Kvävestrategi i höstvete

kvävestrategi i höstvete

• 2015 kännetecknas av bra bestånd av höstvete med god övervintring.

• Den tidiga våren med en sval och regnig vår grundade för en optimal utveckling av höst- vete.

• Skördarna i årets höstveteförsök är stora och generellt har det krävts höga kvävegivor för att nå proteinhaltsgränsen för brödvete.

• Strategileden på 160 kg N har på de flesta platser varit underoptimala vilket gör de svårt att utvärdera men ledet med en sen giva i DC 45 har oftast höjt proteinhalten utan att sänka skörden.

• På flera platser har den blöta försommaren orsakat förluster som gör att vi förlorat kväve i form av denitrifikation.

Syftena med dessa kvävegödslingsförsök i höst­

vete som legat på 15 platser i södra och mellersta Sverige är flera. Först och främst vill man finna ekonomiska optimala nivåer och strategier för kvävegödslingen under olika förhållanden. Där­

för placeras försöken på olika jordtyper och i olika klimat. Alla försöksplatser mäts med Yara N­sensor varje vecka från tidig vår till axgång och resultaten sänds ut till lantbrukare som nyhets­

brev. Samtidigt har diskussioner förts vilken kvävestrategi som ska användas till de olika användningsområdena bröd, stärkelse/etanol eller foder. Därför finns det med några strategiled för att se skillnader mellan sena, tidiga och delade givor av kväve. Eftersom kvävegivan varierar mellan och inom fält, mellan områden, mellan sort och mellan år är det svårt att bestämma en kvävegiva från början, men strategileden ligger

på 160 kg. En annat viktigt syfte med försöken är att undersöka hur det går att genom komplet­

teringsgödsling anpassa totala kvävegivan efter platsens och årets speciella förutsättningar. Då används N­tester och N­sensor som hjälpmedel.

Försöksplan och väderlek

Totalt i försöksserien finns det femton försök varav elva stycken ligger i Mellansverige och Animaliebältet. Dessa 11 försök har varit fördelade enligt följande, Stockholm 1, Väst­

manland 2, Örebro 1, Skaraborg 2, Dalsland 1, Östergötland 2, Kalmar 1 och Halland 1.

I Skåne har det legat fyra försök: Trelleborg, Smedstorp, Ängelholm och Teckomatorp.

Försöken ligger enbart på kreaturslösa gårdar och på lerjordar. Mätningar med en handburen Yara N­sensor ska enligt plan göras vid DC 37­43 i samtliga led men har som beskrivits utförts från tidig vår till mitten av sommaren. Sorterna har varit Ellvis, Mariboss, Hereford, Julius, Prak­

tik, Brons och Norin. Gödslingen i de första tidpunkterna, tidigt, normalt och DC 32, har gjorts i form av Axan det vill säga ammonium­

nitrat­kväve. I de sena givorna DC 37­39 och 45 har gödslingen gjorts i form av Kalksalpeter.

resultat 2015

Generellt har många lantbrukare fått höga skördar men låga proteinhalter i år. Kunde vi ha förutsett det? Om vi jämför med säson­

gen 2014 ser vi många likheter. Höstvet­

ebestånden övervintrade bra, växte till under våren och tog upp mycket kväve. Visserligen var utvecklingstakten något snabbare ifjol, men bestånden i år var tätare och skördepotentialen såg ut att vara minst lika stor som 2014.

I Yaras N­Prognoser kan vi följa kväveupptaget i ogödslade försöksrutor och därmed få ett grepp om markens egen kväveleverans. Denna har i början av säsongen varit låg. Dels eftersom det togs ut höga skördar förra året och rest­

kvävemängden därmed blev låg och dels eftersom våren varit kall och mineraliseringen långsam.

Många lantbrukare kompletteringsgödslade men på många platser räckte det inte till samtidigt som en del tidigt lagt kväve som försvunnit på grund av för mycket nederbörd i maj månad. I en höstveteskörd på 10 ton vete per hektar med 11,5 % protein finns det 174 kg N per hektar.

Förutom det behöver grödan bygga upp röt­

ter, blad och strå det vill säga nästan 300 kg N per hektar. För att ta skördar på 10 ton bröd­

vete med 11,5 % protein behöver vi alltså lägga cirka 250 kg N per hektar. Kväveeffektiviteten är då väldigt bra. Se figur 1 och 2. Ja, troligen kunde vi förutse att stora skördar var på gång men vi måste våga gödsla när det behövs.

Optimal giva 2015

Vid beräkning av nettointäkten det vill säga den skördade varans värde minus kostnaden för kväve­

gödsel har vetepriset satts till 1,50 kr vid baspris mellan 11,0­11,5 % protein för alla brödsorter minus 0,15 kr för rörliga skördekostnader, torkning och transport minus 10 kr per kg kväve. Foder­

priset är satt till 1,35 kr. Proteinbetalnings­skala enligt Lantmännens Lantbruk. Beräkningen är gjord utifrån tredjegradsfunktioner för skörd, pro­

teinhalt och stärkelse. I tabell 1 och 2 visas resultat för optimala kvävegivor för de olika kvaliteérna, proteinhalter vid optimum, skördar i ogödslat samt vid optimum foder. Här finns också data för N­min på våren, kväveskörd i ogödslat, jordart, mull och lerhalt som är viktiga parametrar för att förklara platsens skörd. Skörden i nollrutan visar att det är stora skillnader i markens kväveleverans.

