Likabehandlingsplan för Klockarskolan och fritidshem 2014

Likabehandlingsplan

för Klockarskolan och fritidshem

2014

Barn, elever och alla som verkar inom skolan och skolbarnomsorgen har rätt att må bra och känna trygghet på sin arbetsplats.

I lagstiftningen den 1 januari 2009 förtydligas skolans ansvar att arbeta mot alla former av kränkande behandling och diskriminering.

Detta dokument utgör skolan och fritidshemmets plan mot kränkande och lika behandling.

Innehåll

LAGSTIFTNING ... 3

Skollagen ... 3

Enligt diskrimineringslagen ... 3

Läroplanen, Lgr11: ... 3

Arbetsmiljölagen (AFS 1002:6, AFS 1993:7) ... 4

FN:s konvention om barns rättigheter: ... 4

DEFINITION AV BEGREPP ... 4

VERKSAMHETENS VISION FÖR LIKABEHANDLINGSARBETET ... 5

FRÄMJANDE ARBETE ... 5

SKOLANS ARBETE MED LIKABEHANDLING UTIFRÅN DE OLIKA DISKRIMINERINGSGRUNDERNA ... 6

Etnisk tillhörighet ... 6

Religion eller annan trosuppfattning ... 6

Sexuell läggning ... 6

Funktionshinder ... 6

Ålder ... 6

Kön ... 7

Könsöverskridande identitet eller uttryck ... 7

POLICY FÖR TIDIG UPPTÄCKT ... 7

ANSVARSFÖRDELNING ... 8

Rektorns ansvar: ... 8

Personalens ansvar: ... 8

HANDLINGSPLANER ... 9

Handlingsplan vid händelse mellan elev/elev. ... 9

Samtal med förövaren ... 10

Handlingsplan vid händelse mellan elev/vuxen ... 10

Handlingsplan vid händelse mellan vuxen/elev ... 11

UPPFÖLJNING OCH ÅTGÄRDSPLAN GÄLLANDE GRUNDSKOLA ÅR F-1 ... 11

UPPFÖLJNING OCH ÅTGÄRDSPLAN GÄLLANDE FRITIDSHEM GRYTAN OCH

GIMLE ... 13

LAGSTIFTNING

Skollagen 6 kap

Reglerar arbetet mot kränkande behandling, där mobbning ingår. Lagens syfte är att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka kränkningar och all form av

diskriminering. Diskrimineringsgrunderna som benämns är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. Det fastslås också att all annan kränkande behandling ska motverkas.

Huvudmannen för skolan ska se till en likabehandlingsplan upprättas på varje skolenhet och att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Det skall också vidtas förebyggande åtgärder för att barn och elever inte utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling. BEO, barn- och elevombudsmannen är tillsynsmyndighet.

En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. Rektor ansvarar för att skyndsamt utreda omständigheterna kring uppgivna kränkningar och är skyldig att anmäla ärendet till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

Skollagen 1 kap 5§

Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.

Enligt diskrimineringslagen (SFS 2008:567 14-16§) skall det :

Det skall bedrivas ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter för barn och elever, oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell

läggning. Det skall även vidtas åtgärder för att förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband dessa diskrimineringsgrunder. Varje år skall en likabehandlingsplan upprättas med en översikt över de åtgärder som behövs samt för vilka av dessa åtgärder man avser att påbörja eller genomföra under det kommande året.

Läroplanen, Lgr11 :

Skolan skall främja förståelse för andra människor samt förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

Alla som verkar i skolan ska aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller

grupper.

Arbetsmiljölagen (AFS 1002:6, AFS 1993:7)

Arbetsgivaren har ansvar för att åtgärda problem som kan leda till kränkande särbehandling.

FN:s konvention om barns rättigheter:

I barnkonventionen ges uttryck för fyra viktiga principer. Det är beslut för barnens bästa, vikten av att lyssna till barnet, skydd för barnets liv och utveckling samt rätt att slippa bli diskriminerad. Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.

