontroll av samt transparens och kvalitet i studieförbundens verksamhet.

Förvaltningen kommer att följa det fortsatta arbetet för att bevaka hur stadens bidragsgivning relaterar till den statliga.

Studieförbundens önskemål och inspel

Studieförbunden har aktivt medverkat i arbetet med att ta fram en ny bidragsmodell. De önskar en modell som inte endast är ersättning per timme. Det har enligt dem lett till en ohälsosam jakt på studietimmar och en utveckling där varje timme blivit mindre och mindre värd. Studieförbunden har tydligt uttryckt att de har samma mål som staden när det gäller att inga medel ska gå till odemokratiska krafter och att de önskar ett samarbete med staden i att se till att det efterlevs.

Gällande verksamheten har förvaltningens förslag till mål för bidraget mottagits väl, men det finns en oro för att kulturverksamhet kommer att bortprioriteras. Studieförbunden önskar en så god framförhållning och långsiktighet som möjligt i bidragsgivningen. De har också uttryckt att de önskar använda det kommunala bidraget till sina tre

verksamhetsformer: studiecirkel, kulturarrangemang och annan folkbildning. Detta med anledning av att studieförbunden då kan använda sig av samma redovisning som till Folkbildningsrådet, vilket underlättar det administrativa arbetet.

Om stadens bidrag kan användas till aktiviteter där också statliga medel kan användas, finns större möjlighet att boende i Göteborg får ta del av de folkbildningsarrangemang som i dagsläget genererar cirka 100 miljoner kronor av statliga medel.

Förvaltningens bedömning

Uppdrag – analys och bedömning av studieförbundens folkbildningsverksamhet i Göteborg

Vid Social resursnämnds sammanträde den 23 september 2020 fick

förvaltningsdirektören i uppdrag att återkomma med en analys och bedömning av de aktiviteter som har genomförts av studieförbunden. Förvaltningen har genomfört intervjuer med alla tio studieförbund, inhämtat statistik och information om utförd verksamhet, samt gjort en kvalitativ bedömning av de aktiviteter som genomförts av studieförbunden under 2019.

Den samlade bedömningen är att de aktiviteter som genomförs av de tio studieförbunden ligger i linje både med stadens värdegrund och med de fyra centrala syften som anges i folkbildningsförordningen.

Under 2019 genomförde studieförbunden cirka 42 000 folkbildningsarrangemang i Göteborg.

Studieförbunden i Göteborg samverkar med mellan 500 och 1000 organisationer inom civilsamhället, kulturaktörer, kamratcirklar, församlingar, politiska partier och

myndigheter.

(7)

Studieförbunden samlar deltagare från hela staden och från olika socioekonomiska grupper. Kvinnor är något överrepresenterade men fördelningen mellan kön är relativt jämn.

Av de tio studieförbunden har endast ett, Ibn Rushd, huvuddelen av sin verksamhet i utsatta områden. Övriga studieförbund har verksamhet i olika delar av staden, men mest i de centrala delarna.

Vid uppföljning av den samlande verksamhet som skett under 2019 framgår det att det finns en stor bredd och variation i det som erbjuds. Det framgår också att verksamheten baseras på deltagarnas behov och intressen. Inom ramen för studieförbundens verksamhet finns allt från scouting, kurser i föräldraskap, delningsekonomi, minoritetsspråk,

föreläsningar inom en mängd ämnen, konst och musikverksamhet, hantverk, läxläsning med mera. Enligt studieförbunden så är det på grund av deras olika särart och kontaktytor som de når ut brett till olika grupper och områden i staden.

Uppföljningen visar också på att studieförbunden fyller en viktig roll för kulturlivet och för delar av föreningslivet som inte har samma tillgång till kommunala bidrag som andra.

I storstäder som Göteborg är brist på lokaler för civilsamhället ett stort bekymmer.

Folkbildningsverksamhet tillsammans med studieförbunden och den hjälp med hyra som kostnadsersättningar innebär har därför blivit en livlina för många mindre föreningar och aktörer inom det fria kulturlivet. Nämndens bidrag till studieförbund ger ringar på vattnet och främjar många fler än de som beviljas bidrag.