Nedan följder kommentarer om de olika platserna i mellansverige. Försöksplatserna i Skåne redovisas mer ingående i Skånes försöksrapport.

För att se de olika enskilda resultat hänvisas till www.sverigeforsoken.se

• Sorten Julius är ett vete som bygger upp skörden med färre ax och högre tusenkornvikt.

Löt, Grillby

• Högt ekonomiskt optimum för både foder och bröd i sorten Norin.

• Låg kvävemineralisering i nollrutan, bara 2 783 kg.

• Sämst strategiledet var att spara 40 kg till DC 45. Förmodligen behövdes allt kväve tidigt i denna tidiga sort.

Nybble, Vintrosa

• Ganska låg grundskörd men en bra skördepo­

tential som givit högt ekonomiskt optimum.

• En sen komplettering i DC 45 i strategile­

det med 160 kg N har gått bäst av strate­

gileden. Det tyder på att det förekom­

mit kväveförluster vid regnen i maj.

• Platsen hade en långsam kväveminer­

alisering och låg kväveeffektivitet.

Öland, Mörbylånga

• Ekonomiskt optimum runt 165 kg och en ganska hög grundskörd i sorten Brons.

• Sämre stråstyrka vid de högsta nivåerna.

Glyttinge, Vreta Kloster

• Lite lägre ekonomiskt optimum, runt 200 kg men en plats med hög skördepotential.

• Hög kväveleverans från marken med en grundskörd runt cirka 5 500 kg.

• På platsen var det sorten Mariboss med många ax som övervintrade. Sedan fanns till­

räckligt med kväve för att mata axen och det blev det en hög skörd med höga tusenkorn­

vikter. Kvävet behövdes ganska tidigt.

Hyttringe, Borensberg

• Högre ekonomiskt optimum än Glyt­

tinge, markens kväveleverans var sämre och grundskörden blev cirka 3 000 kg.

• Beståndet med sorten Mariboss var lite svagare på våren med färre ax och det blev också lägre tusenkornvikt.

• I båda östgötaförsöken har led 11 med 120 kg vid DC 23 och 40 kg vid DC 37 givit bäst resultat av strategileden på 160 kg.

Harplinge, Halland

• Hög optimal kvävegiva och hög skörd.

• Bättre kväveeffektivitet vid sena givor spe­

ciellt i ledet 80 + 80 vilket tyder på att det förekommit en del förluster via regn.

Lidköping, Västergötland

• Ekonomiskt optimum, 180 kg till en skörd på cirka 11 500 kg.

• Låg mineralisering i nollrutan, på en plats som brukar vara hög.

• I detta försök visar Mariboss på dålig strå­

styrka, låg kväveeffektivitet samt ett lågt kväveoptimum i förhållande till skörd.

Grästorp, Västergötland

• Låg grundskörd, 2 200 kg och ett opti­

mum på cirka 270 kg för brödvete.

• En sen komplettering i DC 45 i strategiledet med 160 kg N har gått bäst av strategileden.

Det tyder på att det förekommit kväveförlus­

ter vid regnen i maj på denna tunga lera.

• Sorten Ellvis som kanske inte har den högsta skördepotentialen.

Karlsfelt, Mellerud

• Sorten Julius som bygger upp skörden med färre ax och högre tusenkornvikt.

• Högt ekonomiskt optimum för att få protein.

• Låg kvävemineralisering i början på denna lättlera men som kom igång senare.

Brunnby, Västerås

• Förhållandevis hög grundskörd med en hög skördepotential vilket gav ett lite lägre ekonomiskt optimum. Kväveleveransen kom igång sent.

• Sorten Julius är ett vete som bygger upp skörden med färre ax och högre tusenkornvikt.

• Här har strategiledet 160 kg på en gång vid tidpunkten för huvudgiva givit bäst resultat av strategileden. Kan möjligen bero på mindre regn i maj och juni.

Hallstahammar, Västerås

• Förhållandevis hög grundskörd med en hög skördepotential vilket gav ett lite lägre ekonomiskt optimum. Kväveleveransen kom igång sent.

Tabell 1. Optimala kvävenivåer i höstvete 2015, L3-2290

“Län” N R R PN BC U U

Gård Ort

Marielund Harplinge

Skofteby Lidköping

Multorp Grästorp

Karlsfelt Mellerud

Grillby Enköping

Brunnby Västerås

Hallstahammar Västerås

ADB nr 03T107 03T108 03T109 03T110 03T111 03T112 03T113

Sort Kranich Mariboss Ellvis Julius Norin Julius Julius

Optimal N-giva kg/ha

Foder 248 180 217 195 242 195 197

Etanol/stärkelse 276 263 265 267 227 230

Bröd 243 180 207 193 241 187,0 185,0

Protein vid optimum

Foder 11,1 7,3 9,7 8,8 11,4 10,1 10,2

Bröd 12,0 11,0 11,0 11,7 11,0 11,0

Skörd kg/ha

Ogödslat 2 790 3 428 2 250 3 556 2 783 4 155 4 486

Vid opt. Foder 10 684 11 163 9 569 10 312 10 832 10 054 10 365

Netto opt foder 10 439 11 667 9 399 10 501 10 674 10 191 10 545

Vid opt. Bröd 10 761 9 753 10 118 10 923 10 136 10 495

Netto opt bröd 12 409 11 668 10 641 11 113 12 387 11 504 11 960

N-min kg/ha

Vår 0-60 cm 41,4 29,3 35,6 21,5 22,5 14,6 29,1

Kväveskörd

Ogödslat kg/ha 38 34 25 40 42 48 57

Jordart mmh ML mj LL ML LL SL SL ML

Mull% 5,9 2,3 3,1 5,9 5,4 5,7 5,1

Lerhalt % 30 22 26 20,4 60 48,2 25,4

Figur 1. Teoretisk N-giva för 11,5 % protein och 55 % i kärna av gödslat N. L3-2290.