DEFINITION AV BEGREPP

Diskriminering

Diskriminering är när skolan på osakliga grunder särbehandlar en elev negativt på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna, vilka är:

 Kön

 Etnisk tillhörighet

 Religion eller annan trosuppfattning

 Funktionshinder

 Sexuell läggning

 Könsöverskridande identitet eller uttryck

 Ålder.

Diskriminering kan vara både direkt och indirekt. Diskriminering kan exempelvis indirekt ske genom skolans regler och rutiner eller genom att en elev p g a ålder, funktionshinder etc. inte kan delta i verksamheten. Diskriminering kan även ske direkt genom trakasserier och kränkningar som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

Trakasserier

Trakasserier är ett uppträdande som kränker en elev och som har samband med en eller flera av diskrimineringsgrunderna. Som exempel kan nämnas rasism och homofobi.

Mobbning

Mobbning är när en eller flera elever systematiskt trakasserar en annan elev. Det sker vid upprepade tillfällen under viss tid.

Kränkande behandling

Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon

diskrimineringsgrund. Kränkande behandling kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret.

Repressalier

Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

Repressalieförbudet finns i 2 kap. 18 § diskrimineringslagen samt 6 kap. 11 § skollagen.

LIKABEHANDLINGSARBETE FÖR KLOCKARSKOLAN SAMT GRYTAN OCH GIMLES FRITIDSHEM

VERKSAMHETENS VISION FÖR LIKABEHANDLINGSARBETET

Kränkningar eller diskriminering ska inte förekomma i vår skola/fritidshem.

Ingen på skolan eller fritidshemmet ska känna sig rädd, utsatt eller osedd.

För att närma oss visionen läggs stor vikt vid:

- vårt främjande arbete.

- tidig upptäckt med snabba, tydliga åtgärder.

- tillitsfull och aktiv samverkan mellan skola/fritidshem och vårdnadshavare.

FRÄMJANDE ARBETE

Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska

värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas.

Varje termin startas med värdegrundsveckor där elever och personal aktivt arbetar med olika värdegrundsfrågor.

Samtliga elevgrupper i år F-1 har schemalagda lektioner i livskunskap varje vecka.

Fritidshemmets personal integrerar olika gruppstärkande övningar med fritidshemsverksamheten.

Skolan är organiserad i arbetslag runt eleverna där skola, fritidshem och resursteam samverkar i förebyggande syfte. Arbetslagen utgör trygghet för eleverna ”den lilla skolan i den stora”.

Arbetslaget ansvarar för att vara ute varje rast, vilket medför att de följer eleverna över hela dagen.

För eleverna innebär detta att det alltid är kända vuxna ute på rasterna.

Varje läsår genomförs en ”kompisdag”, med inriktning på att stärka gruppkänsla över årskurserna.

Diskussion om elevernas arbetsmiljö, rastsituation och skolans värdegrund sker på klass- och elevråd.

På föräldramöten diskuteras skolans värdegrund och regler varje läsår.

SKOLANS ARBETE MED LIKABEHANDLING UTIFRÅN DE OLIKA DISKRIMINERINGSGRUNDERNA

Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung eller hudfärg. Skolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och

främlingsfientlighet. På vår skola accepteras inga rasistiska, främlingsfientliga eller andra kränkande trakasserier eller symboler! Om någon bär rasistiska eller främlingsfientliga symboler har personal skyldighet att säga till personen att detta inte accepteras. Vid spridning av rasistiskt, främlingsfientligt eller annat diskriminerande material har all personal

skyldighet att stoppa denna spridning. Skolan har nolltolerans mot rasistiska eller främlingsfientliga kommentarer.

Religion eller annan trosuppfattning

Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning. Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion (www.friends.se). Skolan har utarbetade rutiner kring avslutningar och andra traditionsenliga besök i svenska kyrkan vilka inte kan härledas till religionsundervisning.