Förvaltningens bedömning är att alla tio studieförbund utför verksamhet som ligger i linje med stadens värdegrund, samt studieförbundens fyra centrala syften som anges i

folkbildningsförordningen.

Genom den uppföljning som gjorts bedömer förvaltningen att Social resursnämnds uppdrag till förvaltningsdirektören att återkomma med en analys och bedömning av de aktiviteter som har genomförts (§179) är fullgjort.

Uppdrag – Förslag till ny modell för stadens bidrag

Förvaltningens förslag till bidragsmodell utgår från att det även fortsatt är

studieförbundens folkbildningsverksamhet som staden vill stödja. Förslaget innebär att studieförbunden i högre grad än tidigare behöver planera och beskriva sin verksamhet i sin ansökan. Förvaltningen kommer därefter göra en samlad bedömning och ge förslag till nämnden om fördelning av medel baserad på denna.

Förvaltningens förslag är att staden har tre mål för det kommunala stödet till

studieförbunden. Förvaltningens förslag är att nämnden antar tre övergripande mål för bidragets användning:

• Förbättra integration i samhället

• Öka jämlikhet mellan grupper i samhället

• Stärka demokratin

Dessa är i enlighet med nämndens beslut om att ”utbetalade medel ska bidra till ökad jämställdhet, integration och ökad tolerans mellan grupper i samhället” och stämmer väl överens med målsättningar i andra styrande dokument i Staden, som exempelvis

Göteborgs Stads program för en jämlik stad. De är också inom ramen för statens fyra syften för folkbildningen.

(8)

En skillnad från tidigare fördelningssystem är att nämnden kommer att kunna premiera vissa satsningar, tillåta högre kostnader i vissa områden eller för vissa målgrupper.

Stadens krav och villkor

Förvaltningen har redan under bidragsgivningen 2020 uppmärksammat att det inte varit tydligt vilka krav och villkor som gäller för bidragsgivning till studieförbund och vilka krav som ställs på deras samverkanspartner.

Förvaltningen har därför i de framtagna anvisningarna beskrivit vilka krav och villkor som ska gälla för bidragsgivning till studieförbundens folkbildningsverksamhet.

Den verksamhet som stadens bidrag används till finansieras också med statliga medel.

Därför bedömer förvaltningen att det är rimligt att använda sig av Folkbildningsrådets regelverk för folkbildning, vilket tydliggör vad folkbildning innebär, vilka studieförbund som är bidragsberättigade samt vilka villkor och kriterier som dessa behöver uppfylla för att tilldelas medel. För att kunna beviljas medel från staden behöver studieförbunden möta Folkbildningsrådets grundläggande krav.

Uppföljning och redovisning av bidrag

Beslutet om att ta fram en ny bidragsmodell innefattar också att modellen ska innehålla långsiktigt hållbara kontrollmekanismer för att följa upp bidragets användning och utfall.

Förvaltningen har under arbetets gång undersökt vad som redan kontrolleras av Folkbildningsrådet och andra bidragsgivare samt beskrivit vad förvaltningen bedömer som möjligt och rimligt att kontrollera.

Sedan 2020 har Folkbildningsrådet implementerat ett nytt kontrollsystem av

studieförbundens verksamhet, vilket bland annat ger bättre möjligheter att upptäcka och åtgärda eventuella missförhållanden genom korskörning av register. Från 2021 har även bidragsvillkoren skärpts ytterligare.

I den nya bidragsmodellen kommer staden att lägga mer vikt vid kvalitativ uppföljning än vad som har gjorts tidigare. Staden fastställer tydligare mål för bidraget och genom den bedömning av ansökningar som görs finns ett större utrymme för förvaltning och studieförbund att fokusera på kvalitativ uppföljning. Genom dialog med varje

studieförbund utifrån deras särart och verksamhet kommer förvaltningen att besluta om hur vi bäst mäter effekten av bidraget och vilka indikatorer som används för uppföljning.