0 50 100 150 200 250 300 350

40 60 80 100 120

Teoretisk N-giva kg/ha

Skördenivå dt/ha

25 kg N i kärna, ogödslat 65 kg N i kärna, ogödslat

Tabell 1. Optimala kvävenivåer i höstvete 2015, L3-2290

“Län” E E H T L L M M

Gård

Ort Glyttinge Vreta

Kloster Hyttringe

Borensberg Mörbylånga Öland

Nybble

Vintrosa Ängelholm Smedstorp

Hammenhög Trelleborg Teckomatorp

ADB nr 03T114 03T115 03T116 03T117 03T118 03T119 03T120 03T121

Sort Mariboss Mariboss Brons Julius Mariboss Praktik Brons Mariboss

Optimal N-giva kg/ha

Foder 182 250 165 248 206 229 224 157

Etanol/stärkelse 197 280 280 263

Bröd 180 232 167 233 210 228 223 164

Protein vid optimum

Foder 9,7 9,4 11,0 11,5 8,4 9,7 11,2 9,4

Bröd 12,0 12,0 11,0 11,8

Skörd kg/ha

Ogödslat 5 591 3 265 5 344 3 195 2 084 3 489 4 722 3 922

Vid opt. Foder 11 241 9 565 9 577 10 722 8 649 11 579 11 481 9 643

Netto opt foder 11 740 9 076 9 906 10 482 8 395 11 689 11 623 10 058

Vid opt. Bröd 9 766 10 879 11 555 11 653

Netto opt bröd 13 042 9 078 11 781 12 514 8 534 12 900 13 549 11 126

N-min kg/ha

Vår 0-60 cm 58 33,7 29,8 46 15 21,6 16 32,7

Kväveskörd

Ogödslat kg/ha 59 34 60 44 20 46 64 42

Jordart SL SL LL ML ML l Mo LL ML

Mull% 5,9 5,8 2,3 2,3 3,7 4,8 1,6 4,2

Lerhalt % 57 54 22 36,2 29 10,2 18 34

resultat 2013-2015

Denna försöksserie lades bland annat ut för att fortsätta arbetet med att anpassa kvävegivan vilket diskuteras i följande artikel skriven av Yara. I försöksserien har också flera strategiled på 160 kg­nivån funnits med. Så här i efterhand kan man konstatera att det varit för lite kväve i många fall. Sortmaterialet har ändrats, för fem år sedan var det Olivin som var dominerande sort i kväveförsöken i höstvete medan det idag finns sorter som avkastar 15 % mer. De här tre åren har varit år med milda vintrar och långa, fina höstar vilket varit positivt för höstvetets utveckling och givit höga skördar och höga kväveoptimum.

Tittar man på medelvärden för de tre åren finns det inga signifikanta skillnader mellan leden på 160 kg men man ser en tendens till att pro­

teinhalten ökar. Det är likadant med de två leden på 200 kg. Medelvärden är alltid bara ett medelvärde, tittar man på nollrutans skörd ligger den på 3 850 kg/ha för alla försök medan vi vet att varia tionen är stor. I år var variationen mellan 2 000 kg och 6 000 kg. Se tabell 3. Kväveprog­

nosen som grundats på dessa försök har varit en tillgång för att kunna följa grödans utveckling och har givit oss ett redskap till att hamna mer rätt.

Tabell 2. kvävestrategi i höstvete, 2015, enskilda försök, skörd 15% vh. L3-2290

Led

Gödslingstidpunkt, kg N/ha N

Harplinge

R Skofteby, Lidköping

R Multorp Grästorp

PN Karlsfelt Mellerud Tidigt

ca 1 apr Axan

Huvudgiva före stråsk.

Axan DC 31-32 Axan

DC 37-39

Ks DC 45 KS

Total

N-giva Skörd Protein Skörd Protein Skörd Protein Skörd Protein

1 0 2 790 j 9,0 3 428 e 6,7 2 250 h 7,5 3 556 e 7,5

2 40 40 80 5 874 i 8,3 8 242 d 5,7 6 133 g 6,6 7 416 d 6,6

3 40 80 120 7 319 h 8,5 9 944 c 6,1 8 186 f 7,5 8 811 c 7,4

4 40 120 160 9 019 ef 9,2 11 017 ab 6,8 8 760 e 8,1 10 070 ab 8,0

5 40 160 200 9 887 cd 9,9 11 377 ab 7,5 9 326 cd 9,1 10 616 a 8,7

6 40 160 40 240 10 520 ab 10,8 10 612 bc 9,5 9 655 bc 10,3 9 860 b 10,3

7 40 160 80 280 10 789 a 12,2 9 913 c 10,7 9 782 b 11,5 10 065 ab 11,5

8 80 80 160 9 607 d 10,3 10 982 ab 7,6 8 713 e 8,7 10 435 ab 8,2

9 160 160 8 910 ef 9,3 10 852 ab 7,0 8 704 e 8,0 10 119 ab 7,6

10 120 40 160 9 370 de 9,8 11 068 ab 7,3 8 808 e 8,7 10 629 a 8,2

11 120 40 160 8 681 fg 11,1 11 206 ab 7,1 8 785 e 8,6 10 649 a 8,2

12 120 40 160 8 157 g 10,8 11 110 ab 7,7 8 995 de 9,1 10 423 ab 8,6

Tabell 2. forts kvävestrategi i höstvete, 2015, enskilda försök, skörd 15% vh. L3-2290