Sexuell läggning

Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Homofobi är en uppfattning som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor.

Skolan har nolltolerans mot nedsättande könsdiskriminerande kommentarer.

Funktionshinder

Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder.

Funktionshinder kan vara fysiskt, psykiskt och intellektuellt, och kan både synas men också hos vissa individer vara något som är dolt. Fysiska funktionshinder kan vara att man använder rullstol. Dyslexi och ADHD är en annan form av funktionshinder. Dyslexi och ADHD är ett exempel på ett

funktionshinder som inte syns. Skolan skall verka för att alla kan delta i de aktiviteter som skolan genomför oavsett funktionshinder. Skolan har nolltolerans kring nedsättande kommentarer kring alla former av funktionshinder.

Ålder

Ingen får diskrimineras i skolan på grund av sin ålder. Ingen får således behandlas illa på grund av att man ung eller gammal. En skola behöver ta hänsyn till elevernas ålder för att kunna anpassa

undervisning samt kräva ansvarstagande. Aktiviteter för årskursen som medför att en elev på grund av sin ålder inte kan delta skall inte förekomma.

Kön

Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Skolan har nolltolerans mot könsnedsättande skämt, attityder och språkbruk.

Könsöverskridande identitet eller uttryck

Alla ser inte sig själv som självklart tillhörande en könskategori, trots att detta oftast är något som förväntas av omgivningen. När så sker, kallas det för att man har en könsöverskridande identitet. Det kan exempelvis vara så att man känner sig och identifierar sig som en kille och därför klär sig som en typisk kille gör, trots att man har en kropp som är biologisk kvinnlig. Med könsöverskridande uttryck menas alltså att man bryter mot osynliga regler för hur tjejer och killar får klä sig eller se ut. Allas rätt till sin egen kropp ska accepteras. Skolan har nolltolerans för nedsättande kommentarer, kränkningar som härleder till könsöverskridande uttryck.

SKOLANS ARBETE MED LIKABEHANDLING GÄLLANDE ÖVRIGA KRÄNKNINGAR

Konkreta insatser

De ovan nämnda diskrimineringsgrunderna behandlas och diskuteras på olika sätt någon gång under värdegrundsveckorna varje läsår. Under livskunskapslektionerna behandlas dessa delvis.

Övriga värdegrundspunkter behandlas under värdegrundsveckorna och på klass- och elevråd någon gång under året.

Nolltolerans

Innebär att all personal alltid och omedelbart reagerar, avstyr och reder ut bevittnade kränkningar av olika slag.

POLICY FÖR TIDIG UPPTÄCKT

Elevernas egna iakttagelser och reflektioner över situationen i skolan och på fritidshemmet är ovärderliga. Det är viktigt att återkommande påminna och diskutera med eleverna om att det inte är

”skvaller”, att berätta för någon vuxen om pågående eller misstänkta trakasserier/ kränkningar.

Vårdnadshavare blir upplysta om vikten av att de tidigt informerar skolan, ifall de får vetskap om eventuella kränkningar eller trakasserier.

En systematisk kartläggning sker varje läsår då elever och föräldrar får fylla i en trivselenkät.

Resultatet av denna enkät analyseras och åtgärdsplaneras både i arbetslagen och för skolan som helhet.

Arbetet skrivs in i denna plan och följs upp under året.

Alla vuxna på skolan/fritidshemmet tar all information/upplysning på allvar om det gäller att någon elev blir utsatt eller far illa i skolan. Detta genom att aktivt lyssna på vad som sägs och dokumentera detta och informera rektor.

Alla vuxna på skolan/fritidshemmet skall dokumentera bevittnade kränkningar och delge ansvarig pedagog. På detta sätt kan vi ringa in observationer från olika personal. Rektor har ansvar att delge huvudmannen.