Förvaltningen kommer att göra en viss uppföljning av volymer, unika deltagare, målgrupper och geografisk spridning, med på förhand kommunicerade indikatorer.

Den folkbildningsverksamhet som sker i Göteborg finansieras även med statliga medel, vilket också försvårar en ekonomisk särredovisning av stadens medel. Det är i dagsläget inte möjligt att säga hur stor andel av en viss studiecirkel finansieras med statligt eller kommunalt bidrag, däremot är det möjligt att plocka ut all verksamhet som har någon finansiering från staden. Att skapa särskilda koder i redovisningen som urskiljer hantering av stadens pengar är inte tekniskt omöjligt, men förvaltningen bedömer att det är en orimlig börda att lägga på framför allt de mindre förbunden. Det skulle inte heller tillföra staden information som vi inte kan få på annat håll.

Förvaltningen föreslår att nämnden ger förvaltningsdirektören i uppdrag att ta fram en struktur för den ekonomiska redovisningen som studieförbunden ska göra. Förvaltningen

(9)

kan sedan låta externa revisorer utföra granskningar, antingen återkommande eller vid behov.

Nämnden har uttryckt önskemål om att förvaltningen ska ta fram en bidragsmodell som i större utsträckning liknar de verksamhetsbidrag till civilsamhället som nämnden också fördelar. Förvaltningens förslag innebär större likheter med verksamhetsbidrag än innevarande modell. Det finns också avgörande skillnader mellan bidrag till studieförbund och verksamhetsbidrag. Föreningsbidrag (som exempelvis verksamhetsbidrag) beviljas till en aktör som utför planerad verksamhet medan folkbildning är deltagardriven och utförs i samverkan med en mängd olika aktörer, organiserade och icke. Studieförbunden har själva flera medlemsorganisationer, till skillnad från andra organisationer i civilsamhället som i regel har individer som medlemmar.

De krav och villkor som ställs på studieförbunden är snarlika de som ställs på

civilsamhällets organisationer i hanteringen av föreningsbidrag. När det gäller kontroll av organisationen så kommer förvaltningen kunna ha samma kontroll av studieförbund som av föreningar som får föreningsbidrag, vilket har efterfrågats av nämnden. Det betyder till exempel granskning av stadgar, personalkostnader, årsbokslut, värdegrund, systematiskt kvalitetsarbete och så vidare. Däremot bedömer förvaltningen att det är svårt att ha samma kontroll av all verksamhet som studieförbunden utför, då den utförs med en mångfald av aktörer, arenor och deltagare. Verksamhetsbidrag som nämnden fördelar, skiljer sig i begränsning av omfång till specifika målgrupper och verksamhet som anordnas endast av den mottagande organisationen.

Som ett exempel genomförde studieförbunden i Göteborg cirka 42 000 arrangemang under 2019, med mellan 500–1000 samarbetspartner. Av dessa var uppskattningsvis hälften registrerade föreningar (stora olikheter mellan studieförbunden) och cirka hälften tog emot någon form av kostnadsersättning. Som en jämförelse har nämnden beviljat bidrag under 2021 till drygt 100 olika organisationer för den verksamhet de utför själva.

Förvaltningen bedömer det är svårt att ha samma nivå på kontroll av studieförbundens verksamhet och samarbetspartner som finns för verksamhetsbidrag. Kontroll av och dialog med studieförbunden är i fokus för förvaltningens arbete. Om förvaltningen inte är nöjd med hur studieförbunden sköter sin verksamhet så behöver vi ha utökad dialog och ställa tydliga krav, men förvaltningen kan inte överta studieförbundens roll att kontrollera sina partner och all folkbildningsverksamhet.

Förvaltningens bedömning är att det förslag som presenteras i detta tjänsteutlåtande möjliggör för studieförbunden att erbjuda folkbildning av god kvalitet till stadens invånare.

Förvaltningen kommer att följa upp och utvärdera modellen tillsammans med studieförbunden för att identifiera eventuella problem och utvecklingsbehov.

Socialförvaltningen Centrum

Michael Ivarson Förvaltningsdirektör