Led

Gödslingstidpunkt, kg N/ha

BC Löt, Grillby

U Brunnby, Västerås

U Hallstahammar

E Glyttinge, Vreta Kloster Tidigt

ca 1 apr Axan

Huvudgiva före stråsk.

Axan DC 31-32 Axan

DC 37-39

Ks DC 45 KS

Total

N-giva Skörd Protein Skörd Protein Skörd Protein Skörd Protein

1 0 2783 g 10,2 4155 g 7,7 4486 g 8,5 5591 g 7,1

2 40 40 80 5997 f 8,8 7162 f 7,4 7764 f 7,7 9266 f 7,8

3 40 80 120 7978 e 9,4 8651 e 8,2 9194 e 8,5 10269 e 8,6

4 40 120 160 9152 d 9,9 9947 ab 9,0 9798 d 9,1 11121 b 9,2

5 40 160 200 10307 bc 10,6 10048 a 10,3 10519 ab 10,3 11367 a 9,9

6 40 160 40 240 10607 ab 11,3 9760 abc 11,3 10357 abc 11,1 11340 a 11,0

7 40 160 80 280 10963 a 11,8 9568 bcd 12,2 10205 bcd 12,1 11317 a 11,7

8 80 80 160 9002 d 10,3 9576 bcd 9,8 10070 bcd 10,0 10858 c 9,7

9 160 160 9231 d 10,4 10068 a 9,6 9969 cd 10,0 10884 c 9,3

10 120 40 160 8940 d 10,4 9287 d 9,5 10181 bcd 9,8 10827 cd 9,3

11 120 40 160 9130 d 10,2 9458 cd 9,8 10200 bcd 10,0 11188 ab 9,3

12 120 40 160 8001 e 11,6 9412 cd 9,9 10308 abc 10,2 10646 d 9,8

Tabell 2. forts kvävestrategi i höstvete, 2015, enskilda försök, skörd 15% vh. L3-2290

Led

Gödslingstidpunkt, kg N/ha E

Hyttringe, Borensberg

H Hedvigsborg, Kalmar

T Nybble, Vintrosa

L Ängelholm Tidigt

ca 1 apr Axan

Huvudgiva före stråsk.

Axan DC 31-32 Axan

DC 37-39

Ks DC 45 KS

Total

N-giva Skörd Protein Skörd Protein Skörd Protein Skörd Protein

1 0 3 265 g 7,0 5 344 g 7,6 3 195 h 9,3 2 084 g 6,3

2 40 40 80 6 245 f 6,7 7 941 f 8,6 6 779 g 8,2 5 646 f 5,8

3 40 80 120 7 537 e 7,3 9 244 e 9,4 8 224 f 8,5 6 986 e 6,2

4 40 120 160 8 132 d 7,7 9 695 bcde 10,8 9 108 e 9,5 8 143 bcd 7,2

5 40 160 200 9 040 b 8,4 9 933 abcd 11,9 10 200 bc 10,5 8 636 a 8,4

6 40 160 40 240 9 550 a 9,2 9 424 de 13,3 10 679 ab 11,3 8 604 a 9,1

7 40 160 80 280 9 713 a 9,9 10 091 abc 13,2 10 856 a 12,0 8 560 a 10,8

8 80 80 160 8 138 d 8,3 10 307 a 10,2 9 087 e 9,8 8 158 bcd 8,1

9 160 160 7 922 d 7,8 9 537 cde 10,7 9 426 de 10,1 8 196 bcd 7,8

10 120 40 160 7 997 d 7,9 10 331 a 10,6 9 189 de 9,7 8 036 d 7,9

11 120 40 160 8 552 c 8,8 10 196 ab 10,7 9 698 cd 10,5 8 132 cd 8,3

12 120 40 160 7 814 de 8,4 9 781 abcde 11,3 9 245 de 10,7 8 218 bcd 8,5

13*

14 80 120 200 8 367 abc 7,6

15 120 80 200 8 466 ab 9,9

Tabell 2. forts kvävestrategi i höstvete, 2015, enskilda försök, skörd 15% vh. L3-2290

Led

Gödslingstidpunkt, kg N/ha L

Smedstorp

M Trelleborg

M Teckomatorp Tidigt

ca 1 apr Axan

Huvudgiva före stråsk.