Alla vuxna i arbetslagen har ansvar över att på varje arbetslagsmöte (ca 1g/vecka) diskutera de uppkomna ärendena samt se över om någon ofta blir utsatt eller utsätter andra.

Sker detta så ansvarar arbetslaget för att ärendet lämnas in till EHT.

På varje utvecklingssamtal i skolan och barnsamtal på fritidshemmet lyfts frågan om eleven känner sig utsatt på något sätt.

Utanför biblioteket finns en brevlåda. Där kan eleverna anonymt lägga rev om man blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminering eller om man vet att någon annan blir utsatt.

Skolan kan även digitalt och anonymt ta emot tips, idéer och klagomål via hemsidan på länken ”Tyck till om Klockarskolan”.

ANSVARSFÖRDELNING Rektorns ansvar:

 Att skolan bedriver ett målinriktat och främjande likabehandlingsarbete.

 Att skolan förebygger och förhindrar trakasserier och annan kränkande behandling.

 Att skolan utreder och vidtar åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling.

 Att skolan har en upprättad likabehandlingsplan som är väl känd för alla som arbetar på skolan.

 Att informera huvudmannen om uppkomna mobbningsärenden/ kränkningsärenden av allvarligare art.

Personalens ansvar:

All personal på skolan ansvarar för:

 Att följa handlingsplanerna i denna likabehandlingsplan.

 Att alltid lägga sig i alla former av elakheter och förlöjligande elever emellan även om det uppges ”bara vara på skoj”.

 Att ta elevens/anmälarens beskrivning och information på allvar och därmed lämna företräde åt enskilda individers tolkningar av att vara utsatta.

 Att kontakta vårdnadshavare till både utsatt elev och till förövare, vid incidenter. Mentor har slutligt ansvar över att detta sker.

 Att se till att rektor får information om uppkomna kränkningsärenden.

 Att dokumentera uppkomna kränkningsärenden.

 Att vid rastvakt röra sig på skolgården för att i möjligaste mån se alla elever och eventuella händelser.

 Att se till att likabehandlingsplanen är väl känd för såväl elever som vårdnadshavare.

Personal som blir vittne till kränkande behandling har skyldighet att ingripa genom att avbryta handlingen och prata med de inblandade. Därefter meddelas berörd lärare/fritidshemspersonal om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits. Den som bevittnat händelsen har skyldighet att

dokumentera händelsen. Denna rapporteringsskyldighet finns även om det endast framkommit genom information från vårdnadshavare, elev eller annan person om att någon elev har blivit eller upplever sig utsatt.

Alla dokumenterade kränkningar tas varje vecka upp för diskussion i arbetslaget. Där kartläggs också om någon ofta blir utsatt eller utsätter andra elever. Åtgärder sätts in utifrån behov. Vårdnadshavarna informeras om åtgärder vidtas inom arbetslaget.

Om problemen kvarstår och inte kan lösas med hjälp av arbetslaget eller om ärendet uppfattas som mobbning så överlämnas ärendet till EHT som överlämnar ärendet till skolans trygghetsgrupp.

Handlingsplanen vid kränkande behandling och/eller diskriminering tillämpas skyndsamt.

HANDLINGSPLANER

Handlingsplan vid händelse mellan elev/elev .

Ingrip omedelbart vid bevittnad kränkning, avstyr händelsen och red ut händelsen genom att prata med berörda elever. Meddela personligen respektive mentor/arbetslag om händelsen bedöms som mycket allvarlig.

Vårdnadshavare till de inblandade eleverna informeras alltid, vilket mentor har slutligt ansvar över.

Dokumentera incidenten och meddela berörd mentor och rektor.

Rektor eller en av rektor utsedd person startar skyndsamt en utredning, vilken avser att kartlägga orsak och händelseförlopp. Syftet är att se över åtgärder och insatser så att liknande situationer/incidenter upphör och förebyggs.