Axan DC 31-32 Axan

DC 37-39

Ks DC 45 KS

Total

N-giva Skörd Protein Skörd Protein Skörd Protein

1 0 3 489 j 8,8 4 722 i 9,07 3 922 f 7,1

2 40 40 80 7 325 i 7,4 8 095 h 8,00 8 034 e 7,1

3 40 80 120 9 119 h 7,7 9 733 g 8,74 9 263 cd 8,1

4 40 120 160 10 524 def 8,3 10 847 cde 9,56 9 594 c 9,8

5 40 160 200 11 089 bc 9,0 11 034 bcde 10,59 9 643 bc 10,8

6 40 160 40 240 11 604 a 9,9 11 511 ab 11,68 9 588 c 11,6

7 40 160 80 280 11 595 a 11,0 11 708 a 11,80 8 871 d 12,3

8 80 80 160 10 629 de 8,7 10 678 ef 10,05 9 437 c 9,8

9 160 160 10 574 def 8,8 10 667 ef 10,44 9 569 c 10,1

10 120 40 160 10 400 ef 8,5 10 725 def 10,13 9 358 c 10,1

11 120 40 160 10 313 f 8,9 10 247 f 9,79 9 268 cd 9,9

12 120 40 160 9 519 g 9,6 10 880 cde 11,39 10 037 ab 11,0

13*

14 80 120 200 10 952 c 9,0 10 920 cde 10,03 10 090 a 10,1

15 120 80 200 10 803 cd 10,2 11 221 abcd 10,45 9 315 c 10,6

* Se följande artikel sid 26 av I. Gruvaeus, Yara AB.

* Se följande artikel sid 26 av I. Gruvaeus, Yara AB.

Tabell 3. L3-2290 40 försök 2013-2015, kvävestrategi i höstvete, L3-2290 och L3-2290 A

Led

Gödslingstidpunkt, kg N/ha

Ax, /m² Strålängd, cm

Skörd kg/ha

Skörd kg/ha N

i kärna

TK-vikt

%

Stråstyrka

%

Litervikt g Tidigt

ca 1 apr Axan

Huvudgiva före stråsk.

Axan DC 31-32 Axan

DC 37-39

Ks DC 45 KS

Total N-giva

1 0 380 c 63 3 845 d 48,1 h 43,4 100 772

2 40 40 80 499 b 76 7 145 c 86,5 g 45,3 100 773

3 40 80 120 552 ab 81 8 396 b 110,3 f 45,4 99 780

4 40 120 160 584 a 82 9 193 ab 133,7 e 44,9 97 786

5 40 160 200 606 a 82 9 684 a 152,5 cd 44,99 94 791

6 40 160 40 240 620 a 83 9 793 a 168,3 ab 44,2 89 793

7 40 160 80 280 623 a 83 9 862 a 180,1 a 43,8 83 793

8 80 80 160 558 ab 80 9 118 ab 138,4 de 45,33 97 788

9 160 160 562 ab 81 9 202 ab 135,9 e 45,4 97 788

10 120 40 160 571 ab 80 9 209 ab 137,7 de 45,4 97 788

11 120 40 160 560 ab 80 9 231 ab 140,8 de 45,7 97 791

12 120 40 160 550 ab 80 9 104 ab 144,8 de 47,2 97 798

13 40 120 anp giva 595 a 82 9 854 a 166,7 abc 46,3 93 802

14 80 120 200 648 a 81 9 467 ab 149,5 bcde 44,7 96 788

15 120 80 200 618 ab 79 9 126 ab 155,5 abcde 44,2 89 792

LSD n.s.

Tabell 3 forts. L3-2290 40 försök 2013-2015, kvävestrategi i höstvete, L3-2290 och L3-2290 A

Led

Gödslingstidpunkt, kg N/ha

Råprotein

% av TS Stärkelse, % av TS

Kärnor per ax

N-eff i kärna gödsl.

-0 N

N-eff % i kärna av kompl.

Tidigt ca 1 apr Axan

Huvudgiva före stråsk.

Axan DC 31-32 Axan

DC 37-39

Ks DC 45 KS

Total N-giva

1 0 8,3 e 72,1 23,2 c

2 40 40 80 8,1 e 72,1 31,9 b 48,0

3 40 80 120 8,8 de 72,0 34,1 ab 51,8

4 40 120 160 9,8 cd 71,5 35,6 ab 53,5

5 40 160 200 10,7 bc 70,9 36,0 ab 52,2

6 40 160 40 240 11,6 ab 70,1 36,5 ab 50,1

7 40 160 80 280 12,3 ab 69,5 36,9 a 47,1

8 80 80 160 10,3 c 71,1 36,5 ab 56,5

9 160 160 10,0 c 71,3 36,8 a 54,9

10 120 40 160 10,2 c 71,2 35,8 ab 56,0

11 120 40 160 10,4 c 71,1 36,6 ab 58,0

12 120 40 160 10,8 bc 70,9 35,6 ab 60,4

13 40 120 anp giva 11,5 ab 70,4 36,5 ab 56,4 65,5

14 80 120 200 10,6 abcd 70,3 32,0 ab

15 120 80 200 11,6 abc 69,6 32,9 ab

LSD

kvävestrategi i höstvete

komplettering av kvävenivå utifrån bedömning med Yara N-sensor

I kvävestrategiförsöken under 2013-2015 har ett led (led 13) grundgödslats med 40 kg N som tidig giva och därefter 120 N före stråskjutning det vill säga samma grundgiva som i led 4.

kväveupptagningen har sedan följts med Yara Handsensor veckovis. Det eventuella behovet av kompletterande gödsling har gjorts genom att använda den absoluta kalibrering som testas för Yara N-sensor. Denna bygger på mätning av grödans totala ovanjordiska kväveupptag vid tid- punkten, bedömd skördepotential och fältets bedömda mineralisering.

givan blivit mycket god. I medeltal har 65%

av det tillförda kvävet hamnat i kärnskörden.

Man kan jämföra med led 5, 200 kg N/ha där ökningen med 40 kg N i nivå jämfört med led 4, 160 N, gjorts före DC 30 och 19 kg = 47%

hamnade i kärnskörden. Förutom anpassnin­

gen till fältets behov har också den senare tid­

punkten och kväveformen betydelse. Detta kan man se i den ökade kväveeffektiviteten när man jämför strategileden i led 4, 8­12.

Kväve­effektivitet räknat som bortförsel i kärnskörd i gödslade led – 0­N led är i serien i medeltal cirka 55 % för 160 kg N/ha för att sedan när givan blir överoptimal i allt flera försök gå ner mot 50 % och lägre. Komplette­

ringsgivan har dock en mycket högre effektivitet då den är optimerad utifrån fält och år. Detta medför att den genomsnitt­liga givan 211 kg N i led 13 motsvarar cirka 235 kg N om givan varit fast och grundgödslats tidigare som i led 5 och 6. Att kväveformen i kompletteringen varit Kalksalpeter förstärker säkert effekten.

resultat enskilda försök

I tabell 2 finns resultaten från grundskörd i led 4 samt kompletteringen i led 13. I försöken med brödvetesorter har det ekonomiska utbytet av kompletteringsgödslingen varit mycket gott i 17 fall av 25. I två försök bedömdes det att inget tillägg behövdes vilket också sett rätt ut. I två försök, det torra året 2013, har givan varit för hög Det genomsnittliga resultatet av de 40 försök som

har gett godkända resultat under åren framgår av tabell 3 i artikeln om samma försök skriven av Anna­Karin Krijger, sidan före denna. I genom­

snitt har tilläggsbehovet bedömts till 51 kg N/

ha det vill säga den totala givan blev då 211 kg N/ha i medeltal. Variationen var dock stor, mel­

lan 0 och 85 kg N/ha, det vill säga total giva mellan 160 och 245 kg/ha. Kompletteringen har gjorts då bedömning varit att behovet finns och har varierat i tidpunkt mellan DC 37, flagg­

bladsstadie till DC 57, mitt i axgången. Kom­

pletteringen har gjorts med Kalksalpeter.

resultat, medeltal

Genom att bättre anpassa givans storlek till det enskilda fältets förhållande det enskilda året har effektiviteten av den kompletterande kväve­

på grund av lägre skörd än bedömt. I ett försök år 2015 (Brunnby) var kompletteringen inte lönsam på grund av liggsäd och att en för låg skördebedömning gav för låg giva för att klara proteingränsen 10,5 %. I tre försök har det varit ungefär samma lönsamhet med eller utan tillägg.

Med tanke på de stora problem brödveteodlingen haft att klara proteinhalterna de senaste två åren bedömer vi resultatet som mycket bra i brödvete.

De kompletterade leden har i de flesta fall hamnat mellan 10,5% ­ 13% i proteinhalt.

I försöken med fodervete har sorten i de flesta fall varit Mariboss. Sorten har visat sig ha ett klart lägre kvävebehov än standardsorter och komplet­

teringsgödslingen har därför blivit alltför hög trots att proteinhalten i sorten är mycket låg. Här behövs justering av rekommendationen. Mariboss har också i 4 försök av 12 haft så svag stråstyrka att endast 120 – 160 kg N/ha varit acceptabelt.

Det går inte direkt att bedöma hur rätt kom­

pletteringsgivan varit genom att jämföra med beräknat optimum i kvävestegen. Den sena kompletteringen har högre effektivitet och i vissa fall har liggsäd vid gödsling med högre givor i tidiga stadier kunnat undvikas genom senare komplettering med stor skördeökning som följd.

Fortsatt utveckling

Modeller för bedömning av den enskilda plats­

ens kvävebehov det enskilda året måste fortsätta att utvecklas utifrån tekniska möjligheter att mäta, nya sorters avkastningspotential och egen­

skaper i övrigt. Detta första test i försöksskala i Sverige av en modell för direkt variation av kvävebehovet och en direkt rekommendation i fält baserad på grödans kväveupptag vid tid­

punkten med Yara N­sensor finner vi mycket uppmuntrande och användbart för framtiden.

Figur 1. Proteinhalt vid 160 kg N/ha och efter komplettering samt skördeökning för komplettering, 25 försök i brödvete 2013-2015.

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000

0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0

03S093 03T117 03T107 03R085 03T110 03T109 03T119 03T111 03S094 03R094 03T116 03S095 03R084 03S091 03R082 03R081 03T120 03R083 03T112 03T113 03S097 03S092 03R092 03S096 03R086

85 80 80 80 75 75 65 65 65 65 60 60 60 55 50 50 45 40 35 30 30 30 30 0 0

Skördeökning kg/ha

Protein % i ts

Proteinhalt vid 160 kg N/ha och eer kompleering samt skördeökning för kompleering,

25 försök i brödvete 2013

Skördeökning Protein 160 N Protein e kompl Brödgräns 10,5%

ADBnr Kompl.

kgN/ha

Tabell 1. enskilda försöksresultat, 2013-2015, L3-2290

År ADB Försöksplats Sort Typ

Skörd vid 160 kg

N/ha Pro-tein 160 N N-skörd

160 N Kompl.

stadium Kompl.