OBS! Om kännedom gällande kränkning kommer skolan till del på annat sätt än att någon av skolans personal bevittnat detta så dokumenteras även detta.

Alla dokumenterade kränkningar tas varje vecka upp för diskussion i arbetslaget. Där kartläggs också om någon ofta blir utsatt eller utsätter andra elever. Åtgärder sätts in utifrån behov och dokumenteras i en åtgärdsplan. Vårdnadshavarna informeras om åtgärder inom arbetslaget.

Om problemet kvarstår eller om problemet uppfattas som mobbning så lämnas ärendet till EHT som överlämnar ärendet till skolans trygghetsgrupp. Representanter från trygghetsgruppen tar kontakt med uppgiftslämnaren och den utsatte eleven och samlar försiktigt in information. Det kan även vara från klasskamrater, kamratstödjare eller personal. Tiden från första beskedet till inledda samtal bör vara max 3-4 dagar.

OBS! Om trakasserierna, diskrimineringen eller kränkningarna är av mycket allvarlig art,

kallas teamet till ett akut möte för att besluta om hur vi går vidare. Vårdnadshavarna kontaktas och informeras omedelbart. Utifrån dignitet kan även polisanmälan/ anmälan till sociala myndigheten ske.

När tillräckligt med information finns, genomförs ett väl planerat samtal med förövaren/förövarna (se nedan). Det är alltid två vuxna som gemensamt genomför samtalet med eleven. Teamet tar vid behov hjälp av lämplig personal. Om det finns medlöpare så hålls samtal även med dem. Samtalen

dokumenteras och förvaras hos skolsköterska. Vårdnadshavarna informeras.

Under den närmaste tiden sker en noggrann kontroll av den utsatte eleven, förövaren och klassen. Här hjälps mentor, arbetslag, skolans resursteam, kamratstödjare och övrig berörd personal åt.

Uppföljningssamtal med parterna genomförs efter 1-2 veckor. Det är viktigt att det är samma personer som har uppföljningssamtalen som också hade det första samtalet. Samtalet dokumenteras.

Om ovanstående insatser misslyckas genomförs ett möte (EHK=elevhälsokonferens) med elev, vårdnadshavare, rektor samt övrig berörd personal. På mötet upprättas en plan över hur vi går vidare.

Eventuellt kan skolan göra en anmälan till sociala myndigheten. Anmälningar utförs oftast av rektor.

Samtal med förövaren (så här går det till)

Två personer från elevhälsoteamet/trygghetsgruppen (alt. en från teamet och en annan personal från skolan) håller samtalet med förövaren/förövarna. De kallas till mötet en och en, utan förvarning, eftersom överraskningsmomentet är viktigt. Samtalen ska vara korta cirka 10-15 minuter. En av teamets medlemmar dokumenterar händelsen, vad förövaren säjer och vilka insatser teamet gör.

Samtal inleds alltid med att man läser upp ”Skolans värdegrund”, som innefattar skolans regler och värderingar.

Berörd elev informeras om situationen och får ge sin egen syn på sin roll i händelsen/händelserna.

Samtalet ska resultera i att eleven ges möjlighet att ta ansvar för sina handlingar och att eleven får i uppdrag att ändra sitt negativa beteende.

Dokumentation förs under samtalet och delges eleven.

Tid för uppföljning bestäms.

Vårdnadshavare kontaktas.

Uppföljning av samtal

Berörda elever ger sin syn på om överenskomna åtgärder har uppfyllts. Samtal med utsatt elev genomförs först.

Uppföljningen dokumenteras och delges eleverna.

Vårdnadshavare informeras.

Handlingsplan vid händelse mellan elev/vuxen

Om en elev på skolan utsätter en vuxen för trakasserier eller annan kränkande behandling så anmäls detta omgående till rektor.

Berörd person dokumenterar incidenten.

Rektor startar skyndsamt en utredning.