giva Tot-N Skörd efter kompl

Skörde- ökning (kg/ha)

2015 03T107 Halland Harplinge Kranich Bröd 9 020 9,2 123,3 DC 41 80 240 10 180 1 160

2015 03T108 Västergötland Lidköping Mariboss Foder 11 020 6,8 111,7 DC 39 70 230 11 600 580 2015 03T109 Västergötland Grästorp Ellvis Bröd 8 760 8,1 105,5 DC 39 75 235 10 220 1 460

2015 03T110 Dalsland Mellerud Julius Bröd 10 070 8,0 120,4 DC 43 75 235 10 610 540

2015 03T111 Uppland Löt Norin Bröd 9 150 9,9 135,6 DC 39 65 225 10 040 890

2015 03T112 Västmanland Brunnby Julius Bröd 9 950 9,0 134,2 DC 39 35 195 10 180 230

2015 03T113 Västmanland Hallstahammar Julius Bröd 9 800 9,1 133,3 DC 39 30 190 10 760 960 2015 03T114 Östergötland Vreta Kloster Mariboss Foder 11 120 9,2 153,3 DC 39? 35 195 11 340 220

2015 03T115 Östergötland Klockrike Mariboss Foder 8 130 7,7 93,7 75 235 9 480 1 350

2015 03T116 Öland Mörbylånga Brons Bröd 9 690 10,8 156,2 60 220 9 830 140

2015 03T117 Närke Vintrosa Julius Bröd 9 110 9,5 129,1 DC 39 80 240 11 140 2 030

2015 03T118 Skåne Ängelholm Mariboss Foder 8 140 7,2 87,3 70 230 8 640 500

2015 03T119 Skåne Smedstorp Praktik Bröd 10 520 8,3 130,7 DC 39 65 225 11 250 730

2015 03T120 Skåne Trelleborg Brons Bröd 10 850 9,6 155,3 DC 41? 45 205 11 280 430

2015 03T121 Skåne Teckomatorp Mariboss Foder 9 590 9,8 138,8 DC 39? 55 215 10 040 450

2014 03S090 Västergötland Lidköping Mariboss Foder 11 456 9,5 162,3 DC55 35 195 12 849 1393

2014 03S091 Västergötland Grästorp Julius Bröd 8 641 8,1 104,4 DC41 55 215 10 070 1 429

2014 03S092 Dalsland Mellerud Julius Bröd 10 461 9,3 145,1 DC43 30 190 11 383 922

2014 03S093 Halland Falkenberg Ellvis Bröd 9 130 10,3 140,2 DC55 85 245 9 960 830

2014 03S098 Öland Mörbylånga Hereford Foder 10 047 9,5 142,3 DC41 40 200 10 744 697

2014 03S094 Närke Vintrosa Ellvis Bröd 8 530 8,8 111,9 DC45 65 225 10 098 1 568

2014 03S095 Västmanland Västerås Julius Bröd 9 717 10,0 144,9 DC55 60 220 10 721 1 004

2014 03S096 Sörmland Strömsholm Ellvis Bröd 9 971 11,6 172,5 DC47 0 160

2014 03S097 Uppland Grillby Julius Bröd 9 350 12,1 168,7 DC53 30 190 10 205 855

2014 03S099 Östergötland Glyttinge Mariboss Foder 10 886 8,2 133,1 DC41 50 210 11 500 613

2014 03S100 Östergötland Kårby Mariboss Foder 9 662 9,5 136,9 DC43 30 190 9 880 219

2014 03S103 Skåne Ängelholm Mariboss Foder 8 149 7,7 93,6 DC41 40 200 9 137 989

2013 03R081 Västergötland Lidköping Ellvis Bröd 10 025 10,1 150,8 DC 51 50 210 10 437 412

2013 03R082 Västergötland Grästorp Ellvis Bröd 9 231 10,3 141,8 DC 45 50 210 9 988 757

2013 03R083 Dalsland Mellerud Olivin Bröd 6 616 11,4 112,8 DC 45 40 200 6 773 157

2013 03R084 Halland Trönninge Julius Bröd 5 096 14,3 108,8 DC 55 60 220 5 407 311

2013 03R085 Närke Nybble Ellvis Bröd 6 927 9,8 101,0 DC 41 80 240 7 894 967

2013 03R086 Västmanland Hallstahammar Julius Bröd 6 938 12,7 131,8 0 160

2013 03R089 Öland Mörbylånga Nimbus Foder 9 144 8,8 119,7 ? 85 245 9 414 270

2013 03R090 Östergötland Borensberg Mariboss Foder 8 003 10,8 128,4 DC 49 30 190 8 204 201 2013 03R091 Östergötland Vreta Kloster Mariboss Foder 8 482 10,1 127,6 DC 39 30 190 8 721 239

2013 03R092 Skåne Billeberga Ellvis Bröd 6 885 12,4 127,5 DC 57 30 190 7 106 221

2013 03R093 Skåne Klagstorp Audi Foder 7 731 11,6 133,5 DC 49 50 210 7 825 94

2013 03R094 Skåne Ängelholm Ellvis Bröd 7 931 11,0 130,6 DC 41 65 225 7 960 29

2013 03R095 Skåne Hammenhög Mariboss Foder 9 548 11,4 162,9 DC 51 50 210 10 151 603

Medeltal 9 087 9,8 131 51 211 9 816 696

* Netto för fodervete beräknat genom Intäkt =1,35 kr/kg kärna – Kostnad för N

** Netto för brödvete beräknat genom Intäkt = ( 1,50 kr/kg kärna i grundpris samt justering för proteinhalt mellan 10,5-11%, -0,01 kr/kg och 0,1% protein, 11,6-12% + 0,01 kr/kg och 0,1% protein, <10,5% = foderpris) – Kostnad för N

Tabell 1 forts. enskilda försöksresultat, 2013-2015, L3-2290

Plats Sort Typ

Protein efter kompl

Protein- halts- ökning

N-skörd efter kompl

N-skörd ökn N-eff

kompl N-nivå stråstyrka

> 80 Netto foder kr/ha

Netto bröd kr/

ha Opt.

Stege foder

Opt.

Stege bröd

Harplinge Kranich Bröd 12,7 3,5 192,9 69,6 87,0 280 498 2 534 248 276

Lidköping Mariboss Foder 9,2 2,4 159,2 47,5 67,9 200 -152 180

Grästorp Ellvis Bröd 11,3 3,2 171,9 66,4 88,5 280 969 2 502 217 263

Mellerud Julius Bröd 10,8 2,8 170,2 49,8 66,4 200 -273 1 107 195 265

Löt Norin Bröd 11,7 1,8 175,3 39,7 61,1 280 333 2 040 242 267

Brunnby Julius Bröd 10,1 1,1 153,7 19,5 55,7 160 -157 -157 195 227

Hallstahammar Julius Bröd 10,2 1,1 163,1 29,8 99,3 240 895 895 197 230

Vreta Kloster Mariboss Foder 10,1 0,9 170,9 17,6 50,3 280 -170 182

Klockrike Mariboss Foder 9,8 2,1 138,4 44,7 59,6 280 821 250

Mörbylånga Brons Bröd 12,4 1,6 181,4 25,2 42,0 280 -612 94 165 197

Vintrosa Julius Bröd 12,2 2,7 202,7 73,6 92,0 280 1672 3 900 248 280

Ängelholm Mariboss Foder 9,1 1,9 116,9 29,6 42,3 160 -260 206

Smedstorp Praktik Bröd 10,8 2,5 181,0 50,3 77,4 280 117 1 580 229 280

Trelleborg Brons Bröd 11,5 1,9 193,7 38,4 85,3 280 -20 1 672 224 263

Teckomatorp Mariboss Foder 11,7 1,9 175,5 36,7 66,7 120 -127 157

Lidköping Mariboss Foder 10,1 0,6 193,7 31,4 89,7 120 1414 126

Grästorp Julius Bröd 9,7 1,6 145,7 41,3 75,1 280 1195 1 195 280 280

Mellerud Julius Bröd 10,5 1,2 178,2 33,2 110,5 280 845 1 983 242 251

Falkenberg Ellvis Bröd 13,2 2,9 196,1 55,8 65,7 280 -15 1 977 247 253

Mörbylånga Hereford Foder 10,7 1,2 171,4 29,1 72,8 280 407 202

Vintrosa Ellvis Bröd 12,4 3,6 186,7 74,8 115,1 280 1249 3 269 249 253

Västerås Julius Bröd 12,5 2,5 199,8 54,9 91,6 280 554 2 698 270 280

Strömsholm Ellvis Bröd 280 190 200

Grillby Julius Bröd 12,7 0,6 193,3 24,6 81,9 280 753 924 155 170

Glyttinge Mariboss Foder 10,0 1,8 171,5 38,4 76,7 280 160 202

Kårby Mariboss Foder 10,6 1,1 156,2 19,3 64,4 160 -105 178

Ängelholm Mariboss Foder 9,3 1,6 126,7 33,2 82,9 280 801 233

Lidköping Ellvis Bröd 12,0 1,9 186,0 35,1 70,3 280 -112 1 924 206 228

Grästorp Ellvis Bröd 12,4 2,1 185,3 43,5 87,0 280 354 2 352 231 239

Mellerud Olivin Bröd 12,3 0,9 124,5 11,8 29,4 280 -322 40 178 191

Trönninge Julius Bröd 15,2 0,8 122,2 13,3 22,2 280 -381 -319 132 140

Nybble Ellvis Bröd 11,8 2,0 138,6 37,5 46,9 280 237 1 634 236 272

Hallstahammar Julius Bröd 280 194 206

Mörbylånga Nimbus Foder 11,2 2,5 157,8 38,1 44,8 280 -771 179

Borensberg Mariboss Foder 11,5 0,7 140,2 11,8 39,3 280 -129 147

Vreta Kloster Mariboss Foder 10,8 0,7 140,1 12,4 41,5 280 -78 159

Billeberga Ellvis Bröd 13,5 1,1 143,4 15,9 52,9 280 -102 -58 119 143

Klagstorp Audi Foder 13,5 1,9 157,8 24,3 48,5 280 -541 135

Ängelholm Ellvis Bröd 13,3 2,2 157,3 26,7 41,1 280 -829 -427 170 200

Hammenhög Mariboss Foder 12,2 0,8 185,1 22,2 44,5 280 146 143

Medeltal 11,4 1,8 165,9 36,0 66,7 218 1450

= Stora liggsädesproblem har påverkat skördepotentialen = Måttliga liggsädesproblem har påverkat skördepotentialen