Rektor eller annan av denne utsedd person pratar först med den som upplever sig kränkt, för att klargöra vem som är förrövare, när och var det skett samt hur det gått till. Samtalet dokumenteras vilket berörd person får ta del av.

Sedan följer ett samtal med den elev som enligt den vuxne utfört kränkningen. Denne blir först informerad om hur den vuxne uppfattat situationen, varpå eleven får beskriva sin uppfattning av händelsen. Samtalet dokumenteras, vilket berörd elev får ta del av. Vårdnadshavaren informeras.

Vid behov anordnas ett möte på skolan med berörda personer samt vårdnadshavarna och rektor.

Åtgärder sker utifrån vad som framkommit i utredningen.

Uppföljning sker efter ca 2 veckor genom samtal med de inblandade. Uppföljningen kan ske över längre tid om detta anses nödvändigt. Dessa samtal dokumenteras och delges berörda personer.

Vårdnadshavare informeras.

Handlingsplan vid händelse mellan vuxen/elev

Då någon personal på skolan får kännedom om att en vuxen på skolan har kränkt en elev är denna skyldig att skyndsamt informera rektor. Signal om kränkning kan komma från den som är utsatt, annan elev, vårdnadshavare, vuxen på skolan eller annan person som fått kännedom om att en elev upplever sig kränkt

Rektor tar över ärendet och ansvarar för att skyndsamt starta en utredning för att klarlägga vad som hänt.

Rektor eller annan av denne utsedd person pratar först med den som upplever sig kränkt, för att klargöra vem som kränkt, när och var det skett samt hur det gått till. Vid detta samtal bör två personal närvara, en av dessa bör vara någon som eleven har nära kontakt med och förtroende för. Samtalet dokumenteras, vilket eleven får ta del av. Vårdnadshavare informeras. Vid behov anordnas ett möte på skolan.

Rektor/utvecklingsledare pratar med den vuxne som enligt eleven utfört kränkningen. Denne blir först informerad om hur eleven uppfattat situationen, varpå den vuxne får beskriva sin uppfattning av händelsen. Samtalet utgår utifrån de normer och värden som gäller för alla vuxna och elever på skolan.

I samband med detta samtal informeras fackligt ombud. Samtalet dokumenteras, vilket berörd person får ta del av.

Vid oklara situationer fortsätter rektor/utvecklingsledare att utreda genom att prata med fler personer som kan beskriva händelsen som uppfattats kränkande.

Beroende på händelse eller om kränkningar upprepas trots åtgärder följer personalrättsliga åtgärder.

UPPFÖLJNING OCH ÅTGÄRDSPLAN GÄLLANDE GRUNDSKOLA ÅR F-1

Uppföljning av föregående års mål

I december fick eleverna och vårdnadshavarna svara på en ny digital form av trivselenkät. Tyvärr fick vi en väldigt låg svarsfrekvens, endast 61 % för hela rektorsområdet. För att kunna använda denna form av enkät framöver måste vi arbeta med strategier för att öka svarsfrekvensen. Vi har ändå valt att se tendenser i enkäten. Målen ”andelen elever som trivs mycket bra eller bra i skolan ska öka” och

”alla former av okamratligt beteende ska minska avsevärt” är svårt att säga om de har uppnåtts eftersom frågeställningarna i enkäten är annorlunda formulerade än i föregående enkät.

Målet ”ingen elev ska trivas dåligt i skolan” är uppnått.

Åtgärderna som planerades utifrån resultatet av förra årets trivselenkät har genomförts. All personal har haft en fortbildningsdag med John Steinberg som handlade om ledarskap och bemötande. Under gemensamma personalmöten har förhållningssätt och bemötande diskuterats. Under året har skolan haft värdegrundsdagar som uppstart av varje termin. Vi har haft livkunskapslektioner på schemat som skolans val. Varje rast är personal från arbetslaget ute med eleverna för ökad trygghet.

Kartläggning och analys innevarande år

I trivselenkäten genomförd december 2013 ser vi att 86 % av eleverna på Klockarskolan som har svarat uppger att de alltid eller ofta trivs i skolan. 14 % uppger att de trivs ibland. Resultatet skiljer sig åt i arbetslagen så därför planeras vissa insatser arbetslagsvis och vissa skolövergripande.

Gällande trygghet så uppger 86 % av eleverna som har svarat att de alltid eller ofta känner sig trygga i skolan. Vi tror att en orsak kan vara att man byter skolform två gånger på Klockarskolan, från förskola till förskoleklass och sedan till år 1. Vi ser behovet att ännu mer arbeta med gruppstärkande övningar.

Till skillnad från Skogsbo ser vi här ett bättre resultat på frågan om det finns vuxna att få tag på om det skulle hända något på raster. Där svarar 95 % av eleverna att det alltid/ofta går att få tag på en vuxen. Vi ser även att vi mer systematiskt måste kartlägga och arbeta med trygga/otrygga ställen i skolan/på skolgården.

Mål:

För att ha ett tillräckligt underlag att dra slutsatser av är målet att få minst 85 % svarsfrekvens på trivselenkäten

 95 % av eleverna ska alltid/ofta trivas i skolan.

 97 % av eleverna ska alltid/ofta känna sig trygga i skolan, som ett steg mot visionen.

 95 % av eleverna ska uppleva att det alltid/ofta finns vuxna att få tag på om det händer något på rasten.

Konkreta åtgärder

 Utveckla ett alltmer professionellt förhållningssätt gentemot våra elever och vårdnadshavare.

 Arbete för ett grundläggande gemensamt förhållningssätt gällande värdegrunden genomförs på studiedagar och andra gemensamma möten.

 Skapa tydligare rutiner för rastvaktssystemet.

 Kartläggning och arbete kring trygga/säkra resp. otrygga/

osäkra platser.

Ansvarig i skolan All personal

Gruppnivå

 Åtgärdsplan utifrån trivselenkäten utarbetas i varje arbetslag.

 Grundläggande gemensamma regler utarbetas i

arbetslaget tillsammans med eleverna vid höstterminens start.

 Frågor om trygghet och trivsel lyfts på klassråd, föräldramöten och arbetslagsmöten

 Insatser från centrala elevhälsan i grupper där behov finns.

Ansvarig i skolan Arbetslaget Arbetslaget

Arbetslaget Skolledning

Individnivå

 Vid utvecklingssamtal får varje elev frågan om hur hon/han trivs och om hon/han är trygg i skolan.

 Individuella samtal med eleverna som kränker/ blir kränkta.

 Ett tillitsfullt och aktivt samarbete med hemmet.

 Föräldrasamtal och samarbete kring åtgärder så tidigt som möjligt.

Ansvarig i skolan Mentor

Lärare/ Arbetslag/Trygghetsgrupp Skolledning/Lärare/Arbetslag och elevhälsoteam

Mentor och arbetslag

UPPFÖLJNING OCH ÅTGÄRDSPLAN GÄLLANDE FRITIDSHEM GRYTAN OCH GIMLE

Uppföljning av föregående års mål

I december 2013 fick eleverna och vårdnadshavarna svara på en ny digital form av trivselenkät. Tyvärr fick vi en väldigt låg svarsfrekvens, endast 61 % för hela rektorsområdet. För att kunna använda denna form av enkät framöver måste vi arbeta med strategier för att öka svarsfrekvensen. Vi har ändå valt att se tendenser i enkäten. Målen ”andelen elever som trivs mycket bra eller bra på fritids ska öka” och

”alla former av okamratligt beteende ska minska avsevärt” är svårt att säga om de har uppnåtts eftersom frågeställningarna i enkäten är annorlunda formulerade än i föregående enkät.

Målet ”ingen elev ska trivas dåligt på fritids” är inte helt uppnått.

Åtgärderna som planerades utifrån resultatet av förra årets trivselenkät har genomförts. All

fritidshemspersonal har haft en fortbildningsdag med John Steinberg som handlade om ledarskap och bemötande. Under gemensamma personalmöten har förhållningssätt och bemötande diskuterats. Under året har skolan haft värdegrundsdagar som uppstart av varje termin, där även fritidshemspersonal har deltagit. Fritids arbetar även kontinuerligt med värdegrundsfrågor. Varje rast är personal från

arbetslaget ute med eleverna för ökad trygghet. Målarbetsdagar har avsatts för att utarbeta konkreta planer för arbetet mot styrdokumenten.

Kartläggning och analys innevarande år

I trivselenkäten genomförd december 2013 ser vi att 92 % av eleverna på Klockarskolans fritidshem som har svarat uppger att de alltid eller ofta trivs på fritidshemmet. 8 % uppger att de trivs ibland.

Resultatet skiljer sig åt på avdelningarna så därför planeras vissa insatser avdelningsvis och vissa skolövergripande.

Gällande trygghet så uppger 95 % av eleverna som har svarat att de alltid eller ofta känner sig trygga på fritids. Vi ser även att vi mer systematiskt måste kartlägga och arbeta med trygga/otrygga ställen i skolan/på skolgården.

Mål:

För att ha ett tillräckligt underlag att dra slutsatser av är målet att få minst 85 % svarsfrekvens på trivselenkäten

 95 % av eleverna ska alltid/ofta trivas på fritidshemmet.

 97 % av eleverna ska alltid/ofta känna sig trygga på fritidshemmet, som ett steg mot visionen.

Konkreta åtgärder

 Utveckla ett alltmer professionellt förhållningssätt gentemot våra elever och vårdnadshavare.

 Arbete för ett grundläggande gemensamt

förhållningssätt gällande värdegrunden genomförs på studiedagar och andra gemensamma möten.

 Skapa tydligare rutiner för rastvaktssystemet.

 Kartläggning och arbete kring trygga/säkra resp.

otrygga/ osäkra platser.

Ansvarig i skolan All personal

Gruppnivå.

 Åtgärdsplan utifrån trivselenkäten utarbetas i varje arbetslag.

 Grundläggande gemensamma regler utarbetas på fritidshemmet tillsammans med eleverna vid

Ansvarig i skolan Fritidshemsarbetslaget

höstterminens start.

 Frågor om trygghet och trivsel lyfts på regelbundna fritidsråd, föräldramöten och arbetslagsmöten.

 Insatser från centrala elevhälsan i grupper där behov finns.

Individnivå

 Individuella samtal med eleverna som kränker/ blir kränkta.

 Ett tillitsfullt och aktivt samarbete med hemmet.

 Föräldrasamtal och samarbete kring åtgärder så tidigt som möjligt.

Ansvarig i skolan

Fritidshemspersonal/Trygghetsgrupp Skolledning/Fritidshemspersonal och elevhälsoteam.

Skola/Fritidshem/Trygghetsgrupp

Utvärdering/Revidering av denna likabehandlingsplan

Denna likabehandlingsplan gäller för ett kalenderår och ska omarbetas i början av varje kalenderår.

Åtgärdsplanen för innevarande år följs upp och utvärderas i början av året. En ny kartläggning, analys och åtgärdsplan utarbetas och införs i kommande års likabehandlingsplan. Tanken med att

likabehandlingsplanen löper kalenderår är att åtgärder kan göras under pågående läsår.

Likabehandlingsplanen skall användas i den dagliga verksamheten.

Rektor har yttersta ansvaret att handlingsplanen följs.

Denna likabehandlingsplan har antagits och gäller från och med denna dag:

Klockarskolan 2014.04.09

Henrik Lindström/ Rektor